Konstnärsnämndens årsredovisning 2016

Transkript

1 Årsredovisning 2016

2 Årsredovisning 2016, 92 sidor Konstnärsnämnden ISBN Diarienummer KN 2017/829 Ansvarig utgivare: Ann Larsson Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, Stockholm Tel: Fax: E-post: Hemsida: Grafisk formgivning: Mu ab Konstnärsnämnden 2016

3 Årsredovisning 2016

4 Innehållsförteckning Förord...7 RESULTATREDOVISNING 1 Utgångspunkter för verksamheten Fördelade stipendier och bidrag Redovisning av kvalitet, effekter och resultat Ekonomisk översikt Myndighetens prestationer Jämställdhet och mångfald Jämställdhet Mångfald Regeringsuppdrag och remisser Regeringsuppdrag Remissvar Sammanfattning och bedömning av resultatet Analys och kunskap om konstnärernas villkor och andra främjande åtgärder Samverkan Samverkansmodellen och regionala avtal Utredningar, rapporter och skrifter Kulturella och kreativa näringar Bevakning av skatte- och socialförsäkringssystemen samt kulturarbetsmarknaden Kommunikation, webb Webbstatistik Nyhetsbrev Sammanfattande analys Tabell över Konstnärsnämndens samtliga stipendier och bidrag

5 6 Stipendier och bidrag till enskilda konstnärer Årets behandlade nya ansökningar Årets fördelning av stipendier och bidrag Sammanfattning gentemot målen Redovisning per konstområde Statlig inkomstgaranti för konstnärer Konstnärsnämndens stipendier och bidrag i relation till andra bidragsgivares stöd Internationellt och interkulturellt Konstnärsnämnden internationella strategi och arbete Insatser för Politik för global utveckling och Agenda Kulturens roll för yttrandefrihet och demokratisering i internationella sammanhang Främjande av konstnärers internationella utbyte och programverksamhet Geografisk fördelning De internationella programmen Internationalisering inom litteraturområdet Bedömning internationellt arbete, främjande och stöd Kulturbryggan Inrättandet av Kulturbryggan inom myndigheten Uppdrag och verksamhet Behandlade ansökningar och beslut Organisation, intern styrning och kontroll Personalstruktur Kompetensförsörjning Arbetsmiljö och hälsa Riksrevisionens synpunkter Ledamöter och personal...72 FINANSIELL REDOVISNING 11 Finansiell redovisning Resultaträkningen Balansräkningen Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Noter Sammanställning över väsentliga uppgifter

6

7 Förord Konstnärsnämnden har 2016 lyft fram den nationella konstnärspolitiken genom de breda uppdrag och den omfattande verksamhet som myndigheten årligen genomför. Myndigheten har främjat att konstnärspolitiska strukturer stärks nationellt, regionalt och lokalt. Konstnärsnämnden har genom sitt uppdrag Kulturbryggan gett förutsättningar för nyskapande projekt inom en bredare kultursektor. Konstnärer inom alla konstområden vidgar år efter år det kulturella utbytets ramar. Konstnärernas egna kontakter och nätverkande skapar interkulturell förståelse, konstnärlig fördjupning, vidgade arbetsmöjligheter men är även med och bygger långsiktig hållbar samhällsutveckling, samt stärker den demokratiska utvecklingen. Kulturen och konsten i samhället ses i globala och interregionala strukturer som en allt viktigare komponent för hållbara demokratiska samhällen. Med de nya globala målen kallade Agenda 2030 kopplas även denna lilla myndighet ihop med ett arbete för en bättre värld. De nya FN-målen gäller alla länder dvs. även oss nationellt. Det knyter ihop myndighetens arbete nationellt och internationellt. I december 2016 publicerade Konstnärsnämnden rapporten Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor. Den pekar på en stark storstadscentrering bland konstnärerna och att deras inkomster inte följt med i den allmänna löneutvecklingen de senaste 10 åren. Ett omfattande faktaunderlag som troligtvis kommer att ligga till grund för kommande konstnärspolitiska motioner och reformer. Vi har publicerat skrifter och hållit samtal om yttrandefrihet och självcensur samt jämställdhetsintegrering. Iaspis-programmet har firat 20 år med en skrift och jubileumsseminarium. Myndigheten Konstnärsnämnden inrättades den 1 juli I 40 år har denna unika myndighet främjat konstnärernas förutsättningar och konstnärlig utveckling. Inget annat land har en egen statlig myndighet för att samlat främja konstnärernas villkor. Uppdraget från starten var att fördela statliga stipendier och bidrag till bild- och formkonstnärer, musikkonstnärer (kallades tonkonstnärer) och scen- och filmkonstnärer. Sveriges Författarfond hade bildats långt innan och stödet till konstnärer inom ordområdet ligger i en egen organisation ännu idag. Men uppdraget att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala villkor omfattar för Konstnärsnämnden även ordområdet omvandlades Konstnärsnämnden från en nämndmyndighet till en styrelsemyndighet och uppdraget fick en vidare ram att inom staten främja konstnärspolitiken i olika åtgärder. Sedan 2015 har myndighetens uppdrag utvidgats till att även omfatta stöd till nyskapande kulturprojekt med Kulturbryggan. Jag har varit myndighetschef för Konstnärsnämnden i 12 år. Det har varit en enorm resa att få vara med om det omfattande förändringsarbete som pågått under alla dessa år. Den ständiga inneboende viljan till förbättring i organisationen och att tjäna uppdraget. De sakkunniga ordförande och ledamöter i styrelser och beslutandegrupper men allra viktigaste är kärnan i myndigheten, som är dess hårt arbetande och extremt lojala personal. Ann Larsson Direktör och myndighetschef 7

8 RESULTATREDOVISNING

9 1 Utgångspunkter för verksamheten Konstnärsnämnden är en statlig myndighet under Kulturdepartementet. Konstnärsnämndens övergripande uppgift är att främja möjligheter för konstnärer att vidareutveckla sitt konstnärskap samt främja nyskapande kultur. Myndigheten ska också analysera och sprida kunskap om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt löpande bevaka trygghetssystemets utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Myndigheten sammanfattar sitt uppdrag utifrån instruktion och regleringsbrev på följande sätt. Myndighetens uppgift är att lyfta konstnärspolitiska frågor nationellt och internationellt i dialog med andra myndigheter och organisationer bevakning och analys för att fördjupa och sprida kunskap om konstnärers ekonomiska och sociala villkor samt förutsättningar för konstnärligt skapande att ge ekonomiskt stöd i form av stipendier och bidrag att utveckla konstnärers möjligheter till internationellt och interkulturellt kulturutbyte att i verksamheten integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv att främja nyskapande kultur genom bidragsgivning och andra främjande åtgärder. Konstnärsnämnden ska genom sin verksamhet förverkliga de kulturpolitiska målen som riksdag och regering har beslutat om. Konstnärsnämnden består av verksamhetsområdena stipendier och bidrag samt analys och utredning. I området stipendier och bidrag ingår bidrag till enskilda konstnärer, internationellt kulturutbyte och de internationella programmen samt Kulturbryggan. Under 2016 har Konstnärsnämnden beslutat om totalt 153,1 mnkr som avser s.k. transfereringar. Dessa används för stipendier, bidrag, residensvistelser, samverkansprojekt, information om svenska konstnärer och ålderspensionsavsättningar (för arbetsstipendier som är längre än 2 år). Utöver dessa 153,1 mnkr redovisas 13,7 mnkr som regeringen betalar för inkomstgarantier (jfr. tabell 9). Beslut om nuvarande inkomstgarantier görs av Konstnärsnämnden inom konstområdena bild & form, musik, teater, dans och film. Inkomstgarantierna till litterära upphovspersoner beslutas av Sveriges Författarfond (jfr tabell 5 a + b). Kammarkollegiet betalar ut samtliga inkomstgarantier. 1.1 Fördelade stipendier och bidrag Inom stipendier och bidrag till enskilda konstnärer och inom Kulturbryggan har sammanlagt nya ansökningar behandlats. Konstnärsnämnden har beslutat totalt stipendier och bidrag varav beslutats under Såväl det totala antalet beviljade stipendier och bidrag som antalet nya beviljade ansökningar har ökat Inom stipendier och bidrag till enskilda konstnärer har totalt nya ansökningar behandlats. Bifallsgraden var 21 %. Av behandlade nya ansökningar kom 56 % från kvinnor. Av de totalt fördelade bidragen inom stipendier och bidrag till enskilda konstnärer gick 53 % till kvinnliga sökande som erhöll 55 % av utdelade medel. Tabell 1. Nya stipendie- och bidragsärenden till enskilda konstnärer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal ansökningar Beviljade ansökningar Avslagna ansökningar

10 Inom Kulturbryggan har 718 ansökningar behandlats. Av dessa beviljades 97, vilket är en bifallsgrad på 13,5 %. Sett till andel ansökningar och andel bifall, visar utfallet att den största delen utgörs av projektgrupper där majoriteten är kvinnor och grupper där det råder en jämn fördelning mellan alla kön i gruppen. Tabell 1a. Kulturbryggan 2016 Antal ansökningar 718 Beviljade ansökningar 97 Av Kulturbryggans ansökningar rörde 27 % bild och form, 23 % musik, 22 % teater, 17 % film och 11 % dans. Totalt beslutades tkr. Myndigheten har utfört utbetalningar av nya och löpande bidrag och stipendier, en ökning från tidigare år framför allt beroende på sammanslagningen med Kulturbryggan. Tabell 2. Antal stipendie- och bidragsutbetalningar Bidragsutbetalningar Antal Inkluderar Kulturbryggan från Kulturbryggans utbetalningar sköttes av Kammarkollegiet hela 2015 Under 2016 har Per Ganneviks stiftelse för kulturella ändamål för fjärde året i rad fördelat stipendier inom fem konstområden. Fem konstnärer tilldelades ett stipendium uppgående till kr, sammanlagt 2,5 mnkr. Stiftelsen bildades 2012 efter en donation från privatpersonen Per Gannevik, som testamenterat huvuddelen av sin mycket omfattande förmögenhet till Konstnärsnämnden. Myndighetens styrelse är tillika stiftelsens styrelse och beslutar om stipendierna. Stiftelsen är en egen juridisk enhet separerad från myndigheten. 1.2 Redovisning av kvalitet, effekter och resultat Enligt regleringsbrevet ska myndigheten definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat. De kvalitativa aspekterna är lika viktiga som redovisningen av prestationer. I detta kapitel definierar Konstnärsnämnden vad kvalitet är, målen som ska uppfyllas samt visar på kvalitetsaspekter kopplat till några resultat. Som grund för uppföljningen används Kulturdepartementets promemoria om kvalitet Bedömningsgrunder för kvalitet Konstnärsnämnden arbetar för att genomföra sina uppgifter med en hög kvalitativ ambitionsnivå. Definitionen av kvalitet i Konstnärsnämndens verksamhet är: Relevans De insatser som myndigheten genomför ska vara relevanta. Det gäller såväl myndighetens undersökningar, satsningar inom stipendie- och bidragsgivningen samt Kulturbryggan som utveckling av de internationella programmen. Viktiga aspekter är aktualitet, efterfrågan och att möjligheterna för konstnärlig utveckling ökar. 1 Stöd för redovisning av kvalitativa aspekter av resultatet, Ku2015/01348/LS 10

11 Sakkunskap Myndighetens främsta resurs som främjar kvalitet är den samlade kunskapen och kompetensen hos personalen och ledamöterna i de bedömningsgrupper som avgör den konstnärliga kvaliteten i ansökningarna. Objektivitet Myndigheten utgår från aktuell forskning, praktisk erfarenhet, kompetens och omvärldsanalys i sitt arbete. Myndigheten förmedlar faktabaserad kunskap till departement, andra myndigheter och organisationer nationellt och internationellt. Myndigheten stödjer sina analyser på bland annat statistik och enkäter. Effektivitet och rättssäkerhet Centralt för kvaliteten i verksamheten är säkerhet i handläggningen av ansökningarna från inkomna ansökningar till utbetalning av bidrag och kvalitetssäkring av redovisningar. Enhetligheten i handläggningen är också grunden för en rättssäker och transparant verksamhet. För att uppnå detta sker ett kontinuerligt arbete med att utveckla och följa upp processerna inom bidragsgivningen Effekter Det övergripande syftet med Konstnärsnämndens verksamhet är att främja konstnärers möjligheter att utveckla sitt konstnärskap och stödja nyskapande kultur. Detta är i sin tur avgörande förutsättningar för att uppnå det nationella kulturpolitiska målet att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund samt att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Konstnärernas möjlighet att utveckla sitt konstnärskap främjas genom att lyfta konstnärspolitiska frågor nationellt och internationellt. Myndigheten arbetar med regeringsuppdrag, information och analys. Fördelningen av statliga bidrag sker genom ett spektrum av olika stödsystem och omfattar såväl nationella som internationella bidrag. Myndighetens omfattande internationella arbete inklusive de internationella programmen är en viktig del i myndighetens främjandearbete. Effekterna av myndighetens arbete kan mätas och utvärderas på både kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om i vilken grad myndigheten kan ge stipendier och bidrag till konstnärer som därmed ges möjlighet att genomföra projekt, resor och kulturutbyten. På lång sikt kan ett ekonomiskt stöd innebära att konstnärskap utvecklas i en helt ny riktning som leder till att konstområdet också utvecklas. Myndighetens påverkansarbete inom konstnärspolitiken med att ta fram faktabaserade underlag ger effekt på såväl kort som lång sikt. Rapporterna används i debatten om förutsättningar för konstnärligt skapande, och kan användas under lång tid som kunskapsbas för genomförande av t.ex. enprocentregeln inom kommuner och landsting samt att t.ex. bygga en regional infrastruktur för konstnärspolitiken Resultat Myndighetens prestationer i enlighet med instruktion och regleringsbrev finns översiktligt samlat i avsnitt 1.4. Här lyfts resultat fram som svarar mot de kvalitativa aspekter som myndigheten arbetar mot. Rapporten Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor är en av de största statistiska undersökningarna om konstnärers villkor som genomförts i världen. Tack vare att Sverige har en ordnad statistisk uppföljning i myndigheter och genom Statistiska Centralbyrån har myndigheten möjlighet att göra så omfattande undersökningar. Det beror också på att konstnärsorganisationerna är stora och väletablerade i Sverige, vilket möjliggjort ett bra samarbete och underlag från dem till den statistiska undersökningen. Undersökningens relevans och användbarhet bekräftas av den mediala uppmärksamheten i samband med publicering. Konstnärsnämndens förra utredningar med ungefär motsvarande 11

12 innehåll, publicerade , har använts flitigt inom politiken och hänvisats till i motioner i riksdagen, använts av departement och i SOU-arbeten. Konstnärsnämndens deltagande i Samverkansrådet inom Kultursamverkansmodellen har bidragit till att nästan alla regioner i sina kulturplaner sätter upp mål för att förbättra infrastrukturen för möjligheten till konstnärligt skapande. I september 2016 b eslutade Kulturrådets styrelse vilka prioriteringar för utökat stöd som ska gälla. I beslutet betonade styrelsen att viktiga förutsättningar för utveckling är att de regionala kulturverksamheterna ger goda förutsättningar för kulturskapare och samverkar med fria aktörer. Konstnärsnämndens internationella program ska främja internationalisering, förbättrade arbets- och inkomstmöjligheter och konstnärlig utveckling. Exempel på kvalitativa resultat är internationella expertbesök organiserade av Iaspisprogrammet där expertbesöken direkt resulterat i att 12 svenska bild- och formkonstnärer blivit inbjudna till betydelsefulla utställningar, residens och symposium i Ryssland, Kina, Indien och Mexiko. Utländska konstnärers residens i Sverige har resulterat i 30 inbjudningar från svenska institutioner, företag eller dylikt. Motsvarande effekt uppnås inom Konstnärsnämndens internationella dansprogram och musikprogram, men i mindre omfattning då programmen omfattar mindre resurser. En uppföljning genomförd 2016 av de konstnärer som erhållit projektbidrag inom samtliga konstområden under perioden visar bland annat att drygt 80 procent av projekten har utvidgats och fått en fortsättning och lika många uppger att projekten lett till nya samarbeten eller uppdrag. Handläggningstiden inom Stipendier och bidrag visar på att handläggningstiden minskat med tolv kalenderdagar i jämförelse med Det är handläggningstiden för arbetsstipendier och Kulturbryggans projekt som minskat, medan däremot tiden för handläggning av projektbidrag ökat. Tabell 3. Genomsnittliga handläggningstider, antal kalenderdagar Handläggningstider Arbetsstipendier Projektbidrag Internationellt kulturutbyte Kulturbryggan projekt Summa Myndigheten har fasta tider för beslut då arbetsgrupperna sammanträder. Det gör att handläggningstiden inte kan påverkas av en enskild handläggare. Ansökningar om stöd för internationellt kulturutbyte och resebidrag behandlas fyra gånger om året, projektbidrag respektive arbetsstipendier en gång per år och konstområde. Att handläggningstiden minskat 2016 i jämförelse med 2015 är delvis en arbetsmiljöfråga. Arbetsgrupperna har flyttat sina beslutsmöten från juni till maj och från december till november för att ge bättre arbetsvillkor för ekonomifunktionen. Myndighetens hemsida är mer flitigt frekventerad än tidigare år. Antalet unika besökare har ökat med 7 %, förstagångsbesökare med 9 % och återkommande besökare har ökat med 13 %. Antalet nedladdade sidor från hemsidan har ökat med 19 %. Det kan ha flera samverkande orsaker, men är framför allt beroende på ett utökat nyhetsflöde från myndigheten i form av nyhetsbrev, vilket i sin tur beror på att myndigheten hösten 2015 anställde en kommunikatör. Konstnärsnämnden har också givit ut ett större antal rapporter och skrifter under 2016, som uppmärksammats och laddats ned. Andelen digitala ansökningar uppgår till 95 %, en ökning med 3 % från Ansökningarna kopplas direkt till ärendehanteringssystemet vilket ökar säkerheten i hanteringen. 12

13 1.3 Ekonomisk översikt Den totala omslutningen för Konstnärsnämnden 2016 blev 187 mnkr. Av det avsåg 33,9 verksamhetens kostnader och 153,1 mnkr transfereringar (stipendier, bidrag, residensvistelser, samverkansprojekt, information om svenska konstnärer och ålderspensionsavsättningar). Av ovan nämnda transfereringar avser 9,2 mnkr anslag till författare och litterära upphovspersoner för stipendier och bidrag som beslutas och betalas ut av Sveriges Författarfond. Utöver dessa 187 mnkr redovisas 13,7 mnkr i Stora tabellen som regeringen betalar för inkomstgarantier (jfr. tabell 5a, 5b och 9). Beslut om nuvarande inkomstgarantier görs av Konstnärsnämnden inom konstområdena bild & form, musik, teater, dans och film och inkomstgarantierna till författare och litterära upphovspersoner beslutas av Sveriges Författarfond. Kammarkollegiet betalar ut samtliga inkomstgarantier. Verksamhetens kostnader 2016 var 33,9 mnkr vilka fördelades mellan förvaltningsanslaget 20,4 mnkr, Visningsersättningsanslaget 7,5 mnkr, Kulturbryggan 3,5 mnkr samt Bidrag musik, scen och film 2,4 mnkr. Myndighetens förvaltningsanslag var kr 2014, kr år 2015 och kr år % av förvaltningsanslagets kostnader 2016 utgjordes av löner till personal och arvoden till ledamöter. Utöver detta hade verksamheten kostnader för Bildkonstnärsfondens arvoden och resor på kr som belastade anslaget 5:2 ap.1. Tabell 4. Konstnärsnämndens intäkter och kostnader år , fördelade på verksamhetsområden, tkr Stipendier och bidrag Analys och utredning Total Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa Verksamhetens kostnader Utfall Lämnade stipendier och bidrag Enligt regleringsbrevet får anslagsposter för bidrag till bild och form och bidrag till konstnärer inom områdena musik, teater, dans och film användas för täckande av kostnader förenade med stipendie- och bidragsgivning samt för program- och informationsverksamhet inom de internationella programmen. Enligt SFS 1982:600 ska kostnader för Bildkonstnärsfonden belasta Visningsersättningsanslaget. År 2016 utbetalades 153,1 mnkr i stipendier och bidrag vilket är en ökning från föregående år med 21,9 mnkr. 21,5 mnkr av ökningen förklaras av att från och med 2016 ingår Kulturbryggans bidrag i de av Konstnärsnämnden utbetalda stipendier och bidrag. Stipendier och bidrag till enskilda konstnärer ökade med 0,4 mnkr 2016 i jämförelse med Utöver här redovisade 153,1 mnkr betalades inkomstgarantier ut via Kammarkollegiet som beslutades av Konstnärsnämndens styrelse till ett belopp uppgående till 10,9 mnkr. 1.4 Myndighetens prestationer Inom Konstnärsnämndens övergripande uppdrag att främja konstnärers villkor för konstnärligt skapande finns två verksamhetsområden. Det är stipendier och bidrag inklusive internationella program samt analys och utredning. I årsredovisningen citeras instruktionens och regleringsbrevets uppgifter och mål särskilt markerade i inledningen till respektive avsnitt. Nedan följer hänvisningar till kapitel och avsnitt avseende dessa återrapporteringskrav. Var prestationerna inom verksamhetsområdena återfinns framgår av sammanställningen nedan. 13

14 Konstnärsnämndens instruktion och redovisning av prestationer 1 Konstnärsnämnden har till uppgift att främja konstnärers möjligheter att utveckla sitt konstnärskap och verka för konstnärlig utveckling genom att fördela bidrag och ersättningar samt genom andra främjande åtgärder. 1 forts 1 forts Myndigheten ska även främja nyskapande kultur genom bidragsgivning och andra åtgärder. Myndigheten ska vidare analysera och sprida kunskap om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt löpande bevaka trygghetssystemets utformning och tilllämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. 4. Analys och kunskap om konstnärernas villkor och andra främjande åtgärder 6. Stipendier och bidrag, särskilt Internationellt och interkulturellt, särskilt 7.3 och Kulturbryggan 4. Analys och kunskap om konstnärernas villkor och andra främjande åtgärder 2 Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. 2 b Myndigheten ska samverka med berörda myndigheter, institutioner, det civila samhället och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstnärernas villkor. 2. Jämställdhet och mångfald 4. Analys och kunskap om konstnärernas villkor och andra främjande åtgärder 6. Stipendier och bidrag 7. Internationellt och interkulturellt 8. Kulturbryggan 4. Analys och kunskap om konstnärernas villkor och andra främjande åtgärder 14

15 Konstnärsnämndens regleringsbrev 2016 och redovisning av prestationer 1. Konstnärsnämnden ska följa upp, redovisa och kommentera uppnådda resultat av sin verksamhet. 1 forts. Redovisningen ska, om det inte är uppenbart irrelevant, vara uppdelad på kön samt innehålla en analys och bedömning av eventuella skillnader mellan kvinnor och män. För analys och bedömning se 2. Jämställdhet och mångfald. Kommentar: Myndighetens stipendie- och bidragsredovisning är könsuppdelad. Från 2016 har även Kulturbryggan, som ger bidrag till organisationer, genomfört en könsuppdelad statistik. 1 forts. Myndigheten ska definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat. 1 forts. Redovisa bidragsgivningen fördelat om områdena bild/ form, musik, teater, dans och film. 1 forts. Redovisa verksamheten vid Konstnärsnämndens internationella programverksamhet för Iaspis, KID och KIM samt bidragsgivningen för internationellt utbyte inom övriga områden. 1 forts. Resultatet av arbetet med bevakning och analys av konstnärernas ekonomiska och sociala situation. 1. Utgångspunkter för verksamheten, särskilt 1.1 Redovisning av kvalitet, effekter och resultat. 6. Stipendier och bidrag 7.3 Främjande av konstnärers internationella utbyte och programverksamhet 6.2 Årets fördelning av stipendier och bidrag Internationellt och interkulturellt 4. Analys och kunskap om konstnärers villkor och andra främjande åtgärder 1 forts. Politik för global utveckling 7.2 Insatser för Politik för global utveckling 2. Samverkansråd inom kultursamverkansmodellen Samverkansmodellen och regionala avtal 2 forts. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering 3. Uppdrag 3. Regeringsuppdrag och remisser, se hänvisningar i kapitlet. 1, 4-6 Finansiella redovisningar 11. Finansiell redovisning 15

16

17 2 Jämställdhet och mångfald Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Redovisningen ska, om det inte är uppenbart irrelevant, vara uppdelad på kön samt innehålla en analys och bedömning av eventuella skillnader mellan kvinnor och män. 2.1 Jämställdhet Konstnärsnämnden har sedan 1998, utifrån de nationella jämställdhetspolitiska målen, redovisat offentlig statistik i rapporter om konstnärers ekonomiska och sociala villkor samt redovisat bidrag och stipendier uppdelat på kön. Redovisningen avser såväl antal sökande/ bidragsmottagare som hur bidragens totala belopp fördelas mellan könen. Kulturbryggan som från den 1 oktober 2015 är ett särskilt beslutande organ inom Konstnärsnämnden har tidigare år inte redovisat könsuppdelad statistik men gör det från och med Ledamöterna i myndighetens styrelse, Bildkonstnärsfonden, Kulturbryggan, arbetsgrupperna och referensgruppen, har en jämställd representation mellan könen. Vid alla bidrags- och stipendiebeslut är målet jämställdhet avseende antal bidrag och fördelning av medel. Konstnärsnämnden använder begreppet statistisk jämställdhet och avser därmed en fördelning där ettdera könet är representerat eller förfogar över resurser till minst 40 %, men med målet om en hälften-hälften-fördelning enligt definition av SOU 2006:42 Plats på scen. Av årets behandlade nya ansökningar inom samtliga konstområden var 56 % från kvinnor och 44 % från män. Av totalt antal bidrag fördelades 53 % till kvinnliga sökande och 47 % till män. Av fördelade medel erhöll kvinnor totalt 55 % och män 45 %. Eftersom könsfördelningen är särskilt ojämn inom dansområdet har styrelsen beslutat att fördelningen får vara max 70/30 till kvinnornas favör. Av årets behandlade ansökningar genom nya beslut var 69 % inom dansområdet kvinnliga sökande. Vid fördelningen av bidrag var andelen bifall till ansökningar från kvinnor 68 % och andelen fördelade bidragsmedel till kvinnor 65 %. Filmen är det mest jämställda området vad gäller sökande. På alla andra områden står det underrepresenterade könet för mindre än 40 % av ansökningarna. Det betyder att Konstnärsnämnden, i förhållande till ansökningarna, kompenserar det underrepresenterade könet i bidragsgivningen på fyra av fem områden för att uppnå statistisk jämställdhet. Inom Kulturbryggan mäts projektgruppernas könssammansättning. Sett till andel ansökningar och andel bifall, visar utfallet på att den största delen utgörs av projektgrupper där majoriteten är kvinnor och projektgrupper där det råder en jämn fördelning mellan alla kön i gruppen. Se tabell 19, kapitel 8. I den statistiska undersökningen om konstnärers situation i Sverige - Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor (KN 2016) - är könsfördelningen mellan konstnärerna jämnare 2014 än vid tidigare undersökningsår Andelen kvinnor har ökat från 45 % 2004 till 48 % Ökningen har skett inom alla konstområden förutom den kvinnodominerade yrkeskategorin koreograf, där männens andel har ökat. I konstnärsgruppen var kvinnliga konstnärers medianinkomst 85 % av männens 2014, mot 91 % Jämställdhetsintegrering Konstnärsnämnden ska enligt tidigare redovisad plan redovisa åtgärder och resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering i årsredovisningarna för Sedan 2013 har myndigheten deltagit i regeringsprojektet att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten i det s.k. Jim-projektet. Med det menas att all verksamhet i myndigheterna ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Målet med Jim är att myndigheternas verksamhet ska utvecklas så att den ännu bättre bidrar till det jämställdhetspolitiska målet att 17

18 kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. I flerårsplanen för har målen för kultur- och jämställdhetspolitiken vägts samman. Arbetet innebär en kvalitativ fördjupning av myndighetens jämställdhetsarbete, samt ett allmänt medvetandegörande inom myndigheten. Planen fokuserar på att säkra rutiner och överföring av kunskap till ny personal och nya ledamöter. Under 2016 kan myndigheten i enlighet med planen för jämställdhetsintegrering redovisa följande resultat: Effektmål Resultatmål Resultat av aktivitet Konstnärer, oavsett kön, ska ha samma möjligheter att verka och leva av sin konst. Stipendie- och bidragsfördelningen ska vara jämställdhetsintegrerad. Arbets- och referensgrupper har fått en presentation av rapporten Konstnärlig kvalitet med demokratiska perspektiv. Metoder för en jämställdhetsintegrerad bedömning har utvecklats för respektive arbetsgrupp. Handläggaren följer en processbeskrivning och har i uppdrag att se över förslagen innan arbetsgruppen fattar beslut. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att bidra till konstnärlig förnyelse och utveckling i hela landet. Bidragen för att främja nyskapande inom kulturområdet fördelas jämt mellan kvinnor och män. Hela myndighetens bidragsgivning syftar till konstnärlig förnyelse och utveckling. För att göra detta mål mätbart får nyskapande avse Kulturbryggans projektbidrag. Kulturbryggan har under året utvecklat verktyg för att kunna visa på könsfördelningen i beslutade projektstöd. Se kapitel 8. De ekonomiska och sociala förutsättningarna för konstnärer ska vara jämställda oavsett kön. Konstnärsnämndens rapporter och utredningar ska belysa kvinnors och mäns olika förutsättningar. Rapporten Konstnärlig kvalitet med demokratiska perspektiv. Jämställdhetsintegrerad bedömning av ansökningar om bidrag och stipendier av Eva Marks har publicerats. Rapporten Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor redovisar könsfördelningen avseende inkomst, näringsverksamhet, bosättning, utländsk bakgrund, u tbildning och social bakgrund. Konstnärer, oavsett kön, sexuell läggning eller etnisk bakgrund, ska behandlas lika och ska ha samma möjligheter till social trygghet och information om ekonomiska och sociala villkor för konstnärlig verksamhet. Konstnärsnämndens arbete ska i alla sina delar genomsyras av ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv. All personal deltog i ett internt seminarium om jämställd kommunikation. Seminariet tog också upp frågor om normkritik. Myndigheten tillämpar från 2016 ett könsneutralt förhållningssätt. Det är infört som ett alternativ på ansökningsblanketterna. Det tillämpades också i enkätundersökningen om konstnärers arbetsmiljö. Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar för det konstnärliga skapandet i Sverige och i internationella sammanhang. Myndighetens personal och ledamöter ska ha en bred kunskapsbas och kunna förmedla det i samarbeten inom och utom Sverige. Ett introduktionspaket till nya ledamöter och personal som innehåller information och diskussion jämställdhetsintegrering är under utarbetande. Genom samverkan med andra myndigheter, institutioner, det civila samhället och andra aktörer ska förutsättningarna förbättras för konstnärer, oavsett kön, att leva på sitt arbete. Myndighetens uppgift är att förmedla de kunskaper inom jämställdhetsintegrering som myndigheten inhämtar. Myndigheten har under året genomfört ett seminarium för andra myndigheter om skriften Konstnärlig kvalitet med demokratiska perspektiv. Skriften har också distribuerats till Kulturdepartementet, konstnärsorganisationer, kulturenheter inom regioner och landsting med flera. 18

19 2.2 Mångfald Konstnärsnämnden tillämpar ett brett mångfaldsperspektiv som ska genomsyra all verksamhet. Perspektiven ska beaktas i allt från rekrytering av personal och ledamöter, utredningar och främjande arbete till bidrags- och stipendiegivning, vilket också beskrivs i mångfaldspolicyn. 2 I mångfaldsbegreppet inkluderas kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Aspekterna bevakas kontinuerligt i beredningsprocessen och redovisas i statistik där kön, ålder och geografisk tillhörighet synliggörs. De aspekter som kan statistikföras är de som lättast kan hanteras. Övriga aspekter tas upp i varje beslutandegrupp under löpande beredning. Utländsk, eller för den delen svensk, bakgrund efterfrågas inte av myndigheten, men den SCB-undersökning som gjordes åt myndigheten senast 2013 pekar på att bidragsgivning motsvarat såväl den växande andelen sökande med utländsk bakgrund som deras andel av befolkningen i stort, 20 %. 3 I enlighet med handlingsplanen för Jim planerar myndigheten att göra en ny beställning hos SCB under I undersökningen Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor (KN 2016) studeras förutom kön även ålder, utländsk bakgrund och social bakgrund. Andelen med utländsk bakgrund i konstnärsgruppen var % mot 22 % i befolkningen i stort. Vad gäller andelen med utländsk bakgrund finns stora variationer mellan olika konstområden. Bland danskonstnärerna är andelen hela 31 % och inom film 22 %. Lägst andel med utländsk bakgrund har teater- och musikområdena med 13 % vardera. Vad gäller social bakgrund kan konstateras att konstnärsgruppen i jämförelse med hela befolkningen i betydligt större utsträckning har minst en förälder med hög utbildning. Nästan hälften av konstnärerna har en förälder med eftergymnasial utbildning mot 24 % i befolkningen i stort. I all beredning av ansökningar vägs de sökandes ålder in som en viktig faktor. Den genomsnittliga åldern på stipendiaterna ligger nära genomsnittet på de sökande. Genom att kontinuerligt bevaka åldersaspekten uppnås flera mål; det förhindrar diskriminering på grund av ålder och det bidrar till att stipendierna får en önskad spridning på olika genrer och tekniker, en del av mångfalden. Inom stipendiegivningen, utvecklingen av de internationella programmen och genom det internationella kulturutbytet har mångfaldsfrågan en naturlig bas. Mer om detta finns i kapitel 7. Internationellt och interkulturellt. 2 KN Adm 2013/21 3 Konstnärsnämndens undersökningar om konstnärer med utländsk bakgrund,

20 3 Regeringsuppdrag och remisser 3.1 Regeringsuppdrag Regleringsbrevets uppdrag Kulturella och kreativa näringar Redovisat till regeringen Redovisas i ÅR 2016 Kap 4.3. Analys och kunskap om konstnärers villkor och andra främjande åtgärder Kulturens roll för yttrandefrihet och demokratisering Särskild rapport Kulturbryggan Kap 7.3. Internationellt Kap Skriftserie Kap 8. Kulturbryggan Politik för global utveckling (återredovisning) Kap 7.2. Internationellt Internationalisering inom litteraturområdet Kap Internationellt Organisationsstyrning enligt regleringsbrevet Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen Kap Analys och kunskap om konstnärers villkor och andra främjande åtgärder Jämställdhetsintegrering Kap Verksamhetens måluppfyllelse 20

21 3.2 Remissvar Konstnärsnämnden ska som statlig myndighet besvara remisser och utgår i detta arbete framför allt från konstnärernas perspektiv. Myndighetens roll att svara på remisser brett inom andra politikområden och där bevaka konstnärernas situation i förhållande till sitt konstnärliga skapande är en viktig del i regeringsuppdraget att främja konstnärernas villkor. Ofta är myndigheten den enda kulturmyndighet som uppmanas att avge ett yttrande. Under 2016 har Konstnärsnämnden lämnat sammanlagt nio remissvar/yttranden: Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö en politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88. Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89. Yttrande över EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten. Yttrande över Utrikesdepartementets Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Yttrande över Kulturrådets rapport Kulturverksamhet i vissa bostadsområden. Yttrande över Kulturrådets förslag till råd vid framtagandet av regionala kulturplaner. Yttrande över Svenska Filminstitutets Rådens sammansättning, form och funktion. Yttrande över EU-kommissionens förslag till modernisering av EU:s upphovsrättsreglering. Yttrande över Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58) 3.3 Sammanfattning och bedömning av resultatet Under 2016 har Konstnärsnämnden haft sex särskilda regeringsuppdrag formulerade i regleringsbrev som organisationsstyrning och uppdrag. Kulturbryggans erfarenheter av verksamheten 2016 särredovisas också till regeringen i samband med lämnandet av denna årsredovisning. Internationaliseringen inom litteraturområdet härrör till 2015 års regeringsuppdrag att föreslå ett internationellt utbytesprogram för litterära upphovspersoner. De medel Konstnärsnämnden erhöll för litteraturområdets internationalisering överfördes vid slutet av 2015 till Sveriges författarfond som i januari 2017 slutredovisade till Konstnärsnämnden hur medlen använts. Under rubriken Organisationsstyrning i regleringsbrevet återfinns arbetet med Kultursamverkansmodellen samt jämställdhetsintegrering enligt handlingsplan. Arbetet med dessa båda uppgifter finns redovisade i årsredovisningen. Konstnärsnämnden har också lämnat svar på nio remisser som alla berör kultur- och konstnärspolitiken. Konstnärsnämnden har genom dessa regeringsuppdrag och remissvar arbetat för att förbättra förutsättningarna för konstnärligt skapande. 21

22

23 4 Analys och kunskap om konstnärernas villkor och andra främjande åtgärder Konstnärsnämnden har till uppgift att främja konstnärers möjligheter att utveckla sitt konstnärskap och verka för konstnärlig utveckling/ / genom andra främjande åtgärder./ / Myndigheten ska vidare analysera och sprida kunskap om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Återrapportering: Konstnärsnämnden ska redovisa resultatet av arbetet med bevakning och analys av konstnärernas ekonomiska och sociala situation samt resultaten av kunskapsspridning och rådgivningsfunktion avseende frågor som rör de generella trygghetssystemen. Arbetet med att främja konstnärernas villkor och förutsättningar för att utveckla sitt konstnärskap och verka för konstnärlig utveckling omfattar samtliga konstområden: bildoch form, musik, teater, dans, film och ord. Konstnärsnämnden arbetar brett med uppdraget genom att bevaka och informera om konstnärernas situation och förutsättningar för konstnärligt skapande i rapporter och information samt i samband med andra regeringsuppdrag och i remissvar. 4.1 Samverkan Myndigheten ska samverka med berörda myndigheter, institutioner, det civila samhället och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstnärernas villkor. Samverkan med myndigheter och andra offentliga aktörer Konstnärsnämnden samarbetar kontinuerligt med ett antal myndigheter inom men även utanför kulturområdet. Samarbetet sker på många plan. Samverkan med Statens kulturråd sker i en rad frågor som förutom Kultursamverkansmodellen och regeringsuppdrag också omfattar bidragsfrågor och administrativ samverkan. Myndigheten samverkar med de myndigheter som ingår i Samverkansrådet samt med regioner/landsting och kommuner. Myndighetens direktör ingår i ett GD-nätverk för genomförande av Agenda Konstnärsnämnden är en part i kulturmyndigheternas webbnätverk för erfarenhetsutbyte om webbfrågor. Myndigheten har samverkat med Sveriges författarfond i samband med förslaget om ett internationellt utbytesprogram för ordkonstnärer och har kommit överens om att fonden fördelar den miljon kr som myndigheten erhöll för nämnda utbyte inom ordområdet Se vidare avsnitt De delade bidragsförordningarna samt bidragsformerna genererar kontinuerligt samarbete. Konstnärsnämnden, Statens kulturråd och Statens Musikverk samverkar kontinuerligt gällande musikfrågor. Under året har en omfattande kartläggning av konstnärers sociala och ekonomiska villkor genomförts med hjälp av Statistiska Centralbyrån. I den referensgrupp som knöts till kartläggningen satt bland annat representanter från Sveriges författarfond och Myndigheten för kulturanalys. Myndigheten sitter med i AF Kultur Medias råd för kulturarbetsmarknaden med representanter från konstnärsorganisationer och arbetsgivare inom kulturområdet. Myndigheten har även en egen samtalsplattform för arbetsmarknadsfrågor i vilken AF Kultur Media och Statens kulturråd deltar. 23

24 Konstnärsnämnden har under året deltagit i Myndighetsnätverket för bild- och form där även Statens kulturråd, Statens konstråd, Riksutställningar, Moderna museet, Arkitektur- och designcentrum samt Nationalmuseum ingår. För omvärldsbevakning och analys ingår myndigheten i ett nätverk som Myndigheten för kulturanalys har startat. Konstnärsnämnden ingår också i Nationella samrådsgruppen för konstnärlig forskning som under året har haft fyra möten. I gruppen ingår även Kulturdepartementet, Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, Universitetskanslerämbetet, Myndigheten för kulturanalys, Kulturbryggan, KK-stiftelsen och Formas. Inom dansområdet samverkar myndigheten med Dansens Hus och Statens kulturråd om nationella och internationella frågor. Inom musikområdet samverkar myndigheten med Studio Acusticum och Piteå kommun om ett nationellt komponistresidens. Myndigheten samverkar kontinuerligt med ett mycket stort antal aktörer inom kultursektorn i samverkansprojekt och i informella och formella nätverk. Internationell och interkulturell samverkan Konstnärsnämndens direktör ingår i Svenska Unescorådets kulturutskott. Myndigheten representerade Sverige på ett uppföljande tematiskt seminarium under året arrangerat av EU- kommissionen om praktiska frågor om konstnärers mobilitet. Myndigheten har låtit översätta rapporten Handbook for Artists Residencies som togs fram av OMC-arbetsgruppen om konstnärliga residens som myndigheten satt med i under Myndigheten samarbetar med ett stort antal kulturinstitutioner och organisationer i Sverige bl.a. i sitt arbete med residens för utländska konstnärer inom de internationella programmen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Genom programmen sker ett omfattande arbete med olika nationella parter genom de internationella samverkansprojekten, t.ex. Visby tonsättarcentrum, Art Lab i Gnesta, Galleri Syster i Luleå, Landskrona Foto Festival, Botkyrka Konsthall samt Moderna Dansteatern i Stockholm. I och med de omfattande internationella programmen har myndigheten också många kontakter runt om i världen. Myndighetens internationella nätverk utvecklas genom deltagande vid olika nätverksmöten och ett aktivt medlemskap i Ifacca, Ietm och Res Artis Samverkansmodellen och regionala avtal Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen Konstnärsnämnden ska delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som hanterar frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen. Konstnärsnämnden ingår tillsammans med andra kulturmyndigheter och organisationer i Samverkansrådet vid Statens kulturråd. Samverkansrådet har under året haft fyra möten för prioriteringsfrågor och beredning av kulturplanerna. Ett av målen med kultursamverkansmodellen är att förbättra villkoren för kulturskapare/konstnärer i hela landet, vilket även är Konstnärsnämndens uppdrag att främja och bevaka. Myndigheten har för sjätte året i följd tagit del av regionernas/landstingens kulturplaner, lämnat synpunkter och föreslagit kommentarer på planerna till Statens kulturråd. Konstnärsnämnden har även deltagit i framtagandet av prioriteringar för bidragsgivningen 2017, nya riktlinjer för skrivning av regionala kulturplaner samt i utvecklingsarbetet för den kvalitativa uppföljningen av kulturplanerna. I februari deltog myndigheten vid kulturutskottets seminarium med anledning av utvärderingen av kultursamverkansmodellen - Är samverkan modellen? (2015/16:RFR4). Myndigheten har samverkat med flera regioner om residensutveckling. Överenskommelser har träffats med Västra Götalandsregionen och 2016 med Region Skåne om samverkan om konstnärspolitiska insatser. Överenskommelserna genererar tätare kontakter och en ökad synlighet för de statliga konstnärspolitiska insatserna i regionen samt påverkar regionernas insatser på området. 24

25 Konstnärsnämnden har deltagit i seminarier där regionala tjänstemän och ibland även politiker träffas. I mars arrangerade Statens kulturråd den årliga konferensen för samtliga regioner/landsting och myndigheter som ingår i Kultursamverkansmodellen. Under Almedalsveckan i juli arrangerade myndigheterna inom Samverkansrådet ett antal seminarier med den övergripande rubriken Kulturklyftan vision och verklighet. Direktör Ann Larsson medverkade i debatten Speglar kultursektorn Sveriges befolkning? Myndigheten informerade om statlig konstnärspolitik och Konstnärsnämndens arbete i synnerhet vid ett samrådsmöte för kulturskapare i Västernorrland och Jämtland/Härjedalen i oktober. Seminariet Lärande om Umeå kulturhuvudstad 2014 arrangerades av Kultur- och Näringsdepartementen för representanter på lokal, regional och statlig nivå i september. Andra forum för konstnärers regionala villkor har varit KLYS-konferensen i Gävle i februari, SKL:s konferens om hållbarhet i Skövde i oktober samt konferensen Arts and Audiences, om publikutveckling, i Göteborg i november. 4.2 Utredningar, rapporter och skrifter Rapport om konstnärers demografi, inkomster och sociala villkor Konstnärsnämnden har regeringens uppdrag att beskriva konstnärers förutsättningar för konstnärligt skapande. Myndigheten har under året med hjälp av Statistiska centralbyrån tagit fram en statistisk rapport om konstnärers demografi för inkomståret Rapporten är en kartläggning av konstnärer verksamma i Sverige efter kön, ålder, bosättning, utländsk bakgrund, utbildning, social bakgrund, inkomst och näringsverksamhet. Uppgifterna jämförs med befolkningen i stort och med Konstnärsnämndens tidigare undersökningar Konstnärernas inkomster en statistisk undersökning av SCB inom alla konstområden (2009) samt i viss mån även rapporten Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv (2010). Underlaget är registerdata om nästan konstnärer som tagits fram av Konstnärsnämnden i samverkan med Sveriges författarfond och flera konstnärsorganisationer. Resultat och kunskap från rapporten ska kunna bidra till ett underlag för utvecklingen av en framtida konstnärspolitik med möjlighet att främja förutsättningar för konstnärligt skapande. Rapporten Konstnärers demografi, inkomster och sociala villkor offentliggjordes på en presskonferens den 20 december Myndigheten gjorde också en särskild dragning på Kulturdepartementet den 16 december Arbetsmiljöundersökning Myndigheten har regeringens uppdrag att analysera konstnärernas sociala villkor. Därför har myndigheten under 2016 genomfört en enkätundersökning av hur konstnärers arbetsmiljö och arbetssituation ser ut. Syftet är att ge en bredare kunskap om konstnärernas arbetsmiljövillkor, i synnerhet konstnärernas sociala, psykiska och fysiska arbetsmiljö. Undersökningen beskriver situationen för konstnärer inom alla konstområden. Bearbetning av materialet pågår och rapporten publiceras i mars 2017, då också ett seminarium om denna och ovanstående rapport ska äga rum Guide för konstnärer om hot, våld, trakasserier och diskriminering Myndigheten har under året deltagit i Kultur- och demokratiministerns rundabordssamtal inför skapandet av regeringens handlingsplan för att förebygga hot och hat. Konstnärsnämnden har som ett resultat av samtalen arbetat fram en grundstruktur för en lättanvänd guide för konstnärer med definitioner av begreppen, uppgifter om var ytterligare information kan sökas samt vart den som drabbats kan vända sig. Med arbetsmiljöundersökningen som grund (avsnitt 4.2.2) har myndigheten ett underlag som kan användas i det fortsatta arbetet med att utveckla guiden. Den webbaserade guiden rör konstnärer oavsett konstområde. 25

26 4.2.4 Konstnärsnämndens skriftserie Yttrandefrihetens betydelse för konsten sätts i fokus i skriften Självcensur, yttrandejämlikhet och yttrandefrihet, en analyserande text av Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Skriften publicerades under våren och ett seminarium arrangerades i myndighetens lokaler om skriften samt den tidigare publicerade översättningen av rapporten Rätten till konstnärlig frihet och kreativitet. Ytterligare en skrift - Konstnärlig kvalitet med demokratiska perspektiv - publicerades under våren. Studien, som beskriver jämställdhetsintegrerad bedömning, är skriven av genusvetaren Eva Marks, efter en omfattande arbetsprocess med personal, styrelse och ledamöter i beslutandegrupper under föregående år. Studien presenterades vid ett seminarium i juni för andra bidragsgivande myndigheter som arbetar inom jämställdhetsintegreringsprojektet. 4.3 Kulturella och kreativa näringar Konstnärsnämnden ska utveckla och medverka i insatser för att främja kulturella och kreativa näringar. Myndighetens roll inom området kulturella och kreativa näringar är bl.a. att förmedla information mellan näringsidkande konstnärer och de myndigheter som ansvarar för skatteoch trygghetssystemen. I besvarandet av remisser om förslag till förändringar i skatte- och trygghetssystem analyseras förändringarnas betydelse för konstnärer och konstnärligt småföretagande. Det gäller även frågor om upphovsrätt. Under året har två svar lämnats med anledning av EU-kommissionens förslag till en mer enhetlig europeisk ram för EU:s upphovsrättsreglering. Konstnärsguiden uppdateras kontinuerligt och har utökats med information om kompletterande försäkringar till det allmänna försäkringssystemet samt om möjligheterna till att påverka sin inkomstskatt. Myndigheten bjöds under våren in till ett möte med Teaterförbundet för scen och films egenföretagarråd. Enheten närvarade vid releasen av rapporten Nationell agenda för företagsutveckling av området slöjd, konsthantverk och småskalig designproduktion på Svensk Form. Myndigheten deltog i konferensen Creative Powers for Europe i Malmö arrangerat av Tillväxtverket, Statens kulturråd och Region Skåne i november. Konferensen var en idékonferens som fokuserade på kulturella och kreativa näringar och hur de kan bidra till att bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. 4.4 Bevakning av skatte- och socialförsäkringssystemen samt kulturarbetsmarknaden Konstnärsnämnden främjar förutsättningarna för konstnärernas skapande verksamhet genom att syna skatte- och socialförsäkringssystemen. Information samlas in och förs vidare till målgruppen via webbplatsen Konstnärsguiden, informationsbrev, i dialog med konstnärsorganisationerna och vid föredrag inför olika målgrupper. Myndigheten främjar även förutsättningarna genom att vara remissinstans och genom samtalsplattformar mellan myndigheter inom politikområdena. Konstnärsnämnden är sammankallande för plattformen för arbetsmarknadsfrågor i vilken AF kultur Media och Statens kulturråd deltar. Myndigheten sitter också med i Rådet för kulturarbetsmarknaden med representanter från konstnärsorganisationer och arbetsgivare inom kulturområdet. Särskilda möten har ägt rum med Centrumbildningarna respektive Klys Konstnärsguiden Ett av myndighetens verktyg är Konstnärsguiden. Den uppdateras två gånger per år och 26

27 under året har ny information om behovet av kompletterande försäkrings- och pensionsskydd för frilansande konstnärer samt möjligheten att påverka sin inkomstskatt som näringsidkare lagts ut. Under våren uppdateras särskilt deklarationsvägledning och deklarationsexempel utifrån olika verksamhetssituationer. Genom myndighetens arbete med att hålla informationen på Konstnärsguiden uppdaterad samt utvecklingen av denna förs dialog med myndigheter som Skatteverket, Arbetsförmedlingen Kultur Media och Försäkringskassan. Till Konstnärsguiden finns också en referensgrupp med representanter från Klys medlemsorganisationer samt externa konsulter inom juridik och ekonomi. Konstnärsguiden är en av de mest besökta sidorna på myndighetens hemsida. Information om deklarationer, skatter och ekonomi har störst besöksflöde på Konstnärsguiden. Avsnitten om stipendier och bidrag i förhållande till skatt- och trygghetssystem kommer strax därefter. 4.5 Kommunikation Myndigheten informerar om sin verksamhet i olika sammanhang nationellt och internationellt. Konstnärsnämnden genomför större möten, seminarier och offentlig programverksamhet i sina egna lokaler, bl.a. två seminarier baserade på egna rapporter och en presskonferens för en tredje rapport. Verksamhet sker även i samverkan med andra aktörer i landet. Konstnärsnämnden, Kulturrådet och Musikverket genomför samordnade informationsmöten i samverkan med regionala och lokala parter. Webbstatistik 2016 Under 2016 märktes en tydlig uppgång i antalet besökare och antalet sidvisningar, jämfört med de föregående åren. Tabell 4a. Webbstatistik över besök på hemsidan Konstnarsnamnden.se Besök på hemsidan Webb Webb Webb Nedladdade sidor Unika besökare Förstagångsbesökare Återkommande besökare Det finns ingen entydig orsak till uppgången, men väl ett antal omständigheter som kan ha bidragit till ökningen: Myndigheten har under 2016 arbetat mer aktivt med utskick av nyhetsbrev och inbjudningar via e-post. Sociala medier har genererat betydligt fler besökare än tidigare år. En delorsak kan vara att Iaspisprogrammet jobbat mer aktivt med sitt Facebook-konto under året. Nyhetsbrev I slutet av 2015 infördes ett nytt system för ökad kvalitet i hantering av prenumeranter och statistisk uppföljning gällande nyhetsbrev. I samband med detta slogs tre olika nyhetsbrev samman och blev Konstnärsnämndens nyhetsbrev. Även prenumerantdatabasen slogs samman och inaktuella adresser gallrades; därav det minskade antalet prenumeranter. Fram till och med 2015 skickades nyhetsbrevet ut tre till fyra gånger per år. Under 2016 skickades myndighetens nyhetsbrev tio gånger till de cirka prenumeranterna. Nyhetsbreven hade en öppningsgrad på 49 procent och utskicken genererade stor trafik 27

28 tillbaka till Konstnärsnämndens hemsida. Tabell 4b. Registrerade prenumeranter på Konstnärsnämndens nyhetsbrev Konstnärsnämnden Iaspis KID, Konstnärsnämndens internationella dansprogram Total Sammanfattande analys Stora resurser i arbetstid och medel har under året använts främst till kartläggningen om konstnärers demografi, inkomster och sociala villkor, men även till undersökningen om konstnärers arbetsmiljöförhållanden, vilken publiceras Rapporterna utgör tillsammans myndighetens kärnuppgift i att analysera och bevaka konstnärernas sociala och ekonomiska villkor. Rapporten Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor är den andra stora statistiska undersökningen myndigheten gör av detta slag. Den första utkom 2009 och baserade sig på statistiska uppgifter från Undersökningen gav ett faktaunderlag om de konstnärliga villkoren som tidigare inte funnits, och användes och citerades frekvent. En ny rapport har efterfrågats av såväl departement, konstnärsorganisationer, andra myndigheter som debattörer. Den förra omfattade statistiska uppgifter om konstnärer, den nya rapporten baseras på statistiska uppgifter om konstnärer. I jämförelse med att det beräknas finnas ca konstnärer i Sverige, så är det en stor andel som ingår i undersökningen. Rapporten är till sin population, omfattningen av statistiska uppgifter och konsekventa könsuppdelning unik i en internationell jämförelse. Myndigheten kommer därför att översätta hela rapporten till engelska och se till att den får en internationell spridning. Konstnärsnämndens uppgift att förmedla faktabaserad kunskap inom sitt område, i syfte att bidra till en saklig debatt och välgrundade beslut. Kunskapsunderlagen används av Kulturdepartementet, Riksdagens kulturutskott, andra myndigheter, intresseorganisationer, men även i Konstnärsnämndens utvecklingsarbete. Rapporterna som nämns ovan är exempel på det, men även de ämnen som tagits upp i den särskilda skriftserien konstnärlig frihet, yttrandefrihet och jämställdhet i beslutsbedömningar. I anslutning till lanseringen av dessa skrifter har särskilda seminarier hållits, pressutskick och spridning av skrifterna har skett över hela landet. I samklang med regeringens handlingsplan mot hat och hot ser myndigheten som sin uppgift att även lämna relevant information och stöd till konstnärer inom alla konstområden inom ett breddat område som också innefattar trakasserier och diskriminering. 28

29 5 Tabell över Konstnärsnämndens samtliga stipendier och bidrag I tabell 5a nedan redovisas Konstnärsnämndens kostnader för stipendier och bidrag, residens, samverkansprojekt och information om svenska konstnärer, inkomstgarantier samt ett årligt stöd till Stiftelsen Filmform. Omkostnader kring vissa stipendier och bidrag, som hyra av studio/ateljé, rese- och boendekostnader etc. återfinns under övriga kostnader. Även kostnader för information om svenska konstnärer, expertbesök och samverkansprojekt redovisas. I tabellen framgår beslutade medel för åren och utbetalade medel för år Differenser mellan beslutat belopp och utbetalat belopp beror som regel på att ett projekt inte kunnat genomföras enligt plan, ställts in etc. Återbetalade medel används i möjligaste mån vid en extra beslutsomgång i slutet av året. Kulturbryggan är ett särskilt beslutsorgan under Konstnärsnämnden. Totalt har Kulturbryggan 21,5 mnkr i bidragsmedel att fördela. Inkomstgarantierna beslutas av Konstnärsnämnden respektive Författarfonden (litteratur) och betalas ut av Kammarkollegiet. I tabell 5b framgår även en sammanställning av samtliga transfereringar inklusive medel till Sveriges Författarfond uppgående till 9,2 mnkr samt kostnader för ålderspensions avgifter som tillkommer för stipendier, längre än två år. Inkomstgarantierna redovisas separat efter Konstnärsnämndens transfereringar. 29

30 Tabell 5 a. Beslutade och löpande stipendier och bidrag samt kostnader för resor, boende, ateljé/studios under åren samt utbetalade medel för Stipendier och bidrag och övriga kostnader för resor, boende och ateljéer/studios år Beloppen redovisas i kronor. Bild- och form Arbetsstipendier Beslutade stipendier och bidrag Utbetalat Ettåriga Tvååriga Femåriga Summa arbetsstipendier Stora stipendiet Dynamostipendiet och Stockholms ateljéstipendium Långtidsstipendier Pensionsbidrag Assistentstipendier Projektbidrag Utländska konstnärer med residens i Sverige Svenska konstnärer med residens i Stockholm Svenska konstnärer med residens i utlandet Bidrag till internationellt kulturutbyte Resebidrag Internationella samverkansprojekt Summa Övriga direkta kostnader för stipendier och bidrag Utlandsateljé, boende och resor för svenska konstnärer Ateljé, boende, resor för utl. konstnärer Ateljé, boende, resor för svenska konstnärer Info om svenska formkonstnärer (hyra, boende, resor) Delsumma övriga kostnader Totalt Bild och form (före inkomstgarantier) Inkomstgarantierna Totalt Bild & form (med inkomstgarantier)

31 Beslutade stipendier och bidrag Utbetalat Musik Arbetsstipendier Ettåriga Tvååriga Femåriga Summa arbetsstipendier Långtidsstipendier Pensionsbidrag Projektbidrag Bidrag till internationellt kulturutbyte Resebidrag Svenska konstnärer med residens i Sverige Svenska konstnärer med residens i utlandet Utländska konstnärer med residens i Sverige Nationella och internationella samarbetsprojekt Internationella samverkansprojekt Summa Övriga kostnader Svenska konstnärer med residens i Sverige Delsumma övriga kostnader Summa Musik (utan inkomstgarantier) Inkomstgarantierna Totalt Musik (med inkomstgarantier)

32 Beslutade stipendier och bidrag Utbetalat Teater Arbetsstipendier Ettåriga Femåriga Summa arbetsstipendier Långtidsstipendier Pensionsbidrag Projektbidrag Bidrag till internationellt kulturutbyte Resebidrag Summa Teater (utan inkomstgarantier) Inkomstgarantierna Totalt Teater (inkl inkomstgarantier) Dans Arbetsstipendier Ettåriga Tvååriga Summa arbetsstipendier Stora stipendier (Birgit Cullberg-stipendiet) Långtidsstipendier Pensionsbidrag Projektbidrag Bidrag till internationellt kulturutbyte Resebidrag Utl. konstnärer med residens i Sverige Studiostipendium Stockholm Residens utomlands Internationell samverkan Samverkan/info om svensk dans Summa Dans Övriga kostnader Residens utomlands Residens i Sverige Studiovistelse Stockholm Summa Totalt Dans (före inkomstgarantierna) Inkomstgarantierna Totalt Dans (inklusive inkomstgarantierna)

33 Beslutade stipendier och bidrag Utbetalat Film Arbetsstipendier Ettåriga Summa arbetsstipendier Stora stipendier (Maj Zetterling) Långtidsstipendier Pensionsbidrag Projektbidrag Bidrag till internationellt kulturutbyte Resebidrag Bidrag till Stiftelsen Filmform Summa Film Inkomstgarantierna Totalt Film med inkomstgarantierna Litteratur Internationalisering av litteratur Summa Litteratur Inkomstgarantierna till litterära upphovspersoner (beslutas av Författarfonden) samt en övrig Totalt Litteratur med inkomstgarantier samt en övrig inkomstgaranti Kulturbryggan (fr o m oktober 2015) Projektbidrag Summa

34 Tabell 5 b. Beslutade och löpande stipendier och bidrag samt kostnader för resor, boende, ateljé/studios under åren samt utbetalade medel för stipendier och bidrag och övriga kostnader för resor, boende och ateljéer/studios år Beloppen redovisas i kronor. Totalt, Konstnärsnämnden Arbetsstipendier Beslutat Utbetalat Ettåriga Tvååriga Femåriga Summa arbetsstipendier Stora stipendier Långtidsstipendier Pensionsbidrag Assistentstipendier Projektbidrag Samverkansprojekt (bild & form, musik o dans) Bidrag till internationellt kulturutbyte Information om svensk bild- och formkonst Resebidrag Utländska bildkonstnärer med residens i Sverige Svenska bildkonstnärer med residens i Stockholm Svenska bildkonstnärer med residens utomlands Residens och intern. musikprojekt Residens, studiovistelse i Stockholm och intern. dansprojekt Kulturbryggan (fr o m oktober 2015) Bidrag till Stiftelsen Filmform Stöd till internationalisering av litteratur Transferering till Författarfonden (Långtidsstip.) Transferering till Författarfonden Statliga ålderspensionsavgifter (fr o m 2010) Sammanlagt transfereringar Övriga omkostnader för stipendie- o bidragsgivning Information om svenska bildkonstnärer Inkomstgarantier (utifrån nyttjandegrad) Totalt utbetalat för stipendier o. bidrag, Kulturbryggan, information och övriga kostnader Utbetalade medel: Den totala summan utbetalade medel för transfereringar är kr. Till detta kommer beslutade inkomstgarantier uppgående till 13,7 mnkr och kostnader for info om sv. bildkonstnärer (som redovisas separat i år) uppgående till 192 tkr. Totalt 167 mnkr. 1) I kolumnen har det tagits hänsyn till återbetalningar, uppehåll och liknande undantag, vilket medför att beloppen kan avvika från beslutat belopp 2) Här framgår enbart kostnader för information om svenska formkonstnärer. På grund av bokföringsskäl 34

35 kan kostnader uppgående till kr för information om svenska bildkonstnärer inte redovisas här, men visas separat 2016 längst ned i tabell 5b. År 2017 ska kostnaderna bokföras som transfereringar. 3) År 2014 ingick 16 resebidrag till Göteborgs Dans- och Teaterfestival i beloppet. 4) Övriga kostnader har bokförts på olika sätt mellan 2014 respektive 2015 och 2016, vilket leder till skillnader i slutsummorna 2014: Beloppen för residensprogrammens kostnader för boende, resor, ateljéer, hyror och övriga kostnader redovisas under respektive konstområde. Vissa övriga kostnader för arbetsgrupper m.m. redovisas under Övriga kostnader och 2016: Beloppen för kostnader för residensprogram för resor, boende, ateljéer, studios redovisas under respektive konstområde, övriga omkostnader redovisas inte som transferering. Detta på verkar helheten och slutbeloppet för 2015 minskar med cirka 5 mnkr. Kostnader för förvaltning framgår av de totala kostnaderna för de internationella programmen. 5) Inkomstgarantierna beslutas av Konstnärsnämnden men betalas ut av Kammarkollegiet och redovisas därför separat. I beloppet ingår även inkomstgarantier beslutade av Sveriges Författarfond. 35

36

37 6 Stipendier och bidrag till enskilda konstnärer Konstnärsnämnden ska redovisa bidragsgivningen fördelat på områdena bild/ form, musik, teater, dans och film. Redovisningen ska, om det inte är uppenbart irrelevant, vara uppdelad på kön samt innehålla en analys och bedömning av eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Konstnärsnämnden främjar konstnärligt arbete och utveckling genom fördelning av ekonomiskt stöd, stipendier och bidrag, till enskilda konstnärer verksamma i Sverige. Stipendier och bidrag fördelas, med något undantag, efter ansökningar från enskilda konstnärer. 6.1 Årets behandlade nya ansökningar Under 2016 minskade totala antalet nya ansökningar med drygt 2 procent. Inom bild- och formområdet och teaterområdet ökade dock antalet ansökningar något. Andelen ansökningar som lämnats digitalt var 95 procent, en ökning med 3 procent jämfört med Andelen ansökningar från kvinnor respektive män skiljer sig mellan konstområdena. Störst skillnad är det inom dansområdet där 69 procent av de sökande är kvinnor. Tabell 6. Totalt antal behandlade nya ansökningar år , per konstområde Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Bild/form Antal Andel i % 60% 40% 62% 38% 62% 38% Musik Antal Andel i % 35% 65% 38% 62% 39% 61% Teater Antal Andel i % 58% 42% 61% 39% 59% 41% Dans Antal Andel i % 68% 32% 72% 28% 69% 31% Film Antal Andel i % 50% 50% 48% 52% 52% 48% Totalt Antal Andel i % 55% 45% 56% 44% 56% 44% 37

38 Mängden ansökningar växlar mellan enskilda år. Antalet behandlade ansökningar har ökat med cirka 39 procent under tioårsperioden Från 2006 har också antalet ansökningar från kvinnor varit fler än från män. Diagram 1. Totalt antal behandlade ansökningar år Diagram 2. Antal ansökningar 2016, kvinnor och män per konstområde. 6.2 Årets fördelning av stipendier och bidrag Följande stödformer har använts under året: Arbetsstipendium på ett, två eller fem år Långtidsstipendium, tio år Projektbidrag Pensionsbidrag Statlig inkomstgaranti för konstnärer Bidrag till internationellt kulturutbyte Resebidrag Assistentstipendier Stora stipendier 38

39 De tre internationella programmen arbetar med residens i Sverige och utomlands. Dessa residens beslutas av Bildkonstnärsfonden, arbetsgruppen för musik samt myndighetens direktör efter rekommendation från referensgruppen för internationella dansprogrammet. Särskilda större engångsstipendier som fördelas utan ansökan finns inom bild och form, Bildkonstnärsfondens Stora stipendium och Dynamostipendiet, inom dans, Cullbergstipendiet, instiftat av regeringen, samt inom film, Mai Zetterlingstipendiet. Inom bild och form finns även assistentstipendier och ett samarbete med Stockholms stad kring Stockholms ateljéstipendium och inom dans, Studiostipendiet. Tabell 7. Antal beslut, nya och löpande 2016, inkl. statliga inkomstgarantier Kvinnor Män Totalt Bild och form Musik Teater Dans Film Summa Av de samlade bifallsbesluten fördelades 53 % till kvinnor och 47 % till män. Av fördelade medel tillföll 55 % kvinnor och 45 % män. Inom dansområdet ligger männen som det underrepresenterade könet under 40-procentsgränsen för statistisk jämställdhet med 33 % av antalet beviljade stipendier och bidrag samt 36 % av beviljade medel. Styrelsen accepterar dock en fördelning på minst 30 % inom dansområdet med hänvisning till att kvinnorna är många fler bland de yrkesverksamma. Inom musikområdet är kvinnorna fortfarande underrepresenterade. Deras andel av de samlade bifallsbesluten ligger på 43 % av antalet beviljade stipendier och bidrag samt 48 % av beviljade medel. Genom nya och fleråriga stipendier och bidrag fördelades drygt 127 mnkr direkt till enskilda konstnärer. Därtill kommer omkostnader för de aktiviteter inom de internationella programmens stöd för konstnärernas internationalisering som redovisas i kapitel 7. Myndigheten har beslutat om merparten av de inkomstgarantier som under 2016 betalades ut via Kammarkollegiet till ett belopp om 10,9 mnkr. Sveriges författarfond beslutar om inkomstgarantier till litterära upphovspersoner. Inkomstgarantiernas fördelning framgår av tabell 9. Bild- och formområdet har den största andelen medel, följt av musikområdet och därefter dans, film och teater, se tabell 5a, kapitel Sammanfattning gentemot målen Konstnärsnämnden har till uppgift att främja konstnärers möjligheter att utveckla sitt konstnärskap och att verka för konstnärlig utveckling. Genom bland annat stipendier och bidrag inom områdena bild och form, musik, teater, dans och film får konstnärer som lever eller verkar i Sverige möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och att vidareutveckla sitt konstnärskap. I Förordning (1976:528) om bidrag till konstnärer betonas att stipendier och bidrag ska ge konstnärer tid till koncentrerat konstnärligt arbete. Det ska ges till konstnärer som arbetar inom olika genrer, stilar och tekniker samt ge möjlighet till experiment och utveckling. Myndigheten ska fördela stipendier och bidrag till konstnärer bosatta i olika delar av landet. Vid bedömningen ska hänsyn tas till såväl konstnärlig kvalitet som ekonomiskt behov. Ett jämställdhets- och ett mångfaldsperspektiv ska integreras i bedömningen. Genom att stödja nya genrer och uttryck i bidragsgivningen bidrar myndigheten till utvecklingen av både individuella konstnärskap och utvecklingen inom konstområdena. 39

40 De konstnärspolitiska stipendierna och bidragen ger ett utrymme av konstnärlig frihet som är speciellt bland de offentliga kulturpolitiska stöden. En relativt stor andel, 36 procent 2016, är nya mottagare av arbetsstipendium inom bild och form. Bildkonstnärsfondens beslut om intervallsystem, en sökande kan inte beviljas ett nytt arbetsstipendium direkt efter ett tidigare stipendium, gynnar att det kommer in nya konstnärer i systemet. Fortlöpande återrapporteringar och enkäter styrker över tid att myndighetens stöd till de enskilda konstnärerna främjar utvecklingen av både individuella konstnärskap och den mer övergripande utvecklingen inom konstområdena. De breda enkäterna till tidigare stipendiater och mottagare av bidrag inom samtliga konstområden går ut en tid efter det stödet använts. Syftet är att fånga de mer långsiktiga betydelserna av insatserna som ofta visar sig först efter ett par år. De mer allmänna arbetsstipendiernas betydelse ligger i första hand hos de enskilda konstnärskapen, medan de mer resultatinriktade projektbidragen, på ett mer direkt sätt, bidrar till konstområdenas utveckling i stort. Konstnärsnämnden redovisar vartannat år det regionala utfallet av sin stipendie- och bidragsgivning till Kulturrådet, enligt anvisningar. Myndighetens bidragsgivning grundar sig i ansökningar från enskilda individer och den geografiska hemorten avgörs av var personen ifråga är skriven. Var konstnärerna arbetar, visar sin konst eller var deras konstnärliga verk spelas eller uppförs kan inte utläsas av denna statistik. Många konstnärer, bosatta i storstadsområdena, är verksamma runt om i landet. Ur ett kulturpolitiskt perspektiv är det dock viktigt med lokalt yrkesverksamma konstnärer som kan bidra till att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling. Konstnärsnämnden bevakar frågan och arbetar bland annat för att stärka konstnärspolitiska strukturer i dialog med regioner och landsting. Sammanställningen i tabell 8 visar att myndigheten mer än väl uppnår målsättningen; konstnärer i landets samtliga län och regioner har arbetat med stöd beslutade av Konstnärsnämnden. Den geografiska spridningen av ansökningarna motsvarar demografin för var konstnärer är bosatta i Sverige. De tre storstadsregionerna står för 84 % av ansökningarna och för 87 % av antalet beviljade bidrag och stipendier. 40

41 Tabell 8. Geografisk fördelning av ansökningar 2016 och beviljade medel genom nya och löpande beslut. Inkomstgarantier ej medräknade. LÄN Alla ansökningar Andel Bifall Andel av bifall Andel bifall i länet Beviljat belopp Blekinge 26 0,3% 3 0,2% 11,5% Dalarna 95 1,2% 22 1,1% 23,2% Gotland 54 0,7% 17 0,9% 31,5% Gävleborg 76 0,9% 7 0,4% 9,2% Halland 78 1,0% 12 0,6% 15,4% Jämtland 55 0,7% 16 0,8% 29,1% Jönköping 53 0,7% 9 0,5% 17,0% Kalmar 63 0,8% 13 0,7% 20,6% Kronoberg 30 0,4% 6 0,3% 20,0% Norrbotten 73 0,9% 19 1,0% 26,0% Skåne ,9% ,9% 23,9% Stockholm ,9% ,8% 25,8% Södermanland 82 1,0% 16 0,8% 19,5% Uppsala 121 1,5% 22 1,1% 18,2% Värmland 64 0,8% 9 0,5% 14,1% Västerbotten 123 1,5% 30 1,5% 24,4% Västernorrland 50 0,6% 5 0,3% 10,0% Västmanland 46 0,6% 5 0,3% 10,9% Västra Götaland ,8% ,2% 23,1% Örebro 56 0,7% 7 0,4% 12,5% Östergötland 81 1,0% 12 0,6% 14,8% Utland 99 1,2% 24 1,2% 24,2% Kulturpolitiken ska bland annat främja allas möjlighet till kulturupplevelser. För att få stöd av Konstnärsnämnden krävs därför att den sökande visar på sina möten med en publik. Förordningarna ger myndigheten möjlighet att utforma bidragssystemet efter konstnärernas behov. Återrapporteringar och enkäter visar att det ekonomiska stödet frigör tid till konstnärlig utveckling genom att det används till olika förutsättningar för det konstnärliga arbetet, till levnadsomkostnader, lokalhyror, utrustning och underlättar kompetensutveckling och skapar förutsättningar för nya inkomster, uppdrag och kontakter inom och utom landet. Arbetsstipendier är den helt dominerande formen av konstnärsbidrag. De behöver inte redovisas, men för att kunna bedöma betydelsen av bidragsformen ombes bidragsmottagarna besvara enkäter kring stipendiernas användning och betydelse. Projektbidrag stödjer konstnärers målinriktade konstnärliga utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Bidragen är ofta stöd till forsknings- och experimentinriktade projekt som inte ryms i en fortlöpande konstnärlig verksamhet och vars utfall inte alltid kan förutses. Resebidrag kan sökas för utlandsresor som konstnären själv initierar. Bidrag för internationellt kulturutbyte ges till stöd för konstnärer som fått en inbjudan från ett annat land för ett gästspel eller andra projekt, men även till internationella samverkansprojekt i Sverige. Återrapporteringar av projektbidrag och bidrag till internationellt kulturutbyte och resor kompletteras med enkäter som försöker fånga inte bara kortsiktiga resultat, utan även sådana som kan ses först efter en längre tid. Genomgående är återrapporteringarna mycket positiva och bekräftar betydelsen av myndighetens olika stipendier och bidrag. 41

42 Under 2016 har en enkät genomförts i syfte att undersöka de mer långsiktiga effekterna av Konstnärsnämndens projektbidrag till konstnärer inom bild och form, musik, teater, dans och film. Enkäten gick ut till 264 personer som beviljats projektbidrag under åren Totalt 194 personer svarade. Av alla svarande på enkäten är 95 procent nöjda med resultaten av sina projekt. I princip alla svarar att erfarenheterna från projekten varit betydelsefulla och 84 procent bedömer att de varit mycket betydelsefulla. En stor andel av projekten fortsätter även efter det att den del som beviljats av Konstnärsnämnden är avslutad. Drygt 80 procent svarar att projekten utvidgats eller fått en fortsättning. Nästan 70 procent svarar att projekten inte hade genomförts utan Konstnärsnämndens bidrag och ungefär 96 procent menar att projekten haft betydelse för det egna konstnärskapet. Drygt 42 procent svarar att de haft avgörande betydelse. Drygt 80 procent svarar också att projekten lett till nya uppdrag eller samarbeten. 6.4 Redovisning per konstområde Bild och form Under 2016 beslutade Konstnärsnämnden om totalt 917 stipendier och bidrag på sammanlagt 73,3 mnkr inklusive inkomstgarantier inom bild- och formområdet. Av besluten fattades 73 % under 2016, övriga avser tidigare beslutade fleråriga stipendier. Under året behandlades 4010 nya ansökningar, vilket är en liten ökning jämfört med året innan. Av ansökningarna bifölls 15 %. Andelen kvinnliga sökande ökar och under 2016 kom 62 % av ansökningarna från kvinnor. Av årets nya bifall gick 60 % till kvinnor och 40 % till män och av totalt fördelade medel i nya och löpande stipendier och bidrag, inklusive inkomstgarantier, gick 57 % till kvinnor och 43 % till män. Antalet ansökningar om arbetsstipendium och projektbidrag har legat på samma nivå de senaste fem åren. Av de som tilldelats ett arbetsstipendium är ca 40 procent förstagångsmottagare. Dessa tilldelas i första hand ettåriga stipendier. Bildkonstnärerna dominerar när det gäller totala antalet ansökningar. Därefter kommer fotografer och konsthantverkare. Residens i Stockholm och utomlands lockar flest bildkonstnärer. Fotografer söker oftare projektbidrag och resebidrag. I beredningsarbetet noterades att många ansökningar handlar om att sammanfatta det egna konstnärskapet i en bok eller en egen utställning. Vissa teman som flyktingtematik samt ekologi och hållbarhet återkommer. Bildkonstnärsfonden har under året fördelat stipendier och bidrag till konstnärer i samtliga län. Musik Under 2016 beslutade Konstnärsnämnden om totalt 573 stipendier och bidrag på sammanlagt 26,3 mnkr, inklusive inkomstgarantier, till musikområdet. Av besluten fattades 88 % under 2016, övriga avser tidigare beslutade fleråriga stipendier. Under året behandlades nya ansökningar inom området, vilket är en minskning med 4,5 % jämfört med föregående år. Årets 433 nya stipendier ger en bifallsprocent på 26 %. Kvinnornas andel av samtliga ansökningar uppgick till 39 % och till 42 % av antalet beviljade stipendier och bidrag. Av totalt fördelade medel i nya och löpande stipendier och bidrag, inklusive inkomstgarantier gick 44 % till kvinnor och 56 % till män. Konstnärer som är både musiker och komponister dominerar bland de sökande. Antalet ansökningar till utlandsresidensen minskade under året. I samband med ansökningsperioden gjordes därför särskilda insatser för att öka antalet sökande. Musikkonstnärer är ofta engagerade i flera parallella sammanhang vilket påverkar hur länge man önskar stanna i residens. Film-, dataspels- och teatermusik samt vokalmusik inom konstmusiken är musikaliska uttryck som ökat bland ansökningarna medan hip hop och urban musik fortfarande är svagt representerat. Teater Under 2016 beslutade Konstnärsnämnden om totalt 232 stipendier och bidrag på sammanlagt 8,2 mnkr inklusive inkomstgarantier till teaterområdet. Av besluten fattades 88 % under 2016, övriga avser tidigare beslutade fleråriga stipendier. Totalt 203 nya stipendier 42

43 och bidrag fördelades efter beredning av 657 ansökningar, vilket ger en bifallsprocent på 31 %. Totala antalet ansökningar ökade med 8 % jämfört med föregående år. Ökningen har främst skett bland de internationella bidragen. Kvinnornas andel av samtliga ansökningar uppgick till 59 % och till 54 % av beviljade stipendier och bidrag. Av totalt fördelade medel i nya och löpande stipendier och bidrag, inklusive inkomstgarantier, gick 57 % till kvinnor och 43 % till män. Flertalet sökande är skådespelare följt av regissörer, cirkusartister och scenografer. Antalet ansökningar från cirkusartister ökar. Inkomna redovisningar av projektbidrag visar på ett intresse för representation, både på scenen och som ämne för berättelsen. Människor på flykt är, liksom intresset för bakgrund och hudfärg, ett par sådana teman. Dans Under 2016 beslutade Konstnärsnämnden om totalt 223 stipendier och bidrag på sammanlagt 9,9 mnkr inklusive inkomstgarantier, till dansområdet. Av besluten fattades 93 % under 2016, övriga avser tidigare beslutade fleråriga stipendier. Sammanlagt 205 nya stipendier och bidrag fördelades efter beredning av 622 ansökningar, vilket ger en bifallsprocent på 33 %. Antalet ansökningar inom dansområdet har minskat med 18 % jämfört med föregående år. Kvinnornas andel av samtliga ansökningar uppgick till 69 % och till 68 % av antalet beviljade stipendier och bidrag. Av totalt fördelade medel i nya och löpande stipendier och bidrag, inklusive inkomstgarantier, gick 65 % till kvinnor och 35 % till män. Bidrag beviljades med en spridning till olika genrer, uttryck och åldrar, men få sökande är bosatta utanför storstadsområdena. Antalet ansökningar om internationella residens i New York och Berlin minskar och diskussioner förs kring orsakerna till detta. Även frågan om längden på ett residens diskuteras. Dansområdet har en hög andel utövare med utländsk bakgrund, vilket återspeglas i årets genomförda projekt. Dock syns den urbana dansen inte i årets redovisningar. En tematik som återkom under året är natur och miljö, ofta i form av vandringar eller interaktivitet där publiken blir en del av verket. Film Under 2016 beslutade Konstnärsnämnden om totalt 181 stipendier och bidrag på sammanlagt 9,8 mnkr inklusive inkomstgarantier till filmområdet. Därutöver fördelas, enligt regleringsbrev, ett anslag på 900 tkr till Filmform, via Konstnärsnämnden. Av besluten fattades 80 % under 2016, övriga avser tidigare beslutade fleråriga stipendier. Totalt 155 nya stipendier och bidrag fördelades efter beredning av 763 ansökningar, vilket ger en bifallsfrekvens för nya bidrag på 20 %. Antalet ansökningar minskade med 3 % jämfört med Kvinnors andel av samtliga ansökningar uppgick till 52 % och till 56 % av antalet beviljade stipendier och bidrag. Av totalt fördelade medel i nya och löpande stipendier och bidrag, inklusive inkomstgarantier, gick 56 % till kvinnor och 44 % till män. Upphovspersoner, filmare och filmregissörer, dominerar bland de sökande inom filmområdet. Av dessa arbetar hälften med dokumentärfilm. Andra sökande är bland annat animatörer, filmfotografer och klippare. Återrapporteringar visar på vikten av Konstnärsnämndens bidrag. Filmprojekt kräver ofta flera finansieringskällor och redovisningarna vittnar om det stora arbete som krävs för att få ihop full finansiering av ett projekt, ett arbete som ibland kan ta flera år. 6.5 Statlig inkomstgaranti för konstnärer Under året hade 126 konstnärer statlig inkomstgaranti. I takt med att antalet mottagare minskar frigörs medel som överförs till långtidsstipendier. Kostnaderna för inkomstgarantierna bestäms av i vilken utsträckning de tas i anspråk av innehavarna. Eftersom några nya innehavare inte utses kan Konstnärsnämnden och Författarfonden inte längre påverka den ojämlika fördelningen av garantier fördelade på kvinnor och män, en fördelning som beror på beslut fattade för flera decennier sedan. 43

44 Tabell 9. Statlig inkomstgaranti för konstnärer utbetalade medel Författarfonden Totalt Kvinnor Män Litterära upphovspersoner (beslutas av Sveriges Författarfond) Konstnärsnämnden Andel (%) av antal IG Fördelade medel enl budget Varav kvinnor Varav män 19% Bild/form % Musik % Teater % Dans % Film % Övriga % Antal % Belopp före avdrag, Konstnärsnämnden Belopp före avdrag, inklusive Författarfonden Andel i (%) 38% 62% 38% 62% Under 2016 avled tio innehavare av inkomstgaranti. Av dessa var fyra bild- och formkonstnärer, tre litterära upphovspersoner, en dansare, en musiker och en kompositör. I slutet av året 2016 hade antalet inkomstgarantister minskat med tio rum till 116. Totalt 95 av dessa återfinns inom de områden Konstnärsnämnden stödjer med bidrag. 6.6 Konstnärsnämndens stipendier och bidrag i relation till andra bidrags givares stöd Förutom Konstnärsnämnden finns det även andra offentliga och privata utdelare av stipendier och bidrag till enskilda konstnärer. Kommuner, landsting och regioner spelar en viktig roll för att främja konstnärernas villkor. De privata initiativen är också betydelsefulla. Ett exempel på detta är Per Ganneviks stiftelse för kulturella ändamål, instiftad av Konstnärsnämnden 2012, som sedan 2013 årligen delar ut fem stipendier på vardera kr till konstnärer av betydelse för det framtida kulturarvet inom fem konstområden. Konstnärsnämndens stöd riktar sig till enskilda yrkesverksamma konstnärer i hela landet. Formerna utvecklas i dialog med konstnärerna utifrån deras konstnärliga behov. Medlen fördelas i huvudsak av personer som själva är konstnärer eller på annat sätt professionellt verksamma inom konstområdet. Experiment och utveckling är viktiga strävanden som stöds av myndigheten, liksom konstnärers behov av att utvecklas och få inkomster genom närvaro och dialog på internationella arenor. Under 40 år, myndigheten skapades 1976, har det statliga stödet till enskilda konstnärer fördelats och utvecklats av myndigheten och blivit en viktig del av infrastrukturen inom kulturpolitiken. 44

45 7 Internationellt och interkulturellt Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Myndigheten ska redovisa verksamheten vid Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer, Iaspis, internationella dansprogrammet (KID), internationella musikprogrammet (KIM) samt bidragsgivningen för internationellt kulturutbyte inom övriga områden. Myndigheten bedriver en omfattande internationell och interkulturell verksamhet med samverkan och utbyte i övergripande förvaltnings-, kultur- och konstnärspolitiska frågor samt biståndspolitiska frågor. Konstnärsnämndens roll för internationellt kulturutbyte för konstnärer blir allt viktigare och finns inom myndighetens samtliga konstområden. Internationella program finns inom konstområdena bild och form, musik och dans. De internationella samarbetsprojekt i Sverige som myndigheten arbetar med inom de internationella programmen främjar internationaliseringen i hela landet. Det interkulturella utbytet sker genom de möten myndigheten skapar mellan konstnärer verksamma i Sverige och utomlands genom att arrangera dem eller ge hjälp och stöd till att möten arrangeras av samverkansparter i hela landet. 7.1 Konstnärsnämnden internationella strategi och arbete Konstnärsnämnden har för åren formulerat en strategi för myndighetens internationella arbete. Strategin utvärderades 2016 och arbetet med att formulera en ny strategi pågår. I utvärderingen (dnr KN 2016/7055) betonas att myndigheten har ökat insatserna för att bidra till det internationella samtalet om konstnärers villkor för konstnärligt skapande, mycket tack vare en utökad personalstyrka inom enheten analys och utredning. En undersökning har genomförts om andelen konstnärer med utländsk bakgrund som söker och erhåller stöd från myndigheten. Undersökningen visade att andelen konstnärer med utländsk bakgrund som erhåller stöd motsvarar andelen sökande med svensk bakgrund. 4 Myndigheten har genom remissvar till Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet skapat uppmärksamhet kring de faktiska utbyten som sker på konstnärernas egna initiativ (se även avsnitt 7.3). Kulturutbytena har i mer än hälften av fallen lett till fortsatta internationella uppdrag och samarbeten. 5 Besök av utländska experter för att engagera sverigebaserade konstnärer är också en växande verksamhet inom myndigheten för att stödja konstnärers internationella verksamhet. Myndighetens internationella verksamhet följs upp systematiskt enligt en fastställd flerårsplan. Myndigheten har under året översatt och distribuerat Policyhandbok om konstnärliga residens som arbetats fram av en OMC-grupp inom EU och beskriver olika residensprogram för konstnärer bland medlemsstaterna. Myndigheten deltog som expert i gruppen och i uppdraget ligger att även sprida resultatet nationellt. Policyhandboken har spridits till regioner och organisationer som har residens och bland regioner och kommuner som vill etablera nya residens. 4 Konstnärsnämndens undersökningar om konstnärer med utländsk bakgrund, Uppföljning av beviljade projektbidrag , KN 2016/

46 7.2 Insatser för Politik för global utveckling och Agenda 2030 Konstnärsnämnden ska redovisa planerade och genomförda insatser för att främja utbyte och samarbete med aktörer i utvecklingsländer och länder med bristande demokrati i syfte att bidra till global utveckling där hållbarhet, rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv sätts i centrum. Kärnan i Politik för global utveckling (PGU) är att de politiska beslut som fattas i Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Det handlar om att granska åtgärder och beslut för att identifiera vilka positiva eller negativa effekter de har på hållbar utveckling och mänskliga rättigheter, i synnerhet fattiga människors rättigheter. Regeringen har gett samtliga departement i uppdrag att ta fram handlingsplaner med operativa mål för hur deras arbete ska kopplas till PGU och bidra till Agenda Genom arbetet ska alla Sveriges politikområden ta gemensamt ansvar för att skapa en rättvis och hållbar värld. Myndighetens direktör representerar myndigheten i Svenska Unescorådets kulturutskott och har deltagit i Sidas GD:s möten om Agenda 2030 och PGU. Konstnärsnämndens uppgift är att stödja konstnärlig utveckling, bland annat genom internationellt kulturutbyte. Det är tydligt att inom vissa konstområden som t.ex. inom musiken, är det konstnärliga mötet och utbytet huvudsaken. Inom andra konstområden såsom inom film kan konstnären vilja belysa företeelser, orättvisor och exempel på bristande demokrati. Inom teatern kan det vara utbyte med en teatergrupp som arbetar mot orättvisor i landet och handla om jämställdhet, minoriteters rättigheter etc. Men det bör påpekas att även mer inomkonstnärliga utbyten är av vikt för samhällsutvecklingen. Tabell 10. Antal resebidrag eller internationellt kulturutbyte med konstnärer i utvecklingsländer eller länder med svaga demokratier (PGU) PGU-länder inom världsdelarna: 2016 Europa 11 OSS 54 Afrika 34 Asien 48 Latinamerika 23 Mellanöstern 27 Oceanien 4 Summa 201 De beslutande grupperna har prioriterat sökanden som vill ha utbyte med andra länder än de västerländska. Av de redovisade utbytena i tabellen ovan ägde 22 utbyten rum i Sverige. Antalet kulturutbyten med länder som omfattas av PGU-begreppet är fler än de länder Sverige har utvecklingssamarbete med (174 utbyten, se tabell 11). Nedan följer exempel från alla konstområden om erfarenheter av kulturutbytet. För att belysa innehållet i årets internationella arbete med utvecklingsländer och länder med bristande demokrati redovisas några av årets utbyten inom olika konstområden nedan. Myndigheten märker ett växande intresse bland svenska konstnärer att ha fler kontakter med konstnärer i länder som tidigare legat utanför den västerländska konstens synfält. I en alltmer global värld definieras konsten inte längre utifrån några få stora internationella centra, utan alltmer av en mångfald av centra utspridda över världen. Bild och form Iaspisprogrammet omfattar internationellt kulturutbyte för bild- och formkonstnärer. Under 2016 har nästan hälften av de utländska bild- och formkonstnärer med residensstipendium inom Iaspisprogrammet i Stockholm haft sin hemvist eller sitt ursprung i ut- 46

47 vecklingsländer eller länder med svag demokrati (t.ex. Bangladesh, Indonesien, Myanmar, Indien, Turkiet, Iran, Ukraina, Zimbabwe, Sydafrika, Nigeria och Tanzania). Myndigheten har medverkat i samverkansprojekt i Luleå och Boden med bildkonstnärer från Colombia, i Botkyrka med bildkonstnärer/arkitekter från Sydafrika och i Norrköping med konstnärer från Turkiet och Ukraina. Merparten har även träffat svenska kollegor i Stockholm. Expertbesök har bjudits in från Ryssland, Ungern, Turkiet, Libanon, Litauen, Venezuela, Indien och Sydafrika. Publika program under året har behandlat situationen för konstnärer i Iran, Indien, Ukraina och Turkiet. Flera bild- och formkonstnärer fick under året stöd för att åka till Kina och deltog bland annat i performancefestivalen Beijing Live, en grupputställning på Art Research Institute of China i Beijing. och i Hangzhou Triennal of Fiber Art. Två bildkonstnärer deltog i Shanghai-biennalen, varav ena konstnären fick sitt verk censurerat och hotades med deportation och rättsliga efterspel. En bildkonstnär fick bidrag för att bjuda in två ukrainska konstnärer till ett fyra veckor långt residens i Malmö i samarbete med UNICORN Artists in Solidarity. Tillsammans diskuterades bland annat erfarenheter av ekonomiska och politiska svårigheter som ukrainska konstnärer möter. En bildkonstnär blev inbjuden till Çannakale-biennalen i nordvästra Turkiet. Han ombads skapa ett nytt verk som fraktades till biennalen. I mitten av juli gjordes ett försök till statskupp och tre veckor innan den planerade öppningen meddelades konstnärerna att biennalen ställs in. Enligt inofficiella källor var det en följd av politiska påtryckningar. Musik En cellist reste till Irak för att spela på ett kulturhus. Hon beskriver mötet mellan den västerländska improvisation som hon är skolad i och den irakiska improvisationen som mycket utvecklande. En haitisk musikkonstnär blev inbjuden för en turné i Sverige. Konstnären deltog och samarbetade med körer i flera festivaler och workshops, bl.a. med nyanlända flyktingar i Boden. En kvinnlig musiker reste till Indien för samarbete med indiska kvinnliga musiker, både inom traditionell och urban musik. Ny musik skapades och planen är att bjuda in de indiska musikerna till Sverige för fortsatt utbyte. Teater En svensk teater- och musikuppsättning vann det internationella priset på en teaterfestival i Vladimir, Ryssland. Föreställningen som handlade om den enskilda människan i krig berörde publiken starkt. En regissör samarbetade med den Azerbadjanska statliga ungdomsteatern i Baku för en uppsättning av en svensk pjäs. Han initierade produktionen och lämnade sedan över arbetet till den lokala organisationen p.g.a. för liten budget. Två cirkusartister var inbjudna av Guangdong Dance Festival i Kina för ett gästspel. Utbytet innebar ett möte med en ny kultur och nya förutsättningar för utökade uppdrag i Asien. Dans En koreograf med två dansare spelade en barnföreställning på Swedish Center for Children with Special Needs i Kairo, Egypten. De skulle även spelat i Yemen för en stor publik, men på grund av säkerhetsproblem blev föreställningen flyttad till ett hotell, i sista stund och för en betydligt mindre publik. En svensk koreograf fick internationellt studiostipendium i Stockholm och bjöd in en syrisk bildkonstnär som lever som flykting i Belgien. Deras gemensamma arbete handlar om flyktingfrågor och humanism. En koreograf/dansare fick stöd för resa till Kapstaden och Johannesburg i Sydafrika. Målet var att fördjupa sig i dansstilen Pantsula och skapa kontakt för att framtida samarbeten. Hon träffade bland annat kollektivet I see a different you som arbetar för en differentierad bild av Afrika. 47

48 Film En filmare beskriver i sin redovisning vilka problem han mötte när han gjorde research för en film om dansare i Iran. Dans är förbjudet i Iran, vilket leder till att dansen är en undergroundverksamhet. Flera dansare kunde tänka sig att berätta om situationen, men endast någon kunde, efter moget övervägande, tänka sig att ställa upp på film. Filmaren beskriver ingående vilken svår situation en konstnär har i Iran och hur rädslan hos koreografer och dansare både för att få sitt pass konfiskerat eller att bli fängslad var ett reellt hot. En filmare besökte Nigeria och intervjuade bland annat organisationen Bring Back Our Girls som utfört en sittdemonstration varje dag i avvaktan på att Boko Haram skulle frige de kidnappade flickorna. Filmaren intervjuade också Lola Shoneyin som startade Aké Arts and Book Festival Målet med festivalen är att skapa en plats där afrikanska konstnärer och intellektuella talar om afrikanska angelägenheter på afrikansk mark. Hon träffade flera konstnärer som arbetade för kvinnors och homosexuellas rättigheter, bland annat organisationen WHER. En filmare beskriver ett sabotage teamet stötte på när de var i Vitryssland och gjorde en film om författaren Svetlana Aleksijevitj. Filmteamet blev utkörda från ett författarsamtal och en statlig förtäckt journalist saboterade intervjun med Svetlana. Som bevis har filmaren bifogat en ljudupptagning från händelsen. 7.3 Kulturens roll för yttrandefrihet och demokratisering i internationella sammanhang Konstnärsnämnden ska i internationella sammanhang främja kulturens roll för yttrandefrihet och demokratisering. Konstnärsnämnden ska inom ramen för myndighetens uppdrag verka för synergier mellan kulturpolitiska och biståndspolitiska insatser. Myndigheten har under året haft en fortsatt dialog med Sida och bl.a. medverkat i Sidas myndighetsforum och deltagit i en kurs i utvecklingssamarbete. En promemoria har formulerats som beskriver och utvärderar myndighetens arbete med uppdraget. Konstnärsnämnden har deltagit i remissförfarandet och lämnat ett remissvar till Utrikesdepartementet på förslaget till Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. I regeringens skrivelse Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (2015/16:182) presenteras förslaget till ett nytt ramverk för utvecklingspolitiken. I skrivelsen som överlämnades till riksdagen i maj 2016 finns bl.a. ett mål som ska vara infriat i slutet av år 2017:..ha främjat förändringsaktörer för demokratisering och yttrandefrihet genom stöd för kulturutbyte med aktörer i utvecklingsländer och länder med bristande demokrati bl.a. genom samarbete med Sida, Statens kulturråd och Konstnärsnämnden. (s 51) Konstnärsnämnden ser detta som att myndighetens arbete med att starta en samtalsplattform mellan kultur- och biståndspolitiken har burit frukt. Bidrag för internationellt kulturutbyte, som sker på konstnärernas egna initiativ, har beviljats 174 konstnärer inom alla konstområden (119 konstnärer 2015, 83 konstnärer 2014) för utbyten med de länder där Sida har, eller nyligen har fasat ut, samarbeten. Därutöver har myndighetens egna residensverksamhet omfattat 13 konstnärer som rest till eller kommit till Sverige från dessa länder. Sedan myndigheten fick regeringsuppdraget att arbeta för yttrandefrihet och demokrati genom att skapa synergieffekter mellan bistånds- och kulturpolitik har utbytet med utvecklingsländer, där Sida har eller nyligen haft samarbeten eller strategier för bistånd särredovisats. I nedanstående tabell redovisas antalet beviljade bidrag som avser internationellt kulturutbyte med och resebidrag till länder i dessa världsdelar. Uppgifterna om de egna residensens utbyte med utvecklingsländer har tagits fram med anknytning till regeringsuppdraget och finns därför från 2015.

49 Tabell 11. Antal internationella kulturutbyten till och från utvecklingsländer Utbyte vid Konstnärsnämndens egna residens med utvecklingsländer Europa 3 3 OSS 0 1 Afrika 1 0 Asien 5 5 Latinamerika 0 0 Mellanöstern 4 4 Summa Internationellt kulturutbyte och resebidrag med utvecklingsländer (antal) Europa OSS Afrika Asien Latinamerika Mellanöstern Summa Totalt residens, kulturutbyte och resebidrag Av de 174 utbytena på konstnärers egna initiativ avsåg 11 % resor av konstnärer från utvecklingsländer till kulturutbyten i Sverige (17 % 2015). Inom Iaspisprogrammet finns residens i Peking och Jingdezhen i Kina, Kairo samt i Mexico City. Konstnärer från Bangladesh, Iran, Turkiet, Serbien och Ukraina har bjudits in till residens i myndighetens egna ateljéer. Inom dansprogrammet KID har dansare med ursprung i Serbien bjudits in till residens i Göteborg. Förutom de egna residensen finns formen Studiostipendiet i Stockholm. Stödet ger i Sverige verksamma danskonstnärer möjlighet att bjuda in utländska samarbetspartners vilka inte är medräknade ovan. Statistiken visar att utbytet med Ryssland, Ukraina och övriga centralasiatiska länder fördubblats. Det ökade utbytet omfattar konstnärer inom alla konstområden. Även utbytet med konstnärer i Asien har samma omfång. Hälften av utbytena härrör från konstområdet bild och form, som också har drygt 60 procent av totala medlen för internationellt kulturutbyte, resebidrag, residens samt egen verksamhet. Inom det internationella musikprogrammet har samarbetet med konstnärsresidenset Sobobade, nära Dakar i Senegal återupptagits, efter ebolaepidemin. Ett antal dansare reste till Colombia på en inbjudan som ett resultat av ett expertbesök i Sverige. 7.4 Främjande av konstnärers internationella utbyte och programverksamhet Myndigheten ska redovisa verksamheten vid Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer, Iaspis, internationella dansprogrammet, internationella musikprogrammet samt bidragsgivningen för internationellt kulturutbyte inom övriga områden. Konstnärsnämndens målsättning med internationellt kulturutbyte och programverksamhet är konstnärlig fördjupning samt att förbättra arbets- och inkomstmöjligheterna för enskilda konstnärer. 49

50 Diagram 3. Antal ansökningar varav internationellt utbyte (residens, internationellt kulturutbyte och resebidrag). Antalet ansökningar om internationellt kulturutbyte och resebidrag var vilket är 42 % av alla ansökningar till myndigheten (Motsvarande siffror för 2015 var och 43 %.) Av det totala antalet internationella ansökningar avser 84 % internationellt kulturutbyte och resebidrag. Övriga 16 % avser ansökan om residens i utlandet eller i Sverige. En viss minskning av totala antalet ansökningar om internationellt kulturutbyte, resebidrag och residens har skett jämfört med föregående år. Störst är minskningen inom dansområdet där antalet ansökningar minskat med 21 % jämfört med föregående år och med 16 % jämfört med Andelen kvinnliga sökande inom internationella stöd var 57 %, vilket är två procentenheter lägre än motsvarande andel Inom bild och form var 63 % av de internationella ansökningarna från kvinnor, inom musikområdet 39 %, teaterområdet 54 %, dansområdet 70 % och filmområdet 52 %. Diagram 4. Antal ansökningar respektive antal beslutade bidrag för internationellt kulturutbyte, resebidrag och residens Totalt 29 % av de internationella ansökningarna beviljades. Antalet beviljade bidrag per konstområde framgår av tabell 12. Omfattningen i medel av Konstnärsnämndens internationella direktstöd de tre senaste åren framgår av tabell 13. Antalet beviljade bidrag ökade med 5 % under 2016 jämfört med föregående år. Av diagram 4 framgår hur antalet ökat under en längre period. Varje konstområde redovisas var för sig i Statistik- och fördjupningsrapport

51 Tabell 12. Totalt antal beslutade och utbetalda bidrag för internationellt kulturutbyte, resebidrag och residens per konstform Bild och form Musik Teater Dans Film Totalt Kostnaden för Konstnärsnämndens internationella programverksamhet samt internationella stipendier och bidrag framgår av tabell

52 Tabell 13. Beslutade bidrag om internationellt kulturutbyte, resebidrag och residens Faktiska kostnader under egen verksamhet. Belopp i kronor. Bild och form Svenska konstnärer med residens i Stockholm Internationellt kulturutbyte inklusive resebidrag Svenska konstnärer med residens i utlandet Utländska konstnärer med residens i Sverige Egen verksamhet Iaspis Information om svensk bild o form, expertbesök Utåtriktad verksamhet (inkl intern samverkansprojekt) Kanslikostnader Totalt egen verksamhet TOTALT BILD OCH FORM Musik Internationellt kulturutbyte inklusive resebidrag Svenska konstnärer med residens i utlandet Utländska konstnärer med residens i Sverige Egen verksamhet KIM Information om svensk musik, expertbesök Internationella samverkansprojekt Kanslikostnader Totalt egen verksamhet TOTALT MUSIK Teater Internationellt kulturutbyte inklusive resebidrag TOTALT TEATER Dans Utlänska konstnärer med residens i Sverige Studiovistelse i Stockholm Internationellt kulturutbyte Svenska konstnärer med residens utomlands, inklusive koreografstipendiet (delades inte ut 2014) Egen verksamhet KID Information om svensk dans, expertbesök Internationella samverkansprojekt Kanslikostnader Totalt egen verksamhet TOTALT DANS Film Internationellt kulturutbyte inklusive resebidrag TOTALT TOTALT SAMTLIGA KONSTOMRÅDEN Redovisades på annat sätt

53 Diagram 5. Totalt antal beslutade bidrag för internationellt kulturutbyte, resebidrag och residens fördelat på kön och konstområde Som framgår av diagram 5 är teater nu det område där fördelningen mellan män och kvinnor är mest jämställd. Föregående år var det inom filmen. Inom bild och form liksom inom dansen dominerar ansökningar från kvinnor och de har också en större andel bifall, 61 % respektive 68 %. Musikområdet fortsätter att domineras av män. Under 2016 erhöll kvinnorna 42 % av andelen bifall mot 39 % under Totalt erhöll kvinnorna 55 % av antalet beslut om bifall av de internationella stöden under Bidrag för internationellt kulturutbyte och resor Bidragsformen internationellt kulturutbyte stödjer den enskilda konstnären efter en inbjudan till en arbetsvistelse/ett residens eller ett evenemang, gästspel, utställning, seminarium etc. Inom ramen för internationellt kulturutbyte finns även möjlighet för svenska konstnärer att söka medel för att bjuda in utländska konstnärer för samarbeten i Sverige. Resebidrag ges för en resa helt på konstnärens eget initiativ för en kortare tid för arbetseller fortbildningssyfte. Bidrag till internationellt kulturutbyte och resebidrag redovisas av konstnären efter genomförandet och är oftast mycket positivt. För att studera bidragens mer långsiktiga effekter genomför myndigheten regelbundet enkätundersökningar riktade till dem som erhållit stöd några år tidigare. 53

54 7.5 Geografisk fördelning Figur 1. Karta över spridningen av svenska konstnärers resor med Konstnärsnämndens stöd till residens, internationellt kulturutbyte och resebidrag under Rött = utbyten till Konstnärsnämndens egna residens i utlandet. Kartan visar länder med vilka utbyten skett för de 816 konstnärer som sökt och fått stöd av Konstnärsnämnden under 2016 för internationellt kulturutbyte och resebidrag, samt de 25 som vistats vid myndighetens residens utomlands. Även konstnärer med längre arbetsstipendier och långtidsstipendier kan ju välja att bekosta arbetsresor inom stipendiemedlen, men här finns ingen redovisningsskyldighet. Av tabell 14 kan man utläsa att resor till och utbyten inom Europa inklusive Norden står för hälften av utbytet, följt av Nordamerika (14 %), men resor till resten av världen stod för hela 35 % av stödet till internationellt kulturutbyte och resor (26 % 2015, 27 % 2014). De internationella utbyten som innebär att konstnärer besöker Sverige framgår av figur 2. Tabell 14. Geografisk fördelning av beslutade bidrag för internationellt kulturutbyte och resor 2016 avseende alla konstområden. utbyten till 2016 utbyten från 2016 totalt 2016 procentandel av totalen 2016 Afrika % Asien % Europa, exkl. Norden % Norden % OSS % Mellanöstern % Nordamerika % Oceanien % Latinamerika % Totalt

55 Totalt har 972 kulturutbyten ägt rum, inklusive myndighetens egna residens, vilket innebär en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. Större delen har skett genom svenska konstnärers resor till utlandet. Nedan redovisas de utbyten som skett med myndighetens egna residens inom bild och form, musik och dans, i Sverige och utomlands. Tabell 15. Antal konstnärer vid Konstnärsnämndens egna residens Alla program utbyten till 2016 utbyten från 2016 totalt 2016 i procent 2016 Afrika % Asien % Europa, exkl. Norden % Norden % OSS % Mellanöstern % Nordamerika % Oceanien % Latinamerika % Totalt egna residens % Av de 73 kulturutbyten som skett vid Konstnärsnämndens residensplatser står Iaspisprogrammet för 44 utbyten, KID för 16 och KIM för 13 kulturutbyten. Utbytet från Europa är den största posten i både tabell 14 och 15. Internationellt kulturutbyte i Sverige Totalt kom 131 konstnärer till Sverige 2016 med stöd av Konstnärsnämndens bidrag till internationellt kulturutbyte och för residens. Av alla internationella bidrag 2016 utgör de kulturutbyten som sker i Sverige 13 %. Vad gäller tabell 14, internationellt kulturutbyte och resor, har konstnärer verksamma i Sverige sökt stöd för att möjliggöra det kollegiala utbytet. Inom bidragsformen internationellt kulturutbyte var 30 utbyten inom musikområdet, 19 inom dansområdet, 14 inom bild och form, 12 inom teater och 8 inom filmområdet. I kartan nedan redovisas de till Sverige inbjudna konstnärernas hemland. Av de utländska konstnärerna kom 55 % från Europa och 14 % från Nordamerika. Figur 2. Karta över varifrån utländska konstnärer kom för internationellt kulturutbyte och residens i Sverige under Rött = de konstnärer som bjudits in till Konstnärsnämndens egna residens i Sverige. 55

56 Kulturutbyten per konstområde Inom bild och form avsåg 95 % av beviljade bidrag utbyten och resor till utlandet och 5 % kulturutbyte i Sverige med utländska konstnärer, exklusive residens. Bidragen avser olika typer av utbyten såsom utställningar, arbets- och studievistelser. Många ansökningar utgår från initiativ tagna av enskilda konstnärer och ofta i informella nätverk. Mer än hälften av kulturutbytena ägde rum i Europa, 53 %. De som sökt resebidrag visar procentuellt sett ett större intresse för resor till Afrika, Nord- och Latinamerika, medan intresset varit större för Asien, Norden, OSS och Mellanöstern inom bidragstypen internationellt kulturutbyte. Av beviljade bidrag inom musikområdet avsåg 86 % utbyten och resor till utlandet och 14 % internationellt kulturutbyte i Sverige med utländska konstnärer. Majoriteten av kulturutbytena avser Europa, inklusive Norden, 50 %, därefter kommer Nordamerika med 20 % och Latinamerika och Asien med 7 %. Formen för utbytet är i huvudsak turnéer, arbetsvistelser och enstaka konserter. Inbjudare är såväl arrangörer som festivaler, klubbar och konserthus som enskilda konstnärer. Inom teaterområdet avsåg 92 % av de beviljade bidragen utbyten och resor till utlandet och 8 % internationellt kulturutbyte i Sverige med utländska konstnärer. Drygt hälften av alla beviljade kulturutbyten inom teaterområdet sker inom Europa inklusive Norden, 62 %. Av utbytena inom teaterområdet sker 10 % med Nordamerika och 7 % med Latinamerika. En mindre del, 8 %, avser utländska konstnärer som kommer till Sverige för att t.ex. leda fortbildningskurser eller för att samarbeta med teaterverksamma. Inom dansområdet avsåg 85 % av de beviljade bidragen utbyten och resor till utlandet och 15 % internationellt kulturutbyte i Sverige med utländska konstnärer. Kulturutbytet i Sverige sker framför allt med europeiska och nordiska konstnärer, 63 % respektive 16 %. Resor och utbyten i utlandet sker till 50 % i Europa, men med en bred internationell spridning även i Afrika, Asien och Latinamerika. Ansökningar där det finns en inbjudande part är vanligast inom Europa och särskilt från Storbritannien och Tyskland. Vanligaste formen för utbyten är gästspel och arbetsvistelser. Inom filmområdet avsåg 91 % av de beviljade bidragen utbyten i utlandet och 9 % internationellt kulturutbyte i Sverige med utländska konstnärer. Utbyten inom Europa och Nordamerika har vardera 30 % av årets totala mängd. Kulturutbyten med Latinamerika var 19 %, vilket är en större andel än hos övriga konstområden. 7 % av utbytena inom film skedde med OSS-länderna. En mindre del, 7 %, avser utländska filmkonstnärer som kommer till Sverige, ofta för att delta i samtal och workshops vid filmfestivaler. Resebidragen används ofta till internationell research, fortbildningskurser, kontakt- och inspelningsresor. De internationella utbytena avser ex. inbjudningar till filmfestivaler och kvalificerade workshops. 7.6 De internationella programmen Inom Konstnärsnämnden finns tre internationella program: Iaspis, Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer, KIM, Konstnärsnämndens internationella musikprogram och KID, Konstnärsnämndens internationella dansprogram. Bidragsformerna internationellt kulturutbyte och resebidrag ingår i respektive program. Dessa bidragsformer finns även inom övriga konstområden och redovisas i 6.4 tillsammans med stödet till teater och film. Målsättningen med de internationella programmen är att bidra till konstnärlig fördjupning och förbättrade arbets- och inkomstmöjligheter. Uppdraget är att utveckla konstnärernas kontakter med institutioner, enskilda professionella företrädare som exempelvis producenter och kritiker, med kolleger, publik och marknader utomlands. De tre programmen har funnits olika länge och har olika resurser till sitt förfogande. Nedan följer en sammanfattning om de tre programmens verksamhet Fördjupning om Konstnärsnämndens internationella stöd och arbete inom programmen finns i den separata rapporten Statistik- och fördjupningsrapport

57 7.6.1 Iaspis Iaspis, Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer, är det största och äldsta av de internationella programmen. Programmet omfattar nio residens utomlands, residens för utländska bild- och formkonstnärer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Programmet samverkar med aktörer inom konstområdet och gör även egna offentliga program för yrkesverksamma konstnärer med syfte att främja internationaliseringen. I uppdraget ingår att informera om i Sverige verksamma konstnärer både nationellt och internationellt. Besök organiseras för utländska experter för att skapa kvalitativa möten med bild- och formkonstnärer i Sverige som i sin tur genererar långsiktiga internationella kontakter och arbetsmöjligheter. Myndighetens utlandsresidens för bild- och formkonstnärer finns i London, Berlin, New York, Tokyo, Mexico City, Peking och Jingdezhen i Kina. Två nya residenssamarbeten har startat med designinkubatorn Nova Iskra i Belgrad, Serbien, samt med residenscentret 1Shanti Road i Bangalore, Indien. Under 2016 genomfördes 15 olika residens vid dessa platser. Residensen fördelades till 9 kvinnor och 6 män. Antalet ansökningar var 316 jämfört med 293 föregående år. I Konstnärsnämndens lokaler i Stockholm finns nio ateljéer för residensvistelser för utländska och svenska konstnärer omfattande perioder om en till sex månader. Residens för utländska konstnärer finns även i Göteborg, Malmö och Umeå, vilka genomförs i samarbete med kulturförvaltningen i respektive kommun, region och med lokala institutioner och organisationer. Totalt fick 30 konstnärer från Europa, Ryssland och Centralasien, Nordamerika, Asien, Mellanöstern, Latinamerika och Afrika residens i Sverige. Vid residenset i Stockholm fick dessutom 8 svenska konstnärer motsvarande vistelse för samverkan i den internationella miljön. För att stärka internationellt kulturutbyte i hela landet har Iaspisprogrammet främjat tio internationella samverkansprojekt vilka haft en spridning över landet från Boden i norr till Malmö i söder. Projekten har handlat om stöd till inbjudan av curatorer, residens, föreläsningar, seminarier och workshops. De utländska curatorerna och konstnärerna kom bland annat från Bangalore i Indien, Ukraina, Colombia, Tyskland, Japan och Italien. Iaspisprogrammets publika verksamhet genomförs med samtal, workshops och publika presentationer där svenskt och utländskt konstliv möts. Verksamheten äger rum dels i Stockholm, men även på andra platser och institutioner som programmet samarbetar med nationellt och internationellt. Under 2016 genomfördes 42 program, varav 24 i samarbete med anda organisationer eller myndigheter. Totalt samlade dessa program cirka deltagare. Besöken av utländska experter i Sverige är en viktig del i uppdraget att informera internationellt om i Sverige verksamma bild- och formkonstnärer. Expertbesöken skräddarsys och involveras ofta i publika program. Programmet arbetar för att åstadkomma en spridning av besöken och därför har de 28 experter som besökt Sverige inom programmets ordinarie verksamhet varit på sammanlagt 44 platser i landet. Totalt genomfördes 411 konstnärsmöten under året; 218 inom bildkonstområdet och 193 inom formområdet Konstnärsnämndens internationella musikprogram Inom ramen för Konstnärsnämndens internationella musikprogram finns samtliga internationella stipendier riktade till musikkonstnärer, residens utomlands för komponister samt internationella samverkansprojekt. Programmet är det minsta av de internationella programmen och omfattar inte expertbesök på grund av avsaknad av medel. Under 2016 genomfördes samarbeten kring internationella kompositionsresidens med Coastal Jazz and Blues Festival i Vancouver (Kanada), The House of Songs i Austin TX (USA), Sobobade i Bargny/mer (Senegal), Ensemble Kwartludium (Polen), Ensemble Recherche (Tyskland) och Sinfonietta Riga (Lettland). Ett samarbete om ett residens i Chile har under 2016 utforskats med en pilotkonstnär vid Centro Cultural el Silencio i Viña del Mar. 57

58 Det internationella musikprogrammet har även som mål att initiera och stödja arbetsvistelser för utländska konstnärer i Sverige, i första hand tillsammans med institutioner och organisationer. I juni slöts en överenskommelse med Kultur i Väst om att inrätta Konstnärsnämndens internationella musikresidens i Göteborg och under hösten bjöds de två första komponisterna, från Frankrike respektive Tyskland, in. Under tre år har ett samverkansprojekt kring utländska komponister genomförts tillsammans med Visby Internationella Tonsättarcenter. Ett samtal kring former för ett gemensamt internationellt musikresidens i Visby pågår Konstnärsnämndens internationella dansprogram Konstnärsnämndens internationella dansprogram ger bidrag till internationellt kulturutbyte och resebidrag, omfattar två residensprogram för utländska koreografer i Sverige, det internationella studiostipendiet i Stockholm samt tre residens utomlands samt en vistelse för svenska danskonstnärer. Även samverkansprojekt och främjandeverksamhet med information om svensk dans genom expertbesök och mässnärvaro ingår. Dansprogrammet samarbetar sedan 2012 med Uferstudios i Berlin och Movement Research i New York kring residens. Under 2016 har en kvinna och en man beviljats tvåmånaders residens i New York respektive Berlin. Det internationella koreografstipendiet fördelades 2016 till en kvinnlig sökande. Stipendiet är också en form av residens. Det Wien-baserade nätverket DanceWEB, ett EU-finansierat vidareutbildningsprogram för unga europeiska dansare i samband med festivalen ImPulz Tanz, ingår också i det kontinuerliga utbytet. Två manliga dansare fick 2016 bidrag för att delta fem veckor i DanceWEB, varav den ena dansaren har en synnedsättning och åkte tillsammans med en assistent. I Sverige bedrivs residens för utländska koreografer i Malmö och Göteborg i samarbete med lokala residensgrupper. Under året har den lokala residensgruppen i Malmö bjudit in till två residens med totalt 4 kvinnor och en man från Kroatien, Schweiz och Österrike. Residensgruppen i Göteborg har stått värd för fyra residens med nio kvinnor och en man från Belgien, Finland, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Det internationella studiostipendiet i Stockholm är ämnat för i Sverige verksamma danskonstnärer som arbetar med internationella projekt. Under 2016 har åtta svenska konstnärer fått två veckor i studion och bjudit in 12 samarbetspartner från Norden, Europa, Japan och Sydamerika. Under 2016 har dansprogrammet organiserat mässnärvaro på dansmässan i Düsseldorf, Tyskland, samt 31 internationella expertbesök, varav hälften skräddarsytts i egen regi och hälften i samverkan med scener och branschorganisationer. 7.7 Internationalisering inom litteraturområdet Inom anslagsposten 5:2 ap.6 Ersättningar och bidrag till konstnärer avsatte regeringen 1 mnkr till internationellt kulturutbyte inom litteraturområdet Anslaget kopplades till det förslag till utbytesprogram inom litteraturområdet, som Konstnärsnämnden slutredovisade till regeringen i februari I budgetpropositionen på hösten samma år föreslog regeringen att avvakta med ett införande av programmet. Konstnärsnämndens styrelse beslöt därför vid möte ( 19) att överföra medlen till Sveriges författarfond att fördela som stipendier och bidrag för internationellt kulturutbyte inom litteraturområdet enligt de riktlinjer som gäller för Konstnärsnämndens motsvarande stöd (KN 2015/8638). För Sveriges författarfond innebar det att de kunde förstärka anslagsposten för bidrag till resor och internationellt kulturutbyte från 661 tkr till tkr för fördelning under Konstnärsnämnden erhöll en redogörelse från Sveriges författarfond i januari 2017 (KN2017/41). De överförda medlen har huvudsakligen använts för mer omfattande och resurskrävande internationella utbyten, vilka normalt haft svårt att rymmas inom fondens bidragsgivning. 58

59 Ur redovisningen för Sveriges författarfond: Antal ansökningar Beviljade bidrag Andel beviljade bidrag 23% 26% 26% 28% Genomsnittligt belopp kr kr kr kr 1) Vanliga bidrag för resor och internationella utbyten 2) Inklusive de större bidragen för internationella utbyten och samarbeten Antalet ansökningar och antalet beslut är fler och de genomsnittliga beloppen är högre 2016 än tidigare år. Sveriges författarfond redovisar mellan vilka världsdelar/områden kulturutbyten skett under 2016: Större utbyten och samarbeten Resor och internationella utbyten Totalt Område (utbyte till/från) Antal Belopp Område (resmål) Antal Belopp Belopp Afrika Afrika Asien Asien Europa, exkl. Norden Europa, exkl. Norden Latinamerika - - Latinamerika Mellanöstern Mellanöstern Nordamerika Nordamerika Norden - - Norden Oceanien - - Oceanien OSS OSS Kvinnor Män Totalt Medelbelopp/bidrag Större utbyten och samarbetat har beslutats av författarfondens styrelse, medan den ordinarie bidragsgivningen till resor och internationella utbyten beslutats av det s.k. internationella rådet, på delegation av styrelsen. Möjligheterna till större bidrag lockade till ansökningar för att finansiera också inbjudan av utländska samarbetspartners och dubbelriktade kulturutbyten har skett i t.ex. översättning av svensk litteratur, dramatik, poesi, fotografi och kulturjournalistik. 7.8 Bedömning internationellt arbete, främjande och stöd Utvärderingen av den internationella strategin för visade på en ökad internationell verksamhet, både i det kulturpolitiska samtalet och i ett ökat intresse för internationellt kulturutbyte. Även myndighetens engagemang i att skapa internationella konstnärliga möten i Sverige har ökat. Enligt Politik för global utveckling och Agenda 2030 ska alla myndigheter bidra till att skapa en rättvis och hållbar värld. Myndigheten kan konstatera att allt fler konstnärer reser till utvecklingsländer och länder med bristande demokrati. Kunskapen och intresset för nya konstnärscentra på andra platser än de gängse västerländska har ökat, vilket framgår av statistiken och konstnärernas redovisningar. I fokus för internationellt kulturutbyte 59

60 står den konstnärliga utvecklingen, egen och andras, men många konstnärer visar i sitt konstnärskap ett stort samhällsengagemang. Det individuella utbytet leder ofta till långsiktiga kontakter och effekter till en mycket låg kostnad. Myndigheten har under året samverkat med Sida genom aktivt deltagande vid Sidas myndighetsforum och i nätverket för Agenda Konstnärsnämnden har i dessa sammanhang och andra hävdat betydelsen av de konstnärliga möten som myndigheten stödjer. Myndigheten ser starka beröringspunkter mellan politikområdena bistånd och kultur, inte minst i arbetet med PGU och Agenda Konstnärsnämndens stöd för kulturutbyte för konstnärer och internationella program är organiserat inom ramen för stipendie- och bidragsenheten vid myndigheten. Det är ett effektivt arbetssätt eftersom man har möjlighet att se till hela konstnärskap där det internationella stödet är en del av en helhet. Konstnärer kan genom Konstnärsnämnden få stöd genom hela sin karriär, nationellt som internationellt, och formerna för stödet är ständigt utsatta för kvalitetsdiskussioner inom myndighetens styrelse och dess beslutande arbetsoch referensgrupper. Målsättningen med internationellt utbyte och verksamhet är konstnärlig fördjupning samt att förbättra arbets- och inkomstmöjligheterna för enskilda konstnärer. De internationella bidragen ger förutom möjligheter att förkovra sig också tillfällen att skapa kontakter som är eller kan bli av betydelse för kommande arbetsmöjligheter, direkt och/eller långsiktigt. Kulturutbytena är ofta framgångsrika för de enskilda konstnärerna, som återrapporteringar och enkätuppföljningar visar. Konstnärerna är också viktiga ambassadörer då de synliggör svensk konst och kultur och samhälle, förmedlar kontakt med andra konstnärer och organisationer i Sverige och inte minst för att de berättar om svenska statens konstnärspolitiska stöd. Inom exempelvis filmområdet fungerar Konstnärsnämndens resebidrag som ett startskott, och den miljon som utdelas varje år genererar många nyskapande kvalitetsfilmer som höjer nivån inom svensk film och ger viktiga utvecklingsmöjligheter för filmskaparna. Inom teaterområdet finns ett stort behov av att utveckla framför allt de europeiska nätverkskontakterna. 60

61 8 Kulturbryggan 8.1. Inrättandet av Kulturbryggan inom myndigheten Myndigheten ska främja nyskapande kultur genom bidragsgivning och andra åtgärder. Inom myndigheten finns ett särskilt beslutsorgan som benämns Kulturbryggan. Kulturbryggan har de uppgifter som framgår av förordningen (2011:317) om statsbidrag till nyskapande kultur. Kulturbryggan ska även samverka med andra finans iärer och verka för en breddad finansiering av nyskapande kulturverksamhet. Det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan ska lämna en särskild rapport om 2016 års bidragsgivning till nyskapande kultur. Kulturbryggan överfördes till Konstnärsnämnden i oktober Fokus har under året därför legat på att etablera Kulturbryggans verksamhet inom myndigheten och upprätta rutiner för att säkerställa bidragsgivningen. Mycket kraft har lagts på att integrera Kulturbryggans bidragsgivning i myndighetens ärendehanteringssystem och på Konstnärsnämndens webbplats. Den nya beslutandegruppen har formats och satts in i arbetet. En ny grupp av externa bedömare har tillsatts. Årets utlysningar av bidrag, i mars och augusti, har fungerat bra. Ansökningar har i princip uteslutande tagits in genom Konstnärsnämndens webbportal. Rutiner har utarbetats för verksamheten, gällande bl.a. utbetalningar av bidrag. Kulturbryggan är inkorporerad i myndighetens externa kommunikation i och med nyhetsbrev och pressreleaser. För att kommunicera Kulturbryggan som ett särskilt beslutsorgan med en egen bidragsförordning har en logotyp tagits fram, som visar såväl verksamhetens särart som dess inrymmande i Konstnärsnämnden. 8.2 Uppdrag och verksamhet Kulturbryggans uppdrag är att främja förnyelse och utveckling inom kulturområdet i hela landet med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Bidrag ges till nyskapande kulturell verksamhet av hög kvalitet som bedrivs i projektform. Bidragsgivningen omfattar hela kulturområdet och behandlar såväl konst- och kulturområdesspecifika som konstområdesöverskridande projekt samt projekt som syftar till att utveckla nya sätt att finansiera kulturell verksamhet. Två olika stödformer används, startstöd och genomförandestöd. Startstödet syftar till att fånga upp och främja framväxten av idéer på ett mycket tidigt stadium, som på sikt bedöms skapa förutsättningar för nyskapande former av konst och kultur. Genomförandestödets syfte är att med större finansiell kraft stödja förverkligandet av nyskapande konstoch kulturprojekt. De kompetensområden som används vid behandling av ansökningar består av såväl konstnärliga- och kulturella som generella discipliner/fält/områden. Dessa var 2016: arkitektur, barn och ungdom, bild (-konst), cirkus, dans, dataspel, design/form, film/rörliga bilder, folkmusik/världsmusik, forskning, genus/hbtq, interaktivitet, klassisk musik/konstmusik, kommunikation, kulturarv - antikvariskt perspektiv, kulturarv - arkiv och bibliotek, litteratur och tidskrifter, metodutveckling, miljö, musikdramatik/opera, mångfald, populärmusik, publika evenemang, teater/scenisk gestaltning, teknik och It, tillgänglighet och transmedia. De bedömningsgrunder som användes och styrde bedömarpoolens granskning var nyskapande, kvalitet, kompetens och genomförbarhet och samverkan. Dessa bedömningsgrunder kompletterades med kansliets bedömningsgrund ändamålsenlighet. 61

62 Kulturbryggan har verkat för en breddad finansiering av nyskapande kulturverksamhet, genom att i sin bidragsgivning prioritera projekt som har det som ett tydligt syfte samt att även särskilt beakta projekt som har finansiering från annat håll än andra offentliga bidragsgivare inom kulturområdet. 8.3 Behandlade ansökningar och beslut Kansliet beredde årets två ansökningsomgångar med bedömarpoolens yttranden och Kulturbryggans beslutandegrupp fördelade startstöd samt genomförandestöd stöd vid två beslutssammanträden, den 13 juni och 17 november. Utöver dessa två möten har beslutandegruppen sammanträtt tre gånger. 62

63 Tabell 16. Kulturbryggans behandlade ansökningar och beslut under Startstöd Antal ansökningar 377 Antal ansökningar som fick avslag på delegation* 87 Antal ansökningar som drogs tillbaka av sökanden 0 Antal ansökningar som gick vidare för beredning i bedömarpoolen 290 Antal bifall 71 Andel bifall i % 19 % Sökt belopp i kr Beviljat belopp i kr Andel belopp i % 24 % Genomsnitt beviljat belopp Genomförandestöd Antal ansökningar 341 Antal ansökningar som fick avslag på delegation* 51 Antal ansökningar som drogs tillbaka av sökanden 1 Antal ansökningar som gick vidare för beredning i bedömarpoolen 289 Antal bifall 26 Andel bifall i % 8 % Sökt belopp i kr Beviljat belopp i kr Andel belopp i % 10 % Genomsnitt beviljat belopp Totalt Antal ansökningar 718 Antal ansökningar som fick avslag på delegation* 138 Antal ansökningar som drogs tillbaka av sökanden 1 Antal ansökningar som gick vidare för beredning i bedömarpoolen 579 Antal bifall 97 Andel bifall i % 14 % Sökt belopp i kr Beviljat belopp i kr Andel belopp i % 12 % Genomsnitt beviljat belopp Avrundat 100-tal. *Avser ansökningar som avslogs på formella grunder av tillförordnad verksamhetsledare på delegation från Kulturbryggans beslutandegrupp. För mer information, se delegationsbeslut KN 2016/2141 och KN 2016/6116. Kompetensområden Målsättningen med bedömningsmodellen är att sökande ska ges möjlighet att påverka förutsättningarna för hur deras projekt ska bedömas. Detta sker genom att sökande väljer minst ett och upp till fyra av 27 olika kompetensområden. Dessa kompetensområden avspeglar projektets olika sidor likväl som det är utifrån dessa kompetensområden som de sakkunniga bedömer projekten. I de allra flesta fall väljer sökande fler än ett kompetensområde för sitt projekt. Under året bedömdes 579 ansökningar och det totala antalet valda kompetensområden för dessa 6 Jämförelser kan inte göras med tidigare år eftersom Kulturbryggan inrättades i Konstnärsnämnden i oktober

64 var Det betyder att en projektägare i snitt valde tre kompetensområden att bli bedömd utifrån. Det mest valda kompetensområdet var teater/scenisk gestaltning. Nedan redogörs endast för de konstområden som avses gällande återrapporteringen i enlighet med myndighetens regleringsbrev för Statistik avseende Kulturbryggans övriga områden återfinns i Kulturbryggans särskilda rapport till regeringen. Tabell 17. Val och bifall utifrån konstområde 2016 Konstområde Antal val Andel val Antal bifall 1 Andel bifall/av alla Andel bifall/område Bild/form ,70% 34 29,60% 18,20% Dans 81 11,60% 11 9,60% 13,60% Film ,10% 22 19,10% 18,30% Musik ,80% 18 15,70% 11,30% Teater ,80% 30 26,10% 19,60% Summa/Snitt: % % 16,40% 1 Antalet bifall bygger på antalet val av konstområden och inte antal ansökningar. För antal bifall byggt på antal ansökningar, se Tabell 16. Det mest valda konstområdet var bild/form, vilket även var det konstområde som fick flest antal bifall och mest pengar. Teater var det konstområde som fick bäst utfall sett till antalet bifall i relation till antalet ansökningar där konstområdet hade valts. Geografisk spridning Under året har det inkommit ansökningar från samtliga län i landet. Utfallet av den geografiska spridningen kan illustreras på två olika sätt; dels utifrån var i landet projektet äger rum, dels utifrån sökandens hemort. Fördelen med att använda det förstnämnda alternativet är att det ger ett mer rättvisande resultat kring projektens faktiska spridning i landet. Därtill undviker man tanken på att kultur är knuten till en specifik ort, något som även ligger i linje med Kulturbryggans strävan att sätta projekten i centrum, snarare än sökanden. 64

65 Figur 3. Geografisk spridning av beviljade projekt efter projektens räckvidd (län) Figur 4. Geografisk spridning av beviljade projekt efter sökandens hemort (län) Den faktiska spridningen av de beviljade projekten under året når samtliga län utom Blekinge och Västmanlands län, dvs. en spridning som når 19 av 21 län. I jämförelse nås 14 av 21 län om sökandens hemort används som indikator för geografisk spridning. 65