Ny bro över Göta älv. Inför ny broförbindelse vid Gullbergsvass, Göteborg. Bohusläns museum Rapport 2013:13

Transkript

1 Inför ny broförbindelse vid Gullbergsvass, Göteborg Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Göta älv, Göteborgs stad och kommun Thomas Bergstrand och Matthew Gainsford Bohusläns museum Rapport 2013: 13 Ny bro över Göta älv

2

3 Ny bro över Göta älv Inför ny broförbindelse vid Gullbergsvass, Göteborg Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Göta älv, Göteborgs stad och kommun Bohusläns museum Rapport 2013:13

4 ISSN Författare Thomas Bergstrand och Matthew Gainsford Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Foto taget av Staffan von Arbin. Fotot visar den befintliga Göta älvbron mot sydost Kartor Johan Petersson Tryck Bording AB, Borås 2013 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...7 Bakgrund...7 Fornlämningar och kulturmiljö...7 Metod...8 Resultat...10 Etapp Etapp Dykbesiktningar...10 Provgropsgrävning...10 Slutsatser samt åtgärdsförslag...11 Referenser...12 Litteratur...12 Webbpublikation...12 Tekniska och administrativa uppgifter...13 Bilagor...14

6 4 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad.

7 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för utredningen markerad. Skala 1: Ny bro över Göta älv 5

8 6 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B 0d, med översikt över undersökningsområdet (röd markering), det geofysiskt uppmätta området (blå markering) samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1:

9 Ny bro över Göta älv 7 Sammanfattning På uppdrag av Trafikkontoret, Göteborgs stad, har Bohusläns museum genomfört en marinarkeologisk utredning av ett vattenområde i Göta älv, med anledning av en planerad ersättningsbro för Göta älvbron. Utredningen omfattade arkeologisk granskning av sonardata från en geofysisk uppmätning, dykbesiktning av sonarindikationer och provgropsgrävning. Den geo fysiska uppmätningen omfattade ett kvadratmeter stort vattenområde vid Göta älvbron medan utredningsområdet inskränkte sig till kvadratmeter. Utredningen resulterade i 25 sonarindikationer av möjligt arkeologiskt intresse. Till följd av att utredningsområdet reducerades kom endast tolv av dem att dykbesiktigas. Inga av indikationerna visade sig vara av arkeologiskt intresse, utan de bestod av recent skräp, skrot och trädstammar. Provgropsgrävningen omfattade 16 gropar. Några av dem innehöll träflis, enstaka pålar och murtegel. Bohusläns museum bedömer att det sammantagna resultatet inte föranleder några ytterligare arkeologiska insatser inom utredningsområdet. Bakgrund Med anledning av Trafikverkets planer på en ny broförbindelse över Göta älv har Bohusläns museum genomfört en marinarkeologisk utredning. Utredningen har omfattat två etapper : 1 ) granskning av sonardata från en geofysisk uppmätning med avseende på eventuella objekt av arkeologiskt intresse, 2 ) besiktning av tolv sonarindikationer samt provgropsgrävning med maskin. Utredningen genomfördes på uppdrag av Trafikkontoret, Göteborgs kommun, under perioden juni 2011 till november 2012, enligt Länsstyrelsens beslut ( dnr ). Ansvarig undersökare var Bohusläns museum, med Matthew Gainsford som projektledare. Utredningsområdet omfattade ursprungligen ( etapp 1 ) drygt kvadratmeter och sträckte sig cirka 400 meter uppströms och cirka 300 meter nedströms den befintliga Göta älvbron ( fig 1 3 ). Detta område inkluderade även småbåtshamnen vid Lilla Bommen. Området reducerades senare till att omfatta cirka kvadratmeter ( etapp 2 ). Utredningsresultatet är således fullt giltigt endast för det senare området. Fornlämningar och kulturmiljö Göteborg anlades på sin nuvarande plats år 1621, och kort därefter påbörjades arbetet med att befästa staden enligt holländsk förebild. De tidigaste befästningarna utmed älven bestod troligen av enkla jordvallar, vilka efterhand ersattes med murar kompletterade med pålspärrar och sänkverk ute i älven ( Bramstång & Nilsson Schönborg 2006 :14ff ). Staden var alltsedan grundandet en utpräglad hamnoch sjöfartsstad med flera viktiga hamnar. I korthet kan nämnas Stora Hamnen, även kallad Stora Hamnkanalen, där anlöpande fartyg hade att erlägga tull. Trafiken in i kanalen reglerades med en flottörspärr, den så kallade Stora Bommen. Längre uppströms, i anslutning till utredningsområdet, låg mynningen till Lilla Hamnkanalen ( dagens Östra Hamngatan ) där sjö trafiken reglerades med den så kallade Lilla Bommen. I söder, vid Pusterviken, låg från 1770-talet den så kallade. Järnvågspiren varifrån utskeppning av järn ägde rum ( Svedberg 2006 :171ff ). År 1807 tas beslut om rivning av stora delar av Göteborgs befästningsverk. Detta är början på en omfattande omdaning av stadsbilden som pågår under hela 1800-talet. Ett nytt kajstråk, Skeppsbron, anläggs ut mot älven genom att området mellan kurtinmuren och sänkverket fylls ut, och i dess norra del uppförs en pir ( Stenpiren ). Under denna period exploateras också delar av Pusterviken och den så kallade Pustervikshamnen, vid Rosenlundskanalens utlopp, anläggs ( Bramstång & Nilsson Schönborg 2006 :14ff, Svedberg 2006 :171ff ). Relevanta fornlämningar i anslutning till utredningsområdet är enligt FMIS Göteborg 216 :1 ( Göteborgs stadslager som innehåller kulturlager från 1600 tal och framåt ), Göteborg 460 ( den så kallade Götabåten som har daterats genom dendrokronologi till ) och Göteborg 454 ( uppmuddrade vrakdelar i form av knän och däcksbalkar från ett ca 20 meter långt fartyg av okänd ålder ). Arkeologiska undersökningar vid Lilla Bommen och Göta älvbrons södra landfäste har påvisat en pålspärr, ett sänkverk och en rustbädd som ursprungligen var uppförda i Göta älv ( fig 4 ). Anläggningarna har utgjort en försvarsbarriär i flera led ut mot älven. Sänkverket vid Göta älvbrons landfäste, som bildade ett fundament för en befästningsvall, var konstruerad främst med stora stenkistor. Utanför detta sänkverk fanns en rustbädd som sannolikt utgjort en friliggande anläggning med oklar funktion. Anläggningen, som mätte 6,7 5 meter,

10 8 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Rustbädd Sänkverk Göta Älvbron Nils Ericsonsgatan 16 m Figur 4. Plan över lämningar från sänkverk och rustbädd vid Lilla Bommen. Källa Riksantikvarieämbetet. bestod av liggande stockar förankrade med vertikalt nedslagna stockar. Dendrokronologiska dateringar visar att samtliga beskrivna anläggningar uppfördes runt mitten och senare hälften av 1600-talet ( Bramstång & Nilsson Schönborg 2006 :146ff ). Flera marinarkeologiska insatser har gjorts inom denna del av Göteborgs hamnområde. År 2011 utfördes en förundersökning av ett område mellan Färjenäs och Eriksbergs torrdocka ( von Arbin & Bergstrand 2011 ). Året efter genomfördes utredningar dels inför ny Marieholmsförbindelse ( vid nuvarande Marieholmsbron ), och dels längs Skeppsbrokajen med anledning av pågående detaljplanearbete ( Bergstrand 2013; Ní Chíobháin-Enqvist i manus ). I samtliga fall har det arkeologiska resultatet varit modest, mycket sannolikt till följd av moderna exploateringar. Inom det aktuella utredningsområdet finns inga kända fornlämningar. Den södra sidan av Göta älv är en del av området Gullbergsvass, medan den norra sidan utgörs av Ringön. Som namnet antyder var Gullbergsvass tidigare ett större grundområde med vassbälten uppströms den fortifierade staden. Området har sedan 1800-talet fyllts ut i stor skala så att älvens södra strandlinje väsentligt att flyttats ut. Motsvarande utfyllnader har skett längs Ringösidan. Metod Den geofysiska uppmätningen genomfördes den 27 maj 2011 av Marin Mätteknik AB. Instrumenteringen bestod av en Edgetech sidescan sonar 4200 ( 300/600 khz ). Tre stråk kördes längs det planerade exploateringsområdet för att få en heltäckande och överlappande kartering. Den arkeologiska granskningen av datat utfördes av Matthew Gainsford i juni 2011 på Marin Mättekniks kontor i Göteborg. Sonarindikationerna klassificerades enligt en tregradig skala, med 3 som den högsta sannolikheten för arkeologisk lämning. Dykbesiktningar av sonarindikationerna gjordes under november Dykningarna genomfördes med ytluftsförsörjning och hjälm ( figur 5 ). För att underlätta orienteringen vid dykningarna användes en stationär

11 Figur 5. Dykbesiktning av sonarindikationer uppströms Göta älvbron. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum. Ny bro över Göta älv 9

12 10 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Figur 6. Provgropsgrävning intill Göta älvbron. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. sonar. Dykobjekten bedömdes okulärt avseende art och eventuell antikvarisk status. Rådande siktförhållande tillät varken foto eller videofilmning. Provgropsgrävningen, som utfördes under november 2012, omfattade totalt 16 provgropar ( figur 6 ). Grävningen utfördes med grävmaskin från pråm genom Frog Marine Service AB. Uppgrävda massor gicks igenom av arkeologer. Resultat Etapp 1 Utredningens första etapp omfattade arkeologisk granskning av sonardata från det ursprungliga större utredningsområdet som omfattade cirka kvadrat meter. Granskningen resulterade i sammanlagt 25 sonarindikationer som bedömdes vara av arkeologiskt intresse ( bilaga 1 2 ). Indikationernas art tolkades preliminärt som möjliga fartygslämningar eller fasta anläggningar av typen stenkistor, bryggkonstruktioner eller liknande. Senare reducerades utredningsområdets omfattning till cirka kvadratmeter, vilket kvarlämnade tolv sonarindikationer att besiktiga. Etapp 2 Dykbesiktningar De tolv besiktigade sonarindikationerna har id 3, 23, 24, 33, 35, 39, 41, 45, 57, 68, 70, 71 ( tabell 1, bilaga 2 ). Id 24 bestod bland annat av ett löst däcksknä av trä till en båt. Några ytterligare konstruktionstimmer kunde inte observeras. I övrigt utgjordes besiktningsobjekten av allehanda recent skräp, trädstammar, stenkol, betongblock, dykdalb med mera. Inget av objekten bedöms ha något arkeologiskt värde. Provgropsgrävning Totalt grävdes 16 provgropar ( tabell 2, bilaga 3 ). Några av groparna innehöll träpålar, träflis och murtegel ( PG 1, 2, 4, 11, 12, 13 ). Inga av fynden bedöms ha något arkeologiskt värde.

13 Ny bro över Göta älv 11 ID Vattendjup Beskrivning 3 3,5 Uppstickande plåtskiva och skräp Betongblock och sedimentrygg Stenkol, båtknä, träflis, musselskal Skräp. 35 3,5 Trädgren, presenning och skräp. 39 4,5 Planka och skräp. 41 4,8 Trädstam och strömdike. 45 4,5 Cykel, trästubbe, sten Sedimentrygg med mycket skräp, plankor m m. 68 3,5 Recenta dykdalb. 70 5,3 Rör 15 cm diam, plåtar, däck, planka, trädstam. 71 4,6 Ingen observation. Tabell 1. Resultat från dykbesiktningar. ID PG 1 PG 2 PG 3 PG 4 PG 5 PG 6 PG 7 PG 8 PG 9 PG 10 PG 11 PG 12 PG 13 PG 14 PG 15 PG 16 Fynd Trästock. Påle. Inga fynd. Lager med träflis och bearbetet trä. Inga fynd. Inga fynd. Inga fynd. Inga fynd. Inga fynd. Inga fynd. Lite murtegel. Påle och träfragment. Träfragment. Inga fynd. Inga fynd. Inga fynd. Slutsatser samt åtgärdsförslag Den arkeologiska utredningen har omfattat granskning av sonardata, dykbesiktningar av sonarindikationer och provgropsgrävning. Arbetet resulterade i 25 sonarindikationer av förmodat arkeologiskt intresse. Tolv av dessa dykbesiktigades. Dessutom grävdes 16 provgropar i området. Inget av de besiktigade objekten eller fynden från provgroparna föranleder någon ytterligare arkeologisk insats. Man bör dock notera att det finns 13 icke besiktigade sonarindikationer inom det tidigare större utredningsområdet. Inför eventuella framtida exploateringar av dessa vattenområden bör aktuella sonarindikationer utredas ytterligare. Tabell 2. Resultat från provgropsgrävning.

14 12 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Referenser Litteratur von Arbin, S. & Bergstrand, T Påseglingsskydd i Göta älv. Marinarkeologisk förundersökning, etapp 2. Del av Lundby 135 :1, Färjestaden 9 :2 m. fl. Rapport 2011 :6. Bohusläns museum. Bergstrand, T Skeppsbrokajen. Marinarkeologisk utredning. Göta älv, Göteborgs socken och kommun. Rapport 2013 :3. Bohusläns museum. Bramstång, C. & Nilsson Schönborg, G Fästningen Göteborg. Samlingar till stadens arkeologi. Red. C. Bramstång. Riksantikvarieämbetet. Ní Chíobháin-Enqvist, D. I manus. Marieholmsbron. Marinarkeologisk utredning etapp 1 och 2. Vattenområde i Göta älv. Göteborgs stad och kommun. Rapport. Bohusläns museum. Svedberg, V Stadens hamnar. Fästningen Göteborg. Samlingar till stadens arkeologi. Red. C. Bramstång. Riksantikvarieämbetet. Webbpublikation FMIS, Informationssystemet för fornminnen, Riksantikvarieämbetet, Stockholm.

15 Ny bro över Göta älv 13 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : Etapp 1 : VA Etapp 2 : VA Västarvet pnr : Län : Kommun : Socken : Fastighet : Västra Götalands län Göteborg Göteborgs stad Vattenområde i Göta älv Ek. karta : 7B 0d Läge : X , Y Koordinatsystem : Sweref 99 TM Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Konsulter : Trafikkontoret, Göteborgs stad. Bohusläns museum Matthew Gainsford Matthew Gainsford, Staffan von Arbin, Delia Ní Chíobháin-Enqvist, Thomas Bergstrand Frog Marine Service AB, Färjenäs dykarskola Fältarbetstid : November 2012 Arkeologtimmar i fält : 152 Undersökt yta : kvadratmeter är geofysiskt uppmätt och granskat, medan kvadratmeter är färdigutrett Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

16 14 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Bilagor Bilaga 1. Tabell med sonarindikationer Bilaga 2. Planöversikt över sonarindikationer Bilaga 3. Planöversikt över provgropar

17 Bilaga 1. Tabell med sonarindikationer

18

19

20 Bilaga 2. Planöversikt över sonarindikationer

21 Bilaga 3. Planöversikt över provgropar

22

23