Handledning Investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen ESV 2015:61

Transkript

1 Handledning Investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen ESV 2015:61

2 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande. Publikationen kan laddas ner som PDF och beställas från Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Datum: Dnr: /2015 Copyright: ESV Rapportansvarig: Curt Johansson Omslag: istockphoto/leonardo Patrizi

3 Förord Den här handledningen syftar till att stödja myndigheterna att tillämpa bestämmelserna om vilken information om investeringar som ska finnas i budgetunderlaget/verksamhetsplanen från och med Vi inleder handledningen med att förklara och definiera de viktiga begrepp som används. Därefter beskriver vi vilken information myndigheten ska lämna beroende på vilken typ av investering man har. Vi förklarar också vad som ska anges på respektive rad i de olika tabellerna och vad informationen ska användas till. Handledningen riktar sig främst till er som arbetar med budgetunderlaget/ verksamhetsplanen och som tar fram uppgifter om investeringar. Handledningen är också ett stöd för handläggarna i Regeringskansliet som ska ta emot och analysera informationen som myndigheten lämnar. Handledningen har utarbetats inom avdelningen Statlig redovisning och finansiering vid Ekonomistyrningsverket (ESV). Ställ gärna frågor eller lämna synpunkter på innehållet till red@esv.se, eller på telefon

4 4 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

5 innehåll Innehåll 1 Inledning Definition av verksamhetsinvesteringar och samhällsinvesteringar Övergripande utgångspunkter 8 2 Verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget Planerade verksamhetsinvesteringar 9 Vilka uppgifter ska ni lämna om verksamhetsinvesteringar? 10 Vad ska ni redovisa på respektive rad? Särskild information om verksamhetsinvesteringar 12 Vilka uppgifter ska ni lämna om större verksamhetsinvesteringar? 13 Vad ska ni redovisa på respektive rad? Information om låneram och räntor 14 Vilken information ska ni lämna om lån i Riksgäldskontoret? 15 Vad ska ni redovisa på respektive rad? Redovisningsexempel för två olika myndigheter 16 Budgetunderlag för en myndighet med begränsad investeringsverksamhet 16 Budgetunderlag för en myndighet med omfattande investeringsverksamhet 18 3 Samhällsinvesteringar i budgetunderlaget Förslag till investeringsplan 23 Vilka uppgifter ska lämnas i investeringsplanen? 25 Indelning av objekt och objektgrupper 25 Vad ska ni redovisa på respektive rad? Information om övrig kreditram och räntor 27 Vad ska ni redovisa på respektive rad? 28 4 Investeringar hos affärsverk Förslag till investeringsplan för affärsverken 31 Vilka uppgifter ska ni lämna i investeringsplanen? 32 Vad ska ni redovisa på respektive rad? Information om övrig kreditram och räntor 33 Vad ska ni redovisa på respektive rad? 34 Bilaga 1 Regler om investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 37 9 kap. Budgetunderlag och underlag för fördjupad prövning 37 ESV:s föreskrifter till 9 kap ESV:s allmänna råd till 9 kap kap. Särskilda bestämmelser för affärsverk 43 ESV:s föreskrifter till 10 kap ESV:s allmänna råd till 10 kap investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 5

6 6 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

7 inledning 1 Inledning Myndigheterna ska från och med 2016 lämna utökad information om investeringar i budgetunderlaget och i verksamhetsplanen (affärsverk). Detta beslutade regeringen i juni 2015 genom ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). De nya reglerna syftar till att förbättra redovisningen, styrningen och uppföljningen av statens investeringar. Det möjliggör bland annat för regeringen att kunna presentera enhetligt strukturerade investeringsplaner för samhällsinvesteringar inom olika områden. Därutöver kommer regeringen kunna presentera en sammanställning av statens samtliga planerade investeringar för riksdagen. Ekonomistyrningsverket (ESV) har beslutat om föreskrifter och allmänna råd till de nya förordningsreglerna. En sammanställning av de nya reglerna finns i bilaga 1. Denna handledning syftar till att stödja er som arbetar på myndigheter i hur de nya bestämmelserna ska tillämpas när ni ska lämna information om investeringar i budgetunderlaget/verksamhetsplanen. Handledningen beskriver dock inte hur en eventuell investeringsbudget som beslutas av regeringen i regleringsbrevet ska följas upp i myndighetens årsredovisning enligt 3 kap. 2 FÅB. Myndigheten kan behöva lämna information om investeringar i tre olika tabeller: Planerade verksamhetsinvesteringar Särskild information om planerade verksamhetsinvesteringar överstigande 20 miljoner kronor Förslag till investeringsplan för samhällsinvesteringar De flesta myndigheter behöver dock endast lämna information om planerade verksamhetsinvesteringar. Vi förklarar vad verksamhetsinvesteringar respektive samhällsinvesteringar är i avsnitt 1.1. Kapitel 2 handlar om hur myndigheten bör redovisa verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget. I kapitel 3 beskriver vi vilken information som myndigheten behöver lämna för samhällsinvesteringar. Kapitel 4 handlar om affärsverkens investeringar och vilka särskilda bestämmelser som gäller för dem Definition av verksamhetsinvesteringar och samhällsinvesteringar Med verksamhetsinvesteringar avses investeringar som används i myndighetens verksamhet och som finansieras med lån i Riksgäldskontoret, bidrag eller finansiell leasing. Verksamhetsinvesteringar är även sådana investeringar i anläggnings- 1 Affärsverk är undantagna från bestämmelserna om finansiering av investeringar i 2 kap. kapitalförsörjnings - förordningen. Det är endast reglerna om finansiering av aktier i 2 kap. 7 som gäller för affärsverk. investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 7

8 inledning tillgångar för vilka regeringen i särskild ordning har beslutat 2 ska finansieras med anslag. Med samhällsinvesteringar avses investeringar som riksdagen beslutar om i särskild ordning, antingen genom att anvisa anslag eller en särskild låneram (övrig kreditram). Indelningen i samhällsinvesteringar och verksamhetsinvesteringar i budgetunderlag och investeringsplaner är alltså kopplad till den finansiella styrningen. Det är inte anläggningstypen eller hur investeringen används som avgör klassificeringen. Fastigheter är exempel på anläggningstillgångar som i vissa fall är samhällsinvesteringar och i andra fall verksamhetsinvesteringar. Om riksdagen beslutar om finansiering av fastigheten genom att anvisa anslag eller en särskild kreditram är det en samhällsinvestering. Om fastigheten däremot finansieras via den generella låneramen eller genom en donation är det en verksamhetsinvestering. 1.2 Övergripande utgångspunkter I de nya bestämmelserna om budgetunderlaget/verksamhetsplanen framgår att uppgifter om investeringar ska avse de fyra nästföljande budgetåren. Det är ytterligare ett år i förhållande till tidigare bestämmelser. Information i tabellerna ska lämnas i tusentals kronor, exklusive moms. Beräkningen bör ske i gällande penningvärde, det vill säga ni bör normalt inte ta hänsyn till framtida prisstegringar. Enskilda rader i tabeller kan ni ta bort om de inte är relevanta för er verksamhet. Summeringsrader måste ni dock alltid ha med i respektive tabell. Ni ska också lämna en kort redogörelse i anslutning till respektive tabell över vilken verksamhet som investeringarna ska tillgodose. Om väsentliga ändringar har gjorts från tidigare års beräkningar ska ni kommentera detta. Om en planerad verksamhetsinvestering överstiger 20 miljoner kronor ska ni lämna information om det enskilda investeringsobjektet i en särskild tabell. Hur ni ska lämna denna information beskriver vi i avsnitt 2.2. De uppgifter ni ska lämna om lån och ränteutgifter i budgetunderlaget är i allt väsentligt oförändrade. En nyhet är att myndigheter som finansierar samhällsinvesteringar via en särskild låneram i Riksgäldskontoret (övrig kreditram) ska lämna motsvarande uppgifter som ni gör om den generella låneramen. Hur ni ska hantera dessa nya krav beskriver vi i avsnitten 3.2 och 4.2 (affärsverk). 2 Ett sådant beslut finns ofta i myndighetens regleringsbrev. 8 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

9 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget 2 Verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget Det här kapitlet handlar om vilken information som ni ska lämna om verksamhetsinvesteringar och deras finansering. I avsnitt 2.4 finns två exempel på hur myndigheter lägger in information om verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget. 2.1 Planerade verksamhetsinvesteringar I tabellen ska alla verksamhetsinvesteringar finnas med, det vill säga även investeringar som ni finansierar med bidrag, finansiell leasing eller där regeringen beslutat om undantag från att lånefinansiera investeringar. Investeringar i finansiella tillgångar och utlåning ska ni inte redovisa i tabellen. Ni ska lämna information om planerade verksamhetsinvesteringar enligt tabell 1. Tabell 1. Verksamhetsinvesteringar (tkr) År -1 Utfall År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m. m. Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering De uppgifter ni lämnar ger Regeringskansliet bättre information om era investeringar, vilket möjliggör en bättre styrning och uppföljning. Därutöver kommer Regeringskansliet att använda informationen för att sammanställa statens samtliga investeringar och deras finansiering i budgetpropositionen. Det är därför investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 9

10 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget viktigt att alla myndigheter lämnar information om investeringar på ett enhetligt sätt och enligt strukturen i tabellen. Om ni vill lämna kompletterande information om investeringar bör ni göra detta i anslutning till tabellen. Vilka uppgifter ska ni lämna om verksamhetsinvesteringar? Uppgifterna om investeringar ska avse de fyra nästföljande budgetåren och dessutom innehålla en prognos för innevarande år, samt utfallet för det senast avslutade räkenskapsåret. Ni ska redovisa samtliga verksamhetsinvesteringar i anläggningstillgångar under respektive år i tabellen, såväl färdigställda som tillgångar under uppförande (pågående nyanläggningar). Investeringar som ni finansierar med anslag med stöd av 2 kap. 6 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) ska ni inte redovisa i tabellen för verksamhetsinvesteringar. Det gäller exempelvis Trafikverkets väg- och järnvägsanläggningar, Försvarsmaktens investeringar i försvarsmateriel samt Naturvårdsverkets naturtillgångar. Regeringen kan även föreslå att riksdagen ska besluta om investeringar som uppgår till betydande belopp genom att anvisa en särskild låneram (övrig kreditram). Investeringar som finansieras från en övrig kreditram ska ni inte redovisa i tabellen för verksamhetsinvesteringar eftersom de definieras som samhällsinvesteringar. Vilken information som ni ska lämna om samhällsinvesteringar finns i kapitel 3. Om ni inte har fått information om att investeringarna ska finanseras via en övrig kreditram redovisar ni dem i budgetunderlaget i tabellen för verksamhetsinvesteringar. Vad ska ni redovisa på respektive rad? Raderna i tabellen för verksamhetsinvesteringar utgår från den uppdelning som finns i balansräkningen. En viktig skillnad är dock att ni ska redovisa pågående anläggningstillgångar som är under uppbyggnad under den post där ni slutligt kommer att redovisa dem. Utgifter som inte uppfyller definitionen av anläggningstillgångar ska ni inte redovisa som investering i tabellen för verksamhetsinvesteringar. Av tabell 1 framgår att ni ska dela upp investeringarna i fyra anläggningsslag. Immateriella investeringar Datasystem och rättigheter Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer Byggnad, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar På raden Datasystem och rättigheter ska ni redovisa alla planerade investeringar i immateriella anläggningstillgångar (S-koderna 1011, 1012, 1031 och 1032), 10 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

11 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget både de tillgångar som är under utveckling och de som är färdigställda. I balansräkningen kommer ni att redovisa dessa på balansposterna Balanserade utgifter för utveckling och Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar. På raden Maskiner, inventarier och installationer ska ni redovisa de planerade investeringar som ni kommer att redovisa under posten med samma benämning i balansräkningen (S-koderna 1211 och 1212). Därutöver ska ni redovisa den del av pågående nyanläggningar som är hänförbara till maskiner, inventarier och installationer på denna rad (del av S-koderna 1271 och 1272). På raden Byggnader, mark och annan fast egendom ska ni redovisa alla planerade investeringar som ni kommer att redovisa under posten med samma benämning i balansräkningen (S-koderna 1111, 1112, 1113). Därutöver ska ni redovisa den del av pågående nyanläggningar som är hänförbara till byggnader, mark och annan fast egendom på denna rad (del av S-koderna 1271 och 1272). På raden Övriga verksamhetsinvesteringar ska ni redovisa de investeringar som inte hör hemma under någon av de övriga posterna, exempelvis förbättringsutgifter på annans fastighet och eventuella beredskapstillgångar som inte är samhällsinvesteringar. Därutöver ska ni redovisa den del av pågående nyanläggningar som är hänförbara till dessa tillgångar på denna rad (del av S-koderna 1271 och 1272). Raderna under rubriken Finansiering, där ni ska specificera finansieringen av investeringarna, är indelade utifrån bestämmelserna i kapitalförsörjningsförordningen. Som vi tidigare nämnt ska myndigheter normalt finansiera verksamhetsinvesteringar med lån i Riksgäldskontoret. Investeringar som ni ska finansiera med lån ska ni redovisa på raden Lån i Riksgäldskontoret. När ni lägger in finansieringen av verksamhetsinvesteringar i tabellen ska ni inte ta hänsyn till om ni hunnit ta upp lån för alla investeringar vid årets slut. Det kan ni däremot eventuellt behöva beakta i tabellen Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar. Hur ni ska göra detta beskrivs vidare i avsnitt 2.3. Av kapitalförsörjningsförordningen framgår att investeringar även kan finansieras med bidrag eller finansiell leasing. Om ni planerar att finansiera investeringar på detta sätt redovisar ni det på respektive rad för Bidrag eller Finansiell leasing. På raden Bidrag ska ni även redovisa eventuella inomstatliga bidrag som finansierar planerade verksamhetsinvesteringar. För att ni ska kunna finansiera investeringar med inomstatliga bidrag krävs dock regeringens medgivande. På raden Anslag ska ni redovisa verksamhetsinvesteringar som regeringen i särskild ordning har beslutat inte ska lånefinansieras. Anslagsfinansierade samhällsinvesteringar ska ni dock inte ta upp i tabellen för verksamhetsinvesteringarna och inte heller på raden Anslag. Det är alltså viktigt att skilja på anslagsfinansierade samhällsinvesteringar, där riksdagen fattat beslut, från de investeringar där ni har fått undantag från att lånefinansiera i ert regleringsbrev. Raden Summa finansiering ska överensstämma med raden Summa verksamhetsinvesteringar. investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 11

12 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget 2.2 Särskild information om verksamhetsinvesteringar Myndigheter ska lämna särskild information om alla verksamhetsinvesteringar som överstiger 20 miljoner kronor. Beloppet avser vad respektive investeringsobjekt beräknas uppgå till totalt i er balansräkning. Ni ska lämna särskild information om investeringen antingen har påbörjats men ännu inte färdigställts, eller är planerad att påbörjas innevarande eller nästföljande budgetår. Ni behöver alltså inte lämna särskild information för investeringar ni planerar att göra år 2 eller senare. Investeringar som ni planerar att göra och som överstiger 20 miljoner kronor per investeringsobjekt ska ni redovisa enligt tabell 2. Tabell 2. Särskild information om verksamhetsinvesteringar (tkr) Totalt Ack. utfall År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4-XX Verksamhetsinvesteringar per objekt Objekt X Objekt Y Summa utgifter för investeringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag Summa finansiering Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m. m. Maskiner och inventarier Fastigheter och mark Övriga verksamhetsinvesteringar Summa investeringar i anläggningstillgångar 12 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

13 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget Syftet med bestämmelserna är att få en mer konsekvent hantering av större investeringar inom staten. Regeringen vill alltså stärka styrningen av större verksamhetsinvesteringar. Uppgifterna som lämnas i tabellen kan exempelvis användas till att bedöma om vissa verksamhetsinvesteringar ska finansieras via en särskild låneram (övrig kreditram) istället för med den generella låneramen. Uppgifterna kan också i förekommande fall när det bedöms vara ett lämpligt sätt att styra investeringarna ligga till grund för en investeringsbudget i myndighetens regleringsbrev. Behov av att lämna särskild information kan bli aktuellt exempelvis för it-investeringar, forskningsutrustningar, fordon och farkoster. Affärsverk omfattas inte av kravet att lämna särskild information om verksamhetsinvesteringar. Vilka uppgifter ska ni lämna om större verksamhetsinvesteringar? Uppgifterna om större investeringar ska avse det totala investeringsbeloppet per objekt, ackumulerat utfall från tidigare år, en prognos för innevarande år och beräknade investeringar för de fyra nästföljande budgetåren. I sista kolumnen i tabellen ska ni lägga in eventuella utgifter för investeringsobjekt som ni beräknar uppstå under år fyra och därefter. I tabellen ska alla objekt som ni beräknar redovisa som anläggningstillgång till ett belopp som överstiger 20 miljoner finnas med, även om ni tidigare år har gjort en annan bedömning. Ni kan alltså under första året gjort en bedömning att anskaffningsutgiften för ett objekt är 15 miljoner kronor, vilket innebär att det inte behöver finnas med i sammanställningen. Efterföljande år kan en ny bedömning medföra att anskaffningsutgiften beräknas till 22 miljoner kronor. Investeringsobjektet ska då tas med i sammanställningen även om en stor del av de beräknade utgifterna redan har uppkommit. Kravet på att lämna särskild information om större verksamhetsinvesteringar innebär inte att ni behöver regeringens medgivande för att påbörja projekten. Ni ska då redovisa särskild information om det tillkommande investeringsobjektet i budgetunderlaget efterföljande år om det överstiger beloppsgränsen. En förutsättning är att ni kan finansiera planerade investeringar inom den befintliga låneramen hos Riksgäldskontoret. I de fall investeringen kommer att byggas upp under flera år ska ni redovisa projektet i budgetunderlaget fram till dess att investeringen är färdigställd. Ni ska varje år lämna en ny bedömning av de totala utgifterna för investeringen i budgetunderlaget och dessutom redovisa hur stora utgifter som ni har haft till och med den senaste fastställda årsredovisningen. Ni bör vanligtvis definiera ett objekt i budgetunderlaget som avskrivningsobjektet i anläggningsregistret. Flera tillgångar av samma art bör ni dock hantera som enbart ett objekt i tabellen. Om det totala anskaffningsvärdet för flera likartade tillgångar överstiger 20 miljoner kronor bör ni alltså redovisa dem i tabellen. Det kan exempelvis vara aktuellt om ni planerar att anskaffa flera fordon investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 13

14 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget eller farkoster av samma typ. Om en it-investering består av flera delsystem bör ni hantera systemen som ett objekt och beloppsgränsen gäller då för den totala it-investeringen. Också väsentliga investeringsrelaterade utgifter som inte uppfyller definitionen av anläggningstillgångar bör ni ta med i tabellen. Det är viktigt för att regeringen ska kunna få en heltäckande bild av de totala kostnaderna för större investeringar. Sådant som ni skulle kunna inkludera är exempelvis kostnader för planering, förberedelser och andra löpande kostnader som ni inte får ta upp som anläggningstillgång. Att ta med dessa uppgifter i tabellen är speciellt viktigt för it-investeringar och egenutvecklade anläggningstillgångar eftersom det är vanligt att de totala kostnaderna är betydligt större än vad ni kommer att redovisa som anläggningstillgång. De totala kostnaderna för projektet lägger ni in i beloppet för respektive objekt. Det belopp som ni beräknar redovisa som anläggningstillgång summerar ni på aktuell rad under rubriken Varav investeringar i anläggningstillgångar. Vad ska ni redovisa på respektive rad? Under avsnittet Verksamhetsinvesteringar per objekt ska ni redovisa investeringsobjekt som ni beräknar kommer att ha ett anskaffningsvärde som överstiger 20 miljoner kronor. Ni ska redovisa per investeringsobjekt. Flera likartade avskrivningsobjekt bör ni slå samman till ett objekt. Om ni bedömer att det finns väsentliga utgifter som ni inte kommer att redovisa som anläggningstillgång bör ni ta med dessa under respektive investeringsobjekt. Ni bör lämna en kort redogörelse för respektive objekt och eventuellt vilka osäkerheter som finns när det gäller att beräkna investeringskostnaderna. Under avsnittet Finansiering lämnar ni information om hur ni kommer att finansiera anskaffningen av de redovisade objekten. Om det finns utgifter relaterade till objektet som ni inte kommer att redovisa som anläggningstillgångar bör ni i anslutning till tabellen kommentera hur dessa utgifter ska finansieras. Det kommer i sådana fall framgå av tabellen att Summa utgifter för investeringar inte kommer att vara samma belopp som Summa finansiering. Ni ska alltså inte lägga in finansieringen av löpande verksamhetsutgifter under avsnittet Finansiering i tabellen. Under avsnittet Varav investeringar i anläggningstillgångar ska ni dela upp de utgifter som ni beräknar att redovisa som anläggningstillgångar på motsvarande sätt som i tabellen för verksamhetsinvesteringar. Raden Summa finansiering ska överensstämma med raden Summa investering i anläggningstillgångar. 2.3 Information om låneram och räntor Alla myndigheter som finansierar investeringar med lån i Riksgäldskontoret ska lämna informationen om låneram och räntor enligt tabell 3. De flesta myndigheter 14 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

15 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget ska alltså lämna två tabeller, dels en tabell för planerade verksamhetsinvesteringar, dels en tabell med låneram och räntor för planerade verksamhetsinvesteringar. Tabell 3. Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr) År -1 Utfall År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4 IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning Amorteringar UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde xx anslag xx Övrig finansiering Informationen behövs för att Regeringskansliet ska kunna ta fram ett förslag till riksdagsbeslut om låneram för verksamhetsinvesteringar och för att kunna bedöma utvecklingen av låneramen och ränteutgifterna för den enskilda myndigheten. Vilken information ska ni lämna om lån i Riksgäldskontoret? Uppgifterna om låneram och räntor ska omfatta de fyra nästföljande budgetåren och dessutom innehålla en prognos för innevarande år och utfallet för det senast avslutade räkenskapsåret. Tabellen innehåller i allt väsentligt samma information som tidigare. Den stora skillnaden är att ni från och med 2016 ska lämna information för ytterligare ett år. Vissa benämningar har även ändrats exempelvis har Beräknad nyupplåning ändrats till enbart Nyupplåning, det vill säga ingen ändring i sak. Ränteantaganden behöver ni inte längre ta med i tabellen. Om det är relevant kan det dock fortfarande vara lämpligt att i anslutning till tabellen kommentera hur ni har beräknat ränteutgifterna. En annan förändring är att ni inte längre behöver specificera immateriella anläggningstillgångar i tabellen eftersom ni lämnar den informationen i tabellen för verksamhetsinvesteringarna. Informationen om lån i Riksgäldskontoret bör normalt överensstämma med den information som ni lämnar i tabellen Verksamhetsinvesteringar. Ni bör alltså bedöma att verksamhetsinvesteringarna under året finansieras genom lån och att ni amorterar samma år som ni gör avskrivningar. Det finns dock en möjlighet att, med stöd av ESV:s föreskrifter till 2 kap. 2 kapitalförsörjningsförordningen, ta investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 15

16 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget upp lån nästföljande budgetår för investeringar och avskrivningar gjorda i december. Om ni bedömer att dessa effekter är väsentliga kan ni lägga in ett annat belopp under nyupplåning än vad som framgår av tabellen för verksamhetsinvesteringar. Ni bör i sådana fall kommentera detta i anslutning till tabellen. Vad ska ni redovisa på respektive rad? På raden IB lån i Riksgäldskontoret tar ni upp den låneskuld som fanns i årsredovisningen per den 31 december eller den beräknade låneskulden för år 1 och senare. På raden Nyupplåning redovisar ni normalt för respektive år de investeringar som finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Uppgifterna om nyupplåning bör i budgetunderlaget vanligtvis uppgå till samma belopp som lånefinansierade investeringar i tabellen Verksamhetsinvesteringar. På raden Amorteringar redovisar ni vad ni kommer att amortera till Riksgäldskontoret respektive år. Uppgifter om amorteringar bör vanligtvis uppgå till samma belopp som beräknade avskrivningar. På raden UB lån i Riksgäldskontoret redovisar ni faställt/beräknat lån i slutet av respektive år. På raden Beslutad/föreslagen låneram ska ni redovisa beslutad låneram för innevarande och föregående år samt förslag till låneram för år 1 4. På raden Ränteutgifter redovisar ni de beräknade ränteutgifterna för lån till verksamhetsinvesteringar. I avsnittet Finansiering av räntor och avskrivningar ska ni redovisa hur ni kommer att finansiera avskrivningar och räntor. Oftast finansierar ni räntor och avskrivningar från ert förvaltningsanslag eller via avgifter. Om finansieringen sker från flera olika anslag ska ni göra en uppdelning per anslagspost/delpost. Ränteutgifter som ni inte finansierar från anslag tar ni upp under raden Övrig finansiering. Det finns dock inget krav att dela upp övrig finansiering på exempelvis avgifter och bidrag. 2.4 Redovisningsexempel för två olika myndigheter Nedan finns två exempel på hur budgetunderlaget kan se ut för dels en myndighet som har en begränsad investeringsverksamhet, dels för en myndighet som har en omfattande investeringsverksamhet. Budgetunderlag för en myndighet med begränsad investeringsverksamhet En medelstor myndighet som inte planerar att göra några verksamhetsinvesteringar som överstiger 20 miljoner kronor ska redovisa sin investeringsverksamhet i budgetunderlaget. I budgetunderlaget behöver myndigheten redovisa vilka investeringar den planerar att göra de kommande fyra åren i tabellen Verksamhetsinvesteringar. 16 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

17 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget Dessutom behöver myndigheten redovisa hur investeringarna och amorteringarna kommer att påverka låneramen och ränteutgifterna i tabellen Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar. Tabell: Verksamhetsinvesteringar Myndigheten gör en prognos som visar att man kommer att investera totalt 5 miljoner kronor under innevarande år (år 0). Investeringarna beräknas ligga på samma nivå år 1. Under innevarande år beräknar myndigheten att bygga om sina lokaler för 0,3 miljoner kronor. De planerade förbättringsutgifterna redovisar myndigheten på raden Övriga verksamhetsinvesteringar. Myndigheten ser även ett behov av att byta ut ett it-system under år 2 och systemet färdigställs under år 3. It-investeringen som uppgår till totalt 6,5 miljoner kronor redovisar myndigheten på raden Datasystem, rättigheter m. m. Det totala investeringsbehovet kommer att öka till 8 miljoner kronor under år 2 och 3 och sedan minska till 5 miljoner kronor år 4. Alla investeringar finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Information om investeringarna för myndigheten i exemplet skulle se ut enligt tabell 4. Tabell 4. Exempel på tabell för verksamhetsinvesteringar (tkr) År -1 Utfall År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m. m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m. m Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar 300 Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 17

18 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget Tabell: Låneram och ränteutgifter Förutom att redovisa uppgifter om investeringar behöver myndigheten även redogöra för hur låneramen och ränteutgifterna påverkas. Utfall år 1 hämtar myndigheten från sin senaste årsredovisning. För år 1 och år 0 har regeringen beslutat om en låneram vilken framgår av myndighetens regleringsbrev. Beslutad låneram har myndigheten lagt in under raden Beslutad/ föreslagen låneram. Beloppen som myndigheten redovisar på raden Nyupplåning under år 0 4 är detsamma som det belopp som redovisas under raden Lån i Riksgäldskontoret i tabell 4. Myndigheten bedömer att utgående balans i Riksgäldskontoret inte i någon större utsträckning kommer att påverkas av de investeringar och avskrivningar som myndigheten gör i december. Myndigheten lägger in sitt förslag till låneram för år 1 4 med utgångspunkt från beräknad utgående balans på lån i Riksgäldskontoret. Att låneramen ökar från och med år 2 förklaras av myndighetens behov av att investera i ett nytt it-system. Information om detta finns i tabellen för verksamhetsinvesteringar (tabell 4). Myndigheten har bundit räntan på vissa lån medan andra finansieras via avistakontot. Den genomsnittliga räntan beräknas till 3 procent av genomsnittligt lån under året. Information om låneram och räntor redovisar myndigheten enligt tabell 5. Tabell 5. Exempel på tabell för låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr) År -1 Utfall År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4 IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning Amorteringar UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde xx anslag xx Budgetunderlag för en myndighet med omfattande investeringsverksamhet En investeringstung myndighet ska ta fram ett budgetunderlag för sina verksamhetsinvesteringar. Myndigheten planerar att göra två investeringar som överstiger 20 miljoner kronor. Myndigheten måste alltså redovisa sina investeringar i två tabeller, en tabell för de totala verksamhetsinvesteringarna och en tabell med 18 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

19 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget särskild information för de två investeringsobjekten som överstiger 20 miljoner kronor. Därutöver ska myndigheten lämna uppgifter om utvecklingen av låneramen och ränteutgifter i en särskild tabell. Tabell: Verksamhetsinvesteringar Myndighetens totala verksamhetsinvesteringar uppgår till miljoner kronor per år, inklusive de objekt som specificeras under särskild information. I några projekt har myndigheten ansökt om bidrag och planerar att den under de kommande fyra åren kommer att kunna få totalt 45 miljoner kronor i bidrag. Erhållna bidrag redovisar myndigheten på raden Bidrag under rubriken finansiering. Myndigheten planerar även att göra vissa ombyggnationer i sina lokaler de kommande åren på 4 5 miljoner kronor årligen. Förbättringsutgifter på annans fastighet redovisar myndigheten på raden Övriga verksamhetsinvesteringar. Information om investeringar för myndigheten i exemplet skulle se ut enligt tabell 6. Tabell 6. Exempel på tabell för verksamhetsinvesteringar (tkr) År -1 Utfall År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m. m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m. m Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Summa finansiering Tabell: Särskild information om verksamhetsinvesteringar Myndigheten har påbörjat en it-investering där anskaffningskostnaden beräknas uppgå till 23 miljoner kronor. Därutöver beräknar myndigheten att det finns utgifter på 2 miljoner kronor som är hänförbara till utvecklingen av systemet men som myndigheten inte kommer att redovisa som anläggningstillgång. Under nästa år planerar myndigheten att anskaffa 10 fordon som kostar 3 miljoner kronor per styck. Fordonen kommer dock levereras under de två kommande åren (år 1 och 2). Det finns därutöver 3 miljoner kronor i utgifter hänförbara till investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 19

20 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget anskaffningen av fordonen som myndigheten inte beräknar kunna redovisa som anläggningstillgång. Båda dessa investeringar överstiger alltså gränsen på 20 miljoner kronor och därför behöver myndigheten lämna särskild information om dessa objekt. Informationen om investeringsobjekten redovisar myndigheten enligt tabell 7. Tabell 7. Exempel på tabell med särskild information om verksamhetsinvesteringar (tkr) Verksamhetsinvesteringar per objekt Totalt Ack. utfall År 0 Prognos År 1 År 2 IT-investering Anskaffning av 10 fordon Summa utgifter för investeringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Summa finansiering Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m. m Maskiner och inventarier Summa investeringar i anläggningstillgångar År 3 År 4-XX Tabell: Låneram och ränteutgifter Myndighetens totala låneram innevarande budgetår är miljoner kronor. Myndigheten beräknar att låneramen behöver öka till miljoner kronor under år 3 och 4. Utfall år 1 hämtar myndigheten från sin senaste årsredovisning. För år 1 och år 0 har regeringen beslutat om en låneram som framgår av myndighetens regleringsbrev. Beslutad låneram har myndigheten lagt in på raden Beslutad/ föreslagen låneram. Beloppen som myndigheten redovisar på raden Nyupplåning under år 0 4 motsvarar de belopp som redovisas på raden Lån i Riksgäldskontoret i tabell 6. Myndigheten bedömer att utgående balans i Riksgäldskontoret inte i någon större utsträckning kommer att påverkas av investeringar och avskrivningar som myndigheten gör i december. Myndigheten lägger in förslag till låneram för år 1 4 med utgångspunkt från beräknad utgående balans på lån i Riksgäldskontoret. 20 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

21 verksamhetsinvesteringar i budgetunderlaget Myndigheten har för närvarande bundit upp vissa lån medan andra finansieras via avistakontot. Den genomsnittliga räntan beräknas till 3 procent av genomsnittliga lån under året. Information om låneram och räntor redovisar myndigheten enligt tabell 8. Tabell 8. Exempel på tabell för låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr) År -1 Utfall År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4 IB lån i Riksgäldskontoret Investeringar Amorteringar UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde xx anslag xx investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 21

22 22 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

23 samhällsinvesteringar i budgetunderlaget 3 Samhällsinvesteringar i budgetunderlaget De myndigheter som har samhällsinvesteringar ska redovisa dessa investeringar i en tabell som benämns Förslag till investeringsplan. Investeringsplanen omfattar inte de investeringar som redovisas i tabellen Verksamhetsinvesteringar. Det gäller till exempel investeringar som finansieras av den generella låneramen eller där regeringen särskilt har beslutat om att investeringen ska finansieras med anslag, vanligtvis i ert regleringsbrev. 3.1 Förslag till investeringsplan Samhällsinvesteringar ska ni på motsvarande sätt som för verksamhetsinvesteringar dela upp på anläggningsslag och finansering. Ni ska också utifrån verksamhetens behov dela upp investeringarna i objekt/objektgrupper. Därutöver ska ni skilja på nya investeringar och vidmakthållande av befintliga investeringar. En annan viktig skillnad är att tabellen även bör innehålla vissa investeringsrelaterade utgifter som ni inte kommer att redovisa som anläggningstillgångar. Redovisade investeringar i tabellen Förslag till investeringsplan är alltså inte desamma som ni kommer att redovisa som anläggningstillgångar. Ni ska lämna information om samhällsinvesteringar i en tabell som benämns Förslag till investeringsplan enligt tabell 9. Tabell 9. Förslag till investeringsplan (tkr) År -1 Utfall År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4 Anskaffning och utveckling av nya investeringar Objekt/objektgrupp A Objekt/objektgrupp B Summa utgifter för anskaffning och utveckling Varav investeringar i anläggningstillgångar Väganläggningar Järnvägsanläggningar Byggnader, mark och annan fast egendom Maskiner, inventarier och installationer Beredskapstillgångar Tabellen fortsätter på nästa sida investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 23

24 samhällsinvesteringar i budgetunderlaget (tkr) År -1 Utfall År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4 Finansiering Anslag (indelat per post) Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) Bidrag/medfinansiering Övrig finansiering Summa finansiering av anskaffning och utveckling Vidmakthållande av befintliga investeringar Objekt/objektgrupper A Objekt/objektgrupper B Summa utgifter för vidmakthållande Varav investeringar i anläggningstillgångar Väganläggningar Järnvägsanläggningar Byggnader, mark och annan fast egendom Maskiner, inventarier och installationer Beredskapstillgångar Finansiering Anslag (indelat per post) Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) Bidrag/medfinansiering Övrig finansiering Summa finansiering av vidmakthållande Den information om samhällsinvesteringar som ni lämnar i budgetunderlaget kommer att användas både för att sammanställa statens investeringar i anläggningstillgångar och för att ta fram en investeringsplan för er verksamhet i budgetpropositionen. Eftersom investeringsplanen även ger information om hur samhällsinvesteringar finansieras, är det möjligt att hänföra investeringarna till det förslag till finansiering som regeringen lägger fram för riksdagen att besluta om. När man ställer samman statens investeringar är det inte lämpligt att använda gemensamma objekt/objektgrupper för staten som helhet. Uppdelningen behöver primärt anpassas till behovet av att styra de enskilda verksamheternas investeringar. Styrning och uppföljning av objekt/objektgrupper och investeringsrelaterade utgifter kommer alltså ske i respektive verksamhet. 24 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

25 samhällsinvesteringar i budgetunderlaget Vilka uppgifter ska lämnas i investeringsplanen? Uppgifterna om investeringar ska omfatta de fyra nästföljande budgetåren och dessutom innehålla en prognos för innevarande år och utfallet för det senast avslutade räkenskapsåret. Investeringsplanen ska delas in i anskaffning och utveckling av nya investeringar samt vidmakthållande av befintliga investeringar. Båda kategorierna kan innehålla såväl belopp för anskaffningsutgifter för anläggningstillgångar som kostnader i resultaträkningen. Tabellen ska åtminstone innehålla det som ni redovisar som anläggningstillgångar, men väsentliga kostnader som är direkt hänförliga till anskaffning eller vidmakthållande av investeringarna bör ni också ta med. Ni ska i tabellen dela in investeringarna i objekt eller objektgrupper. Utgångspunkten för indelningen bör vara en struktur som går i linje med myndighetens långsiktiga planering av investeringar. Objekt och objektgrupper bör överensstämma med eller gå att härleda från de avskrivningsobjekt som ni använder i anläggningsregistret. Det är viktigt att ni får summa finansiering att överensstämma med summa utgifter för nya och befintliga investeringar. Indelning av objekt och objektgrupper Det finns inga generella bestämmelser om hur objekt/objektgrupper ska delas upp eller om vilka investeringsrelaterade utgifter som ska finnas med i tabellen. Informationen behöver anpassas till respektive verksamhet och till regeringens behov av att styra och följa upp investeringar. Ni har möjlighet att dela in objekt/objektgrupper på olika sätt. Om regeringen inte har tagit ställning till vilka objekt/objektgrupper som era samhällsinvesteringar ska delas in i får myndigheten bestämma uppdelningen själv. Ni bör dock göra det i samråd med Regeringskansliet. Det finns fyra grundläggande sätt att dela upp samhällsinvesteringar som vi har funnit lämpliga: Verksamhetsstruktur Anläggningstyp Region Specifikation av större objekt Om regeringen tar ställning till långsiktiga investeringsplaner i särskild ordning bör samhällsinvesteringarna i tabellen Förslag till investeringsplan utgå från den uppdelning som finns i dessa planer. Det gäller exempelvis för infrastrukturella investeringar som vägar och järnvägar. Att dela upp investeringar i en verksamhetsstruktur kan vara lämpligt om det finns en vedertagen struktur som myndigheten följer upp sin verksamhet i och då investeringarna främst är ett medel att uppnå mål i den verksamheten. Det skulle exempelvis kunna gälla stridskrafterna inom försvaret eller fastigheter i utlandet. investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 25

26 samhällsinvesteringar i budgetunderlaget Ett annat sätt att dela upp investeringar är efter anläggningstyper, exempelvis olika kategorier av fastigheter eller fordon. En uppdelning i verksamhetstruktur kan helt eller delvis sammanfalla med anläggningstyp, till exempel om myndighetens verksamhet är kopplad till anläggningstyp. Ibland kan det vara intressant att dela upp investeringar i en regional struktur. En sådan uppdelning kan vara lämplig om myndighetens verksamhet bedrivs i regioner som är relevant för statsmakterna att ha som utgångspunkt för styrningen. Om samhällsinvesteringar är uppdelade på ett fåtal stora investeringsobjekt kan myndigheten redovisa dessa per objekt i investeringsplanen. Det kan exempelvis bli aktuellt om vissa fartygsinvesteringar ska finansieras från en särskild låneram (övrig kreditram) i Riksgäldskontoret. Det kan finnas ett intresse av flera strukturer på en myndighets investeringsverksamhet. I sådana fall kan en av strukturerna behöva vara primär för den rapporterade investeringsplanen. För väl avgränsade investeringsobjekt kan myndigheten naturligtvis använda olika strukturer så länge dessa hålls isär i redovisningen och således inte överlappar varandra. För fastighetsförvaltande myndigheter finns det krav att redovisa investeringar som överstiger ett visst belopp per objekt. Det kan vara lämpligt att omfatta inte bara förgående års investeringar utan även ackumulerade investeringar från tidigare år vid en objektvis redovisning. Det kan ni göra genom att komplettera tabellen Förslag till investeringsplan med ytterligare en kolumn för ackumulerat utfall. Om ni summerar fastigheterna i överordnade objektgrupper kan ni i stället i en specifikation till objektgrupperna ha en objektvis redovisning. Redovisning av vidmakthållande åtgärder En viktig skillnad mellan verksamhetsinvesteringar och samhällsinvesteringar är att ni ska dela upp de senare på nyanskaffningar och vidmakthållande åtgärder på befintliga tillgångar. Det kan ibland vara svårt att avgränsa vilka åtgärder som är nyanskaffningar respektive vidmakthållande åtgärder. Exempelvis kan åtgärder i en befintlig fastighet vara så omfattande att de kan anses likställas med en nyanskaffad fastighet. Utgångspunkten för att redovisa utgifter som vidmakthållande åtgärder är om åtgärderna i huvudsak syftar till att återställa eller bibehålla en befintlig tillgång. I förslaget till investeringsplan ska ni dock inte redovisa alla vidmakthållande åtgärder. Kostnader för drift och mindre underhållsåtgärder ska ni inte redovisa i investeringsplanen. Med drift menar vi i detta sammanhang åtgärder som görs årligen eller oftare, medan underhåll är åtgärder som görs mer sällan än årligen. Alla vidmakthållande åtgärder som ni planerar att redovisa som anläggningstillgångar ska ni dock alltid ta med i planen. Under avsnittet vidmakthållande åtgärder bör alltså alla åtgärder finnas med för att återställa och bibehålla en investering som ni planerar att redovisa som anläggningstillgång samt väsentliga underhållsåtgär- 26 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen

27 samhällsinvesteringar i budgetunderlaget der som kostnadsförs. Vilka investeringsrelaterade utgifter som bör finnas med i investeringsplanen i den enskilda verksamheten måste anpassas till verksamhetens behov och regeringens styrning av verksamheten. Vad ska ni redovisa på respektive rad? Under avsnittet Anskaffning och utveckling av nya investeringar ska ni redovisa åtgärder där avsikten är att tillföra ny prestanda. Det är vanligtvis ett nytt objekt men det kan även vara en åtgärd på en befintlig tillgång som i väsentlig utsträckning ökar objektets värde för verksamheten. Om ni byter en komponent på en sammansatt tillgång vilket medför väsentligt höjd prestanda ses det som en anskaffning och utveckling av nya investeringar. Anskaffning och utveckling av nya investeringar ska ni dela upp i objekt/objektgrupper. Under avsnittet Vidmakthållande av befintliga investeringar ska ni redovisa de åtgärder som bibehåller eller återställer ett objekt till tidigare prestanda. Det är exempelvis utbyte av komponenter och andra väsentliga underhållsåtgärder. Vidmakthållande av befintliga investeringar ska ni dela upp i objekt/objektgrupper. Uppdelningen i objekt/objektgrupper bör ni göra i samma struktur som under Anskaffning och utveckling av nya investeringar om det är möjligt. På raderna under Finansiering i respektive avsnitt ska ni redovisa hur ni finansierar investeringarna. I de flesta fall finansieras samhällsinvesteringar från anslag. Om ni finansierar investeringarna från flera anslagsposter eller delposter ska ni dela upp dessa på respektive post. Om ni finansierar investeringar med lån i Riksgäldskontoret ska ni redovisa denna finansiering under raden Övrig kreditram. För att ni ska kunna finansiera samhällsinvesteringar med lån (övrig kreditram) krävs dock riksdagens medgivande. Vissa samhällsinvesteringar kan delvis finansieras med bidrag men det krävs normalt riksdagens medgivande. Under raden Övrig finansiering lägger ni in eventuell annan finansiering, till exempel om ni efter beslut av riksdagen finansierar investeringen genom finansiell leasing eller lån på marknaden. På raderna Varav investeringar i anläggningstillgångar som finns under respektive avsnitt ska ni ange hur stor del av investeringarna som ni beräknar komma att redovisa som anläggningstillgångar. Raden Summa utgifter för anskaffning och utveckling ska överensstämma med raden Summa finansiering av anskaffning och utveckling. Raden Summa utgifter för vidmakthållande ska överensstämma med raden Summa finansiering av vidmakthållande. 3.2 Information om övrig kreditram och räntor Ni ska i förekommande fall lämna uppgifter om övrig kreditram och räntor motsvarande den information som ni tidigare lämnat för den generella låneramen. I vissa fall kan det vara oklart hur ni kommer att finansiera planerade investe- investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen 27

28 samhällsinvesteringar i budgetunderlaget ringar, det vill säga om regeringen kommer att lämna ett förslag om att finansiera investeringarna via en övrig kreditram eller via den generella låneramen. Om myndigheten har fått information från Regeringskansliet, eller att ni ändå har skäl att förvänta er att investeringarna ska finansieras via en övrig kreditram, ska ni lägga in de planerade investeringarna i tabellen Förslag till investeringsplan och specificera finansieringen och ränteutgifterna enligt tabell 10. Om det finns flera kreditramar ska ni redovisa en tabell för respektive kredit. Det är dock ovanligt att det finns flera kreditramar, i de flesta fall brukar alla lånefinansierade samhällsinvesteringar läggas in under samma kreditram. Tabell 10. Övrig kreditram och räntor för samhällsinvesteringar (tkr) År -1 Utfall År 0 Prognos År 1 År 2 År 3 År 4 IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning Amorteringar UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde xx anslag xx Övrig finansiering Informationen behövs för att regeringen ska kunna ta fram förslag till riksdagsbeslut om övriga kreditramar för samhällsinvesteringar. Regeringen behöver även kunna bedöma hur ränteutgifterna och amorteringarna påverkar framtida anslag. Uppgifterna ska omfatta de fyra nästföljande budgetåren, en prognos för innevarande år och utfallet för det senast avslutade räkenskapsåret. Vad ska ni redovisa på respektive rad? På raden IB lån i Riksgäldskontoret tar ni upp den låneskuld som fanns i årsredovisningen per den 31 december eller den beräknade låneskulden för år 1 och senare. Om det inte finns någon övrig kreditram från tidigare år redovisar ni inget värde i tabellen. På raden Nyupplåning redovisar ni normalt årets investeringar för respektive år som finansieras med den övriga kreditramen via lån i Riksgäldskontoret. Uppgifterna om nyupplåning bör vanligtvis uppgå till samma belopp som uppgifterna om Övriga kreditramar i tabellen Förslag till investeringsplan. 28 investeringar i budgetunderlaget och verksamhetsplanen