De poetiska böckerna - Bibelns vishetslitteratur

Transkript

1 De poetiska böckerna - Bibelns vishetslitteratur 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Visdom och poesi i GT Mycket av GT:s text är poesi, inte bara de uttalat poetiska böckerna! Se t.ex. redan Bibelns första kapitel. Många av GT:s böcker innehåller stråk av visdom, inte bara den så kallade vishetslitteraturen! (Och inte allt i t.ex. Ordspråksboken är särskilt vist ) 2

2 Psaltaren Ca 150 psalmer diktade (och ständigt bearbetade) från ca 1000 f.kr. fram till ca 300 f.kr., då de samlades i den bok vi kallar Psaltaren. Från psallein (knäppa med fingrarna), då dessa texter skulle ackompanjeras av strängmusik, dvs skulle sjungas. Det finns även psalmer insprängda i andra Bibelböcker än i Psaltaren. Indelade i fem avdelningar (inspirerat av de fem Moseböckerna?); 5x30 psalmer=150 psalmer men det finna utgåvor med 151 (Septuaginta) eller 156 psalmer (Dödahavsrullarna). Dessutom oklart om t.ex. psalm 10 och 43 som saknar rubriker är självständiga eller skall läsas ihop med psalmen innan (så gör Bibel 2000). 3 Psaltaren Bär spår av att ha sammanfogat olika sångsamlingar, t.ex som undviker gudsnamnet JHWH, eller vallfartssångerna Många tillskrivs kung David. Vissa tror detta stämmer, andra att det är fel, och åter andra att det fanns en samling Davidspsalmer de kommer från, men att denna är Davids i samma mening som Karl XII:s bibel är av Karl XII (dvs inte alls, men utgivna på hans inrådan/under hans tid). Man brukar (efter Gunkel) tala om olika psalmtyper, t.ex. klagopsalmer, Sionspsalmer eller Kungapsalmer, som skiljer sig åt till formen. En Klagopsalm t.ex. innehåller vanligen Anrop, Nödskildring, Bön om hjälp samt Löfte om tack. (Det lönar sig att klaga Gud kan ju lyssna och hjälpa!) 4

3 Psaltarens befriande kraft Använder som all poesi bilder, metaforer (och är därför svåröversatt!) men det är det traditionellas bilder (t.ex. av en herde) som ger bildspråket dess kraft; det fanns en hög igenkänningsfaktor för samtidens läsare/åhörare. Rymmer hela den mänskliga erfarenheten; inget undanhålls Gud. Om du får vara dig själv inför Gud med all din svaghet, allt hat, all sorg etc, ja då kan även lovsången få bli äkta och inte bara något som finns där för syns skull; lovsången föds när du fått klaga av dig fullt ut, fått lasta av inför Gud den bottnar då i dig. Att citera en psalmrad är att citera hela psalmen! Jesu Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? är från Psaltaren 22 som slutar i förtröstan. 5 Kung Salomos böcker Kung Salomo brukar anges som författare av Ordspråksboken, Predikaren och Höga visan ( Sångernas sång på hebreiska). Tveksamt om detta stämmer särskilt Predikaren antas av de flesta forskare vara mycket senare (4-200-talet f.kr.). Om Salomo skrev Predikaren och Höga visan i vilken ordning? En tillitsfull, idealistisk yngling skrev Höga visan den desillusionerade åldrade Salomo skrev Predikaren. En ung, svårmodig, dysterkvist skrev Predikaren en äldre och livsbejakande Salomo skrev Höga visan. Säger något om VÅR livssyn vilket alternativ vi tror på 6

4 Ordspråksboken En samling av samlingar av ordspråk, förmodligen sammanställd på 500-talet f.kr., utgivna under Salomos namn (som levde långt tidigare). Speglar samlad livsvisdom från en kultur som såg ut på samma sätt under ett årtusende. Ger en förenklad bild av livet utan gråzoner (i kontrast till Predikaren och Job). Handlar om livets mening, hur vi skall leva, om moral och värderingar. Visdom en central term i den första samlingen (kap 1-9); genom visdomen skapade Gud ordning i kaos (3:19). "Hur blir en människa vis? Första steget är att lita på Herren och visa respekt för honom." (1:7) Senare samlingar mer profana, och ibland direkt motsägelsefulla (se 26: 4 och 5). Höll på grund av detta på att inte komma med i Bibeln. 7 Predikaren Tomhet, idel tomhet, säger Predikaren, tomhet, idel tomhet, allt är tomhet. (Pred 1:2). Men varför detta pessimistiska anslag? [1] I allt mitt arbete fann jag glädje, den lönen fick jag för min möda.[2] Men så vände jag blicken mot allt jag utfört, mot all den möda jag haft. Och allt var tomhet, ett jagande efter vind. [3] Det fanns ingen vinst under solen. (Pred 2:10-11, mina inskjutna siffror). Dvs: [1] I engagemanget kan vi uppleva glädje. [2] Men reflekterar vi på distans över detta engagemang ter det sig poänglöst (ungefär lika meningslöst som att jaga vinden ). [3] Slutsats: det finns inga bestående värden, ingen mening. 8

5 Predikaren Alla skall vi dö, inget består och för Predikaren dränerar det livet på mening. Likaså detta att vi inte förstår oss på Gud och vad Gud vill med våra liv (3:11). Hade vi bara kunnat låta bli att reflektera, och förbli i det flow engagemanget kan ge oss då hade vi i alla fall varit lyckliga! Men nu kan vi inte det: Gud gjorde människan enkel och rak, men hon ägnar sig åt alltför mycket resonerande. (7:30). Och då ser vi hur meningslöst allt är vilket dränerar oss även på lycka. Så vad är då slutsatsen? 9 Predikaren slutsatser Det finns för människan ingenting gott utom att äta och dricka och finna glädje mitt i all sin möda. (2:24) Jag insåg att det inte finns något gott för människan utom glädjen i arbetet; det är hennes beskärda del. (3:22) Njut livet med den kvinna du älskar, alla dagar i ditt flyktiga liv, det som Gud har gett dig under solen, ditt flyktiga liv. Det är din lott i livet, ditt mödosamma liv under solen. (9:9) Men tänk på att för allt du gjort skall du ställas till ansvar av Gud. (11:9) Nu har du hört allt, och detta är summan: frukta Gud och håll hans bud. Det gäller alla människor. (12:13) 10

6 Predikaren forntida existentialism Allt vad du gör skall du göra med kraft, ty i dödsriket, dit du går, finns varken handling eller mening, vetande eller vishet. (Pred 9:10) Detta är påfallande likt den attityd av helhjärtad hängivenhet existentialisten Camus förespråkar! Även för Camus var livet tömt på mening detta för att han inte trodde på någon Gud, och bara Gud skulle kunna ge mening åt allt. Men i hängivenheten, i engagemanget, glömmer vi ibland denna meningslöshet, och kan i alla fall få uppleva stunder av lycka - vilket är et bästa vi kan våga hoppas på. Är samtidens hets efter lycka ett symptom på vår sekularisering, på att vi givit upp meningsfrågan och som bäst kan hoppas på lycka? 11 Höga visan Ytligt sett en kärleksdikt, bitvis tydligt erotisk. Tillskrivs Kung Salomo, men språket bär drag av arameiska vilket borde innebära att den är mycket yngre. Visar likhet med särkilt Egyptisk, men även Mesopotamisk och Grekisk, kärlekslyrik samt med syriska bröllopssånger från modern tid. Vissa jämför med det hieros gamos mellan Tammuz och gudinnan Ishtar som finns i Kananeeisk fruktbarhetskult (som fanns kvar inom Israel se Hes 8:14 och Dan 11:37). Men en sådan text hade knappast fått vara med i Bibeln, då det fanns ett kraftigt motstånd mot denna typ av kult. 12

7 Höga visan tolkningar Judisk tradition: handlar om relationen mellan Gud och hans folk. Kristen tradition: handlar om relationen mellan Jesus (brudgummen) och kyrkan (bruden). Åter andra bedömare: Boken innebär ett tydligt bejakande av den mänskliga och kroppsliga kärleken, men det ter sig krystat att det skulle finns en avsedd djupare mening. Dessutom ger boken en förhållandevis jämlik bild av relationen, vilket feministteologer lyft fram. 13 Gud, poesin och visdomen Alla dessa böcker hör till den tredje och minst viktiga avdelningen i en hebreiska Bibeln Skrifterna (de första två är Lagen egentligen Undervisningen och Profeterna ). Flera av dem tveksamt gudliga egentligen! I Predikaren känns fromheten påklistrad enligt många bedömare, Ordspråksboken gör inga anspråk på att vara Guds ord, och Höga visan verkar vara ren kärlekslyrik. Ändå kom de med varför? Poesi säger inte något MINDRE sant än redogörande prosa, utan försöker säga något MER sant, försöker utsträcka orden och på något sätt famna det osägbara. (KG Hammar) 14