Konstnärsnämnden. ISBN Ansvarig utgivare: Ingrid Elam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-978001-2-9 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam"

Transkript

1

2 Konstnärsnämnden ISBN Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, Stockholm Tel: Fax: E-post: Hemsida: Grafisk formgivning: Mu ab Tryck: Davidsons Tryckeri, Växjö Konstnärsnämnden 2012

3 Årsredovisning 2011

4

5 Innehållsförteckning Förord Inledning Verksamheten 2011 i sammanfattning Verksamhetens intäkter och kostnader per prestationstyp...13 Sammanfattning och bedömning Konstnärsnämndens uppgift Kvalitet Jämställdhet Mångfald Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Samverkan Kommunikation, webb och ärendehantering...20 Webbstatistik...21 Sammanfattning och bedömning av resultatet Regeringsuppdrag Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen Kulturella och kreativa näringar Europeiskt samarbete OMC Samverkan vid inrättandet av Statens musikverk samt samverkan med Musikverket om ökad jämställdhet Övriga regeringsuppdrag Remisser...25 Sammanfattning och bedömning av resultatet Stipendier och bidrag Mål för stipendie- och bidragsfördelningen Bidragsgivning inom konstområdena Stipendier och bidrag per bidragsform Arbetsstipendier Stora stipendier Långtidsstipendier Inkomstgarantier Pensionsbidrag, efterlevandebidrag och tillfälliga bidrag

6 5.3.6 Assistentstipendier Målinriktade arbetsstipendier Projektbidrag Samarbetsprojekt på musikområdet Internationellt utbyte och verksamhet Bidrag till internationellt kulturutbyte och resebidrag inom områdena musik, teater, dans och film Iaspis Internationella dansprogrammet - IDP Kvalitativa aspekter och bedömning av den internationella verksamheten Kvalitativa aspekter och sammanfattande bedömning av resultaten av stipendie- och bidragsgivning Bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala situation samt förutsättningar för konstnärligt skapande Konstnärernas sociala och ekonomiska situation samt förutsättningar för konstnärligt skapande Utredningar Samverkan med myndigheter och ideella organisationer Trygghetssystemen Information om trygghets- och skattesystemen Tillämpning av specifika regler, stöd och rådgivning Kulturarbetsmarknaden Bedömning av verksamhetsgrenen bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt förutsättningar för konstnärligt skapande Organisation Övriga mål och återrapporteringskrav Regionala utfallet Kompetensförsörjning Ledamöter i styrelser, arbetsgrupper och referensgrupp samt personal under år

7 10 Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Redovisning av bemyndiganden Tilläggsupplysningar Noter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter

8

9 Förord Sverige har en konstnärspolitik och en myndighet som har till uppgift att stödja konstnärerna samt bevaka och informera om deras förutsättningar för konstnärligt skapande. Ju mer vi rör oss i internationella kulturpolitiska sammanhang desto mer inser vi hur unikt detta är. Vi har ett direkt konstnärsstöd inom samtliga konstarter sedan slutet av 1970-talet, visserligen väldigt olika i storlek, men i alla fall. Ett stöd som utgår ifrån konstnärernas egna initiativ. I många länder finns inget liknande stöd och än mer sällsynt är att någon instans på statlig nivå har ett bevakningsuppdrag för konstnärerna inom alla konstområden. Det är klart att det finns konst enbart på konstnärernas initiativ i alla länder men det är ett aktivt val om man tycker att den kan och ska finansieras av offentliga medel eller inte. Det är intressant hur vi i dessa tider av globalisering och rörlighet har massor av kunskap om vad som händer i andra länder och kanske djupa kunskaper inom något speciellt konstnärligt fält. På en nyhetsmarknad där enbart förändringar beskrivs får vi reda på att nedskärningar görs i ett flertal europeiska länders kulturbudgetar och i vissa länder rent av dramatiska nedskärningar. Men ofta vet vi egentligen väldigt lite om deras kulturpolitik, kanske ganska lite om vad de vanligtvis finansierar gemensamt och ser som tillhörande den s.k. allmännyttan i samhället. På vilken nivå låg de kulturpolitiska stöden innan nedskärningarna och vad är målsättningarna med deras kulturpolitik? Vad vi ofta inte alls heller vet är ur vilken bas kulturpolitiken har skapats. Vad skiljer t.ex. den anglosaxiska och amerikanska kulturpolitiken från en nordisk? Kulturpolitikens utformning på nationell nivå är alltid sammanlänkad med samhället i stort och mer specifikt de andra politikområdenas utformning, samhällets historia och naturligtvis kultursyn. Svensk kulturpolitik är väldigt speciell, tätt sammanlänkad med samhällets utveckling under 1900-talet. Den underliggande målsättningen är att kultur och konst av god kvalitet ska nå alla medborgare. Det är biblioteket, public-service Tv och radio, institutionsuppbyggnad, folkbildning och kulturskola. Det är till stora delar just en kulturpolitik medan många andra länder till stora delar har en konstområdespolitik. Gällande den svenska politiken för konstområdena finns den mycket starka principen om armslängdsavstånd som delvis får sin styrka i den svenska statsapparatens uppbyggnad med självständiga myndigheter och i kulturens fall dessutom institutioner. En annan del är den starka och historiskt långa samverkan mellan stat, region/landsting och kommun gällande kulturpolitik. Vår konstnärspolitik växer fram parallellt med en välfärdspolitik där alla parter värnar om den goda arbetssituationen och omfattande trygghetssystem. Till stora delar är konstnärspolitiken ett resultat av att det offentliga och konstnärerna och deras organisationer tillsammans har skapat reformer som biblioteksersättningen och visningsersättning (bild- och form), grunderna för Arbetsförmedlingen Kultur och Media, kollektiva upphovsrättsavtal m.m. Vi som dagligen arbetar med att utföra och forma kulturpolitiken i praktisk verklighet har till uppgift att se till att kulturpolitiken, beslutad av folkvalda politiker, utförs efter de mål som är uppsatta. Vi har till uppgift att se till att kulturen, konsten och politiken med dess målsättningar möter varandra i en samtid av förändringar i samhället och konsten. Och just vi på Konstnärsnämnden har till uppgift att visa på konstens kraft när konstnärerna själva får bestämma. Ann Larsson Kanslichef tillika myndighetschef 9

10

11 1. Inledning Verksamhetens resultat för 2011 redovisas med utgångspunkt i de mål och återrapporteringskrav som uttrycks i regleringsbrevet och Konstnärsnämndens instruktion, förordning (2007:1 199). Kapitelindelningen följer i stort de återrapporteringskrav som framgår av regleringsbrevet. Förutom en återredovisning per bidragsform sammanfattas bidragens fördelning inom respektive konstområde. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och analys av måluppfyllelsen där de kvalitativa aspekterna på verksamhetens resultat lyfts fram. 2. Verksamheten 2011 i sammanfattning Till grund för Konstnärsnämndens verksamhet ligger de nationella kulturpolitiska målen. Kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken - Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, - Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, - Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, - Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet, - Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Konstnärsnämnden värnar särskilt om de konstnärspolitiska målen. Nämndens uppdrag är att främja möjligheten för kvalificerade konstnärer som lever och verkar i Sverige att ägna sig åt och vidareutveckla sitt konstnärskap. Det sker dels genom stipendie- och bidragsgivning, genom aktivt stöd för internationalisering och dels genom att förmedla kunskap om konstnärers ekonomiska och sociala situation samt förutsättningar för konstnärligt skapande. Konstnärsnämndens arbete med flera utåtriktade regeringsuppdrag visar på en ny och tydlig roll för nämnden. Inom uppdragens ramar arbetar nämnden för att synliggöra konstnärers sociala och ekonomiska villkor samt förhållanden för konstnärligt skapande. Inom Kultursamverkansmodellen och Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar har nämnden bidragit med såväl ett konst- som konstnärspolitiskt perspektiv. I serien av inkomstutredningar publicerades del 3 som behandlade konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster. Tack vare regeringens förstärkning av resurserna har nämnden kunnat utöka bevakningen av konstnärers villkor inom trygghetssystemen både genom kontakter med andra myndigheter och i information på hemsidan Konstnärsguiden. Konstnärsnämnden har under året arbetat med att utveckla internationella kontakter och nätverk samt aktivt medverka i Sveriges arbete inom EU. Det unika med Konstnärsnämndens arbetssätt är möjligheten att följa och stödja enskilda konstnärskap genom karriären med de olika behov som uppstår under vägen. Därför är t.ex. det internationella stödet sammankopplat med övriga stipendier och bidrag. Nämndens uppdrag är att följa konstnärens möjligheter till konstnärligt skapande i bred bemärkelse och se på nationella kulturpolitiska möjligheter och förutsättningar i de offentliga transfererings- och trygghetssystemen så att konstnärlig verksamhet finns med i förändringar inom näringspolitiken såväl som inom skattepolitiken. 11

12 Konstnärsnämndens handläggare och de sakkunniga i arbetsgrupperna ser till att fördelningen av stöd sker i enlighet med uppdraget som innefattar kvalitet, jämställdhet, mångfald, geografisk och genremässig spridning. Under år 2011 har nämnden beslutat om stipendier och bidrag uppgående till ett belopp om 127 miljoner kronor. Det har fördelats stipendier och bidrag till konstnärer inom konstområdena bild/form, musik, teater, dans och film. Fördelningen av stöden mellan könen var 715 till kvinnor och 683 till män d.v.s. 51 % till kvinnorna och 49 % till männen. Antalet inkomna ansökningar till nämnden var 7 923, vilket är det största antal ansökningar som myndigheten fått in någonsin. Att antalet ansökningar fortsätter att öka år från år kan bero på många faktorer men slutgiltigt avläsas som ökat ekonomiskt behov från konstnärerna. Det konstområde där antalet ansökningar procentuellt har ökat mest under perioden är dans (34 %). Inom bild och form skedde en uppgång 2010 medan antalet ansökningar 2011 åter är på 2009 års nivå. Det är framför allt ansökningar till internationellt kulturutbyte i alla dess former som har ökat, och då mest inom dansområdet. Tydligt är konstnärernas ökande vilja till att arbeta, nätverka och samverka över nationsgränserna. Konstnärsnämnden arbetar också genom Internationella dansprogrammet och Iaspis med att utveckla nya internationella samarbeten. Under 2011 har samarbeten utvecklats med samarbetsparter runt om i världen för att etablera nya ateljéplattformar som finns tillgängliga från Särskilt inom formområdet, som tidigare saknat lämpliga samarbetsparter, finns nu möjlighet till tre nya internationella plattformar. Tabell 1. Stipendie- och bidragsärenden Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Inkomna ansökningar varav online ansökningar Beviljade ansökningar Avslagna ansökningar Andelen digitala ansökningar fortsätter att öka och utgör nu 53 %. Tabell 2. Antal stipendie- och bidragsutbetalningar Bidragsutbetalningar Antal Av diagrammet nedan framgår att det skedde en nivåökning av antalet ansökningar mellan åren 2008 och 2009, och att ökningen sedan hållit i sig. 12

13 Diagram 1. Totalt antal inkommande ansökningar år , uppdelat på kvinnor och män. De tre senaste åren har antalet inkommande ansökningar från kvinnor ökat och är nu i majoritet med 54 % av ansökningarna. Inom konstarterna skiljer sig könsfördelningen åt och flest män är aktiva inom musiken, med 64 % av ansökningarna inom konstformen 2011, vilket har sin motsats inom dansen där 72 % av ansökningar skickas in av kvinnor liksom inom teatern där 63 % av de sökande är kvinnor. Diagram 2. Totalt antal inkommande ansökningar år , uppdelat på kvinnor och män i procent. Kansliet utvidgades med en ny handläggare inom bild och form och en utredare till analysavdelningen. En arkivarie/registrator projektanställdes under senhösten för att underlätta övergången till ett processorienterat ärendehanteringssystem. 13

14 Under hösten 2011 erhöll Konstnärsnämnden en stor donation från en privatperson, Per Gannevik, som testamenterat en del av sin förmögenhet till Konstnärsnämnden för inrättande av en stiftelse i hans namn och för att årligen dela ut stipendier till verksamma konstnärer för att främja kulturella ändamål. 2.1 Verksamhetens intäkter och kostnader per prestationstyp Nämndens förvaltningsanslag var kr år 2009, kr år 2010 och kr år Tabell 3. Nämndens intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsområden tkr Stipendier och bidrag Analys Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa Verksamhetens kostnader Utfall Lämnade stipendier & bidrag Utvecklingen av kostnader för avdelningen stipendier och bidrag Kostnadsutvecklingen för stipendierna och bidragen för de olika konstnärsgrupperna följer sammantaget under de tre senaste åren i stort sett utvecklingen av tilldelade medel över statsbudgeten. Medlen till Bildkonstnärsfonden över anslagsposterna Visningsersättning och Bidrag till konstnärer inom områdena bild och form var år 2011 sammantaget kr vilket är detsamma som år Visningsersättningen som är kr är en ersättning åt bildoch formkonstnärer för att konstnärliga verk av deras hand i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning) (Förordning (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond). Kostnaderna för den internationella verksamheten inom bild- och formområdet, Iaspis, förs på anslaget samt delar av verksamheten på förvaltningsanslaget. Medlen till arbetsgruppernas stipendier och bidrag över anslagsposten Bidrag till konstnärer inom musik, teater, dans och film var kr och föregående år kr. Det särskilda filmstödet 10:1 ap. 3 var oförändrat kr varav kr avser Stiftelsen Filmform. Under Övriga intäkter i tabell 3 redovisas intäkter från Art Hotel för åren 2009 och 2010, men avtalet gick ut under 2010 och därmed minskade intäkterna. Under Lämnade stipendier & bidrag märks för 2011 en minskning med 2,5 mnkr vilket förklaras med att kostnader för Iaspis verksamhet i Sverige har ökat samtidigt som stödet minskade för bildoch formkonstnärers utlandsvistelse. Dessutom påverkas summan av återbetalda medel, som var större 2011 än Utveckling av kostnader för analysavdelningen Analysavdelningen har byggts upp successivt under de senaste åren med en tjänst om året. Tidigare gick verksamheten under benämningen verksamhetsgren för bevakning av konstnärers ekonomiska och sociala villkor. 14

15 Sammanfattning och bedömning Konstnärsnämnden har med verksamheten 2011 levt upp till de nationella kulturpolitiska målen, framför allt de konstnärspolitiska, och som också finns i instruktion och regleringsbrev. Det som särskilt bör lyftas fram av årets verksamhet är begreppen kvalitet, konstnärlig förnyelse, internationellt och interkulturellt kulturutbyte, jämställdhet och samverkan. Kvalitet Konstnärsnämnden arbetar ständigt med kvalitetsbegreppet och har under året - Sett över bidragsformer och anpassat efter rådande behov - Lyft fram redovisningarnas resultat och gjort uppföljning av flera bidragsformer - Fört en kvalitetsdiskussion, som också innefattar kvalitet i jämställdhet och mångfald samt genremässig och geografisk spridning, i arbetsgrupper och styrelse - Fört diskussionen om konst- och kvalitetsbegrepp med regionerna inom Kultursamverkansmodellen - Tagit fram en modell för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom nämnden Konstnärlig förnyelse Bedömningen av ansökningar om stipendier och bidrag innefattar konstnärlig förnyelse. Förnyelsen innebär inte bara nya former och uttryck utan innefattar också fördjupning och kvalitativ utveckling. Se vidare avsnittet om kvalitet, 3.1. Internationellt och interkulturellt utbyte Konstnärsnämnden har lång erfarenhet av internationellt och interkulturellt utbyte. Under 2011 har ansökningarna inom det internationella området ökat med 7 %. Verksamheten har utvecklats genom - Deltagande i EU-samarbetet om konstnärers mobilitet i Europa - Nya samarbetspartners i världen för längre arbetsvistelser, särskilt inom konstområdena form och dans - Fler expertbesök inom bild/form samt dans som ger effekter i ett ökat kulturutbyte - Svenska konstnärer med rötter i andra länder är betydelsefulla för att förmedla kontakter och samarbeten - Inom musikområdet har utbytet med Asien och Latinamerika ökat - Intresset för längre vistelser har ökat inom alla konstområden. Jämställdhet Konstnärsnämnden har under ca 15 års tid arbetat med könsuppdelad statistik och kan t.ex. sammanfatta bidragsgivningen för 2011 i följande: 54 % av ansökningarna var från kvinnor, och bidragen fördelades med 51 % till kvinnliga sökanden. Kvinnorna erhöll 55 % av de utdelade medlen. Frågor om jämställdhet lyfts fram i nämndens rapporter. På regeringens uppdrag samverkar nämnden med Statens musikverk och Kulturrådet om stöd för att förbättra jämställdheten inom musiklivet. I nämndens bidragsgivning har en liten men ändå förskjutning skett inom musiken. Från 2009 till 2011 har antalet ansökningar från kvinnor ökat från 33 % till 36 % och andelen utdelade medel till kvinnor har under samma period ökat från 31 % till 37 % publicerades en engelsk översättning av Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv. Ekonomi, arbete och familjeliv av Marita Flisbäck. Rapporten har spridits i internationella och europeiska nätverk. Samverkan Konstnärsnämnden är en samverkande myndighet med ett brett kontaktnät och en kontinuerlig kommunikation med andra myndigheter och konstnärsorganisationer. Under 2011 har nämnden utvecklat kontakter med Försäkringskassan och Skatteverket i dialog om konstnärers villkor inom trygghetssystemen. Genom regeringsuppdragen har nämndens roll som samverkanspart förstärkts. De internationella programmen innebär samverkan såväl nationellt som internationellt. 15

16

17 3 Konstnärsnämndens uppgift Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och ersättningar till konstnärer, i den utsträckning detta inte är någon annans uppgift, och i övrigt fullgöra de uppgifter som följer av särskilda föreskrifter. Myndigheten ska hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden samt förutsättningar för konstnärligt skapande. Det innebär också att löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Resultatredovisningen ska lyfta fram de kvalitativa aspekterna vid redovisningen av verksamhetens resultat. 3.1 Kvalitet Konstnärsnämnden är mån om att kvalitet finns i all verksamhet, från bemötande, tillgänglighet, administration, i publikationer till bidragsbeslut. Frågan om konstnärlig kvalitet har också aktualiserats under 2011 då de regioner som ingår i kultursamverkansmodellen efterfrågat mer kunskap och vägledning och Konstnärsnämnden har också inbjudits att delta i seminarier i frågan om konstnärlig kvalitet och konstnärspolitik. Vi har därför valt att i årets redovisning ägna bedömning av konstnärlig kvalitet ett avsnitt. Att göra en bedömning av verksamhetens kvalitet inom bidragsgivningen kan avse ett flertal aspekter. I regleringsbrevets målsättning för bidragsgivningen står att bidragen ska nå kvalificerade konstnärer och i 12 i förordning (1976:528) om bidrag till konstnärer står att hänsyn ska tas till konstnärlig kvalitet vid fördelning av konstnärsbidrag. Ytterligare en aspekt på bidragsfördelningens kvalitet är att bidragen kontinuerligt anpassas till de nya behov som uppkommer. Nämnden har under senare år gjort flera tyngdpunktsförskjutningar i bidragsgivningen och inrättat nya typer av stipendier. Den andra aspekten gäller kvaliteten i de administrativa förfarandena. Från konstnärlig kvalitet till konstnärliga kvaliteter Vid bedömningen av ansökningarna tas i första hand hänsyn till konstnärlig kvalitet, den konstnärliga verksamhetens omfattning och behov av ekonomiskt bidrag. Enligt förordningen ska konstnärerna vara professionellt verksamma, vilket är ett faktum som kan fastställas objektivt. Diskussionerna vid bidragsgivningen är koncentrerade till konstnärlig kvalitet. Vid bedömning av ansökan om bidrag och stipendier använder sig Konstnärsnämnden av s.k. subjektiv kvalitetsbedömning, den troligtvis vanligaste metoden för kvalitetsbedömning inom konsten. En bedömning vars legitimitet grundar sig på ledamöternas samlade kompetens och meriter. De slutgiltiga besluten om vem som får motta ett stipendium eller bidrag är en subjektiv avvägning av en mängd faktorer, såsom t.ex. konstnärens tidigare verksamhet, ledamöternas tilltro till att konstnären kan genomföra projektet och att resultatet är av tillräcklig konstnärlig kvalitet osv. För att detta system ska uppnå maximal legitimitet har ledamöterna i bedömande grupper tidsbegränsade mandat. Nämnden lägger ned ett stort arbete på valet av ledamöter i de arbetsgrupper samt referensgrupp som styrelsen utser. Grupperna ska vara sammansatta så att ledamöterna besitter olika perspektiv. Dessa skiljer sig åt för att man besitter kunskap om olika genrer inom konstarterna, bor i olika delar av landet, har olika kön, representerar olika generationer och olika etniska bakgrunder. Alla dessa drag som särskiljer ledamöterna ifrån varandra utgör grunden för att diskussionen om konstnärliga kvaliteter förblir levande. Att kvalitetsbedömningar inom konstområdena är tidsbundna och att kvalitetsbegreppet är mångdimensionellt och olika betoning kan läggas på olika kvaliteter innebär att Konstnärsnämnden ständigt har kvalitetsfrågorna under uppsikt. Det finns anledning att understryka att kvalitetsbedömningar inom det professionella konstområdet ofta kan sättas i 17

18 fråga, särskilt när gränser ska dras och konstnärer ska vägas mot varandra. I det stora hela synes de kvalitetsbedömningar som görs i nämndens bidragsfördelande organ överensstämma med dem som kommer till uttryck i den kulturella offentligheten. Exempelvis att filmer med stöd av Konstnärsnämnden väljs ut att medverka i internationella filmfestivaler och att t.ex. en bildkonstnär får arbeta koncentrerat för att skapa en utställning som ger gehör både bland publik och i konstkritiken. Det förtjänar emellertid att påpekas att offentliga bedömningar i press och media av konstnärliga prestationer endast omfattar en mindre andel av konstnärerna, exempelvis musiker med solistuppgifter och skådespelare i de större rollerna. Nämndens bidragsgivning och bedömningar är bredare och gäller även konstnärer som inte har denna synlighet på den offentliga arenan, men vilkas insatser är av lika hög konstnärlig kvalitet. Här ges inte samma möjligheter till omedelbara jämförelser mellan nämndens och andras bedömning, men erfarenheten visar att de som får stöd från nämnden med tiden ofta kommer att inta framträdande platser inom sina områden om de inte redan gör det. Bedömningen av kvalitet måste även förstås i ett genusperspektiv då kvinnor och män har olika grad av tillgång till de arenor som bekräftar en konstnärs status i kvalitetshänseende. Bedömningarna måste också ta hänsyn till de speciella svårigheter som konstnärer med utländsk bakgrund har att göra sig gällande i sitt nya sammanhang. Ytterligare en aspekt är den geografiska spridningen över landet. Kvalitet i den administrativa handläggningen Kvaliteten i den administrativa handläggningen av bidragsärendena gäller bl.a. säkerheten i hanteringen av ansökningarna, hur väl rutinerna för databehandlingen fungerar, informationen om stipendierna och hur ofta de kan sökas, något som numera till stora delar sker digitalt. Ett nytt processorienterat ärendehanteringssystem har införts vilket påverkar såväl diarium som arkivhantering. Policy och rutinbeskrivningar utarbetas angående bidrags- och beslutshanteringen. Nämnden strävar efter att se över och förbättra handläggningen. Nämndens hemsidor är av stor betydelse för den utåtriktade informationen och uppdateras kontinuerligt. Nämnden har under långt tid fokuserat på användarvänlighet och service gentemot de ansökande konstnärerna. Kansliet har även utökat och utvecklat underlag, rutiner och service gentemot de ledamöter som bedömer ansökningar. 3.2 Jämställdhet Konstnärsnämnden har sedan 1998 redovisat offentlig statistik över bidrag och stipendier uppdelat på kön. Redovisningen avser såväl antal sökande/bidragsmottagare som hur bidragens totala belopp fördelas mellan könen. Ledamöterna i nämndens styrelser, arbetsgrupperna och referensgruppen, har en jämställd representation mellan könen. Alla bidrags- och stipendiebeslut vid nämnden ska beakta att jämställdhet är en målsättning i antal bidrag samt i medelstilldelning. Konstnärsnämnden använder begreppet statistisk jämställdhet och avser därmed en fördelning där ettdera könet är representerat eller förfogar över resurser till minst 40 % men med målet om en procent fördelning enligt definition av SOU 2006:42 Plats på scen. Av årets ansökningar var 54 % från kvinnor och bidragen fördelades med 51 % till kvinnliga sökanden. Kvinnorna erhöll 51 % av de utdelade medlen. Nämnden publicerade våren 2010 en jämställdhetsanalys Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv. Ekonomi, arbete och familjeliv. Analysen är ett av tre delmoment i den stora inkomstutredningen över konstnärers inkomster. Den tredje delen av utredningen Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster publicerades 2011 och presenterar även den resultat ur ett genusperspektiv. Konstnärsnämnden har tillsammans med Kulturrådet i uppgift att samverka med Statens musikverk kring uppdraget om att främja jämställdhet inom musiklivet

19 3.3 Mångfald Nämnden arbetar med att mångfaldsperspektivet parallellt med jämställdhetsperspektivet ska genomsyra verksamheten. Perspektiven ska beaktas i allt från rekrytering av personal och ledamöter till bidrags- och stipendiegivning. Många stipendie- och bidragsansökare är idag svenskar med utländsk bakgrund eller utländska medborgare verksamma i Sverige. Bland nämndens ledamöter i de beslutande grupperna finns en medvetenhet om målsättningen att etnisk och kulturell mångfald ska främjas. Arbetsgruppen inom musik, arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer samt referensgruppen för Internationella dansprogrammet, vars ledamöter utses av nämndens styrelse, tillsätts så att det innefattar att ledamöterna ska representera etnisk och kulturell mångfald. Ledamöterna i Sveriges bildkonstnärsfond utses av regeringen med samma inriktning. Det är dessutom av största vikt att ledamöterna oavsett egen etnisk eller kulturell bakgrund som grupp omfattar kunskap om genrer och konstyttringar utanför de rådande normerna för att rätt kunna bedöma inkomna ansökningar. Om sådan kunskap saknas i en beslutande grupp adjungeras eller tillfrågas utomstående expertis. Nämndens viktigaste insats är att mångfaldsperspektivet har getts en ökad närvaro i alla de olika gruppernas diskussioner och överväganden inför beslut om ansökningar. Detta har också påverkat de val som görs till förmån för sökande som representerar en annan kultur än den västerländska. Nämnden har arbetat med att utåtriktad information om nämnden och stipendier och bidrag finns i engelsk version och de sökande kan ansöka på engelska. Nämnden har också arbetat aktivt med att information om stipendie- och bidragsverksamheten ska nå ut till nya grupper genom öppna informationsmöten och direkta utskick. Inom analysavdelningen ska studier omfatta ett mångfaldsperspektiv. Den stora studien Konstnärernas inkomster, som baseras på SCB:s inkomstregister, redovisar för första gången andelen konstnärer som är födda utomlands, vilka utgör 13 % av de ca konstnärer i underlaget. Studien redovisar även dessa konstnärers inkomster. 3.4 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Nämnden har utvidgat sitt internationella arbete inom annan verksamhet än stipendie- och bidragsgivning. Nämnden deltar i ett EU-samarbete om konstnärers mobilitet i Europa och har i övrigt utökat sin bevakning av EU:s arbete med kultur- och konstnärspolitiska frågor. En bättre internationell överblick eftersträvas i syfte att kunna jämföra olika kulturpolitiska satsningar. Konstnärsnämndens internationella nätverk utvecklas genom deltagande vid enstaka nätverksmöten, ett aktivt medlemskap i IFACCA och ett nordiskt samarbete kring internationalisering. Samtliga avdelningar arbetar med att öka kompetensen om konstnärsstöd och internationellt utbyte i andra länder. Nämndens omfattande stöd till internationellt kulturutbyte för konstnärer inom myndighetens alla konstområden gör internationaliseringen till en självklar del av verksamheten. Under året har nämnden arbetat med att ytterligare utveckla formerna för internationaliseringen av dans- och formområdet. Samarbete har etablerats inom dansen för längre arbetsvistelser; en i New York och en i Berlin. Inom formområdet har fyra städer i världen undersökts för eventuellt samarbete som kan börja Nämnden har också fått regeringens uppdrag att fr.o.m utveckla former för internationalisering inom musikområdet. Stödet till internationellt och interkulturellt utbyte inom stipendie- och bidragsgivningen grundas på de enskilda konstnärernas egna initiativ och syftar till att ge konstnärlig fördjupning och t ex. vidga arbetsmarknaden. Allt fler konstnärer har viktiga delar av sin verksamhet utanför Sverige. Utbytena ska grundas på ett aktivt och dokumenterat engagemang från det inbjudande landets kulturliv. Se vidare 5.4 Internationellt utbyte och 4.3 Regeringsuppdrag. 19

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-978001-3-6 D-nr.: KN 2013/1313 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-978001-3-6 D-nr.: KN 2013/1313 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Konstnärsnämnden ISBN 978-91-978001-3-6 D-nr.: KN 2013/1313 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90 E-post: info@konstnarsnamnden.se

Läs mer

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-977435-4-9 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-977435-4-9 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden ISBN 978-91-977435-4-9 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90 E-post: info@konstnarsnamnden.se Hemsida:

Läs mer

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-978001-7-4 D-nr.: KN 2015/246 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-978001-7-4 D-nr.: KN 2015/246 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Årsredovisning 2014 Konstnärsnämnden ISBN 978-91-978001-7-4 D-nr.: KN 2015/246 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Konstnärsnämndens budgetunderlag 2012-14. KN Adm 2012/14

Konstnärsnämndens budgetunderlag 2012-14. KN Adm 2012/14 Konstnärsnämndens budgetunderlag 2012-14 KN Adm 2012/14 1 Maria Skolgata 83 118 53 Stockholm Tel 08-50 65 50 00 E-post: info@konstnarsnamnden.se 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Internationellt

Läs mer

Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer. promemoria

Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer. promemoria Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-02-08 Dnr 14-220/2009 Ert dnr Ku2009/2332/KV YTTRANDE Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer promemoria Konstnärsnämnden har till uppgift att

Läs mer

Konstnärsnämndens budgetunderlag 2014-2016

Konstnärsnämndens budgetunderlag 2014-2016 Konstnärsnämndens budgetunderlag 2014-2016 1 (22) KN Adm 2013/956 Maria Skolgata 83 118 53 Stockholm Tel 08-50 65 50 00 E-post: info@konstnarsnamnden.se 2 (22) Innehåll Konstnärsnämndens budgetunderlag

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52)

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-14 KN2011/166 A2011/2785/A YTTRANDE Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Internationellt kulturutbyte

Internationellt kulturutbyte Sida 1 / 7 Internationellt kulturutbyte ANSÖKAN OM BIDRAG INOM BILD OCH FORM UTSTÄLLNINGAR OCH ARBETS- ELLER STUDIEVISTELSE I UTLANDET 1. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Förnamn*

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm och återrapporteringskrav för budgetåret 2003 avseende

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet 2010-06-22 KUR 2010/3140 Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Innehåll 1. Samverkansrådet

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Samverkansmodellen. Samråd med det professionella. kulturlivet KLYS. hur utvecklas kulturlivet i din region?

Samverkansmodellen. Samråd med det professionella. kulturlivet KLYS. hur utvecklas kulturlivet i din region? Samverkansmodellen hur utvecklas kulturlivet i din region? Samråd med det professionella kulturlivet 1 KLYS Regional indelning i samverkansmodellen kan verka en smula krångligt. Ibland är det landstingen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen KULTURRÅDET BESLUT 2012-01-24 S 2012:17 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Örebro läns landsting, org.nr. 232100-0164,

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 31 mars 2015 Avser perioden 2014-12-29 2015-01-31 Sida: 2 av 16 Sida: 3 av 16 Dnr: Af-2014/016118 Datum: 31 mars 2015 Regeringen beslutade den 9 januari 2014 att

Läs mer

MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015

MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015 MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015 Kulturrådet poängterar angående bidragen till Konstnärscentrum att man vill ha en gemensam ansökan från KC- regionerna, och man påpekar att samordning och

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet 1 (8) Organisation (juridisk person) Adress (ange ev. c/o adress) Postnummer Ort Telefon Mobil Fax E-post Bidrag från Kulturrådet avseende

Läs mer

Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget.

Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget. REDOVISNING PROJEKTBIDRAG NATIONELLT MOBILITETSSTÖD/ ARRANGÖRSSAMVERKAN INOM MUSIKOMRÅDET För redovisningsdatum, se beslut ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014 KUN 2014-04-24, p 8 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357 Handläggare: Margareta Wennerberg Kulturstöd till tillfällig verksamhet april 2014 1 Förslag

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

Budgetunderlag 2014. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se

Budgetunderlag 2014. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se Budgetunderlag 2014 Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR BUDGETUNDERLAG 2014 INNEHÅLL FÖLJEBREV 3 HEMSTÄLLAN 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Konstnärsnämnden ISBN 978-91-977435-3-2

Konstnärsnämnden ISBN 978-91-977435-3-2 Konstnärsnämnden ISBN 978-91-977435-3-2 Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90 E-post: info@konstnarsnamnden.se Hemsida: www.konstnarsnamnden.se Projektledare

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM BIDRAG SAMVERKAN MED KOMPONISTER. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN.

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM BIDRAG SAMVERKAN MED KOMPONISTER. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN. ANSÖKAN OM BIDRAG SAMVERKAN MED KOMPONISTER För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

Principiella utgångspunkter för Kulturbryggans försöksverksamhet

Principiella utgångspunkter för Kulturbryggans försöksverksamhet Dnr 2010:04/2010/6 Kulturbryggan Ku 2010:04 Kulturdepartementet Enheten för kulturarv och trossamfund Verksamhetsplan för Kulturbryggan Enligt direktiven för Kulturbryggan Dir. 2010:77 ska en första delrapport,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats.

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Ansökan om assistentstipendium

Ansökan om assistentstipendium Sida 1 av 4 Ansökan om assistentstipendium Sista ansökningsdag 2 september 2014 Bild och form 1. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Förnamn* Efternamn* Personnummer* Postadress*

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

Endast arbetsmaterial

Endast arbetsmaterial REDOVISNING SAMVERKAN MED KOMPONISTER För sista redovisningsdag, se Kulturrådets beslut. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Stöd till residenscentra

Stöd till residenscentra 1. Grundläggande information 1.1. Konstnärsresidenscentrets namn 0/100 1.2. Residensprogrammets eventuella namn 0/100 1.3. En kort engelskspråkig beskrivning av verksamheten som stöd söks för: 0/500 Ifall

Läs mer

ASSISTENTSTIPENDIUM FÖR BILD- OCH FORMKONSTNÄRER

ASSISTENTSTIPENDIUM FÖR BILD- OCH FORMKONSTNÄRER ASSISTENTSTIPENDIUM FÖR BILD- OCH FORMKONSTNÄRER Bildkonstnärsfonden fördelar omkring 20 assistentstipendier per år. Stipendiet ska ge dig möjlighet att utvecklas genom att arbeta med en mer erfaren kollega

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Information om projektbidrag inom bild och form

Information om projektbidrag inom bild och form Information om projektbidrag inom bild och form Vad kan man söka för? Projekt, gestaltande experiment och andra större arbeten Samarbetsprojekt där den sökande arbetar tillsammans med andra konstnärer

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Endast arbetsmaterial

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG FRÄMJANDEORGANISATIONER INOM BILD- OCH FORMOMRÅDET För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för

Läs mer

Handbok för. Ateljéstöd. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats ateljéstöd

Handbok för. Ateljéstöd. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats ateljéstöd Handbok för Ateljéstöd En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats ateljéstöd Innehållsförteckning Ateljéstöd 3 Allmänt om ateljéstöd 3 Vem kan få ateljéstöd? 3 Hur länge kan man

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Vår verksamhets plan

Vår verksamhets plan Vår verksamhets plan upswedens verksamhet bygger på en grundsyn att musik kan användas som ett verktyg för att öka människors förståelse för sig själva, sin omvärld och ge en känsla av sammanhang samtidigt

Läs mer

Holger och Thyra Lauritzens Stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet

Holger och Thyra Lauritzens Stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet Stiftelser och stipendier för filmare verksamma i Stockholm: Holger och Thyra Lauritzens Stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet Stiftelsen har till ändamål att genom utdelande av anslag främja

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia Regeringsbeslut I:32 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS(delvis) Kulturdepartementet Forum för levande historia Stora Nygatan 10-12 103 13 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City

Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City Vistelseperiod:

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå.

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur i Halland Eva Nyhammar Förvaltningschef Datum 2015-04-10 Diarienummer DNKS150151 Driftnämnden Kultur och skola Riktlinjer för regionalt stöd gällande kultur för barn och unga

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer