Omholmen Malmön. Marinarkeologisk utredning Vattenområde mellan Omholmen och Malmön Askums socken, Sotenäs kommun. Bohusläns museum Rapport 2014 :35

Transkript

1 Marinarkeologisk utredning Vattenområde mellan Omholmen och Malmön Askums socken, Sotenäs kommun Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2014 : 35 Omholmen Malmön

2

3 Omholmen Malmön Marinarkeologisk utredning Vattenområde mellan Omholmen och Malmön Askums socken, Sotenäs kommun Bohusläns museum Rapport 2014 :35

4 ISSN Författare Thomas Bergstrand Layout och grafisk form Gabriella Kalmar Teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Thomas Bergstrand. Fotot visar del av utredningsområdet. Tryck Bording AB, Borås 201X Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Metod...6 Resultat...8 Register, kartor och litteratur...8 Förlisningsuppgifter och fartygslämningar...8 Kartor och sjökort...8 Bebyggelseutvecklingen enligt skriftliga handlingar...11 Granskning av sonardata och besiktningar...14 Sonarindikationer...14 Dykbesiktningar...14 Landföringsytor...14 Slutsatser samt åtgärdsförslag...14 Referenser...16 Litteratur...16 Arkiv...16 Riksarkivet...16 Kungliga biblioteket, Köpenhamn...16 Tekniska och administrativa uppgifter...17 Bilagor...18

6 4 Bohusläns museum Rapport 2014 :35 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad.

7 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för utredningen markerad. Skala 1: Omholmen Malmön 5

8 6 Bohusläns museum Rapport 2014 :35 Sammanfattning Med anledningen av en planerad sjöförläggning av en spillvattenledning mellan Omholmen och Malmön i Sotenäs kommun har Bohusläns museum på uppdrag av Sweco Environment AB utfört en marinarkeologisk utredning av det berörda vattenområdet. Syftet med utredningen var att klargöra förekomst av kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet samt bedöma lämningarnas antikvariska status. Utredningen omfattade dels en byråmässig genomgång av registren Skandinaviskt vrakarkiv och Fornsök samt historiska kartor, sjökort samt relevant litteratur, och dels granskning av sonardata samt besiktning av ett urval sonarindikationer. Det byråmässiga resultatet säger att utredningsområdet ingår i ett landskap med en omfattande historisk sjöfart och ett i övrigt varierat landskapsutnyttjande. Inga av dessa verksamheter har emellertid satt några mer omfattade spår inom utredningsområdet. Varken fartygslämningar, brygglämningar, hamnkulturlager eller annat av kulturhistorisk betydelse kunde påträffas. Bohusläns museum har inga ytterligare åtgärdsförslag och har därmed ingen antikvarisk erinran mot det planerade arbetsföretaget. Bakgrund Med anledningen av en planerad sjöförläggning av en spillvattenledning mellan Omholmen och Malmön i Sotenäs kommun har Bohusläns museum på uppdrag av Sweco Environment AB utfört en marinarkeologisk utredning av det berörda vattenområdet. Beslut om utredning togs av Länsstyrelsen i Västra Götalands län ( ). Syftet med utredningen var att klargöra förekomst av kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet samt bedöma lämningarnas antikvariska status. Resultatet skall fungera som beslutsunderlag för Länsstyrelsen och planeringsunderlag för exploatören, kommunen och andra planerare. Utredningsområdet är en cirka 9,5 kilometer lång och cirka 100 meter bred bottenkorridor, vilken totalt uppgår till 95 hektar. Den västra landföringen är vid avloppsreningsverket på Omholmen, vid Smögen. Landföringen på Malmön är vid densammas småbåtshamn i Samhället ( figur 1 2 ). Projektledare och rapportan svarig vid Bohusläns museum har varit arkeolog Thomas Bergstrand. Metod Utredningen bestod av tre moment : en byråmässig studie med fokus på register, historiska kartor och litteratur, en granskning av sonardata med avseende på arkeologiskt intressanta indikationer samt besiktning av sonarindikationer och landsföringsytor. Den geofysiska uppmätningen utfördes av miljökonsulten

9 Omholmen Malmön 7 Figur 3. Besiktningsdykning mellan Omholmen och Malmön. Foto Bohusläns museum. Hydrogis AB. Det granskade materialet består av sidescansonardata, med frekvens 450 khz, och i någon omfattning 1 mhz. Instrumentet är av fabrikatet Tritech, modell Star fish 450F. Täckningskartor från mätfirman gör gällande att en cirka 100 meter bred korridor till 100 procent har karterats. Upplösningen bedömdes av Bohusläns museum som godkänd, men i underkant. Överensstämmelsen mellan utredningsområdet och mätfirmans täckningskarta är till stora delar god. Granskningen utfördes av projektledare under våren Besiktningen av sonarindikationerna genomfördes dels genom dokumentation med en så kallad scanningsonar med 675 khz frekvens, dels genom humandykning och videodokumentation. De båda landföringsytorna vid Malmön respektive Omholmen utreddes genom okulär avsökning med dykare, sondering ned till cirka en meters djup i sedimenten samt provgropsgrävning ( figur 3 ). All dykning genomfördes enligt AFS 2010 :16. Som dykplattform användes fartyget Anna.

10 8 Bohusläns museum Rapport 2014 :35 Resultat Register, kartor och litteratur Förlisningsuppgifter och fartygslämningar Ett utdrag från Skandinaviskt vrakarkiv, över området Smögen Kungshamn, omfattar ett drygt tjugotal förlisningsuppgifter ( bilaga 1-2 ). Förlisningarna omfattar tidsperioden enligt uppgift, och består till övervägande grad av segelfartyg som förliste under 1800-talet. Merparten av posterna har, som brukligt med äldre förlisningsuppgifter, endast ungefärliga positionsangivelser. En viss koncentration kan skönjas vid norra delen av Långön ( SVA 2, 9, 10, 20, 23 ), västra sidan av Malmön ( SVA 5, 12 ) och det yttre kustbandet ( SVA 1, 11, 13, 14, 19 ). Vid Keö Smörstacken och Björnholmen, norr om Malmön finns ytterligare två förlisningar angivna, varav SVA 24 är den något kända lämningen efter Krossaren I, ett fartyg ombyggt till industristenkross. I Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister finns inom aktuellt vattenområde fyra poster : RAÄ Askum 774, 790, 801, 820, varav 774 och 820 motsvarar SVA 18 och 21. RAÄ Askum 790 och 801 är förlisningsuppgifter för fartygen Elisabeth och Senora, båda utan ytterligare uppgifter i registret. I övrigt kan noteras att den frekventa historiska sjöfarten har renderat långt fler förlisningar än vad som framgår i aktuella register. Registren är, som framgår, endast tillförlitliga vad anbelangar förlisningar från sent 1700-tal och framöver. Slutsatsen är att vi endast känner till en bråkdel av potentiella fartygslämningar längs Bohuskusten. Kartor och sjökort Ur ett maritimt perspektiv framträder Sotenäset först under 1500-talet i det skriftliga källmaterialet. Detta bör inte tolkas som en avsaknad av aktiviteter i landskapet, utan är mer en exponent för det skrala källäget vad angår Bohusläns medeltid. Bland de äldsta bevarade dokumenten över den aktuella kustremsan, och som kan liknas med ett sjökort i dagens mening, är Carte van Oostland från år 1543 ( figur 4 ). Som med många av våra tidigaste sjökort är det en holländsk produktion. För Bohusläns del kan man utläsa en rad kustorter, bland andra Wiholm, Buskär, Mollösund, Kyrkesund, Pater Noster, Marstrand, Kalvsund, Vinga och Malösund i norra Halland. Buskär är utan tvivel identiskt med vad som idag är Norra respektive Södra Buskär vid Smögen. Bassängen mellan de båda öarna är då som nu en bra hamnplats i det yttersta havsbandet. Hamnens långa historiska bruk framhävs även av de många maritima ristningar som finns på Södra Buskär. Bland ristningarna ingår årtal, varav de äldsta är från 1560-talet ( Lundin 1999 :21 ). De första relativt storskaliga kartorna över denna kustremsa är svenska, och ritades efter det svenska maktövertagandet av Bohuslän under andra hälften av 1600-talet. Den första, och som det verkar förlagan under lång tid därefter, är lantmätare Felterus

11 Omholmen Malmön 9 Figur 4. Utsnitt från Caerta von Oostlandt ( C. Anthoniszoon, 1543 ), med orter längs Bohuskusten som har kunnat uttydas. Orternas geografiska förhållanden är som synes endast schematiska.1. Malösund 2. Vinga 3. Kalvsund 4. Kyrkesund 5. Mollösund 6. Pater Noster 7. Buskär 8. Hamnholmen 9. Marstrand. Därtill finns, inom utsnittet, fyra ortnamn som författaren inte har kunnat uttyda. karta från år 1658 och som omfattar hela landskapet. Figur 5 är ett utsnitt från denna karta men i en version daterad till Från år 1687 finns ytterligare en version, signerad av lantmätare Sixtus ( figur 6 ). I den förra framgår med all tydlighet ortnamnet Kungshamn, symboliserat med ett ankare, och är därvidlag en hamnplats. Orterna Gravarne, Smögen och Hasselön återfinns med ikoner symboliserande strandsittarsamhällen. Likaså finns Malm ön med nio strandsittarhushåll, fördelade mellan vad som idag är orterna Samhället och Stallen. På fastlandssidan finner man även orterna Hede, Nääs ( Hovenäset ) och Vägga. De två förra är angivna som strandsittarsamhällen, medan Vägga är angivet som en ort med två gårdar. Sixtus kartversion från 1687 har i stort sett samma information. Det första svenska reella sjökortet över området är Strömcronas kort från år Intressant är de farleder som är angivna inomskärs. Bland annat finns en farled som löper mellan Malmön och Kungshamn, strängt taget med samma sträckning som det aktuella utredningsområdet. Malmöns nuvarande hamnläge vid Malmö bukt är också det ursprungliga. Strandlinjen inom hamnområdet har dock fyllts ut succesivt under 1900-talet. Under sent 1800-tal började man skeppa ut stenprodukter vid Grönvik, som ligger på öns nordöstra del ( Westerling 1982 :72 ).

12 10 Bohusläns museum Rapport 2014 :35 Figur 5. Utsnitt från Felterus bohuslänska karta, i en version daterad Krigsarkivet, Stockholm. Figur 6. Utsnitt från Sixtus bohuslänska karta, daterad Krigsarkivet, Stockholm.

13 Bebyggelseutvecklingen enligt skriftliga handlingar De äldsta texterna som omnämner området är av ekonomisk karaktär ( figur 7 ). I de norska riksregistranterna berättas om inrättande av tullstationer på Malmön och Bäckevik år 1572 ( Dalén 1941 :89 ). Själva anledningen till dessa etableringar är givetvis det stora sillfisket som bedrevs i Bohuslän under andra hälften av 1500-talet. Från slutet av detta sekel finns även bevarade anteckningar från den norske biskopen Jens Nilssøn, i samband med hans så kalllade visitationsresa i Bohusläns år Om Nilssons resa i denna trakt kan man utläsa följande : I nordväst, från Malmön räknat, ligger ett fiskeläge som heter Bäckevik ( Beckevig ) på ett avstånd motsvarande två eller tre pilskott. Där står kungens tullbod. Västerut, fyra eller sex pilskott, ligger ett annat fiskeläge som heter Fisketången ( Visketang ), och söder om finns Vegge, två pilskott ( Nilssøn 1981 :225 ). Nilssøn anger även att det på östra sidan av Malmön tidigare hade legat ett fiskeläge, och att det ännu stod kvar sjöbodar ( Nilssøn 1981 :224 ). Vad gäller Nilssøns omnämnande om tullbodar så har forskaren Johan Pettersson ifrågasatt detta. Pettersson menar att tullbodarna på Malmön och Bäckevik sannolikt var en och samma, och att denna var lokaliserad antingen vid nuvarande Tullboden ( på fastlandet norr om Malmön ) eller möjligen vid Skrivar udden, på norra delen av Malmön. Det senare alternativet är baserat på historiska referenser till att tulltjänstemän benämndes skrivare ( Pettersson 2001 :59 ). Å andra sidan omnämns Bäcke vik specifikt ett flertal gånger i Öresundstullens handlingar för perioden ( Pettersson 1953 : 110 ). Bebyggelseutvecklingen i övrigt gör sig känd från och med kring sekelskiftet 1500/1600, och då ofta i form av strandsittarsamhällen. Till exempel omnämner Jens Nilsson ( 1594 ) orten Traelsand, på fastlandssidan, som ett»fiskeläge«. Den närbelägna orten Tullboden finns med i extraskattemantalslängden från år 1634 ( Pettersson 2001 : 68 ). Inom närområdet finns även Skioldenborg, som enligt Pettersson efterforskningar var ett säsongsfiskeläge med bodbebyggelse under andra hälften av 1500-talet ( a. a s. 73f ). Bosättare på Malmön omnämns redan i en jordebok år 1589 ( Westerling 1982 :72 ). Nästkommande notering är i 1610-års skattemantalslängd, då sju strandsittare uppges på ön ( Dalén 1941 :99 ). Hasselö sund hade år 1626 likaledes sju skattepliktiga strand sittarhushåll ( Ljungdahl 1993 :33 ). Hamnen vid Smögen omnämns redan av Jens Nilsson I skattelängden år 1660 upptas fem strandsittare ( figur 8 ). I en husförhörslängd från 1700-talet anges smögenbor. Samhället växer sedan vartefter under 1800-talet, och år 1840 beskrivs orten som ett starkt befolkat fiskeläge av den samtida historikern och samtidsskildraren A. E. Holmberg ( Westerling 1982 :36 ). Näringarna för dessa orter har tvivelsutan baserats på fiske, fiskeförädling och vartefter fraktfart. Under 1800-talet började man även bryta berggrunden, graniten, vilket under det tidiga 1900-talet Omholmen Malmön 11

14 12 Bohusläns museum Rapport 2014 :35 Figur 7. Dagens karta med de i skriftliga källor omnämnda orterna.

15 Omholmen Malmön 13 Figur 8. Dagens bebyggelse på Malmön har inte många likheter med samhället under sent 1500-tal. Foto Bohusläns museum. hade vuxit till en omfattande industri. Liksom i stora delar av Bohuslän har det även förekommit sillsalteri och trankokeri inom den aktuella kuststräckan. Skärgårdsverk verksamma från och med sent 1700-tal finns omnämnda på flera ställen, varav de större fanns vid Sandbogen/Bäckevik, Fisketången och Hasslö skär, numera Tegelholmarna. Trankokeriet vid Sandbogen uppfördes enligt skriftliga uppgifter år 1783 av handelsmannen Gerle från Uddevalla, och drevs med varierande intensitet och ägarskap till och med 1890-talet. Därtill fanns ett sillsalteri i Sandbogen. Platsen anges i hembygdslitteraturen även ha rymt en lastageplats, som

16 14 Bohusläns museum Rapport 2014 :35 omnämns runt år Handelsman Gerle drev även ett trankokeri i Fisketången. Verksamheten lever kvar i platsnamnet»trankoket«( Svensson 1996 :321, Ljungdahl 1993 :47 ). Slutligen finns det en trankokerilämning registrerad i FMIS, öster om Malmön. Lämningen ligger på Sladholmarna, ytterst på Härnäset ( Bro 374 :1 ), omgiven av ett stort antal tomtningar. Granskning av sonardata och besiktningar Sonarindikationer I sonardatat fanns tio ( 10 ) sonarindikationer som Bohusläns museum bedömde som arkeologiskt intressanta ( bilaga 3-4 ). Inga av dem var tydliga nog för att utifrån sonarbilden avgöra deras art eller antikvariska status. Indikationerna klassificerades enligt en tregradig skala, utifrån sannolikheten för fornlämning. Sju av indikationerna bedömdes vara klass 1 och tre som klass 2. Dykbesiktningar Av de tio sonarindikationerna visade sig sex utgöra berggrund, medan resterande var respektive område med blocksten, metallrör och område med ostronskal ( bilaga 4 ). Vid indikationen id 10 påträffades ingenting. Inga av sonarindikationerna visade sig vara objekt av arkeologiskt intresse. Landföringsytor Det gjordes inga fynd vid respektive landföringsyta som bedöms ha någon arkeologisk potential ( figur 9 ). Slutsatser samt åtgärdsförslag Den marinarkeologiska utredningen har omfattat dels en byråmässig genomgång av registren Skandinaviskt vrakarkiv och Fornsök samt historiska kartor, sjökort samt relevant litteratur, och dels granskning av sonardata samt besiktning av ett urval sonarindikationer. Det byråmässiga resultatet säger att utredningsområdet ingår i ett landskap med en omfattande historisk sjöfart och ett i övrigt varierat landskapsutnyttjande. Inga av dessa verksamheter har emellertid satt några mer omfattade spår inom utredningsområdet. Varken fartygslämningar, brygglämningar, hamnkulturlager eller annat av kulturhistorisk betydelse kunde påträffas. Bohusläns museum har inga ytterligare åtgärdsförslag och har därmed ingen antikvarisk erinran mot det planerade arbetsföretaget. Figur 9 ( motstående sida ). Provgropsgrävning vid landföringsytan på Malmön. Foto Bohusläns museum.

17 Omholmen Malmön 15

18 16 Bohusläns museum Rapport 2014 :35 Referenser Litteratur Dalén, L Den bohuslänska fiskelägesbygden. Göteborg. Ljungdahl, C Smögen och Hasselösund. Bohuslänska fiskesamhällen i förändring. Människor på Sotenäset vid Skagerrakkusten. Munkedal. Lundin, I Inventering och dokumentation av maritima ristningar. Från Vinga till Koster. Rapport 1999 :44. Bohusläns museum. Uddevalla. Nilssøn, J ( 1885 ). Biskop Jens Nilssøns visitasbøger og reiseoptegnelser Faksimil. Ed. Svensson, R Kungshamn. Gravarne-Bäckevik och Fisketången genom seklerna. Arbetsgruppen för Kungshamnsboken. Kungshamn. Pettersson, J Den svenska skagerakkustens fiskebebyggelse. En etnologisk studie. Lund. Pettersson, J Skärgårdsbebyggelsen i Bohuslän under norska tiden. Särskilt kring 1500-talets sillperiod. Stockevik. Westerling, A. M Kustorter i Göteborgs och Bohus län, Sotenäs kommun. Byggforskningsrådet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Arkiv Riksarkivet Special Landkordt och Geogaphisk afritningh övfer Bahuus Lähn Sverige Topografiska kartor, Göteborgs och Bohus län, generalkartor, SE/KrA/0400/15A/002a. Göteborgs och Bohus län, generalkartor. Geographisk Charta öfwer Bahuus Lähn... samt Landemäre, Häradsmäreke och Sockneskillnader. Sverige Topografiska kartor, Göteborgs och Bohus län, generalkartor, SE/KrA/0400/15A/008a. Kungliga biblioteket, Köpenhamn Cornelius Anthoniszoon Caerta van Oostlandt.

19 Omholmen Malmön 17 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : VA Västarvet pnr : Län : Kommun : Socken : Fastighet : Ek. karta : Läge Koordinatsystem : Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Konsulter : Västra Götalands län Sotenäs Askum Vattenområde mellan Smögen och Malmön 8a5h, 8A7i, 8A5g x , y Sweref 99 TM Sweco Environment AB Bohusläns museum Thomas Bergstrand Thomas Bergstrand, Matthew Gainsford, Delia Ní Chíobháin Enqvist Yrkesdykarskolan Göteborg. Fältarbetstid : augusti 2014 Arkeologtimmar : 96 Undersökt yta : m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

20 18 Bohusläns museum Rapport 2014 :35 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Tabell innehållande utdrag från registret Skandinaviskt vrakarkiv och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister Fornsök. Utdraget omfattar området Smögen-Kungshaman Kartutsnitt med poster från registren Skandinaviskt vrakarkiv och Fornsök Kartutsnitt med berörda sonarindikationer markerade. Tabell med de total tio aktuella sonarindikationerna. Sonardata Hydrogis. Dokumentationsmaterial för aktuella sonarindikationer. Materialet härrör från sidescansonar-uppmätning ( Hydrogis ), scanningsonar-uppmätning och stillbild ( Bohusläns museum ).

21 Bilaga 1. Tabell innehållande utdrag från registret Skandinaviskt vrakarkiv och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister Fornsök. Utdraget omfattar området Smögen-Kungshaman Förlisningar inom eller i nära anslutning till UO ID SVA ID FMIS Namn Förlisningsår WGS 84 WGS 84 DMS sweref 99 tm Orientering SVA 01 Sophia Galeas På ett grund vid västsidan av Bohus-Malmön. SVA 02 Intrigen Hukarejakt SVA 03 SVA 04 Svalan SVA 05 Christine Margarethe Brigantin Lilla Gottfrid Hukaregaleas Skepp SVA 06 Fortuna Snauskepp Strandade på en klippa nära Fisketången vid Kungshamn. Bukten vid Örn, norr om Hovenäset. Lasten av järn sjönk på djupt vatten. Förlist vid ett grund vid Strömsund norr om Smögen. Grundstötte och sjönk på norra sidan av Bohus- Malmön. Strandade på ett grund vid Orrnefjärden/Örnefjorden. Ovisst öde. SVA 07 NN Galeas Förlist vid Bohus-Malmön. SVA 08 Die Morgenrote Galeas Sjönk i bukten vid Bohus-Malmön. Auktion på vraket, liggande på botten. SVA 09 Friden Däcksbåt Förlist vid Tången/Fisketången. SVA 10 Christina Slup Förlist vid grund eller skär vid Fisketången. Bärgad? SVA 11 Johanna Maria Bark Strandad på ett skär eller grund nära Fisketången. SVA 12 NN Brigg SVA 13 Prospect Brigg SVA 14 NN Skepp SVA 15 S:t Anna Brigg Strandade vid Porsholmen på Bohus-Malmön. Djup ca 15 m. Strandade vid Flateskär nära Trillingarna. Djup ca 30 m. Kan vara samma som NN/SVA 12. Strandade mellan Klövholmen och Flatholmen. Osäker lägesangivelse. Strandade vid Hattskär eller på Pengeskären utanför Smögen. Skrovet senare bogserat till Sandbogen och ev sänkt. SVA 16 Ceres Brigg Strandade på ett grund vid Bohus-Malmön. SVA 17 Major Wolff Brigg Strandade på sydvästsidan av Bohus-Malmön. SVA 18 Askum 774 Eagle Brigg SVA 19 Elida Jakt SVA 20 Östen Motorskonert Strandade sydväst om Keö, troligen på Smörstacken, norr om Bohus-Malmön. Djup ca 18 m. Sjönk vid Hatteskären, söder om Smögen. Djup ca 26 m. Utrangerad och sänkt som bryggfundament vid Fisketången.

22 - - ID SVA ID FMIS Namn SVA 21 Askum 820 Förlisningsår WGS 84 WGS 84 DMS sweref 99 tm Orientering Tell Ångare Utrangerad och sänkt nära Kungshamns varv. SVA 22 Bromö Motorgaleas SVA 23 Nanna Motorgaleas SVA 24 Krossaren I Askum 790 Askum 801 Elisabeth Senora Ångare/ stenkrossanläggning uppgift saknas uppgift saknas Sjönk nära hamnen på Bohus-Malmön efter läcka. Delvis utrangerad. Det mesta av vraket är idag söndersprängt. Sjönk 1964 vid Fisketångens varv, bärgades och lagdes, utrangerad, som vrak vid Långö Sjönk vid Tullboden. Djup 13 m. Skrotbärgad Uppgift saknas uppgift saknas

23 Bilaga 2. Kartutsnitt med poster från registren Skandinaviskt vrakarkiv och Fornsök

24 Bilaga 3. Kartutsnitt med berörda sonarindikationer markerade.

25 Bilaga 4. Tabell med de total tio aktuella sonarindikationerna. Sonardata Hydrogis. ID WGS 84 DM WGS 84 DMS Sweref 99 TM BohusMalmön , , BohusMalmön , , BohusMalmön , , Beskrivning Tolkning Klassificering Besiktningsresultat Linjära objekt i anslutning till berggrund. Asymmestrisk yta med hårda beskaffenhet. Distinkta oregelbundna objekt med viss höjd över bottnen. BohusMalmön , , Större pråmliknande objekt. BohusMalmön , , BohusMalmön , , BohusMalmön , , BohusMalmön , , BohusMalmön , , Distinkta oregelbundna objekt med viss höjd över bottnen. Större oregelbunden yta med hård karaktär. Objekt som liknar en spantrad. Långsmalt objekt med viss höjd över bottnen. BohusMalmön , , Linjärt objekt. Linjärt objekt med viss höjd över bottnen. Fartygslämning Fartygslämning Fartygslämning Fartygslämning Fartygslämning Fartygslämning Fartygslämning Fartygslämning Fartygslämning Fartygslämning 1 Berggrund. 1 Område med ostronskal och ett oljefat. 1 Blocksten. 2 Berggrund. 1 Berggrund. 1 Berggrund. 2 Berggrund. 2 Ingen observation. 1 Berggrund. 1 Metallrör

26 Bilaga 5. Dokumentationsmaterial för aktuella sonarindikationer. Materialet härrör från sidescansonar-uppmätning ( Hydrogis ), scanningsonar uppmätning och stillbild ( Bohusläns museum ). Indikation 1

27 Indikation 2

28 Indikation 4 Indikation 5

29 Indikation 6

30 Indikation 7

31 Indikation 8

32 Indikation 10

33 Indikation 12

34 Indikation 13

35

36

37

38