Branden i KTH Arkitektur, Stockholm

Transkript

1 Projekt Projektnummer Branden i KTH Arkitektur, Stockholm Handläggare Datum Per Rohlén Internkontroll Datum Staffan Bengtsson Branden i KTH Arkitektur, Stockholm Uppdrag: att fastställa brandorsaken till branden på KTH Arkitektur Uppdragsgivare: Kammarkollegiet 1. Allmänt Underlaget för denna rapport har inhämtats dels vid flera platsbesök dels genom intervjuer med - brandmästare och rökdykare på Östermalm brandstation - RVR-ledare - studentkårens ordförande och klubbmästare - jourhavande brandinspektör - rivare samt - Ken Bergström, Projektbyrån dels via rapporter - polisrapport - räddningstjänstens insatsrapport - RVR-rapport - larmlista brandlarmscentral 2. Sammanfattning Branden på KTH-Arkitektur har troligen startat som en vindsbrand och har spritt sig ner i underliggande lokaler. Brandorsaken är okänd. 3. Handelseförlopp (Tidsangivelse enl. räddningstjänsten - SSRC) Den 4 maj kl inkommer ett automatlarm med adress Östermalmsgatan 26 KTH Arkitektur till SOS Alarm larmas Östermalms brandstation, som är på väg hem från att automatlarm -Sjöhistoriska museet. På vägen fram inkommer telefonlarm om att lågorna slår ut genom ett fönster mot Uggleviksgatan. Vid framkomsten konstaterades full brand och att det var kraftig rökutveckling från en stor del av taket. Stockholm Karlstad Falun Gävle Lidköping Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

2 Efter telefonlarmet hade ytterligare enheter larmats till platsen. Uggleviksgatan Uggleviksgatan Den första rökdykarinsatsen gjordes via en nödutgång mot Uggleviksvägen, genom aulan till det brinnande rummet H225. Rökdykarna kunde inte gå in i rummet då taket hade rasat ner utan släckte från dörröppningen. Man gjorde två släckförsök men såg att det brann vidare i takkonstruktionen. Samtidigt med rökdykarinsatserna påbörjades håltagning av taket och släckinsats med takspett. Under första timmen sätts det in ca 40 man och 15 fordon. Inriktningen var att släcka och förhindra brandspridning till höghuset. Detta sker genom rökdykarinsatser och håltagning. Efter några timmars rökdykarinsatser avbryts dessa då rasrisken bedöms för stor. Även insatsen på taket avbröts. Släckningen fortsätter utifrån bland annat genom skumfyllning av vindsutrymmet. I ett senare skede öppnas fasaden på högdelen och utrymmet skumfylls. Sent på eftermiddagen användes en mobilkran för att lyfta delar av plåttaket och efter det gick det att begränsa/släcka branden. Foto: Roland Bergström Sida 2 (9)

3 Under insatsen har RVR-ledare varit aktiv. Räddningstjänstinsatsen avslutas vid ett möte och ansvaret lämnades över till Akademiska hus. 4. Brandorsak 4.1 Brandorsaksutredningar Polisen tekniker var på plats men bedömde risken för ras så stor att man initialt inte påbörjade någon brandorsaksutredning. Följande dag beslöts att ingen utredning skall göras och ärende avskrevs. Räddningstjänsten har inte gjort någon brandorsaksutredning. 4.2 Anlagd brand Ingenting visar på att branden kan vara anlagd. 4.3 Brandfarliga Heta Arbeten Inga brandfarliga Heta Arbeten har förekommit i lokalerna inom den närmaste tiden för brandstarten. 4.4 Brandbild Skadorna i de olika lokalerna visar att branden huvudsakligen har kommit ovanifrån. Stora delar av lokalerna är oskadade men har förstörts av nerrasat tak. Allvarliga brandskador finns i rum H225 - hörnrum, H219 - kök, H220 - affär, H221, H222 och H223 mörkrum. Delar av H218 och H211 snickeri är brandskadade. Kyl Kök H219 Hörnrum H225 efter röjning Sida 3 (9)

4 Snickarverkstad H211 Snickarverkstad H Brandlarm Lokalerna har ett heltäckande brandlarm huvudsakligen bestående av värmedetektorer. Första larmet kommer från sektion 12 dvs. rummet där lågorna står ut genom fönstret Larmet har utlösts enl. följande (viss differens mellan brandlarmsklockan och SSRC) Sektion Tid Lokal Plan L=lågdel H=högdel 12 07:11:38 Aula, hörnrum H225 L2 7 07:17:58 Hall L1 - L :32:50 H :33:08 H :33:14 H :40:42 Servering H2 8 07:42:52 L :49:43 Entréhall H :39:34 H :59:06 H :14:58 H :16:42 H :29:24 H :59:10 Kök H219, snickeri L2 Sida 4 (9)

5 Lågor utgenom fönster i hörnrum H225 Kök H219 Första rökdykarinsats Snickarverkstad 4.6 Möjliga startplatser Genomgång av brandplatsen visar på tre möjliga platser för brandstart: 1. Hörnrum H Köket rum H Vindsutrymmet Hörnrummet H225 Rummet användes av styrelsen för studentkåren och var möblerat med ett stort bord och stolar, bokhyllor, två mickrovågsugnar, vattenkokare samt ett elektriskt värmeelement som används vintertid.. Taket hade rasat ner i rummet och täckte stora delar av detta. Fönsterna i rummet var isolerglas + en innerruta. Två av fönstersektionerna var trasiga. Sida 5 (9)

6 Mickrovågsugnar Elelement vid dörr Rummet har röjts, i strid med givna direktiv, varför en närmare undersökning är omöjlig. Röjningledaren säger att bordet endast var sotigt på ovansidan varför det inte kan ha varit utsatt för någon längre brandpåverkan innan yttertaket rasade ner Kök H219 Rummet användes av studentkåren som bar vid fester. Senaste gången det användes var för drygt en månad sen. I köket fanns diskoanläggning med ett flertal högtalare, diskmaskin, spis, tre mickrovågs-ugnar, en ölkyl med glasdörr, ett vanligt kylskåp, hyllor med porslin och glas samt två mobila barenheter. Kylskåpet bedöms vara tillverkat tidigare än 1996 (då slutade man tillverka kylskåp i brun kulör). Rummet var avgränsat och låst med skjutdörrar. Utrymmet ovan dörrpartiet, som har mindre hål, var täckt med plywoodskivor. Det har brunnit under lång tid i rummet, troligen utan att något släckförsök har gjorts, då rummet ligger mitt i våningsplanet och inte är nåbart för släckning från utsidan Rummet är totalskadat. Motsvarande skador finns i rum H220, 221,222 och 223 affär och fotolab Vindsutrymme Taket består från insidan av - perforerad aluminiumplåt - mineralull - tomutrymme Sida 6 (9)

7 - bärande träreglar - råspont - kopparplåt Taket bärs upp av en stålbalkskonstruktion. 4.7 Brandstiftare I hörnrummet finns ett elektriskt element. Statusen på detta är okänd. I köket finns ett äldre kylskåp troligen tillverkat innan1996 vilket innebär att kompressorns relä kan vara en brandstiftare. I kylskåp efter 1997 är reläerna åtgärdade. Möjliga brandstiftare på vinden är okända. 4.8 Bedömning av olika startalternativ Hörnrummet 225 Brandlarmets sektion 12, där hörnrummet ingår, larmade först. 6 minuter senare utlöses sektion 7 stora hallen troligen pga rökspridning. Inom den sektionen finns några rökdetektorer. Vid räddningstjänstens framkomst slår lågorna ut genom fönstret och har gjort så i 3-5 minuter. Brandlarmet löser ut vid ca 70ºC dvs. kl. 07:10:06 och några minuter senare kommer telefonlarmet om lågor ut genom fönstret. Detta snabba brandförlopp tyder på att branden inte har startat i hörnrummet. Inredningen i rummet är tämligen intakt trots den intensiva branden vilket tyder på att branden i rummet har startat när taket har trillat ner. De aktuella fönsterna går sönder vid 3-400º C vilket innebär att det nerrasade taket troligen har slagit sönder fönsterna. Ventilationskanalen från rummet är helt oskadad i det angränsande rummet. Sida 7 (9)

8 Ventilationskanal i hörnrummet Samma kanal i rummet bredvid Köket 219 Vid en första genomgången av brandplatsen syntes branden ha startat i köket och troligen av det gamla kylskåpet eftersom den delen av lokalerna är svårast brandskadad. Efter kontakt med räddningstjänsten rökdykarna såg ingen brand - och analys av brandlarmstiderna är bedömningen att branden inte har startat i köket. Totalskadan beror på att taket har rasat in och ingen släckinsats har gjort i den delen av lokalen. Brandlarmets sektion 11, där köket ingår, larmade först kl. 08:59:10 dvs. 1 timme och 50 minuter efter första larm. På väg mot brandrummet kontrollerar rökdykarna lokalerna med sin IR-kamera och den ger inget utslag när man mäter mot köket. ÖM:s brandmästare har på ett tidigt stadium passerat högdelens korridor och sett in i lokalerna genom en glasdörr och då sett att röken låg halvvägs ner mot golvet och ingen brand. Glasdörr melllan hög och lågdel Sida 8 (9)

9 4.8.3 Vindsutrymmet Hela skadebilden tyder på att branden har kommit uppifrån och ner i lokalerna. Vid ÖM:s ankomst var det kraftig rökutveckling från en stor del av taket enl. brandmästaren. Med det korta tidsförloppet i hörnrummet bör inte branden ha startat i rummet och kunna sprida sig ut på vinden utan det brann på vinden vid ÖM:s ankomst.. Hur vindsbranden har startat har inte gått att fastställa. 5. RVR-insats Första dygnet fick RVR-personalen inte tillträde till brandplatsen pga. rasrisk utan inriktade arbetet på att åtgärda sot och vattenskador i höghusdelen. Vid ett möte den 5 maj dvs dagen efter branden lämnade RVR-ledaren över ansvaret till Kammarkollegiets representant och OCAB. Ännu efter tre veckor efter branden är snickerimaskiner, datautrustning mm inte åtgärdade utan står och rostar. Efter drygt en vecka sätts avfuktare in i några lokaler men åtgärderna följs inte upp. Ej åtgärdad snickerimaskin Felaktigt hanterad avfuktare Sida 9 (9)