Bohusläns museum RAPPORT 2016:22

Transkript

1 Bohusläns museum RAPPORT 2016:22 Asperö Stora Knarrholmen Marinarkeologisk utredning, etapp 1 Styrsö socken, Göteborgs kommun Thomas Bergstrand

2

3 Bohusläns museum RAPPORT 2016 :22 Asperö Stora Knarrholmen Marinarkeologisk utredning, etapp 1 Styrsö socken, Göteborgs kommun Thomas Bergstrand

4 Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax ISSN Författare Thomas Bergstrand Grafisk form, layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild»Kort fra Winga til Gottenburg«, med Jacob Nicolay Holst som upphovsman. Källa : Det kongelige bibliotek, Danmark. Tryck Bording AB, Borås 2016 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande

5 Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Landskapsbild...6 Landskapet...6 Historia och fornlämningar...6 Tidigare undersökningar...8 Metod...9 Resultat...9 Slutsatser samt åtgärdsförslag...10 Referenser...11 Tekniska och administrativa uppgifter...12 Bilagor...13

6 4 Bohusläns museum Rapport 2016 :22 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för utredningen markerad.

7 Asperö Stora Knarrholmen 5 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med utredningsområdet markerat samt närliggande kända fornlämningar. Skala 1 :

8 6 Bohusläns museum Rapport 2016 :22 Sammanfattning Bohusläns museum har på uppdrag av entreprenadfirman ÖPD Group utfört en marinarkeologisk utredning, etapp 1, av ett vattenområde i Göteborgs södra skärgård. Utredningsområdet omfattar en planerad ledningssträckning om cirka meter mellan Asperö östra och nordvästra delen av Stora Knarrholmen. Utredningen omfattade dels en arkeologisk granskning av geofysiskt data ( sidescan sonar och multibeam ), dels en översiktlig kulturhistorisk beskrivning av detta skärgårdsutsnitt. Den arkeologiska granskningen av det geofysiska datat kunde inte påvisa några indikationer av arkeologiskt intresse. Inte heller den byråmässiga genomgången kunde påvisa några historiska verksamheter som kan antas ha avsatt spår inom utredningsområdet. Bohusläns museum har därför ingen antikvarisk erinran mot det planerade arbetsföretaget och ser inga behov av ytterligare arkeologiska insatser. Bakgrund På uppdrag av entreprenadfirman ÖPD Group har Bohusläns museum utfört en marinarkeologisk utredning, etapp 1, av ett vattenområde i Göteborgs södra skärgård. Utredningsområdet sträcker sig cirka meter mellan Asperö och Stora Knarrholmen ( figur 1 2 ). Landföringspunkterna är östra sidan av Asperö och vid nordvästra delen av Knarrholmen. Den planerade exploateringen består av sjöförläggning av en VA-ledning. Utredningen är beslutad av Länsstyrelsen Västra Götaland ( dnr ). Landskapsbild Landskapet I vad som benämns Göteborgs södra skärgård ingår de större öarna Donsö, Vrångö, Styrsö, Köpstadsö, Galterö, Brännö och Asperö ( figur 3 ). Därutöver finns ett otal mindre öar, holmar och skär. De större öarna bildar en barriär, innanför vilken det finns ett skyddat farvatten mellan den nordliga halländska glesa skärgården och Göta älvs mynningsområde och inseglingen till Göteborgs hamnar. Farvattnet innanför de större öarna är förhållandevis grunt, något som till stora delar förklaras med att det ingår i älvens estuarium, med en ständigt pågående sedimentation. Skärgårdens norra begränsning är Rivö och Hake fjord, som även rymmer de två stora farlederna Böttö- respektive Torshamnsleden. I väster ligger riktmärket Vinga, och norr därom tar Öckerö skärgård vid. Skärgårdens södra begränsning kan sägas vara den lilla exponerade ögruppen Tistlarna, som ligger längst ut mot sydväst. Södra skärgården är, liksom det gängse skärgårdslandskapet i Bohuslän, ett brutet landskap, där den blottade gnejsberggrunden dominerar och bildar extensiva hällmarksområden. På de större öarna finns dalsänkor och strandängar där vegetationen har fått fäste. Det är även här man finner den äldsta bebyggelsen, i regel lokaliserad i anslutning till skyddade hamnmiljöer. Historia och fornlämningar Ur ett västsvenskt perspektiv har Göta älv och dess mynningsområde under mycket lång tid varit av största betydelse för både den lilla och den stora sjöfarten. Älven har i alla tider varit den naturliga och oundgängliga kommunikations- och transportlänken och kan sägas vara själva förutsättningen för stadsbildningarna inom denna region. Från det att Sveriges första stad med nära kontakt till Västerhavet grundades, Lödöse, till det Göte borg vi känner idag har Göta älv och kontakten med Västerhavet varit en primär faktor. För alla tiders sjöfarare kan skärgården sägas ha haft både för- och nackdelar. Skärgården bildade en barriär mot det öppna havet och bjöd därmed på skyddade ankarplatser och möjligheter till vila och proviantering. I händelse av krig utgjorde skärgården en buffertzon mot annalkande flottor som var sårbara i en ställvis grund och svårnavigerad innerskärgård. Det senare var dessvärre även till hinder för den växande handelssjöfarten som under historisk tid framträder i det skriftliga källmaterialet. Bara under de senaste 200 åren, från vilket det finns tillförlitliga förlisningsuppgifter, har det skett ett stort antal förlisningar i Göteborgs skärgård. Till dessa ska då även fogas alla otaliga äldre förlisningar om vilka vi vet ytterst lite. De äldsta kända sjökorten och seglingsbeskrivningarna för detta kustavsnitt härrör från 1530-talet och är holländska. Gemensamt för dessa är att detaljinformationen är väldigt knapphändig och otillräcklig i navigatoriskt hänseende. I en senare version från 1588 finns en mer detaljerad beskrivning av inseglingen till Nya Lödöse samt en grov special över Göteborgs skärgård ( figur 4 ). Under 1600-talet tillkommer allt fler beskrivningar och sjökort över kustavsnittet men med varierande upplösning och riktighet. Många gånger användes också

9 Figur 3. Karta över Göteborgs södra skärgård. Asperö Stora Knarrholmen 7

10 8 Bohusläns museum Rapport 2016 :22 Figur 4. Utsnitt av ett holländskt sjökort som visar Öckerös och Göteborgs skärgårdar. Orten vid Göta älvs mynning, Nilus, är Nya Lödöse. Kortet utgivet av Adriaen Gerritsz i Amsterdam Källa : ur Krantz äldre sjöbeskrivningar som förlagor, vilket innebar att informationen inte förbättrades utan endast traderades. Ett exempel på ett danskt kort över skärgården, sannolikt från tidigt 1700-tal, återger de större öarna i Södra skärgården men lämnar mycket i övrigt att önska beträffande batymetrisk information ( figur 5 ). Bättre upplösning har då Jacob Holsts kort över området ( figur 6 ). Kortet saknar veterligen datering men hör rimligen hemma i 1700-talet. Både Asperö och Knarrholmen finns med, men i övrigt saknar kortet information om farleder, hamnar och motsvarande. De kända fornlämningarna i Göteborgs södra skärgård består till stor del av tomtningskoncentrationer och rösen i krönlägen. Det aktuella utsnittet av skärgården utgör inget undantag, men kan därutöver betecknas som glest vad gäller fornlämningar. Det finns få äldre fartygslämningar, och av dem är merparten lokaliserade längs den yttre västra delen av Södra skärgården. Inom själva utredningsområdet finns inga kända fornlämningar eller övriga yngre lämningar. Öster om Korshamnsskären, vid södra Asperö, finns en mindre järnpråm registrerad ( Styrsö 451 ), men denna räknas inte som fornlämning. I närområdet finns även en förlisningsuppgift från år 1907 ( Styrsö 350 ). Fartyget Gerda ska ha grundstött på en bränning dryga distansminuten NNO om Knarrholmens fyr. Huruvida grundstötningen ledde till en förlisning framgår inte av uppgiften. Tidigare undersökningar De marinarkeologiska insatserna i Södra skärgården har alla utförts med anledning av sjöförläggning av ledningar och kablar ( Bergstrand 2003, 2011, Gainsford 2008, Ní Chíobháin Enqvist & von Arbin 2013 ). Det sammantagna resultatet är förhållandevis blygsamt, och inskränker sig till mindre områden med hamnkulturlager och enstaka förekomster av recenta båtvrak.

11 Asperö Stora Knarrholmen 9 Figur 5. Ett grovt och översiktligt danskt kort över skärgården kring Göteborg. Kortets ålder är okänd men sannolikt är det från tidigt 1700-tal.»Kort over Skærgården ved Göteborg og omegn«( beskuren ). Källa : Det kongelige bibliotek, Danmark Metod Utredningsområdet är meter långt och cirka 100 meter brett, vilket ger en sammanlagd yta av kvadratmeter. Området är uppmätt av mätfirman Clinton Mätkonsult AB, med en sidescan sonar av fabrikat Inomar, modell SES-2000 Light Plus, frekvens 600 khz. Multibeamdatat härrör från en uppmätning med Kongsberg EM 3002 multibeamekolod med frekvensen 300 khz. Uppmätningen utfördes under februari 2016, liksom den arkeologiska granskningen av datat. Granskningen utfördes med föresatsen att finna i första hand fartygslämningar. Resultat Bottensubstratet inom utredningsområdet består nästan uteslutande av sedimentbotten. Ställvis finns mindre ytor med grövre sediment och sannolikt även musselbankar. I området närmast Knarrholmen finns exponerad berggrund. Den arkeologiska granskningen av sidescan sonardatat kunde inte påvisa några indikationer av arkeologiskt intresse. Som exempel på sonardatats kvalitet och upplösning togs tre indikationer ut som dels visar mindre recent skrot eller andra objekt, och dels en mindre yta med grövre bottensediment ( bilaga 1 ). Som framgår av den kulturhistoriska framställningen ingår utredningsområdet i ett farvatten som under lång

12 10 Bohusläns museum Rapport 2016 :22 Figur 6.»Kort fra Winga til Gottenburg«, med Jacob Nicolay Holst som upphovsman ( beskuren ). Källa : Det kongelige bibliotek, Danmark. tid varit intensivt trafikerat av framför allt en småskalig regional sjöfart. Inom det i sammanhanget ytterst begränsade vattenområdet som utredningen omfattar finns emellertid inget hamnläge, redd eller övriga historiskt kända verksamheter som skulle tala för förekomst av arkeologiska spår. Slutsatser samt åtgärdsförslag Den marinarkeologiska utredningen, etapp 1, har dels omfattat granskning av sidescan sonardata med avseende på i första hand fartygslämningar, dels har det gjorts en bedömning av vilka arkeologiska spår det historiska landskapsutnyttjandet kan ha kvarlämnat. Trots ett över tid intensivt utnyttjat skärgårdsområde har inte utredningen kunnat peka på några konkreta lämningar eller förutsättningar för detsamma. I sammanhanget bör dock påpekas att utredningsområdet till ytan är tämligen begränsat. Bohusläns museum har ingen antikvarisk erinran mot det planerade arbetsföretaget, och ser inga behov av några ytterligare arkeologiska insatser.

13 Asperö Stora Knarrholmen 11 Referenser Litteratur Bergstrand, T Marinarkeologisk förundersökning. Djupvik. Vrångö i Styrsö socken, Västergötaland. Rapport 2001 :9. Bohusläns museum. Uddevalla. Bergstrand, T Vindplats Göteborg. Vindkraftsetablering i Hake fjord. Arkeologisk utredning, etapp 1. Torlanda, Styrsö och Göteborgs socken, Göteborgs kommun. Rapport 2011 :24. Bohusläns museum. Uddevalla. Gainsford, M Kabelsträckning Fiskebäck Brännö Styrsö. Frivillig arkeologisk utredning, etapp 1. Styrsö och Fiskebäcks socknar, Göteborgs kommun. Rapport 2008 :36. Bohusläns museum. Uddevalla. Krantz, C Skepp i gattet. Västkustbilder från hamn och hav. Wahlström & Widstrand. Stockholm. Ní Chíobháin Enqvist, D. & von Arbin, S Sjöledningar för spillvatten i Göteborgs södra skärgård. Marinarkeologisk utredning, etapp 2. Styrsö och Västra Frölunda socknar, Göteborgs stad, Göteborgs kommun. Rapport 2013 :28. Bohusläns museum. Uddevalla. Arkiv Kungliga biblioteket, Danmark. KBK Netpublikation ( KBK 1113,131, / ) Kungliga biblioteket, Danmark. KBK Netpublikation ( KBK 1113,131, /1 x-1967/202 ) FMIS, Riksantikvarieämbetet.

14 12 Bohusläns museum Rapport 2016 :22 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : 16/0108 Västarvet pnr : Län : Västra Götalands län Kommun : Göteborg Socken : Styrsö Fastighet : Vattenområde mellan Asperö och Knarrholmen Ek. karta : 7B5a Läge : X , Y Koordinatsystem : Sweref 99 TM Uppdragsgivare : ÖPD Group Ansvarig institution : Bohusläns museum Projektledare : Thomas Bergstrand Arkeologtimmar : 4 Undersökt yta : m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd

15 Asperö Stora Knarrholmen 13 Bilagor Bilaga 1. Exempelindikationer från utredningsområdet. Alla bilder Clinton Mätkonsult AB

16 1 Bilaga 1. Exempelindikationer från utredningsområdet. Alla bilder Clinton Mätkonsult AB Report Clinton Generated on 2/18/2016 3:53:31 PM Target Image Target Info User Entered Info Contact0000 Click Position (WGS84) (NAD27LL) (LocalLL) (X) (Y) (Projected Coordinates) Map Projection: SWEREF Dimensions and attributes Target Width: 0.9 (m) Target Height: 0.0 (m) Target Length: 1.5 (m) Target Shadow: 0.0 (m) Classification1: Classification2: Description: Klass 3 Contact0001 Click Position (WGS84) (NAD27LL) (LocalLL) (X) (Y) (Projected Coordinates) Map Projection: SWEREF Dimensions and attributes Target Width: 3.9 (m) Target Height: 0.0 (m) Target Length: 7.5 (m) Target Shadow: 0.0 (m) Classification1: Classification2: Description: Klass 2

17 1 Contact0002 Click Position (WGS84) (NAD27LL) (LocalLL) (X) (Y) (Projected Coordinates) Map Projection: SWEREF Dimensions and attributes Target Width: 0.0 (m) Target Height: 0.0 (m) Target Length: 3.5 (m) Target Shadow: 0.0 (m) Classification1: Classification2: Description: Klass 3

18

19