Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(5) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet 1. Val av protokollsjusterare 2. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 3. Regionfrågan OFB GC RD 2015/59 Ärendet kompletteras senare 4. Utredning styrning och ledning kollektivtrafiken OFB GC RD 2015/90 Muntlig föredragning av Göran Carlsson 5. Förslag på utvecklingsåtgärder avseende OFB HJ Tåg i Bergslagen AB RD 2015/18 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som ägare av Tåg i Bergslagen AB att ställa sig bakom utvecklingsåtgärderna för bolaget enligt bilaga. Ärende bifogas.

2 2(5) 6. Förslag till remissvar på Västmanlands läns landstings OFB HJ Trafikförsörjningsprogram RD 2015/20 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna föreliggande skrivelse som remissvar på Västmanlands läns landstings Trafikförsörjningsprogram. Ärende bifogas. 7. Förslag till remissvar på Region Jämtland Härjedalens OFB HJ Trafikförsörjningsprogram RD 2015/20 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna föreliggande skrivelse som remissvar på Region Jämtland Härjedalens Trafikförsörjningsprogram. Ärende bifogas 8. Förslag om anskaffning av spårfordon och OFB HJ borgen för finansiering för tågköp RD 2015/18 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. köpa 1,25 tåg av Östgötatrafiken för 8,75 miljoner SEK på uppdrag av Tåg i Bergslagen AB, 2. hemställa hos landstinget Dalarna om 8,75 miljoner SEK, 3. teckna uppdragsavtal med AB Transitio om bolagets köp av tåg, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning från Region Dalarna, 4. ge AB Transitio i uppdrag att köpa 1,25 spårfordon, högvärdes-komponenter och strategisk utrustning samt upphandla finansiering för det, 5. de 1,25 tågen vidareförsäljs till AB Transitio för 8,75 miljoner SEK, 6. teckna hyresavtal för tågen med AB Transitio, 7. teckna uthyresavtal för tågen med Tåg i Bergslagen AB, 8. teckna borgen för AB Transitio så som för egen skuld om 8,75 miljoner SEK avseende tåg, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning, 9. föreslå landstinget Dalarna att teckna borgen för Region Dalarna såsom för egen skuld om 8,75 miljoner SEK avseende tåg, högvärdes-komponenter och strategisk utrustning, 10. besluten gäller under förutsättning att motsvarande beslut fattas av Region Gävleborg, Region Örebro och Landstinget Västmanland. Ärende bifogas.

3 3(5) 9. Förslag på ändringar av AB Transitios bolagsdokument OFB HJ RD 2014/164 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen att som ägare av AB Transitio godkänna föreslagna förändringar av AB Transitios bolagsdokument samt att signera ändringsavtal. Ärende bifogas 10. Åtgärdsplan färdtjänstlegitimering OFB AS RD 2015/128 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Ärende bifogas 11. Busslinje 151, 152 OFB AS RD 2015/19 Muntlig föredragning av Amelie Sahlin 12. Internationell agenda för Dalarna OFB ÅÄ RD 2015/118 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslås besluta att ge kansliet i uppdrag att ta fram en internationell agenda för Dalarna. Ärende bifogas. 13. Visa vägen - Dalarnas Kultur- och bildningsplan OFB LF (remissversion) RD 2015/119 Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Besvara remissen med föreslaget remissvar. Ärendet bifogas

4 4(5) 14. Betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt OFB MH (SOU 2015:64) RD 2015/103 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslås besluta: 1. Arbetsutskottet beslutar att som Region Dalarnas svar på remissen avge regionchefens förslag till yttrande. 2. Beslutet ovan förklaras omedelbart justerat. Ärende bifogas 15. Remiss Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: OFB KS Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) RD 2015/108 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa remissvar över Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring. Ärende bifogas RD U 16. Projektansökningar OFB EB Muntlig föredragning av Eric Boo 17. Ansökan till Socialfonden OFB KR/GE RD 2014/196 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 1 under tiden Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 2 mål 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 2 under tiden Ärende bifogas

5 5(5) 18. Valärende ersättare Landstinget Dalarnas OFB CL Länshandikappråd RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Till ersättare i Landstinget Dalarnas Länshandikappråd utses X Överläggningsärenden 19. House of Dalarna och O-ringen OFB STM Muntlig föredragning av Sara Tigerström Monfelt 20. Förverkligande av Ungdomsstrategin OFB LH RD 2012/88 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig föredragning på direktionens sammanträde 23 september av Linnea Hassis 21. Lägesrapport 3 för Management and Coordination project mellan Dalarna och Hubei och Youth VIP Dalarna/Hubei OFB ÅÄ RD 2012/142, 2012/143 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende sänds ut till direktionens sammanträde 23 september. 22. Övriga ärenden

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19 Sida 1(6) Handläggare Amelie Sahlin Datum Åtgärdsplan Långa handläggningstider Färdtjänstenheten Region Dalarna Bakgrund: Målet för handläggningstiden för att få ett besked om ett färdtjänsttillstånd är fyra till sex veckor. Idag den 11 juni uppgår handläggningstiden till 19 veckor och det finns omkring 700 inkomna ärenden av olika dignitet men som alla handläggs individuellt. Ärendehögen förväntas också att öka under sommarmånaderna vilket dels beror på att flera ansöker om riksfärdtjänst under sommaren samt att vi inte har ordinarie bemanning. Men det har nu efter sommaren visat sig att de värsta farhågorna inte besannats och vi har en mer positiv trend dock inte långsiktigt hållbar. Vi har 15 veckors handläggningstid och omkring 500 inkomna ärenden. Färdtjänsten Dalarna har under det senaste året bedrivits med en personal kort på grund av långtidssjukskrivning. Det har heller inte funnits någon person att sätta in vid kortare sjukskrivningar, vård av barn eller annan kortare ledighet. Detta har slitit hårt på personalen vilket nu visar sig i form av ytterligare en långtidssjukskrivning med stressrelaterade symtom. De flesta av färdtjänsthandläggarna börjar också nå taket på sitt flexsaldo på 60 timmar då det inte går att ta ut den inarbetade tiden vilket behövs för återhämtning. De har även i omgångar arbetat helger som de tar det ut i betalning så det ligger inte på flexen. Två personer har avslutat sina anställningar vilka har återinsatts samt att vi inför denna sommar 2015 tagit in två extra resurser för att möjliggöra semester och välbehövlig återhämtning. Dock tar det förhållandevis lång tid att lära upp de nya resurserna i själva handläggningsutövandet för att säkerställa myndighetsutövandet, vilket samtidigt är tid som måste tas från de ordinarie handläggarna vilket tillfälligt kan leda till ökade handläggningstider. Det är många moment och rutiner som de behöver bli förtrogna med för att säkerställa vårt myndighetsutövande. Då alla färdtjänstansökningar i Dalarna nu behandlas likvärdigt medför det också att flera enligt färdtjänstlagens bedöms mera stringent. Det har medfört Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

20 2(6) flera omprövningar och rättsliga processer i vårt arbete än tidigare. Även om det i stort sett nästan alltid varit till vår fördel så till vida att vi gjort en korrekt tolkning av lagen så tar det personella resurser från färdtjänsthandläggarna som inte kan ägan sin arbetstid åt handläggning av nya ärenden. Förslag på eventuella åtgärder: Förändringar/kompletteringar i Färd- och riksfärdtjänstreglementet En åtgärd för att vi ska få ner handläggningstiderna kan vara att bevilja alla över 90 år och att de erhåller färdtjänst med en ledsagare. Detta ska ske genom ett förenklat beslutsförfarande utan omfattande utredningsarbete. + Det skulle minska handläggningstiden på kort sikt väsentligt då vi uppskattar att det rör sig om cirka 200 personer, dock går det en resurs som bara kommer att behöva arbeta med bara det under en period innan det kan göras löpande. En risk med det kan vara att det är fördyrande för kommunerna i och med att fler får resa dock visar statistiken att det är en åldersgrupp som idag inte reser särskilt ofta. En annan risk kan vara att det med denna nya riktlinje dyker upp flera ansökningar speciellt där det inte finns kollektivtrafik. (Det är 3187 personer i Dalarna som är 90 år eller äldre enligt regionfakta.)

21 3(6) Födelseår Ärenden Totalt 603 Fig 1. Visar alla nyinkomna ärenden i april 2015 till det ska läggas ett 60-tal omprövningar, 40- tal riksfärdtjänstärenden och omsorgsresor. Källa: Region Dalarna Färdtjänsten Figur 2. Visar hur många enkelresor en person med färdtjänsttillstånd gjorde i genomsnitt Källa: Trafikanalys Förändringar/kompletteringar i Färd- och riksfärdtjänstreglementet Ett enklare ansökningsförfarande i samspel med kommunerna skulle kunna kapa handläggningstiden genom att de personer som bor på ett särskilt boende (med en avgränsning till äldreboende eller demensboende med dygnetruntservice) beviljas färdtjänst. De personerna har redan handlagts inom kommunen och genom att skapa en rutin mellan kommunen och Region Dalarna skickar kommunen en förenklad ansökan och en kopia på beslutet för särskilt boende till Färdtjänsten Dalarna som beviljar tillståndet. + Det kan vara tillräckligt med en kontakt för personen och anhöriga i en ny livssituation. Det kan ta lite tid innan den nya rutinen är inarbetad i alla kommuner då det blir ett moment till för en redan belastad socialtjänst.

22 4(6) Det är svårt att uppskatta antalet personer på hur många det kan komma att gälla och därmed svårt att förutse vilka kostnader det för med sig men de torde inte vara en grupp som reser så frekvent. Personalförstärkning Möjliga åtgärder för att minska handläggningstiden kan vara att anställa flera handläggare. Vi har under sommaren 2015 lärt upp sammantaget 6 personer, 2 ordinarie handläggare, 2 vikarierande handläggare under sommaren, 1 praktikant (som nu vikarierar) och 1 administratör. Det är inte att betrakta som en snabb lösning då det tar mycket tid i anspråk att lära upp nya handläggare. Men på längre sikt torde det vara ett alternativ att se över bemanningen då handläggningstiden inte varit nere på de nivåer som förväntat sedan starten Av de sommarvikarier vi nu har satt in förväntas de kunna sättas in som vikarier vid kortare ledigheter och kortare sjukskrivningar, vilket endast är möjligt om det finns upparbetad personal. Det i sig ger inte något snabbt resultat då det tar mycket tid från den ordinarie personalen. Ökade omkostnader. Effektivisera arbetsprocesser Effektivisera och förenkla handläggningsprocessen utan att äventyra myndighetsutövandet är svårt och kanske inte ens gångbart i ett utsatt läge. Kanske ska vi lägga allt mindre arbete i det skriftliga bemötandet som alla juridiska processer och renodla och utforma mer standardiserade svar vilket skulle kunna öka kostnaderna för kommunerna om inte vi inte bemöter allt så noggrant. Räkna på hur mycket tid det tar att säkerställa ett ärende genom att diskutera det med andra handläggare. Här finns det kanske lite tid att spara för de handläggare som arbetat ett tag men för de nya är det inte tänkbart. Ett schema och kan göras till efter semestern så att det blir mera styrt i tid. Troligen en ganska riskfri åtgärd. Utreda omfattningen av arbetet med omsorgsresorna Enligt ett särskilt avtal RD 2012/49 så ska region dalarna hantera omsorgsresor. Det är ett begrepp och innehåller olika resor för olika kommuner. Det här behöver vi se över så att det är rätt arbete som vi utför åt respektive kommun. Men vi räknar med att går åt cirka 0,2 procents tjänstgöringsgrad att handlägga detta. Det görs ingen prövning hos oss på färdtjänsten huruvida personen är berättigad att resa eller inte utan det är bara ett förfarande i SAM 3001 som är vårt tekniska sytem, sedan måste kommunen ändå utföra själva beställningen av resan till BC.

23 5(6) Riksfärdtjänst Utgångspunkten för bedömning av riksfärdtjänst är alltid allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare. Väldigt sällan eller i mycket speciella fall kan taxi eller specialfordon bli aktuellt. Detta medför ofta att den sökande och speciellt äldre sökande inte genomför sina resor. De känner sig inte bekväma med situationen att ta sig av och på de allmänna kommunikationerna. Detta även om de flesta kommunikationer numer är funktionsanpassade, extra jobbigt upplevs det om det medför ett eller flera byten från tåg till tåg eller buss till tåg då inte tror sig hinna. Detta leder till många fall av överklagande och rättsliga konsekvenser. Vi kan idag inte skilja på de överklaganden som kommer in till oss huruvida de gäller färdtjänst eller riksfärdtjänst men vi har påbörjat ett arbete att skilja dem åt men upplevelsen är den att riksfärdtjänsten oftare överklagas. Att den äldre får resa tillsammans med en ledsagare har inte heller varit till någon hjälp för den sökande mycket beroende på att de inte har någon som kan resa med dem och de anhöriga de har i livet är ofta de som de ska besöka och målet med själva resan. Därför föreslår vi att alla över en viss ålder får beviljas riksfärdtjänstresa med bil eller specialfordon. + Vårt arbete underlättas genom att de för oss mentalt påfrestande samtalen från förtvivlade sökande eller dess frustrerade anhöriga skulle minska. Minskade överklagningar och efterföljande rättsligt arbete skulle minska. Vi nyttjar inte den anpassade kollektivtrafiken som samhället redan betalar för. Ökade omkostnader för kommunerna. Analys av åtgärderna i förhållande till varandra Det snabbaste resultatet för att få ner handläggningstiderna till omkring 10 veckor är nog att ge en viss åldersgrupp som söker färdtjänst ett färdtjänsttillstånd. Enda risken är att vi får fler ansökningar i och med att det blir känt men det blir ju ändå en förenklad handläggning. Att ge de som bor på särskilt boende på grund av ålder eller demens färdtjänsttillstånd är bra men det är svårare att få ett snabbt resultat då det kan ta ett tag innan vi har ett upparbetade rutiner med kommunerna. Men på längre sikt kan det vara ett klokt alternativ för att hålla nere handläggningstiderna men ändå ha en rättssäker hantering och bedömning. Arbetsbesparingen och säkert även det upplevda missnöjet med att vi vid riksfärdtjänstresor måste hänvisa till allmänna kommunikationer. Vilket kan spara tid och kraft, i första hand för att minskade överklagningarna och i andra hand samtal från upprörda anhöriga. Att effektivisera arbetsprocesserna kommer vi att arbeta med löpande dock är belastningen utifrån allt för hög för ett gemensamt utvecklingsarbete på

24 6(6) enheten just nu. Men självklart kommer vi fortsättningsvis även att se över våra arbetsrutiner då det säkert finns tid att spara men inte i den omfattningen att vi kommer att sänka handläggningstiden snabbt. Utökade personalresurser är givetvis en dröm för medarbetarna som läget är just nu och kanske behöver man göra en översyn om bemanningen är rätt i förhållande till arbetsbelastningen. Men om vi lyckas korta handläggningstiden med något av de ovanstående förslagen så kan det ju hända att allt kommer i en annan dagar. Samt det faktum att vi efter denna sommar lärt upp flera personer och förhoppningsvis kan vi behålla dessa under hösten och sätta in som vikarie vid kortare sjukdom/vab eller annan frånvaro. Till översynen bör det också tas ställning till hanteringen av omsorgsresorna hur stor roll det spelar är oklart men bra att veta om bemanningen var anpassad till det. För att komma ner till tio veckors handläggningstid i snabb takt krävs det att flera av ovannämnda förslag genomförs i kombination alternativt att vi gör dem etappvis tills vi är nere på en för oss på Region Dalarna är en acceptabel handläggningstid för våra medborgare. Amelie Sahlin

25 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Åsa Ängsback Datum Diarienummer RD 2015/118 AU Internationell agenda för Dalarna Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslås besluta att ge kansliet i uppdrag att ta fram en internationell agenda för Dalarna. Sammanfattning av ärendet Kansliet önskar ta fram en internationell agenda för Dalarna, som komplement till Dalastrategin. Detta för att starta ett samtal kring hur vi med internationalisering som verktyg kan bidra till att visionen och målbilderna förverkligas och leder till en positiv utveckling där Dalarna attraherar människor, företag och investeringar. Beslutsunderlag Region Dalarna internationella policy från 2010 Mobilisera för Tillväxt- agenda för smart specialisering i Dalarna Dalarna 2020 Dalarnas regionala utvecklingsstrategi En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Europa 2020 Ärendet Utgångspunkten för Region Dalarnas internationella arbete är insikten om att det som sker bortom Sveriges gränser påverkar vardagen hos våra medlemmar, kommunerna och landstinget. Många av de beslut som fattas på lokal och regional nivå har kopplingar till EU:s lagstiftning. Flera av våra utmaningar liknar dem som finns i resten av Europa och världen och vi behöver göra insatser för att bli internationellt konkurrenskraftiga. Vi har en Dalastrategi under vilken det ligger handlingsplaner och agendor som beskriver hur visionen och målen ska nås. Ett exempel på detta är agendan för smart specialisering, som ger vägledning för hur vi kan utveckla Dalarnas kunskapsområden: avancerad industri, innovativ upplevelseproduktion, energieffektivt samhällsbyggande samt hälsa och välfärd. Processen handlar om att identifiera och utveckla våra styrkor och inbegriper en internationell utblick för att se vari regionens potential ligger i förhållande till omvärlden.

26 2(2) Vi bör också samarbeta internationellt för att lösa samhällsutmaningar eller kanske vända dem till möjligheter! Det kan handla om den demografiska utvecklingen med urbanisering och åldrande befolkning, om globaliseringen som påverkar investeringar, handel, migration, resande och kapitalflöden, om klimatet och miljön där vi behöver begränsa utsläpp, minska fossilberoende och öka energieffektiviseringen samt om social inkludering så att hela befolkningens kompetens och erfarenheter tas tillvara. En internationell agenda för Dalarna skulle kunna innehålla förslag på insatser för att: - Få fram ett kunskapsunderlag som beskriver Dalarna i världen idag. - Öka kunskaperna hos politiker och tjänstemän om möjligheterna med omvärldsbevakning och internationalisering samt ge stöd för att kunna bli aktiva medspelare i EU/internationella sammanhang. -Utveckla Region Dalarnas roll i samverkan med utvecklingsaktörer/företag/organisationer i Dalarna, Sverige, EU och internationellt för att öka deltagandet i EU:s transnationella program (tex Horisont 2020, Interreg mfl) eller för att kunna erbjuda paketlösningar. -Prioritera och avgränsa internationell medverkan utifrån Region Dalarnas internationella policy (kriterier) och utvärdera/utveckla pågående samarbeten. - Följa upp och utvärdera föreslagna insatser Etc. Förslag till genomförande och tidplan: September: Bilda en referensgrupp med representanter från t ex Invest in Dalarna, Högskolan Dalarna, Stiftelsen Teknikdalen m fl. Oktober: Ta fram ett tjänstemannaförslag November: Skicka förslaget på remiss till de olika politiska råden och grupperna December: Presentera ett förslag till internationell agenda för AU. Åsa Ängsback Internationell strateg Beslutet ska skickas till Lennart Färje, Monika Jönsson

27 REMISSVAR Sida 1(2) Handläggare Lennart Färje Datum Diarienummer RD 2015/119 Visa vägen - Dalarnas Kultur- och bildningsplan (remissversion) Region Dalarna har fått Landstinget Dalarnas förslag till Kultur- och bildningsplan på remiss. Region Dalarnas svar tar sin utgångspunkt i Dalastrategin och de kompetensområden som ingår i det regionala utvecklingsansvaret. Region Dalarna anser att det finns goda argument för den nu sammanhållna kultur- och bildningsplanen även om det leder till en del oklarheter i dispositionen av dokumentet. Kultur- och bildningsplanen redovisar på ett mycket förtjänstfullt sätt de nationella mål och angelägna prioriteringar som ska styra de regionala verksamheterna. I hänvisningen till Dalastrategin poängteras demokrati och livsmiljö. Kopplingen mellan kultur och bildning som skapare av en grogrund för kreativitet, entreprenörskap och innovationer finns också nämnd. I det Landsbygdspolitiska programmet för Dalarna 1 beskrivs att ett rikt kulturliv är av stor betydelse för Dalarnas utveckling och attraktivitet, både genom egen kraft och genom att bidra till nya kopplingar mellan närings- och kunskapsområden som Kulturella och Kreativa Näringar som kan ha en ökad betydelse för näringslivet i länet och på landsbygden. I den aktuella planen beskrivs Kulturen som en viktig faktor på landsbygden, men då mer utifrån vikten att kulturen finns även på landsbygden. Kulturens möjliga positiva effekter på entreprenörskap, företagande och möjligheter att erbjuda arbetstillfällen lyfts inte fram på ett lika tydligt sätt. Under avsnittet Arkitektur och design saknar vi andra delar av näringslivet vid sidan av arkitekter och designers. De som bygger och vidmakthåller våra hus är en viktiga aktörer att samverka med. De tar också viktiga roll i Dalarnas innovationsarbete och bör vara möjliga samverkansparter. Kultur- och bildningsplanen har mycket förtjänstfullt ett tydligt fokus på barnoch ungdomar. Trots detta så synliggörs inte gruppen unga vuxna så tydligt. Prioriteringen på unga i skolåldern inom kulturverksamheternas är betydligt starkare. Region Dalarna saknar en beskrivning av hur begreppet ungdomsperspektiv ska tolkas i kultur- och bildningsplanen. Beskrivningen av begreppet återfinns t.ex. i Region Dalarna Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion och i den nationella ungdomspolitiken. Där betonas bland annat att unga är och måste be- 1 Region Dalarna, antaget 2014.

28 2(2) traktas som en mångfald av individer. Det är också lite otydligt om man i planen vänder sig till hela målgruppen unga vuxna (13-25 år). Vi saknar beskrivning av och insatser särskilt riktade till den målgruppen. Region Dalarna skulle också vilja se mer av en tydlig beskrivning av unga som en kraft i den regionala utvecklingen, som nyskapande kulturutövare. Skrivningarna i förslaget pekar mer mot att utgångspunkten är rättighetsperspektivet och inte ett utvecklingsperspektiv det ena utesluter inte det andra. I inledningen av avsnittet - Barn och unga, skulle vi gärna se att bredare demokratisk aspekt av ungas delaktighet och inflytande lyfts fram. Exempelvis folkbildningens roll i ungas demokratiska skolning. Region Dalarna skulle också vilja se att Landstinget Dalarna, med Kultur- och bildningsförvaltningen som samordnare fortsättningsvis deltar som en aktiv part i arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Det rimmar väl med den avsiktsförklaringen som avgivits. I avsnitt 8 - Bildning, bedömer Region Dalarna att kultur och bildningsplanen på ett övergripande plan fångat de intentioner som beskrivs i Dalastrategin. I avsnittet återfinns förslag på hur folkbildningen som resurs för regionens utvecklingsarbete kan stärkas. Vi ser mycket positivt på skrivningarna att landstinget i egen regi kommer att genomföra en genomlysning av Folkhögskolorna, med fokus på Folkhögskolornas framtida roll i den regionala utvecklingen. En sådan genomlysning skulle vara värdefull att genomföra/få genomförd för/i samtliga Folkhögskolor i länet. Om möjligt, vore det dessutom intressant att få studieförbundens möjligheter i detta avseende belysta. Region Dalarna vill också slutligen än en gång peka på kulturens möjligheter i rollen av tillväxtfaktor och grund för entreprenörskap och innovationer. Det gör vi i medvetande om kulturens egenvärde och dess självklara och viktiga roll i angelägna samhälleliga- och mänskliga sammanhang. Det handlar mer om att ta vara på alla möjligheter som det aktiva kulturlivet i Dalarna kan erbjuda.

29

30

31

32

33 En fondstruktur för innovation och tillväxt Betänkande av utredningen Statliga finansieringsinstanser Stockholm 2015 SOU 2015:64

34 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN X

35 Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade den 26 februari 2015 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande finansieringsinsatser riktade till små och medelstora företag och lämna förslag på hur dagens insatser kan bli mer effektiva och ändamålsenliga samt vid behov lämna förslag på förändringar av insatsernas inriktning och utformning. Som särskild utredare förordnades den 26 februari 2015 tekn. dr. Hans Rydstad. Utredningens sekreterare har varit ämnesrådet Ingrid Strömberg. Utredningen överlämnar här sitt betänkande En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64). Utredningsuppdraget är därmed avslutat. Stockholm i juni 2015 Hans Rydstad /Ingrid Strömberg

36

37 Innehåll Sammanfattning... 9 Summary Uppdraget Utredningens direktiv Avgränsningar Utredningens arbete Statliga finansieringsinsatser m.m Inledning Myndigheter som ger stöd till företag Universitet och högskolor Inkubatorer och science parks RISE AB EU-program Tidigare utredningar och granskningar Finansiering av företag utbud och efterfrågan Företag och företagsstruktur Företagens finansiering Utbudet av finansiering Innovativa företag och finansiering

38 Innehåll SOU 2015: Ramverket för kapital till tillväxt och innovation...54 Sammanfattning Internationell utblick Kreditgarantisystem Investeringsfonder och riskkapital Överväganden och förslag Övergripande inriktning En ny riskkapitalstruktur Fondinvest AB:s uppdrag, kapital och organisation Närmare om investeringsverksamheten Garantisystem Demonstrationsanläggningsfond Genomförande och finansiering Styrning och uppföljning av Fondinvest AB Innovationsstöd Ramverket för investeringar Övriga frågor Konsekvensanalys Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser för de statliga finansieringsaktörerna Konsekvenser för företag, tillväxt och sysselsättning Övriga konsekvenser av förslagen

39 SOU 2015:64 Innehåll Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2015: Bilaga 2 Statligt marknadskompletterande stöd vid kreditgivning till små och medelstora företag

40

41 Sammanfattning Uppdrag och utgångspunkter Utredningens huvudsakliga uppdrag har varit att ge förslag på hur de statliga finansieringsinsatserna bör förändras för att bättre möta de finansieringsbehov som små och medelstora företag har och som den privata markanden inte tillgodoser. Fokus i utredningen har lagts på finansiering av företag och projekt där potentialen är stor för tillväxt men där risknivån också är högre och kapitalbehoven större. Innovativa företag med betydande teknikinnehåll i olika faser av tillväxt faller inom denna kategori. När det gäller lånekapital är målgruppen bredare men kopplad till tillväxt. Utredningen har analyserat i vilka delar av kapitalförsörjningskedjan som det krävs marknadskompletterande insatser. Allmänt sett har Sverige ur internationell synpunkt ett gott läge när det gäller företagens finansiering och tillgången på kapital. Slutsatsen är dock att det behövs förstärkt finansieringsstöd i mycket tidiga faser i form av bidrag, lån och ägarkapital. Därutöver behövs det finansieringsinsatser i kapitalintervallet 5 50 miljoner kronor. Det behövs också åtgärder för att förbättra tillgången till lånekapital till små och medelstora företag. Huvudprinciper Utredningens förslag bygger på några huvudprinciper. Strukturen måste vara överskådlig och därmed styrbar ur ägaren statens perspektiv. Ur företagens perspektiv behövs däremot både specialisering, mångfald och närhet. 9

42 Sammanfattning SOU 2015:64 Staten ska inte vara dominerande ägare i enskilda företag. I stället ska investeringar göras i samfinansiering ske med privat kapital Samfinansierade fonder med självständig förvaltning är den investeringsform som är att föredra. Staten bör heller aldrig ta all risk, riskprofilerna kan se mycket olika ut men medinvesterare och medutlånare bör alltid ha en del av risken. Vidare har det varit en utgångspunkt att hela det finansiella ekosystemet ska stärkas genom de förslag som utredningen framlägger. Alla delar i kapitalförsörjningskedjan behöver fungera för att nyföretagandet ska stimuleras och för att landets företag ska ges möjlighet att expandera både produktmässigt och geografiskt. Utredningens förslag Ny fond för statliga riskkapitalinvesteringar Utredningen föreslår att en ny statlig fond inrättas med uppdrag att tillsammans med privat kapital investera i svenska innovativa företag med hög tillväxtpotential. Fondens verksamhet ska bedrivas i aktiebolagsform och föreslås benämnas Fondinvest AB. Fondinvest AB föreslås ges ett kapital om 3 miljarder kronor. Investeringarna, som ska ske genom saminvesteringar med privat kapital i olika fonder, ska genomföras på så sätt att det privata kapitalet utgör minst 50 procent av de åtaganden som görs. För att attrahera privat kapital ska fonden kunna acceptera en riskprofil som är annorlunda än för de privata investerarna. Olika modeller för detta redovisas i betänkandet. Underliggande fonder och verksamheter Fondinvest AB ska investera i ett antal underliggande fonder med olika inriktning. Fonderna bör ha en storlek på miljoner kronor vardera. Storleken på fonderna ska vara sådan att antalet investeringar per fond skapar riskspridning. Inom vissa invester- 10