Konstnärsnämnden. ISBN Ansvarig utgivare: Ingrid Elam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-978001-2-9 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam"

Transkript

1

2 Konstnärsnämnden ISBN Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, Stockholm Tel: Fax: E-post: Hemsida: Grafisk formgivning: Mu ab Tryck: Davidsons Tryckeri, Växjö Konstnärsnämnden 2012

3 Årsredovisning 2011

4

5 Innehållsförteckning Förord Inledning Verksamheten 2011 i sammanfattning Verksamhetens intäkter och kostnader per prestationstyp...13 Sammanfattning och bedömning Konstnärsnämndens uppgift Kvalitet Jämställdhet Mångfald Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Samverkan Kommunikation, webb och ärendehantering...20 Webbstatistik...21 Sammanfattning och bedömning av resultatet Regeringsuppdrag Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen Kulturella och kreativa näringar Europeiskt samarbete OMC Samverkan vid inrättandet av Statens musikverk samt samverkan med Musikverket om ökad jämställdhet Övriga regeringsuppdrag Remisser...25 Sammanfattning och bedömning av resultatet Stipendier och bidrag Mål för stipendie- och bidragsfördelningen Bidragsgivning inom konstområdena Stipendier och bidrag per bidragsform Arbetsstipendier Stora stipendier Långtidsstipendier Inkomstgarantier Pensionsbidrag, efterlevandebidrag och tillfälliga bidrag

6 5.3.6 Assistentstipendier Målinriktade arbetsstipendier Projektbidrag Samarbetsprojekt på musikområdet Internationellt utbyte och verksamhet Bidrag till internationellt kulturutbyte och resebidrag inom områdena musik, teater, dans och film Iaspis Internationella dansprogrammet - IDP Kvalitativa aspekter och bedömning av den internationella verksamheten Kvalitativa aspekter och sammanfattande bedömning av resultaten av stipendie- och bidragsgivning Bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala situation samt förutsättningar för konstnärligt skapande Konstnärernas sociala och ekonomiska situation samt förutsättningar för konstnärligt skapande Utredningar Samverkan med myndigheter och ideella organisationer Trygghetssystemen Information om trygghets- och skattesystemen Tillämpning av specifika regler, stöd och rådgivning Kulturarbetsmarknaden Bedömning av verksamhetsgrenen bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt förutsättningar för konstnärligt skapande Organisation Övriga mål och återrapporteringskrav Regionala utfallet Kompetensförsörjning Ledamöter i styrelser, arbetsgrupper och referensgrupp samt personal under år

7 10 Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Redovisning av bemyndiganden Tilläggsupplysningar Noter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter

8

9 Förord Sverige har en konstnärspolitik och en myndighet som har till uppgift att stödja konstnärerna samt bevaka och informera om deras förutsättningar för konstnärligt skapande. Ju mer vi rör oss i internationella kulturpolitiska sammanhang desto mer inser vi hur unikt detta är. Vi har ett direkt konstnärsstöd inom samtliga konstarter sedan slutet av 1970-talet, visserligen väldigt olika i storlek, men i alla fall. Ett stöd som utgår ifrån konstnärernas egna initiativ. I många länder finns inget liknande stöd och än mer sällsynt är att någon instans på statlig nivå har ett bevakningsuppdrag för konstnärerna inom alla konstområden. Det är klart att det finns konst enbart på konstnärernas initiativ i alla länder men det är ett aktivt val om man tycker att den kan och ska finansieras av offentliga medel eller inte. Det är intressant hur vi i dessa tider av globalisering och rörlighet har massor av kunskap om vad som händer i andra länder och kanske djupa kunskaper inom något speciellt konstnärligt fält. På en nyhetsmarknad där enbart förändringar beskrivs får vi reda på att nedskärningar görs i ett flertal europeiska länders kulturbudgetar och i vissa länder rent av dramatiska nedskärningar. Men ofta vet vi egentligen väldigt lite om deras kulturpolitik, kanske ganska lite om vad de vanligtvis finansierar gemensamt och ser som tillhörande den s.k. allmännyttan i samhället. På vilken nivå låg de kulturpolitiska stöden innan nedskärningarna och vad är målsättningarna med deras kulturpolitik? Vad vi ofta inte alls heller vet är ur vilken bas kulturpolitiken har skapats. Vad skiljer t.ex. den anglosaxiska och amerikanska kulturpolitiken från en nordisk? Kulturpolitikens utformning på nationell nivå är alltid sammanlänkad med samhället i stort och mer specifikt de andra politikområdenas utformning, samhällets historia och naturligtvis kultursyn. Svensk kulturpolitik är väldigt speciell, tätt sammanlänkad med samhällets utveckling under 1900-talet. Den underliggande målsättningen är att kultur och konst av god kvalitet ska nå alla medborgare. Det är biblioteket, public-service Tv och radio, institutionsuppbyggnad, folkbildning och kulturskola. Det är till stora delar just en kulturpolitik medan många andra länder till stora delar har en konstområdespolitik. Gällande den svenska politiken för konstområdena finns den mycket starka principen om armslängdsavstånd som delvis får sin styrka i den svenska statsapparatens uppbyggnad med självständiga myndigheter och i kulturens fall dessutom institutioner. En annan del är den starka och historiskt långa samverkan mellan stat, region/landsting och kommun gällande kulturpolitik. Vår konstnärspolitik växer fram parallellt med en välfärdspolitik där alla parter värnar om den goda arbetssituationen och omfattande trygghetssystem. Till stora delar är konstnärspolitiken ett resultat av att det offentliga och konstnärerna och deras organisationer tillsammans har skapat reformer som biblioteksersättningen och visningsersättning (bild- och form), grunderna för Arbetsförmedlingen Kultur och Media, kollektiva upphovsrättsavtal m.m. Vi som dagligen arbetar med att utföra och forma kulturpolitiken i praktisk verklighet har till uppgift att se till att kulturpolitiken, beslutad av folkvalda politiker, utförs efter de mål som är uppsatta. Vi har till uppgift att se till att kulturen, konsten och politiken med dess målsättningar möter varandra i en samtid av förändringar i samhället och konsten. Och just vi på Konstnärsnämnden har till uppgift att visa på konstens kraft när konstnärerna själva får bestämma. Ann Larsson Kanslichef tillika myndighetschef 9

10

11 1. Inledning Verksamhetens resultat för 2011 redovisas med utgångspunkt i de mål och återrapporteringskrav som uttrycks i regleringsbrevet och Konstnärsnämndens instruktion, förordning (2007:1 199). Kapitelindelningen följer i stort de återrapporteringskrav som framgår av regleringsbrevet. Förutom en återredovisning per bidragsform sammanfattas bidragens fördelning inom respektive konstområde. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och analys av måluppfyllelsen där de kvalitativa aspekterna på verksamhetens resultat lyfts fram. 2. Verksamheten 2011 i sammanfattning Till grund för Konstnärsnämndens verksamhet ligger de nationella kulturpolitiska målen. Kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken - Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, - Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, - Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, - Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet, - Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Konstnärsnämnden värnar särskilt om de konstnärspolitiska målen. Nämndens uppdrag är att främja möjligheten för kvalificerade konstnärer som lever och verkar i Sverige att ägna sig åt och vidareutveckla sitt konstnärskap. Det sker dels genom stipendie- och bidragsgivning, genom aktivt stöd för internationalisering och dels genom att förmedla kunskap om konstnärers ekonomiska och sociala situation samt förutsättningar för konstnärligt skapande. Konstnärsnämndens arbete med flera utåtriktade regeringsuppdrag visar på en ny och tydlig roll för nämnden. Inom uppdragens ramar arbetar nämnden för att synliggöra konstnärers sociala och ekonomiska villkor samt förhållanden för konstnärligt skapande. Inom Kultursamverkansmodellen och Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar har nämnden bidragit med såväl ett konst- som konstnärspolitiskt perspektiv. I serien av inkomstutredningar publicerades del 3 som behandlade konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster. Tack vare regeringens förstärkning av resurserna har nämnden kunnat utöka bevakningen av konstnärers villkor inom trygghetssystemen både genom kontakter med andra myndigheter och i information på hemsidan Konstnärsguiden. Konstnärsnämnden har under året arbetat med att utveckla internationella kontakter och nätverk samt aktivt medverka i Sveriges arbete inom EU. Det unika med Konstnärsnämndens arbetssätt är möjligheten att följa och stödja enskilda konstnärskap genom karriären med de olika behov som uppstår under vägen. Därför är t.ex. det internationella stödet sammankopplat med övriga stipendier och bidrag. Nämndens uppdrag är att följa konstnärens möjligheter till konstnärligt skapande i bred bemärkelse och se på nationella kulturpolitiska möjligheter och förutsättningar i de offentliga transfererings- och trygghetssystemen så att konstnärlig verksamhet finns med i förändringar inom näringspolitiken såväl som inom skattepolitiken. 11

12 Konstnärsnämndens handläggare och de sakkunniga i arbetsgrupperna ser till att fördelningen av stöd sker i enlighet med uppdraget som innefattar kvalitet, jämställdhet, mångfald, geografisk och genremässig spridning. Under år 2011 har nämnden beslutat om stipendier och bidrag uppgående till ett belopp om 127 miljoner kronor. Det har fördelats stipendier och bidrag till konstnärer inom konstområdena bild/form, musik, teater, dans och film. Fördelningen av stöden mellan könen var 715 till kvinnor och 683 till män d.v.s. 51 % till kvinnorna och 49 % till männen. Antalet inkomna ansökningar till nämnden var 7 923, vilket är det största antal ansökningar som myndigheten fått in någonsin. Att antalet ansökningar fortsätter att öka år från år kan bero på många faktorer men slutgiltigt avläsas som ökat ekonomiskt behov från konstnärerna. Det konstområde där antalet ansökningar procentuellt har ökat mest under perioden är dans (34 %). Inom bild och form skedde en uppgång 2010 medan antalet ansökningar 2011 åter är på 2009 års nivå. Det är framför allt ansökningar till internationellt kulturutbyte i alla dess former som har ökat, och då mest inom dansområdet. Tydligt är konstnärernas ökande vilja till att arbeta, nätverka och samverka över nationsgränserna. Konstnärsnämnden arbetar också genom Internationella dansprogrammet och Iaspis med att utveckla nya internationella samarbeten. Under 2011 har samarbeten utvecklats med samarbetsparter runt om i världen för att etablera nya ateljéplattformar som finns tillgängliga från Särskilt inom formområdet, som tidigare saknat lämpliga samarbetsparter, finns nu möjlighet till tre nya internationella plattformar. Tabell 1. Stipendie- och bidragsärenden Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Inkomna ansökningar varav online ansökningar Beviljade ansökningar Avslagna ansökningar Andelen digitala ansökningar fortsätter att öka och utgör nu 53 %. Tabell 2. Antal stipendie- och bidragsutbetalningar Bidragsutbetalningar Antal Av diagrammet nedan framgår att det skedde en nivåökning av antalet ansökningar mellan åren 2008 och 2009, och att ökningen sedan hållit i sig. 12

13 Diagram 1. Totalt antal inkommande ansökningar år , uppdelat på kvinnor och män. De tre senaste åren har antalet inkommande ansökningar från kvinnor ökat och är nu i majoritet med 54 % av ansökningarna. Inom konstarterna skiljer sig könsfördelningen åt och flest män är aktiva inom musiken, med 64 % av ansökningarna inom konstformen 2011, vilket har sin motsats inom dansen där 72 % av ansökningar skickas in av kvinnor liksom inom teatern där 63 % av de sökande är kvinnor. Diagram 2. Totalt antal inkommande ansökningar år , uppdelat på kvinnor och män i procent. Kansliet utvidgades med en ny handläggare inom bild och form och en utredare till analysavdelningen. En arkivarie/registrator projektanställdes under senhösten för att underlätta övergången till ett processorienterat ärendehanteringssystem. 13

14 Under hösten 2011 erhöll Konstnärsnämnden en stor donation från en privatperson, Per Gannevik, som testamenterat en del av sin förmögenhet till Konstnärsnämnden för inrättande av en stiftelse i hans namn och för att årligen dela ut stipendier till verksamma konstnärer för att främja kulturella ändamål. 2.1 Verksamhetens intäkter och kostnader per prestationstyp Nämndens förvaltningsanslag var kr år 2009, kr år 2010 och kr år Tabell 3. Nämndens intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsområden tkr Stipendier och bidrag Analys Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa Verksamhetens kostnader Utfall Lämnade stipendier & bidrag Utvecklingen av kostnader för avdelningen stipendier och bidrag Kostnadsutvecklingen för stipendierna och bidragen för de olika konstnärsgrupperna följer sammantaget under de tre senaste åren i stort sett utvecklingen av tilldelade medel över statsbudgeten. Medlen till Bildkonstnärsfonden över anslagsposterna Visningsersättning och Bidrag till konstnärer inom områdena bild och form var år 2011 sammantaget kr vilket är detsamma som år Visningsersättningen som är kr är en ersättning åt bildoch formkonstnärer för att konstnärliga verk av deras hand i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning) (Förordning (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond). Kostnaderna för den internationella verksamheten inom bild- och formområdet, Iaspis, förs på anslaget samt delar av verksamheten på förvaltningsanslaget. Medlen till arbetsgruppernas stipendier och bidrag över anslagsposten Bidrag till konstnärer inom musik, teater, dans och film var kr och föregående år kr. Det särskilda filmstödet 10:1 ap. 3 var oförändrat kr varav kr avser Stiftelsen Filmform. Under Övriga intäkter i tabell 3 redovisas intäkter från Art Hotel för åren 2009 och 2010, men avtalet gick ut under 2010 och därmed minskade intäkterna. Under Lämnade stipendier & bidrag märks för 2011 en minskning med 2,5 mnkr vilket förklaras med att kostnader för Iaspis verksamhet i Sverige har ökat samtidigt som stödet minskade för bildoch formkonstnärers utlandsvistelse. Dessutom påverkas summan av återbetalda medel, som var större 2011 än Utveckling av kostnader för analysavdelningen Analysavdelningen har byggts upp successivt under de senaste åren med en tjänst om året. Tidigare gick verksamheten under benämningen verksamhetsgren för bevakning av konstnärers ekonomiska och sociala villkor. 14

15 Sammanfattning och bedömning Konstnärsnämnden har med verksamheten 2011 levt upp till de nationella kulturpolitiska målen, framför allt de konstnärspolitiska, och som också finns i instruktion och regleringsbrev. Det som särskilt bör lyftas fram av årets verksamhet är begreppen kvalitet, konstnärlig förnyelse, internationellt och interkulturellt kulturutbyte, jämställdhet och samverkan. Kvalitet Konstnärsnämnden arbetar ständigt med kvalitetsbegreppet och har under året - Sett över bidragsformer och anpassat efter rådande behov - Lyft fram redovisningarnas resultat och gjort uppföljning av flera bidragsformer - Fört en kvalitetsdiskussion, som också innefattar kvalitet i jämställdhet och mångfald samt genremässig och geografisk spridning, i arbetsgrupper och styrelse - Fört diskussionen om konst- och kvalitetsbegrepp med regionerna inom Kultursamverkansmodellen - Tagit fram en modell för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom nämnden Konstnärlig förnyelse Bedömningen av ansökningar om stipendier och bidrag innefattar konstnärlig förnyelse. Förnyelsen innebär inte bara nya former och uttryck utan innefattar också fördjupning och kvalitativ utveckling. Se vidare avsnittet om kvalitet, 3.1. Internationellt och interkulturellt utbyte Konstnärsnämnden har lång erfarenhet av internationellt och interkulturellt utbyte. Under 2011 har ansökningarna inom det internationella området ökat med 7 %. Verksamheten har utvecklats genom - Deltagande i EU-samarbetet om konstnärers mobilitet i Europa - Nya samarbetspartners i världen för längre arbetsvistelser, särskilt inom konstområdena form och dans - Fler expertbesök inom bild/form samt dans som ger effekter i ett ökat kulturutbyte - Svenska konstnärer med rötter i andra länder är betydelsefulla för att förmedla kontakter och samarbeten - Inom musikområdet har utbytet med Asien och Latinamerika ökat - Intresset för längre vistelser har ökat inom alla konstområden. Jämställdhet Konstnärsnämnden har under ca 15 års tid arbetat med könsuppdelad statistik och kan t.ex. sammanfatta bidragsgivningen för 2011 i följande: 54 % av ansökningarna var från kvinnor, och bidragen fördelades med 51 % till kvinnliga sökanden. Kvinnorna erhöll 55 % av de utdelade medlen. Frågor om jämställdhet lyfts fram i nämndens rapporter. På regeringens uppdrag samverkar nämnden med Statens musikverk och Kulturrådet om stöd för att förbättra jämställdheten inom musiklivet. I nämndens bidragsgivning har en liten men ändå förskjutning skett inom musiken. Från 2009 till 2011 har antalet ansökningar från kvinnor ökat från 33 % till 36 % och andelen utdelade medel till kvinnor har under samma period ökat från 31 % till 37 % publicerades en engelsk översättning av Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv. Ekonomi, arbete och familjeliv av Marita Flisbäck. Rapporten har spridits i internationella och europeiska nätverk. Samverkan Konstnärsnämnden är en samverkande myndighet med ett brett kontaktnät och en kontinuerlig kommunikation med andra myndigheter och konstnärsorganisationer. Under 2011 har nämnden utvecklat kontakter med Försäkringskassan och Skatteverket i dialog om konstnärers villkor inom trygghetssystemen. Genom regeringsuppdragen har nämndens roll som samverkanspart förstärkts. De internationella programmen innebär samverkan såväl nationellt som internationellt. 15

16

17 3 Konstnärsnämndens uppgift Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och ersättningar till konstnärer, i den utsträckning detta inte är någon annans uppgift, och i övrigt fullgöra de uppgifter som följer av särskilda föreskrifter. Myndigheten ska hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden samt förutsättningar för konstnärligt skapande. Det innebär också att löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Resultatredovisningen ska lyfta fram de kvalitativa aspekterna vid redovisningen av verksamhetens resultat. 3.1 Kvalitet Konstnärsnämnden är mån om att kvalitet finns i all verksamhet, från bemötande, tillgänglighet, administration, i publikationer till bidragsbeslut. Frågan om konstnärlig kvalitet har också aktualiserats under 2011 då de regioner som ingår i kultursamverkansmodellen efterfrågat mer kunskap och vägledning och Konstnärsnämnden har också inbjudits att delta i seminarier i frågan om konstnärlig kvalitet och konstnärspolitik. Vi har därför valt att i årets redovisning ägna bedömning av konstnärlig kvalitet ett avsnitt. Att göra en bedömning av verksamhetens kvalitet inom bidragsgivningen kan avse ett flertal aspekter. I regleringsbrevets målsättning för bidragsgivningen står att bidragen ska nå kvalificerade konstnärer och i 12 i förordning (1976:528) om bidrag till konstnärer står att hänsyn ska tas till konstnärlig kvalitet vid fördelning av konstnärsbidrag. Ytterligare en aspekt på bidragsfördelningens kvalitet är att bidragen kontinuerligt anpassas till de nya behov som uppkommer. Nämnden har under senare år gjort flera tyngdpunktsförskjutningar i bidragsgivningen och inrättat nya typer av stipendier. Den andra aspekten gäller kvaliteten i de administrativa förfarandena. Från konstnärlig kvalitet till konstnärliga kvaliteter Vid bedömningen av ansökningarna tas i första hand hänsyn till konstnärlig kvalitet, den konstnärliga verksamhetens omfattning och behov av ekonomiskt bidrag. Enligt förordningen ska konstnärerna vara professionellt verksamma, vilket är ett faktum som kan fastställas objektivt. Diskussionerna vid bidragsgivningen är koncentrerade till konstnärlig kvalitet. Vid bedömning av ansökan om bidrag och stipendier använder sig Konstnärsnämnden av s.k. subjektiv kvalitetsbedömning, den troligtvis vanligaste metoden för kvalitetsbedömning inom konsten. En bedömning vars legitimitet grundar sig på ledamöternas samlade kompetens och meriter. De slutgiltiga besluten om vem som får motta ett stipendium eller bidrag är en subjektiv avvägning av en mängd faktorer, såsom t.ex. konstnärens tidigare verksamhet, ledamöternas tilltro till att konstnären kan genomföra projektet och att resultatet är av tillräcklig konstnärlig kvalitet osv. För att detta system ska uppnå maximal legitimitet har ledamöterna i bedömande grupper tidsbegränsade mandat. Nämnden lägger ned ett stort arbete på valet av ledamöter i de arbetsgrupper samt referensgrupp som styrelsen utser. Grupperna ska vara sammansatta så att ledamöterna besitter olika perspektiv. Dessa skiljer sig åt för att man besitter kunskap om olika genrer inom konstarterna, bor i olika delar av landet, har olika kön, representerar olika generationer och olika etniska bakgrunder. Alla dessa drag som särskiljer ledamöterna ifrån varandra utgör grunden för att diskussionen om konstnärliga kvaliteter förblir levande. Att kvalitetsbedömningar inom konstområdena är tidsbundna och att kvalitetsbegreppet är mångdimensionellt och olika betoning kan läggas på olika kvaliteter innebär att Konstnärsnämnden ständigt har kvalitetsfrågorna under uppsikt. Det finns anledning att understryka att kvalitetsbedömningar inom det professionella konstområdet ofta kan sättas i 17

18 fråga, särskilt när gränser ska dras och konstnärer ska vägas mot varandra. I det stora hela synes de kvalitetsbedömningar som görs i nämndens bidragsfördelande organ överensstämma med dem som kommer till uttryck i den kulturella offentligheten. Exempelvis att filmer med stöd av Konstnärsnämnden väljs ut att medverka i internationella filmfestivaler och att t.ex. en bildkonstnär får arbeta koncentrerat för att skapa en utställning som ger gehör både bland publik och i konstkritiken. Det förtjänar emellertid att påpekas att offentliga bedömningar i press och media av konstnärliga prestationer endast omfattar en mindre andel av konstnärerna, exempelvis musiker med solistuppgifter och skådespelare i de större rollerna. Nämndens bidragsgivning och bedömningar är bredare och gäller även konstnärer som inte har denna synlighet på den offentliga arenan, men vilkas insatser är av lika hög konstnärlig kvalitet. Här ges inte samma möjligheter till omedelbara jämförelser mellan nämndens och andras bedömning, men erfarenheten visar att de som får stöd från nämnden med tiden ofta kommer att inta framträdande platser inom sina områden om de inte redan gör det. Bedömningen av kvalitet måste även förstås i ett genusperspektiv då kvinnor och män har olika grad av tillgång till de arenor som bekräftar en konstnärs status i kvalitetshänseende. Bedömningarna måste också ta hänsyn till de speciella svårigheter som konstnärer med utländsk bakgrund har att göra sig gällande i sitt nya sammanhang. Ytterligare en aspekt är den geografiska spridningen över landet. Kvalitet i den administrativa handläggningen Kvaliteten i den administrativa handläggningen av bidragsärendena gäller bl.a. säkerheten i hanteringen av ansökningarna, hur väl rutinerna för databehandlingen fungerar, informationen om stipendierna och hur ofta de kan sökas, något som numera till stora delar sker digitalt. Ett nytt processorienterat ärendehanteringssystem har införts vilket påverkar såväl diarium som arkivhantering. Policy och rutinbeskrivningar utarbetas angående bidrags- och beslutshanteringen. Nämnden strävar efter att se över och förbättra handläggningen. Nämndens hemsidor är av stor betydelse för den utåtriktade informationen och uppdateras kontinuerligt. Nämnden har under långt tid fokuserat på användarvänlighet och service gentemot de ansökande konstnärerna. Kansliet har även utökat och utvecklat underlag, rutiner och service gentemot de ledamöter som bedömer ansökningar. 3.2 Jämställdhet Konstnärsnämnden har sedan 1998 redovisat offentlig statistik över bidrag och stipendier uppdelat på kön. Redovisningen avser såväl antal sökande/bidragsmottagare som hur bidragens totala belopp fördelas mellan könen. Ledamöterna i nämndens styrelser, arbetsgrupperna och referensgruppen, har en jämställd representation mellan könen. Alla bidrags- och stipendiebeslut vid nämnden ska beakta att jämställdhet är en målsättning i antal bidrag samt i medelstilldelning. Konstnärsnämnden använder begreppet statistisk jämställdhet och avser därmed en fördelning där ettdera könet är representerat eller förfogar över resurser till minst 40 % men med målet om en procent fördelning enligt definition av SOU 2006:42 Plats på scen. Av årets ansökningar var 54 % från kvinnor och bidragen fördelades med 51 % till kvinnliga sökanden. Kvinnorna erhöll 51 % av de utdelade medlen. Nämnden publicerade våren 2010 en jämställdhetsanalys Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv. Ekonomi, arbete och familjeliv. Analysen är ett av tre delmoment i den stora inkomstutredningen över konstnärers inkomster. Den tredje delen av utredningen Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster publicerades 2011 och presenterar även den resultat ur ett genusperspektiv. Konstnärsnämnden har tillsammans med Kulturrådet i uppgift att samverka med Statens musikverk kring uppdraget om att främja jämställdhet inom musiklivet

19 3.3 Mångfald Nämnden arbetar med att mångfaldsperspektivet parallellt med jämställdhetsperspektivet ska genomsyra verksamheten. Perspektiven ska beaktas i allt från rekrytering av personal och ledamöter till bidrags- och stipendiegivning. Många stipendie- och bidragsansökare är idag svenskar med utländsk bakgrund eller utländska medborgare verksamma i Sverige. Bland nämndens ledamöter i de beslutande grupperna finns en medvetenhet om målsättningen att etnisk och kulturell mångfald ska främjas. Arbetsgruppen inom musik, arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer samt referensgruppen för Internationella dansprogrammet, vars ledamöter utses av nämndens styrelse, tillsätts så att det innefattar att ledamöterna ska representera etnisk och kulturell mångfald. Ledamöterna i Sveriges bildkonstnärsfond utses av regeringen med samma inriktning. Det är dessutom av största vikt att ledamöterna oavsett egen etnisk eller kulturell bakgrund som grupp omfattar kunskap om genrer och konstyttringar utanför de rådande normerna för att rätt kunna bedöma inkomna ansökningar. Om sådan kunskap saknas i en beslutande grupp adjungeras eller tillfrågas utomstående expertis. Nämndens viktigaste insats är att mångfaldsperspektivet har getts en ökad närvaro i alla de olika gruppernas diskussioner och överväganden inför beslut om ansökningar. Detta har också påverkat de val som görs till förmån för sökande som representerar en annan kultur än den västerländska. Nämnden har arbetat med att utåtriktad information om nämnden och stipendier och bidrag finns i engelsk version och de sökande kan ansöka på engelska. Nämnden har också arbetat aktivt med att information om stipendie- och bidragsverksamheten ska nå ut till nya grupper genom öppna informationsmöten och direkta utskick. Inom analysavdelningen ska studier omfatta ett mångfaldsperspektiv. Den stora studien Konstnärernas inkomster, som baseras på SCB:s inkomstregister, redovisar för första gången andelen konstnärer som är födda utomlands, vilka utgör 13 % av de ca konstnärer i underlaget. Studien redovisar även dessa konstnärers inkomster. 3.4 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Nämnden har utvidgat sitt internationella arbete inom annan verksamhet än stipendie- och bidragsgivning. Nämnden deltar i ett EU-samarbete om konstnärers mobilitet i Europa och har i övrigt utökat sin bevakning av EU:s arbete med kultur- och konstnärspolitiska frågor. En bättre internationell överblick eftersträvas i syfte att kunna jämföra olika kulturpolitiska satsningar. Konstnärsnämndens internationella nätverk utvecklas genom deltagande vid enstaka nätverksmöten, ett aktivt medlemskap i IFACCA och ett nordiskt samarbete kring internationalisering. Samtliga avdelningar arbetar med att öka kompetensen om konstnärsstöd och internationellt utbyte i andra länder. Nämndens omfattande stöd till internationellt kulturutbyte för konstnärer inom myndighetens alla konstområden gör internationaliseringen till en självklar del av verksamheten. Under året har nämnden arbetat med att ytterligare utveckla formerna för internationaliseringen av dans- och formområdet. Samarbete har etablerats inom dansen för längre arbetsvistelser; en i New York och en i Berlin. Inom formområdet har fyra städer i världen undersökts för eventuellt samarbete som kan börja Nämnden har också fått regeringens uppdrag att fr.o.m utveckla former för internationalisering inom musikområdet. Stödet till internationellt och interkulturellt utbyte inom stipendie- och bidragsgivningen grundas på de enskilda konstnärernas egna initiativ och syftar till att ge konstnärlig fördjupning och t ex. vidga arbetsmarknaden. Allt fler konstnärer har viktiga delar av sin verksamhet utanför Sverige. Utbytena ska grundas på ett aktivt och dokumenterat engagemang från det inbjudande landets kulturliv. Se vidare 5.4 Internationellt utbyte och 4.3 Regeringsuppdrag. 19

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-977435-8-7 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-977435-8-7 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden ISBN 978-91-977435-8-7 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90 E-post: info@konstnarsnamnden.se Hemsida:

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

KONSTNÄRSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2013. Dnr KN 2014/325

KONSTNÄRSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2013. Dnr KN 2014/325 ÅRSREDOVISNING 2013 Dnr KN 2014/325 2 Innehållsförteckning FÖRORD... 6 1 INLEDNING... 7 1.2 Redovisningens principer och metoder... 7 2 VERKSAMHETEN 2013 I SAMMANFATTNING... 8 2.1 Ekonomisk översikt...

Läs mer

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-978001-3-6 D-nr.: KN 2013/1313 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-978001-3-6 D-nr.: KN 2013/1313 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Konstnärsnämnden ISBN 978-91-978001-3-6 D-nr.: KN 2013/1313 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90 E-post: info@konstnarsnamnden.se

Läs mer

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-10-01 Dnr 14-13/2010 Ku2010/882/KV YTTRANDE På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Konstnärsnämnden har till

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Konstnärsnämnden. Varberg den 3 maj 2012

Konstnärsnämnden. Varberg den 3 maj 2012 Konstnärsnämnden Varberg den 3 maj 2012 Konstnärsnämnden Uppdrag och organisation Resurser Stipendier & bidrag Att ansöka Kriterier Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt

Läs mer

ÅRSREDOVISNING ÅR 2009

ÅRSREDOVISNING ÅR 2009 ÅRSREDOVISNING ÅR 2009 2 Innehållsförteckning FÖRORD... 5 1 SAMMANFATTNING... 7 2 ORGANISATION... 10 3 RESULTATREDOVISNING... 12 3.1 Konstnärsnämndens uppgift... 12 3.1.1 Jämställdhet... 12 3.1.2 Mångfaldsperspektiv...

Läs mer

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-977435-4-9 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-977435-4-9 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden ISBN 978-91-977435-4-9 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90 E-post: info@konstnarsnamnden.se Hemsida:

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet SOU 2010:11

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet SOU 2010:11 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-06-03 Dnr 14-50/2010 Ert dnr Ku2010/292/KV YTTRANDE Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet SOU 2010:11 Konstnärsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 Regeringen Regeringsbeslut 60 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Anne Hederén Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-11-17 Diarienummer: RUN 2016-70

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

KONSTNÄRSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014. Dnr KN 2015/246

KONSTNÄRSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014. Dnr KN 2015/246 ÅRSREDOVISNING 2014 Dnr KN 2015/246 2 Innehållsförteckning FÖRORD... 6 1 SAMMANFATTNING... 7 1.1 Ekonomisk översikt... 10 1.2 Organisation... 11 1.3 Kvalitativa aspekter och kvalitetssäkring... 12 2 KONSTNÄRSNÄMNDENS

Läs mer

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Kommittédirektiv Konstnärernas villkor Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Dir. 2016:93 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-978001-7-4 D-nr.: KN 2015/246 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand

Konstnärsnämnden. ISBN 978-91-978001-7-4 D-nr.: KN 2015/246 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Årsredovisning 2014 Konstnärsnämnden ISBN 978-91-978001-7-4 D-nr.: KN 2015/246 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet REGERINGEN Kulturdepartementet 12-23 Regeringsbeslut 63 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Ku2013/2461/RFS (delvis) Riktlinjer för budgetåret 2014

Läs mer

Konstnärsnämnden. ISBN D-nr.: KN 2013/1313 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand

Konstnärsnämnden. ISBN D-nr.: KN 2013/1313 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Konstnärsnämnden ISBN 978-91-978001-6-7 D-nr.: KN 2013/1313 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90 E-post: info@konstnarsnamnden.se

Läs mer

2017:2. Myndighetsanalys av Konstnärsnämnden

2017:2. Myndighetsanalys av Konstnärsnämnden 2017:2 Myndighetsanalys av Konstnärsnämnden MISSIV DATUM DIARIENR 2017-02-21 2016/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2016-09-29 Ku2016/02180/KI Regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Myndighetsanalys

Läs mer

Nämnden saknar ett resonemang runt koreografernas villkor och de kulturpolitiska stipendier och bidrag som är riktade mot denna grupp konstnärer.

Nämnden saknar ett resonemang runt koreografernas villkor och de kulturpolitiska stipendier och bidrag som är riktade mot denna grupp konstnärer. Skriftliga synpunkter Till dnr 14-58/2005 2005-06-17 Statens Kulturråd Box 7843 103 98 Stockholm Konstnärsnämndens skriftliga synpunkter på Förslag till handlingsprogram för den professionella dansen i

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Det här är Kulturrådet. Myndighet under Kulturdepartementet Ca 75 anställda Styrelse Referens- och arbetsgrupper samt sakkunniga

Det här är Kulturrådet. Myndighet under Kulturdepartementet Ca 75 anställda Styrelse Referens- och arbetsgrupper samt sakkunniga Det här är Kulturrådet Myndighet under Kulturdepartementet Ca 75 anställda Styrelse Referens- och arbetsgrupper samt sakkunniga Kulturrådets uppdrag Kulturrådet har till uppgift att, med utgångspunkt i

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Konstnärsnämndens årsredovisning 2016

Konstnärsnämndens årsredovisning 2016 Årsredovisning 2016 Årsredovisning 2016, 92 sidor Konstnärsnämnden ISBN 978-91-982566-6-6 Diarienummer KN 2017/829 Ansvarig utgivare: Ann Larsson Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel:

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Konstnärsnämndens budgetunderlag 2012-14. KN Adm 2012/14

Konstnärsnämndens budgetunderlag 2012-14. KN Adm 2012/14 Konstnärsnämndens budgetunderlag 2012-14 KN Adm 2012/14 1 Maria Skolgata 83 118 53 Stockholm Tel 08-50 65 50 00 E-post: info@konstnarsnamnden.se 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Internationellt

Läs mer

Konstnärsnämnden. ISBN Dnr KN 2016/68 Ansvarig utgivare: Ann Larsson

Konstnärsnämnden. ISBN Dnr KN 2016/68 Ansvarig utgivare: Ann Larsson Årsredovisning 2015 Konstnärsnämnden ISBN 978-91-982566-1-1 Dnr KN 2016/68 Ansvarig utgivare: Ann Larsson Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52)

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-14 KN2011/166 A2011/2785/A YTTRANDE Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Konstnärsnämndens budgetunderlag 2014-2016

Konstnärsnämndens budgetunderlag 2014-2016 Konstnärsnämndens budgetunderlag 2014-2016 1 (22) KN Adm 2013/956 Maria Skolgata 83 118 53 Stockholm Tel 08-50 65 50 00 E-post: info@konstnarsnamnden.se 2 (22) Innehåll Konstnärsnämndens budgetunderlag

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer. promemoria

Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer. promemoria Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-02-08 Dnr 14-220/2009 Ert dnr Ku2009/2332/KV YTTRANDE Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer promemoria Konstnärsnämnden har till uppgift att

Läs mer

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011.

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011. Regeringsbeslut 38 REGERINGEN 2010-12-16 Ku2010/2028/SAM (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 STOCKHOLM Riktlinjer för budgetåret 2011 avseende statens bidrag

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Konstnärsnämnden 2015-2018

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Konstnärsnämnden 2015-2018 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Konstnärsnämnden 2015-2018 Datum: 2015-09-29 Diarienummer: KN2015/5440 Ku2013/1850/KO Regleringsbrev Ku2014/943/KO Innehåll Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Läs mer

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet l ^.cft/vww.cx Regiat. 2013 "01-09 Regeringsbeslut 16 REGERINGEN D*SHaO 2>- I 5" 2012-12-20 Ku2012/1898/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Revisionsrapport. Konstnärsnämndens årsredovisning 2004

Revisionsrapport. Konstnärsnämndens årsredovisning 2004 Revisionsrapport Konstnärsnämnden Box 1610 111 86 STOCKHOLM Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0423 Konstnärsnämndens årsredovisning 2004 Riksrevisionen har granskat Konstnärsnämndens (KN:s) årsredovisning,

Läs mer

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Konstnärsnämnden

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Konstnärsnämnden Regeringsbeslut 24 2016-12-14 KU2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Konstnärsnämnden Maria Skolgata 83 11853 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Konstnärsnämnden Riksdagen har

Läs mer

Ansökan om bidrag till internationellt kulturutbyte inom musik Läs bifogad information innan du fyller i blanketten!

Ansökan om bidrag till internationellt kulturutbyte inom musik Läs bifogad information innan du fyller i blanketten! Ansökan om bidrag till internationellt kulturutbyte inom musik Läs bifogad information innan du fyller i blanketten! Personuppgifter Alla bidrag söks av och tilldelas personer, ej grupper eller organisationer.

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Kultur- och kompetensdirektören har undertecknat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016.

Kultur- och kompetensdirektören har undertecknat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016. Uppdragsöverenskommelse 2016 Kulturutveckling Kultur- och kompetensdirektören har undertecknat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016. Grund för överenskommelsen är kultursamverkansmodellen

Läs mer

KLYS synpunkter på SOU 20010:11 Spela samman en ny modell för stöd till regional kulturverksamhet

KLYS synpunkter på SOU 20010:11 Spela samman en ny modell för stöd till regional kulturverksamhet Stockholm den 4 juni 2010 Till Kulturdepartementet 103 33 Stockholm KLYS synpunkter på SOU 20010:11 Spela samman en ny modell för stöd till regional kulturverksamhet Presentation KLYS Konstnärliga och

Läs mer

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning:

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning: 2004-05-06 2.1 Ärendebeskrivning: Region Skåne har beretts tillfälle att senast 2004-05-12 lämna synpunkter till Kulturdepartementet på betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121)

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling TJÄNSTESKRIVELSE Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150410 DNKS150152 Driftnämnden Kultur och skola Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum

Läs mer

garanterat bra böcker

garanterat bra böcker garanterat bra böcker garanteratbra@kulturradet.se VARFÖR LITTERATURSTÖD? 1960-talets förlagskris Övergången från fasta till fria priser 1970 (följd av bruttoprisförbud) Höga bokpriser: Förväntades leda

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

VÄGVAL FÖR FILMEN SOU 2009:73

VÄGVAL FÖR FILMEN SOU 2009:73 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-01-28 Dnr 14-181/2009 Ert dnr Ku2009/1815/MFI YTTRANDE VÄGVAL FÖR FILMEN SOU 2009:73 Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag

Läs mer

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Spela samman - En ny modell for statens stöd till regional kulturverksamhet Sida 1 av 2 dh 1'1 ---::R-=E~G~E R~I-:-:N GS KA:--:-":N"=-S~LI"'::':ET=- 0204 Spela samman - En ny modell för statens stöd till

Läs mer

KLYS synpunkter på remissen Nya regionala stödformer och främjandeinsatser inom kulturområdet för Stockholms läns landsting (Dnr KN 2015/760)

KLYS synpunkter på remissen Nya regionala stödformer och främjandeinsatser inom kulturområdet för Stockholms läns landsting (Dnr KN 2015/760) Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

KLYS prioriteringar när det gäller konstnärspolitiska åtgärder

KLYS prioriteringar när det gäller konstnärspolitiska åtgärder Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Konstnärsnämndens budgetunderlag 2016 2018. Diarienummer KN 2015/1682

Konstnärsnämndens budgetunderlag 2016 2018. Diarienummer KN 2015/1682 Konstnärsnämndens budgetunderlag 2016 2018 Diarienummer KN 2015/1682 2 (33) Innehåll Konstnärsnämndens budgetunderlag 2016 2018... 1 1 Sammanfattning... 5 2. Regeringsuppdrag, analys, utredningar och bevakning

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Internationellt kulturutbyte

Internationellt kulturutbyte Sida 1 / 7 Internationellt kulturutbyte ANSÖKAN OM BIDRAG INOM BILD OCH FORM UTSTÄLLNINGAR OCH ARBETS- ELLER STUDIEVISTELSE I UTLANDET 1. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Förnamn*

Läs mer

Ökat stöd till det fria kulturlivet

Ökat stöd till det fria kulturlivet Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-02-11 Handläggare Monica Christensen Luotsinen Birgitta Granbacka Niclas Lindblad Nadja Åhlström Till Kulturnämnden 2015-02-17

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Konstnärsnämndens budgetunderlag

Konstnärsnämndens budgetunderlag Konstnärsnämndens budgetunderlag 2013-15 1 (25) KN Adm 2012/16 Maria Skolgata 83 118 53 Stockholm Tel 08-50 65 50 00 E-post: info@konstnarsnamnden.se 2 (25) Innehåll 1 1 Sammanfattning... 4 2 Internationellt

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU2 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014 Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:132

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 47 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS(delvis) Kulturdepartementet Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum Skellefteås kulturplan Kultur i centrum Dialog Nu är vi alltså i fasen där vi talar med medborgare, föreningar och förbund om vad de tror om kulturen i Skellefteå och om vad de vill se hända! Därför vill

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Dagordning , kl

Dagordning , kl Dagordning 160115, kl 09.00-12.00 09.00-10.00 Dagens ämne förankrat i dialog och kultur- och bildningsplanen Information kulturpris kulturstipendier projektstöd föreningsstöd Paus 15 min 10.00-11.00 Diskussion

Läs mer

Bilaga Sty 2010:11 Dnr KUR 2010/5938. Kulturrådets strategi för regionala tillväxtfrågor 2011 2013

Bilaga Sty 2010:11 Dnr KUR 2010/5938. Kulturrådets strategi för regionala tillväxtfrågor 2011 2013 Bilaga Sty 2010:11 Dnr KUR 2010/5938 Kulturrådets strategi för regionala tillväxtfrågor 2011 2013 Sty 2010:11 2(18) Inledning I regleringsbrevet 2010 har Kulturrådet fått i uppdrag att ta fram en långsiktig

Läs mer

Konstnärsnämndens budgetunderlag

Konstnärsnämndens budgetunderlag Konstnärsnämndens budgetunderlag 2008 2011 2 Maria Skolgata 83 118 53 Stockholm Tel 08-50 65 50 00 E-post: info@konstnarsnamnden.se 3 1 Sammanfattning... 4 2 Konstnärsnämndens förvaltningsanslag... 6 2.1

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 30 Kulturdepartementet 2015-12-17 Ku2015/02264/KI, Ku2015/02276/KI, Ku2015/02624/KI, m.fl. Se bilaga 1 Statens musikverk Box 16326 103 26 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet Sida 1 av 11 Regeringsbeslut 28 2003-12-11 Ku2003/2590/ (delvis), m.fl. Kulturdepartementet Naturhistoriska riksmuseet Box 50007 104 05 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Institutet för språk och folkminnen

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Institutet för språk och folkminnen Regeringsbeslut I:16 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer