Romersk historia. Ca f.kr.

Transkript

1 Romersk historia Ca f.kr.

2 Sammanfattning: kungatiden Ursprung: våld och öppenhet Ursprung: ca 1000 f.kr. bebyggelse på kullarna Demokratisering av den politiska makten: comitia centuriata Republiken: kollegialitet; tidsbegränsad makt

3 Sammanfattning: tidiga republiken Ståndsstriderna: folktribuner; comitia plebis; Tolv tavlornas lag ökad rättsäkerhet Löste konflikter genom lagar: konsensus Expansion: mot etruskerna (Veii); mot latinarna (Regillussjön, latinska förbundet)

4 Sammanfattning: mellersta republiken Arméreform: manipeln; effektiv armé Expansion i Italien: nätverk av allierade, latinska kolonier, halvt medborgarskap (deditio in fidem); stora manskapsresurser 1:a puniska krige: sjömakt; provinser

5

6 2:a puniska kriget, f.kr. Kartagisk maktbas i Spanien; Saguntum Hannibal tågar över Alperna Trasimenska sjön 217 f.kr.; Cannae 216 f.kr. 1:a makedonska kriget f.kr. Fabius Cunctator

7 2:a puniska kriget Slaget vid Zama, 202 f.kr. Scipio Africanus besegrar Hannibal i Africa Övertar Kartagos besittningar i Spanien Rom dominerar västra Medelhavet (provins i Spanien 198 f.kr.) Kartago provins 146 f.kr. (3:e puniska kriget)

8 Romerska krig: f.kr. 2:a puniska kriget: erfarna officerare och soldater Krig: prestige, rikedomar

9 Krigsfångar under republiken 3:e samniterkriget ( f.kr.): : puniska kriget f.kr.: Galliska kriget ( f.kr.) : :a puniska kriget ( f.kr.): Diverse krig ( f.kr.): Epirus (167 f.kr.): :e puniska kriget (146 f.kr.): Totalt: krigsfångar mellan ca 300 f.kr. och 145 f.kr. förslavades (i verkligheten många fler)

10 Epirus 167 f.kr. Aemilius Paullus Besegrade Perseus, Makedoniens sista kung 168 f.kr. i slaget vid Pydna Hans armé missnöjd p.g.a. uteblivet krigsbyte människor förslavades

11 f.kr. Framgångsrika krig mot de hellenistiska kungarikena f.kr.: de makedonska krigen f.kr.: krig mot seleukiderna 168 f.kr. Rom dominerar hela Medelhavet

12 Romersk expansion: Östra Medelhavet Ca f.kr.: politisk och militär expansion, inga nya provinser Ca f.Kr.: territoriell expansion 146 f.kr.: Nordafrika (Africa Proconsularis) och Grekland provinser 133 f.kr. Pergamon (Asia)

13

14 Romerska konstitutionen, ca 200 f.kr. Comitia curiata från kungatiden, tidig militär indelning efter curior, baserade på släktskap

15 Romerska konstitutionen, ca 200 f.kr. Comitia centuriata 193 centurior, indelade efter fem förmögenhetsklasser; valde konsuler, pretorer, censorer; beslöt om lagar, krigsförklaringar och fred.

16 Romerska konstitutionen, ca 200 f.kr. Comitia plebis tributa (consilium plebis) plebeijernas församling; valde övriga ämbetsmän; beslöt om lagar för plebeijer. Lex Hortensia, 287 f.kr. beslut i församlingen bindande lag för alla (plebiscitum).

17 Romerska konstitutionen, ca 200 f.kr. 2 konsuler exekutiv, dömande makt, imperium. Eponyma 4 pretorer dömande makt; imperium (första pretorn 367 f.kr) 4 ediler stadens underhåll samt offentliga spel. Det fanns plebejiska och kuruliska ediler (de senare var patricier)

18 Romerska konstitutionen, ca 200 f.kr. 8 kvestorer sköter stadens finanser, assisterar högre ämbeten 10 folktribuner sacrosanctitas, veto 10 militärtribuner befäl på mellannivå

19 Romerska konstitutionen, ca 200 f.kr. 2 censorer Senaten folkräkning samt bestämde vem som var senator; skötte indelningen i förmögenhetsklasser 300 före detta ämbetsmän (måste ha varit minst edil); beslut (senatusconsultum) formellt rådgivande med i praktiken högsta auktoritet; sköter utrikespolitiken

20 Konsekvenser av expansionen Stora rikedomar Balansen i Rom rubbas Ökande konflikter i inrikespolitiken

21 Konsekvenser av expansionen Jordbrukskris i Italien p.g.a. Hannibals ockupation Långa krig Bönder säljer eller överger sin jord Proletärer i Rom (Arméns rekryteringsgrund försvagas?)

22 Slavbaserat jordbruk i Italien Billiga slavar Nya idéer: latifundia (Cato, De agricultura, ca. 160 f.kr.) Ökande resurser hos eliten Tillgänglig mark

23 Antal slavar i Italien under senrepubliken Befolkning: ca 6 miljoner Antal slavar: 2 miljoner Mosaik från Dougga, Tunisien, 2:a århundra det e.kr.

24 Slavuppror: generella anledningar Problem att assimilera stora grupper krigsfångar Stora grupper som talade samma språk Slavarna blev mycket dåligt behandlade (ex. Cato: sjuka slavar behöver inte så mycket mat; de ska sättas i arbete även på helgdagar; sälj gamla och sjukliga slavar)

25 Konsekvens Slavuppror: Italien talet f.kr. Sicilien f.kr. Sicilien f.kr. Italien f.kr. (Spartacus)

26 Slavuppror Republikens slavuppror berodde på specifika omständigeter Stora grupper nya slavar Jordbrukssystem under uppbyggnad, romarna inte vana att hantera stora slavpopulationer Karismatiska och dugliga ledare, insåg att organisation krävdes; frälsargestalter

27 Slavuppror Konsekvenser av slavupproren: Slavar behandlades något bättre Columella: involvera slavarna i planeringen av arbetet så arbetar de bättre Romarna än mer vaksamma Inga fler slavuppror i den romerska historien

28 Klientsystemet Patronus Cliens/patronus Cliens/patronus Cliens Cliens Cliens

29 Konsekvenser av expansionen Tiberius Gracchus 133 f.kr. jordutdelningsprogram (ager publicus) mördas 132 f.kr. Gaius Sempronius Gracchus 123 f.kr. mördas 121 f.kr.

30 Populares de som för en folklig politik Optimates de bästa, motsatte sig varje försök att minska senatens och nobilitetens makt

31 Gaius Marius, f.kr.

32 Gaius Marius, f.kr. Marius homo novus, konsul 107, f.kr. Krig mot Jugurtha, numidisk kung (besegras 105 f.kr.) Besegrar Teutones (Aqua Sextiae, 102 f.kr.) och Cimbri (Vercellae, 101 f.kr.)

33 Marius arméreform, ca f.kr. Egendomslösa fick ta värvning Staten tillhandahöll vapen och utrustning Kohorten blev den huvudsakliga taktiska enheten Generalen såg till att veteraner fick mark

34 Marius arméreform, ca f.kr. Legion: legionärer 10 kohorter med 480 man 6 centurior under var sin centurion 1:a kohorten: 800 man (5 centurior med 160 man)

35 Marius arméreform, ca f.kr. Konsekvenser: Professionalisering av armén Standardisering av utrustning och träning Ökad taktisk flexibilitet Småskalig krigföring

36 Konsekvenser Maktkoncentration p.g.a. flerårigt konsulat Länk mellan staten och soldaterna försvann Yrkessoldater lojala mot generalen, inte staten Veteraner viktig politisk resurs Förutsättning för Pompejus och Caesars karriärer

37 L. Cornelius Sulla, ca f.kr.

38 Bundsförvantskriget Bundsförvantskriget, f.kr. Lex Julia (90); lex Plautia Papiria (89) Italien: medborgarland

39 L. Cornelius Sulla, ca f.kr. Proskriptionslistor Krig mot Mithradates (89-85 f.kr.): använder sin armé mot Rom; struntar i de politiska spelreglerna Dictator f.kr. reformer för att återbörda makten till senaten: folktribunerna och plebeijernas folkförsamling begränsades (återfår sin makt ca 70 f.kr.) Prokonsul och propretor

40 Skatteförpaktare Publicani Rätten att ta ut skatt auktionerades För staten: effektivt system För provinserna: problem

41 Pompejus, f.kr. Besegrar Sertorius Tänjer på reglerna, väljs till konsul trots brist på ämbeten och ålder

42 Pompejus, f.kr. 67 f.kr. extraordinärt befäl mot pirater Besegrar Mithradates, Omorganiserar östra Medelhavet (annekterar bl.a. Syrien)

43

44 1:a triumviratet 60 f.kr. Pompejus omorganisation i öst; veteraner Crassus ekonomiska kontakter (dör i fälttåg mot parterna 53 f.kr. (slaget vid Carrhae) Caesar konsul 59 f.kr.; prokonsulärt befäl i Gallien

45 Caesar i Gallien, f.kr.

46 Caesar f.kr f.kr.: Krig mellan Pompejus och Caesar; Caesar vinner Dictator på tio år, 46 f.kr. Dictator på livstid, 44 f.kr. Mördas 15 mars, 44 f.kr. (Idus martiae)

47 Inbördeskrig f.kr. 43 f.kr.: 2:a triumviratet: Octavianus och Antonius (och Lepidus) mot Caesarmördarna som besegras 42 f.kr. i slaget vid Philippi f.kr. Krig mellan Octavianus och Antonius (Actium, 31 f.kr.)

48 Konsekvenser av den politiska utvecklingen under republiken Republikens otroliga utrikespolitiska framgångar ledde fram till dess död. Det republikanska politiska systemet var anpassat för en stadsstat och klarade inte av de påfrestningar och de nya krav som ställdes när Rom blev till en världsmakt.

49 Octavianus och principatet