Utdrag ur Instruktion för forskarutbildningen vid Åbo Akademi ( )

Transkript

1 Utdrag ur Instruktion för forskarutbildningen vid Åbo Akademi ( ) 6 kap. Avhandlingar Bedömningskriterier Licentiat- och doktorsavhandlingar bedöms utgående från följande kriterier: Valet av ämne och forskningsproblem Avhandlingen bör presentera gediget ny kunskap, visa innovativa grepp och den kan också öppna en helt ny forskningsinriktning. Avhandlingen bör vara ändamålsenligt avgränsad. Syfte, problemställning och forskningsfrågor bör formuleras så att de kan besvaras på ett meningsfullt sätt. Begreppslig klarhet och teoretisk behärskning av ämnet Arbetet ska vara begreppsligt tydligt och författaren bör behärska de bakomliggande teorierna och kunna begreppsliggöra forskningsproblemet. Definitioner och begreppsbildning bör uttryckas klart. Forskningsmetoder Metoderna ska vara väl motiverade och ändamålsenliga med avseende på forskningsproblemet. Ett konsekvent bruk av forskningsmetoder räknas som merit. En djupgående behärskning av och insiktsfullt bruk av forskningsmetoderna räknas till arbetets förtjänster. Material och källkritik Materialet bör vara kvalitativt högtstående och kvantitativt tillräckligt med avseende på forskningsproblemet och forskningsmetoden. Källmaterialet granskas kritiskt och redovisas tillförlitligt genom korrekta citat, referenser och hänvisningar. Presentation av resultaten Forskningsresultaten ska presenteras tydligt och logiskt. Analysen ska vara konsekvent och välgrundad. Resultatredovisningen ska korrespondera med syfte och problemställning. Slutsatser Slutsatserna ska vara systematiska och välgrundade, och de ska härledas ur syftet, forskningsproblemet, materialet och metoden. Arbetet som helhet och språkdräkten Avhandlingen ska vara logiskt disponerad, språkdräkten tydlig och den grafiska framställningen klar. Texten ska vara sammanhängande och logisk, och fokusera på det väsentliga. Argumenteringen ska framskrida på ett logiskt sätt. Författaren ska visa prov på kritiskt tänkande, originalitet och självständighet. Vid bedömningen av doktorsavhandling ingår försvar av avhandlingen under disputationen. 1 (6)

2 31 Bedömningsskala och grunder för avhandlingar inom forskarutbildningen... Bedömningsskala och grunder för doktorsavhandling Bedömningsskalan för en godkänd avhandling för doktorsexamen är antingen två- eller sjugradig.... Bedömningsskala och grunder för doktorsavhandling med sjugradig skala som består av följande vitsord: laudatur, eximia cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, cum laude approbatur, non sine laude approbatur, lubenter approbatur och approbatur. laudatur eximia cum laude magna cum laude cum laude non sine laude lubenter approbatur Avhandlingen är på alla områden synnerligen förtjänstfullt genomförd utgående från alla centrala bedömningskriterier och även i internationell jämförelse. Arbetet präglas av självständighet och säkerhet, och bidrar med ny, väsentlig kunskap på det aktuella ämnesområdet. Avhandlingen ska hålla högsta internationella standard för att få detta betyg. Avhandlingen har inga direkta svagheter, däremot stora förtjänster på flera områden. Arbetet är självständigt och mycket kompetent utfört. Det tillför ämnesområdet ny, rätt väsentlig kunskap. Avhandlingen har inga större svagheter, däremot klara förtjänster på ett eller flera områden. Arbetet är självständigt och kompetent utfört. Det tillför ämnesområdet ny, rätt väsentlig kunskap. Avhandlingen är av god medelnivå. Den har inga större brister och svagheter på enstaka områden kompenseras av förtjänster inom andra. Forskningsproblemet, metoderna och resultaten är välmotiverade och avhandlingen baserar sig på ett relevant forskningsmaterial. Det tillför ämnesområdet ny kunskap. Vad gäller formalia är avhandlingen i stort sett oklanderlig och examinanden kan sägas behärska sitt ämne väl. Avhandlingen visar att examinanden behärskar ämnet relativt väl. Svagheter på ett eller flera områden kompenseras i viss mån av förtjänster på andra. Det tillför ämnesområdet ny kunskap. Avhandlingen har svagheter på flera områden, men i gengäld vissa kompenserande förtjänster. Det tillför ämnesområdet något ny kunskap. Avhandlingen kan vid en sammanvägning av bedömningarna utifrån de olika kriterierna i sin helhet anses uppfylla minimikraven för en doktorsavhandling. Det tillför ämnesområdet något ny kunskap. 34 Kustos Prefekten utser på studiekansliets föredragning en professor eller docent till kustos för disputationen. Kustos är vanligen handledaren eller en av institutionens professorer. Kustos kan ge tillstånd till att ett annat språk än svenska används vid extra opposition under disputationen. Kustos har som uppgift att för opponent/er och betygsnämndens medlemmar förklara bedömningsgrunder och -skala, bedömningspraxis vid institutionen samt andra bestämmelser. 2 (6)

3 35 Opponent Prefekten utser på studiekansliets föredragning en eller två opponenter på basis av ämnesansvarigas förslag. En opponent ska ha docentkompetens eller motsvarande vetenskapliga meriter och bör ha sin huvudsakliga verksamhet utanför akademin. En förhandsgranskare kan fungera som opponent. Handledaren för avhandlingen kan inte vara opponent. Om jäv för förhandsgranskare gäller vad som föreskrivs i 27 och 28 förvaltningslagen (434/2003). Opponenten bör få ett exemplar av avhandlingen i tryck eller som manuskript minst 30 dagar före disputationen. 36 Betygsnämnd och dess medlemmar Prefekten utser på studiekansliets föredragning och på basis av ämnesansvarigs förslag för varje disputation en betygsnämnd för bedömning av doktorsavhandling. Nämnden består av ordförande och två personer från ämnet eller närliggande ämne och det rekommenderas att minst en är utanför ämnet. Nämndens medlemmar bör ha minst docentkompetens eller motsvarande vetenskapliga meriter, men får gärna vara professorer. Då doktorsexamen avläggs som en gemensam examen enligt 47 kan institutionen bestämma om en avvikande sammansättning av betygsnämnden, så att samarbetsuniversitets önskemål kan uppfyllas. Handledare hörs, men kan inte vara närvarande vid nämndens sammanträden och kan inte heller ingå som medlem i betygsnämnden. Betygsnämndens uppgift är i huvudsak att förvissa sig om att opponenten förstår våra bedömningsgrunder och vår bedömningsskala och att den är i paritet med övriga avhandlingar inom institutionen. Nämnden har dessutom som uppgift att förbereda institutionsrådets bedömningsbeslut. Inom 14 dagar från det att ordförande från studiekansliet erhållit opponentens utlåtande ska nämnden uttala sig om huruvida de kan omfatta opponentens betygsförslag samt ge betygsförslag. Detta bör motiveras om det skiljer sig från opponentens förslag. 37 Inlämnings-, gransknings- och bedömningsprocess för licentiat- och doktorsavhandlingar Inlämnings-, gransknings- och bedömningsprocesserna ska vara upplagda så att målsättningen är att disputation kan hållas och examen utfärdas inom två respektive fyra år. Rekommenderad tid för hela processen för doktorsavhandling vid akademin är högst 4 månader från det att manuskript inlämnats och till betyg utfärdats. Då bedömningen har gjorts, kan skribenten inom 14 dagar från det att hon/han har delgetts beslutet om bedömning yrka på rättelse hos den prorektor till vars ansvarsområde ämnet hör enligt kap. 9 i examensstadgan och som före beslut i frågan kan höra sakkunniga. 3 (6)

4 7 kap. Doktorsdisputation 38 Offentlig granskning av doktorsavhandlingen Doktorsavhandlingar ska underkastas offentlig granskning. 39 Förhandsgranskning av doktorsavhandling En doktorand som är registrerad för studier inom forskarutbildningen och som önskar disputera för doktorsexamen, inlämnar sitt manuskript till handledaren. Om handledaren bedömer att manuskriptet är färdigt för plagiat-, språk- och sakgranskning samt följer bestämmelserna om artikelavhandlingar och sampublikationer föreslår den ämnesansvariga två förhandsgranskare. 40 Anordnande av disputation Prefekten fattar på studiekansliets föredragning beslut om disputationstillstånd. Därefter fattar prefekten på studiekansliets föredragning och på förslag av ämnesansvarig beslut om opponent/er, kustos, betygsnämnd, användning av andra språk än svenska för disputation och/eller lectio samt på förslag av studiekansliet om tid och plats för disputationen. Beslutet anslås på akademins anslagstavlor senast 14 dagar före disputationen. 41 Disputationen Disputationen försiggår i regel på svenska. En inhemsk respondent håller sin lectio praecursoria på svenska. Då doktorsexamen avläggs inom ett samarbete med ett utländskt universitet kan prefekten bestämma att en inhemsk respondent håller sin lectio på ett utländskt språk. Disputationens huvuddel består av respondentens lectio praecursoria, opponentens allmänna kommentarer till avhandlingen, opponentens detaljgranskning och respondentens försvar samt opponentens slutomdöme. Denna del får räcka högst fyra timmar. Därefter får även andra framföra anmärkningar mot avhandlingen (extra opposition). Disputationen pågår i högst fem timmar. Närmare anvisningar om proceduren vid disputationen ges i bilaga Bedömning av doktorsavhandling Betygsnämnden sammankommer med opponenten genast efter disputationen. Opponent/erna inkommer inom 21 dagar med skriftligt motiverat utlåtande innehållande betygsförslag till studiekansliet. Det ska innehålla en kortfattad, motiverad bedömning av avhandlingens vetenskapliga värde, förtjänster och brister utgående från bedömningsgrunderna samt försvaret av avhandlingen. Utlåtandet ska utmynna i ett vitsordsförslag enligt bedömningsskalan. Avhandlingens innehåll behöver inte redovisas. Betygsnämnden ger inom 14 dagar till studiekansliet ett utlåtande om betygsförslaget och motiverar detta om det skiljer sig från opponentens förslag. 4 (6)

5 Avhandlingen och försvaret bedöms av institutionsrådet med ett gemensamt betyg. Det är önskvärt att de medlemmar av institutionsrådet som deltar i bedömningen åhör disputationen och i händelse av förhinder meddelar prefekten om detta. Då bedömningen har gjorts, kan skribenten inom 14 dagar från det att hon/han har delgetts beslutet om bedömning begära rättelse hos den prorektor till vars ansvarsområde ämnet hör enligt kap. 9 i examensstadgan och som före beslut i frågan kan höra sakkunniga. 5 (6)

6 Proceduren vid disputationen - Respondent, kustos och opponent tågar i nämnd ordning in i det auditorium där disputationen ska äga rum. - De bär frack med svart väst, akademisk dräkt eller svart dräkt (kostym eller klänning) utan ordnar. Kustos och opponent håller, om de innehar doktorsgrad, doktorshatten i vänstra handen då de inträder. Hatten ställs på bordet (med lyran vänd mot publiken) för den tid som disputationen varar. - Deltagarna sätter sig i den ordning de inträder, varefter kustos reser sig och öppnar disputationen. Kustos talar om vilket ämne disputationen gäller, presenterar på svenska respondenten, opponenten och sig själv samt informerar om eventuellt tillstånd att vid disputationen använda annat språk än svenska. Kustos avslutar sitt anförande med orden "Som av Åbo Akademi utsedd kustos förklarar jag disputationen öppnad". Därefter sätter sig kustos och ger tecken åt respondenten att resa sig. - Respondenten håller sin lectio praecursoria över ett ämne som ansluter sig till avhandlingen. I lectio kan respondenten t.ex. presentera forskningsområdet samt det forskningsarbete och den forskningsmetod som har använts för avhandlingen. Lectio inleds med orden "Ärade kustos, ärade opponent, ärade åhörare". Respondenten kan sätta sig efter inledningsfrasen. Lectio bör räcka minuter. - Efter avslutad lectio kan respondenten till opponenten överlämna en skriftlig förteckning över iakttagna tryckfel. Förteckningen kan även utdelas till publiken. - Respondenten avslutar stående sin lectio med orden: "Jag ber den av institutionsrådet utsedda opponenten att framställa de anmärkningar, som min avhandling kan ge anledning till." Om disputationen fortsätter på annat språk än svenska ska frasen även sägas på detta språk. Respondenten förblir stående. - Opponenten reser sig och gör ett kort (högst 15 minuter långt) allmänt uttalande, som belyser avhandlingens ämne, dess art och betydelse för forskningen. En värdesättning av avhandlingen bör inte göras i detta skede. Efter detta sätter sig opponent och respondent. - I början av den egentliga granskningen berör opponenten allmänna och metodiska frågor samt andra för avhandlingens bedömande viktiga synpunkter, varefter opponenten övergår till detaljgranskningen. Opponenten bör sträva efter att formulera avgränsade frågor och aktivt gå i dialog med respondenten. - Kustos för ordet och ser till att respondenten omedelbart får besvara varje anmärkning och att anmärkningarna inte går utom ämnet. Om opponent och respondent upprepat faller varandra i talet ska kustos återkalla dem till ordningen. - Om granskningen förefaller att ta lång tid kan kustos avbryta disputationen för en kort paus. - Opponenten avslutar sin granskning genom att resa sig och ge ett sammanfattande omdöme om avhandlingen. Opponenten ger uttryck för att han/hon kan godkänna avhandlingen: "Med beaktande av avhandlingen och dess försvar är det härmed möjligt för mig att rekommendera hos institutionsrådet att avhandlingen godkänns för sitt ändamål.". Respondenten framför stående sitt tack till opponenten, varefter opponenten och respondenten sätter sig. - Respondenten vänder sig sittande till publiken och säger: Jag uppmanar dem av de närvarande som för egen del har något att anmärka mot min avhandling, att hos kustos anhålla om ordet. - Då ingen längre ber om ordet eller då den tillåtna tiden har gått, reser sig kustos och avslutar disputationen med orden: Disputationen är härmed avslutad. 6 (6)