Beslut för grundskola och grundsärskola

Transkript

1 Beslut Hedemora kommun Rektorn vid Vasaskolan Beslut för grundskola och grundsärskola efter tillsyn i Vasaskolan i Hedemora kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (13) Tillsyn i Vasaskolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Hedemora kommun under januari mars Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Vasaskolan besöktes av Skolinspektionen den 21 januari 2014 och den 22 januari Fakta om skolan Vasaskolan ligger i centrala Hedemora i Hedemora kommun. Skolan innefattar grundskola, årskurserna 7-9, samt grundsärskola årskurserna 7-9. För verksamheten på Vasaskolan ansvarar två rektorer, varav den ena rektorn ansvarar för årskurserna 7-8 och den andra rektorn för årskurs 9. Vid tillsynen har Vasaskolan 401 elever. Vid skolan finns en särskild undervisningsgrupp i form av förberedelseklass. Till skolan hör också en särskild undervisningsgrupp med eget boende belägen utanför centralorten. Kunskapskrav Årskurs 9 Enligt Skolverkets nationella statistik för Vasaskolan år 2013 var det genomsnittliga meritvärdet 196 poäng, jämfört med 213 poäng för riket. Under de senaste fem åren har meritvärdet på Vasaskolan legat mellan 194 poäng som lägst (år 2009 och 2011) och 202 poäng som högst (år 2010). Andelen elever i årskurs 9 som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen läsåret 2012/13 var 74 procent, vilket är lägre än genomsnittet i riket som helhet (77 procent). Andelen behöriga elever till gymnasieskolans högskoleförberedande program år 2013 var 83 procent vilket är lägre än i riket som helhet (87 procent) och 89 procent till yrkesförberedande program vilket ligger i paritet med riket (89 procent). Grundsärskolan hade inga elever i årskurs 9 det aktuella läsåret.

3 3 (13) Helhetsbedömning Vasaskolan är Hedemora kommuns numera enda skola för årskurserna 7-9. Sedan läsåret 2013/2014 har skolan inkluderat elever som tidigare gått i Jonsboskolan. Även vissa lärare samt rektor följde med då skolorna slogs ihop och Vasaskolan har i nuläget två rektorer. Vid Skolinspektionens besök framgår att rektorerna, som båda är nya på skolan, har påbörjat ett systematiskt kvalitetsarbete och identifierat skolans mest akuta utvecklingsområden. Tillsynen visar dock att det systematiska kvalitetsarbetet kan förbättras betydligt, dels genom att med ett mer långsiktigt perspektiv utvecklas utifrån Vasaskolans specifika förhållanden dels genom att ytterligare förankras hos personalen. I intervjuer med personalen uttrycks en önskan om ett tydligare pedagogiskt ledarskap samt schemalagd tid för att diskutera sådant som pedagogik, gemensamma strategier och målsättningar. Rektorerna förstår lärarnas önskan och antar att den grundas i att skolan under en längre tid haft mycket stor omsättning av rektorer. Utredningen visar att skolan inte heller haft något fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Såväl rektorer som personal och elever beskriver Vasaskolan som en trygg skola, där kränkningar och bråk sällan förekommer. Skolinspektionen fick också den uppfattningen vid sitt besök. Dock har skolan enligt uppgift haft problem med stora brister rörande studiero i flera klasser, något som föranlett akuta åtgärder. Här har skolans elevhälsa tagits i anspråk; bland annat har skolpsykologen intervjuat några av eleverna och träffat föräldrar. Skolan har också en trygghetsgrupp med dokumenterade och implementerade rutiner. Skolans plan mot kränkande behandling behöver dock revideras för att uppfylla författningarna. Vid Skolinspektionens besök beskrivs skolans stödverksamhet Basen. Hit kan elever med autismspektrumstörning komma under skoldagen för att av särskild personal få hjälp och stöd för att klara av skolgången i den ordinarie klassen. Dock framkommer brister i skolans övriga arbete med särskilt stöd till elever, såsom utredning av elevernas behov och utarbetande av funktionella åtgärdsprogram. Tillsynen visar generellt att skolans formella dokumentation är eftersatt; något rektorerna emellertid är väl medvetna om.

4 4 (13) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Hedemora kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa påtalade brist/brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 7 maj 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Hedemora kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande: - Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet Motivering I läroplanen för grundskolan anges att lärarna ska samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen. Läroplanen anger också att rektor har ett särskilt ansvar för att undervisningen i olika ämnesområden samordnas, så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, samt integrera ämnesövergripande kunskapsområden i undervisningen i olika ämnen. Av elevintervjuer och lärarintervjuer framgår att undervisningen mycket sällan samordnas ämnesövergripande. Enstaka exempel på ämnessamverkan ges i intervjuerna, till exempel mellan ämnena svenska och bild, respektive bild och musik. Dock framkommer att ämnesövergripande arbete i syfte att ge eleverna möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet endast förekommer i liten utsträckning. Elever uppger att de sällan får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. I lärarintervjuerna framkommer att tankar finns kring ämnessamverkan men att tiden inte räckt till för att påbörja arbetet fullt ut. Bilden bekräftas i intervju med rektorerna. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans arbete med att samordna undervisningen i olika ämnesområden. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Hedemora kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning Lgr 11, 2.8 Övergripande mål och riktlinjer, rektors ansvar

5 5 (13) Trygghet och studiero Bedömning Hedemora kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero: - Se till att skolans ordningsregler utarbetas under medverkan av eleverna samt följs upp vid skolenheten - Se till att skolmiljön präglas av trygghet och studiero - Se till att författningarna följs, när åtgärder vidtas för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende - Se till att planen mot kränkande behandling anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året, samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts Motivering Studiero I skollagen anges att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Det är rektorn som ska besluta om ordningsregler. I skollagen anges vidare att rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra elever trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Om eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt och inte ändrar sitt uppförande efter uppmaning från läraren, kan eleven visas ut ur lokalen. Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt, eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Med utgångspunkt i utredningen ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. Vidare kan eleven tillfälligt omplaceras. Rektorn får besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till, eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet, om åtgärderna som gjorts efter utredningen inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Åtgärden får endast vidtas om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Elevens vårdnadshavare ska in-

6 6 (13) formeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får en sådan åtgärd gälla under längre tid än två veckor; dock inte längre tid än fyra veckor. I Skolinspektionens enkät för år 2013 uppger 45 procent av eleverna i årskurs 9 i Vasaskolan, samt 30 procent av vårdnadshavarna för elever i årskurserna 7-9, att studieron brister i skolan. I enkäten för pedagogisk personal i årskurserna 7-8 uppger 43 procent att upprätthållandet av ordning i klassrummet tar upp en stor del av undervisningstiden, och 31 procent att eleverna inte har studiero på lektionerna. Ordningsregler finns, men utarbetas inte under medverkan av eleverna. I intervju med elever beskrivs att lektionerna ofta störs av andra elever. Eleverna upplever att lärarna säger ifrån, men att det inte alltid hjälper. I intervju med lärare bekräftas att bristande studiero är ett problem i en del klasser. Skolledningen och elevhälsan säger att de har uppmärksammat problemet och att det pågår arbete kring detta. Störst problem med trygghet och studiero uppges ha funnits i samband med en av årskurserna sedan läsårets början, och flera av lärarna uppges ha sjukskrivits mot bakgrund av detta. Som ett led i att komma till rätta med problemet har de aktuella årskurserna fått egna ordningsregler. Rektorn beskriver i ett mail till Skolinspektionen att reglerna bland annat innebär att elever som kommer till tröskeln till klassrummet och inte kan visa att den har rätt material med sig till lektionen (t ex skrivmaterial, bok, mapp) får vända och gå till skåpet direkt och hämta materialet för att sedan komma tillbaka till lektionen. Eleven har inte utestängts från lektionen, men läraren noterar sen ankomst som går hem till föräldern samma dag. Regeln har, enligt rektor, gjort att betydligt fler elever har med sig rätt material, och att lektionerna kommer igång snabbare. Elever och lärare uttrycker emellertid i intervjuer att reglerna kan innebära att elever som inte har penna med sig inte släpps in i klassrummet. Vidare har några elever lyfts ur sina klasser för att undervisas av skolans speciallärare i en liten grupp i ämnena svenska och bild, samt i de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena. Detta har, enligt intervjuerna med skolledning och elevhälsa, föregåtts av möten med elever och vårdnadshavare, där minnesanteckningar förts och muntliga överenskommelser gjorts. Placeringen av eleverna beskrivs av rektorn som en tillfällig lösning; främst för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero, men också för att kunna stödja de aktuella eleverna och trygga arbetsmiljön för lärarna i de ordinarie klasserna. Då dokumentation kring de aktuella elevernas tillfälliga omplacering saknades vid Skolinspektionens besök, har sådan begärts in i efterhand. Någon skriftlig dokumentation av händelseförloppet som lett fram till åtgärden tillfällig omplacering, eller dokumenterade utredningar, har emellertid inte inkommit. Bakgrunden för åtgärden beskrivs inte heller i det åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av i sammanhanget. Den tillfälliga placeringen skedde i

7 7 (13) november 2013 och var vid Skolinspektionens besök i januari fortfarande pågående. Plan mot kränkande behandling I skollagen anges att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever, samt att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. I Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) anges att arbetet med planen bör bedrivas så att den återspeglar förhållandena i varje enskild verksamhet. Enligt Skolinspektionens praxis krävs vidare att behovet av de åtgärder som skolan avser att vidta är klarlagda genom en kartläggning. Skolinspektionen har tagit del av Vasaskolans plan mot kränkande behandling. Planen utgår inte från varje enskild verksamhets förutsättningar och behov; till exempel syns varken grundsärskolan eller den externa särskilda undervisningsgruppen i planen. Det finns inte heller någon redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder genomförts. Vidare saknas en översikt över de åtgärder som skolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. I planen finns handlingsrutiner, men ett förtydligande behöver införas avseende att anmäla signaler om kränkande behandling till huvudmannen. Sammanfattningsvis visar tillsynen att det finns brister i skolans målinriktade arbete för att skapa trygghet och studiero, samt brister i skolans dokumentation av disciplinära åtgärder, vilket medverkar till otydlighet angående i vilken utsträckning författningarna följts. Vidare visar tillsynen brister i skolans plan mot kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Hedemora kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 3, 5, 6 och 24, 6 kap. 6 och 8 skollagen

8 8 (13) Särskilt stöd Bedömning Hedemora kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd: - Se till att det i åtgärdsprogrammen anges vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas Motivering Enligt skollagen ska åtgärdsprogram utarbetas för elever som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Av läroplanen framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen fått ta del av uppfyller inte författningarnas krav då det inte framgår vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Hedemora kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 3 kap. 9 skollagen Bedömning och betygssättning Bedömning Hedemora kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning: - Se till att en skriftlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling ges i grundskolan när ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne Motivering Enligt skollagen ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges i de fall ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne.

9 9 (13) Enligt Skolinspektionen är syftet med en skriftlig bedömning att synliggöra vilka kunskaper eleven tillägnat sig i de fall eleven inte når upp till kunskapskraven för betyget E i ämnet. Bedömningen bör i varje ämne innehålla dels en redogörelse för vilka delar av kunskapskraven eleven uppnått, dels en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till de delar av kunskapskraven som eleven inte nått. Skolinspektionen har tagit del av skriftliga bedömningar från höstterminen år De skriftliga bedömningarna benämns inte på rätt sätt; dokumentet kallas för skriftligt omdöme. Av dokumenten framgår endast vilket/vilka ämne/ämnen som eleven inte uppnått. Det går inte att utläsa vilka delar av kunskapskraven som eleven uppnått. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att det finns brister i skolans arbete med bedömning och betygssättning. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och Hedemora kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 10 kap. 22 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Hedemora kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen: - Se till att rektor har god kunskap om det inre arbetet i skolan - Se till att personalen vid skolenheterna ges möjlighet till kompetensutveckling - Se till att lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar - Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av utbildningen Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt skollagen ansvarar rektorn för att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs vid enheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de nationella mål som finns för utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras.

10 10 (13) Läroplanen anger att rektorn, som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan, har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. På Vasaskolan har de två rektorerna gemensamt påbörjat en kartläggning av utvecklingsområden. En av rektorerna har sedan augusti grundsärskolan som ett av sina ansvarsområden och medger att det är en ny verksamhet för honom och att det fortfarande finns mycket att lära. Av intervjuer framgår att lärarna efterfrågar mer stöd och ett mer aktivt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Efterfrågan om pedagogiska diskussioner och skolans utveckling framkommer vid ett flertal intervjutillfällen. Exempelvis uppger lärare vid grundsärskolan att det finns behov av mer stöd i arbetet med kunskapsbedömning. Vidare framgår att behovet av fortbildning och att möta andra grupper av medarbetare inom samma verksamhetsområde är stort. Rektorn påtalar emellertid i mail till Skolinspektionen att en stor fortbildningssatsning för samtliga elva matematiklärare i skolan pågår under hela läsåret. Arbetet leds av skolans specialpedagog som är utbildad lärare i matematik och naturorienterande ämnen. Vasaskolan dokumenterar sitt kvalitetsarbete i en kvalitetsredovisning. Den senaste avser 1 juli september Hedemora kommun har delat upp kvalitetsarbetet i sina verksamheter i fyra delar under året, och Skolinspektionen har tagit del av period 1. Av kvalitetsredovisningen framgår kunskapsresultat, men dokumentationen av kvalitetsarbetet ger ingen samlad analys av skolans resultat över tid. Redovisningen visar inte heller hur skolan arbetar för att utveckla verksamheten. De resultat som redovisas är exempelvis resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 9 för år För årskurs 9 redovisas även hur betygen fördelades inom olika ämnen våren Dock finns inga analyser av redovisade kunskapsresultat exempelvis kopplat till den skillnad i betyg som finns mellan olika ämnen. Vidare saknas i kvalitetsredovisningen konkreta åtgärder som syftar till att utveckla utbildningen och förbättra skolans resultat. Rektorerna saknar därmed viktiga underlag för att tillsammans med lärarna kunna göra systematiska uppföljningar och utvärderingar av undervisningen i alla ämnen. Rektorerna uppger att det bedrivs ett kvalitetsarbete på skolan och att elevernas resultat har diskuterats och analyserats i arbetslagen med hjälp av arbetslagsledarna. Vid intervju med lärare framkommer att de visserligen blir informerade om elevernas resultat, men att några analyser på grupp- eller individnivå inte sker. Tillsynen visar att rektorerna har initierat ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan, men att detta behöver förbättras genom att ytterligare förankras hos

11 11 (13) personalen, samt genom att dokumenteras utifrån ett mer långsiktigt perspektiv mot bakgrund av Vasaskolans specifika omständigheter. Rektorerna tar inte, vid tiden för Skolinspektionens tillsyn, ett tydligt ansvar för att utbildningen utvecklas och för att det vid skolenheten bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att det finns brister avseende pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Hedemora kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 9, 4 kap. 4-5, Lgr 11, 2.8 Rektors ansvar Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Hedemora kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbildningen. - Se till att skolenhetens inre organisation samt ledningsstruktur överensstämmer med författningarna Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Denna ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Vidare anger skollagen att rektorn beslutar om sin inre organisation och i övrigt fattar de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar. Av tillsynen framgår att Vasaskolan är en skolenhet men leds av två rektorer. Den ena rektorn har ansvar för årskurs 7-8 och den andra rektorn har ansvar för årskurs 9. Rektorerna uppger vid intervjun att de har fördelat och tydliggjort sina olika ansvarsområden och att de har en tydlig fördelning av elever och personal. Då lärarna ofta undervisar i samtliga årskurser har deras elever emellertid olika ansvariga rektorer; något som kan bidra till upplevelsen av ett otydligt pedagogiskt ledarskap.

12 12 (13) Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att det brister gällande ledningsstrukturen vid Vasaskolan. Hedemora kommun föreläggs därför att åtgärda bristen. Författning 2 kap skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Ida Persson. På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin Enhetschef Anna Blom Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

13 Skolinspektionen Bilaga (13) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.