A1 Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%).

Transkript

1 A1 Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%). A1 Modellberäknad. Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%), modellberäknat värde. A1. Samtliga Modellberäknat värde 1) A1. Samtliga Modellberäknat värde 2014/15 Rang 2013/ /13 Andel Procentenheter Jämfört med föregående år av (-21) Avvikelse från modellberäknat värde ,7-3,1 80,8 4,1 Bjuv à Bromölla æ Burlöv à Båstad æ Eslöv à Helsingborg à Hässleholm æ Höganäs à Hörby à Höör ä Klippan æ Kristianstad æ Kävlinge ä Landskrona ä Lomma 93 5 à Lund à Rang av 290

2 A1 Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%). A1 Modellberäknad. Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%), modellberäknat värde. A1. Samtliga Modellberäknat värde 1) A1. Samtliga Modellberäknat värde 2014/15 Rang 2013/ /13 Andel Procentenheter Jämfört med föregående år av (-21) ,7-3,1 80,8 4,1 Avvikelse från modellberäknat värde Malmö à Osby à Perstorp à Simrishamn æ Sjöbo æ Skurup æ Staffanstorp ä Svalöv ä Svedala à Tomelilla à Trelleborg à Vellinge 93 4 à Ystad à Åstorp à Ängelholm æ Örkelljunga â Östra Göinge à Rang av 290

3 A2 Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde. A2 Modellberäknad. Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, modellberäknat värde. A2. Modellberäknat värde 1) A2. Samtliga A2. Samtliga 2014/15 Modellberäknat värde Avvikelse från modellberäknat värde Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Meritvärde Rang Meritvärde Poäng 161,7-260,3 av ,5 (-37,5) - 45,2 224, ,1 220,3-2,9 209,8-9,7 225,8 3,7 212, ,4 3, , ,3-0, , ,9 6, , ,3 5, , ,9-1, , ,9 6, , ,8-8, , ,2 0, , ,6-1, , ,0-3, , ,3-14, , ,0-7, , ,5-2, , ,0 14, , ,8-3, , ,1-0,5 108 Rang av 290

4 A2 Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde. A2 Modellberäknad. Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, modellberäknat värde. A2. Modellberäknat värde 1) A2. Samtliga A2. Samtliga Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge 2014/15 Modellberäknat värde Meritvärde Rang Meritvärde Poäng 161,7-260,3 av ,5 (-37,5) - 45,2 224,7 290 Avvikelse från modellberäknat värde 217,1 220,3-2,9 209,8-9,7 225,8 3,7 221, ,4 7, , ,3 0, , ,2 1, , ,8 8, , ,9-9, , ,5 4, , ,8-0, , ,9-5, , ,4-12, , ,5-23, , ,1 12, , ,2 15, , ,5 3, , ,3-2, , ,5 1, , ,0-3, , ,3-5,3 176 Rang av 290

5 A3 Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%). A3 Modellberäknad. Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%) modellberäknat värde. A3. Samtliga A3. Modellberäknat värde 1) A3. Samtliga Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Modellberäknat 2014/ / /2013 värde värde Andel Rang Andel Andel Andel Procentenheter Jämfört med föregående år av (-24) Avvikelse från modellberäknat ,0-2,5 88,7 3, à à à æ æ æ à à à æ à à à à Rang av 280

6 A3 Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%). A3 Modellberäknad. Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%) modellberäknat värde. A3. Samtliga A3. Modellberäknat värde 1) A3. Samtliga Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Modellberäknat 2014/ / /2013 värde värde Andel Rang Andel Andel Andel Procentenheter Jämfört med föregående år av (-24) ,0-2,5 88,7 3,0 Avvikelse från modellberäknat à ä ä à æ à à ä à æ ä à à æ æ æ æ Rang av 280

7 A4 Elever i årskurs 9 som är behöriga till estetiska programmet, andel (%). A5 Elever i årskurs 9 som är behöriga till ekonomi- programmet,humanistiskaprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet, andel (%). A6 Elever i årskurs 9 som är behöriga till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, andel (%). A4.Samtliga A5. Samtliga A6. Samtliga Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Andel Rang Andel Rang Andel Rang av av av Jämfört med föregående år Jämfört med föregående år Jämfört med föregående år ,0 77,2 76,2 87,7 86,1 85, à à à à à à à à à æ æ æ æ æ æ æ à æ æ æ æ à à à à à à ä ä ä à æ à æ æ æ à à à à à à 96 5 à 95 7 à 95 4 à à à à

8 A4 Elever i årskurs 9 som är behöriga till estetiska programmet, andel (%). A5 Elever i årskurs 9 som är behöriga till ekonomi- programmet,humanistiskaprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet, andel (%). A6 Elever i årskurs 9 som är behöriga till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, andel (%). A4.Samtliga A5. Samtliga A6. Samtliga Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Andel Rang Andel Rang Andel Rang av av av Jämfört med föregående år Jämfört med föregående år ,0 77,2 76,2 87,7 86,1 85,1 Jämfört med föregående år à à à ä ä ä ä ä ä à à æ æ æ æ à à à à à ä ä ä á à à à à æ à ä ä ä 97 1 à 97 1 à 95 1 à à à 93 9 à æ à à æ æ æ æ æ â æ æ æ

9 A7a Elever i årskurs 9 betygspoäng i matematik, genomsnitt. A7b Elever i årskurs 9 med betyg A-E i matematik, andel (%). A8a Elever i årskurs 6 med betyg A-E i matematik, andel (%). A8b Elever i årskurs 6, betygspoäng i matematik, genomsnitt. A7a. Samtliga A7b. Samtliga A8a. Samtliga A8b. Samtliga Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Poäng Rang Andel Rang Andel Rang Poäng Rang 7,9-15 av av av 7,9-15,8 av 12, , ,6 11,2 86,1 87,8 11,9 12,5 92,9 93,0 13,1 12, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 4 14, ,1 13

10 A7a Elever i årskurs 9 betygspoäng i matematik, genomsnitt. A7b Elever i årskurs 9 med betyg A-E i matematik, andel (%). A8a Elever i årskurs 6 med betyg A-E i matematik, andel (%). A8b Elever i årskurs 6, betygspoäng i matematik, genomsnitt. A7a. Samtliga A7b. Samtliga A8a. Samtliga A8b. Samtliga Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Poäng Rang Andel Rang Andel Rang Poäng Rang 7,9-15 av av av 7,9-15,8 av 12, , ,6 11,2 86,1 87,8 11,9 12,5 92,9 93,0 13,1 11, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 227

11 A8c Elever i årskurs 6 med betyg A-E i svenska, andel (%). A8d Elever i årskurs 6, betygspoäng i svenska, genomsnitt. A8e Elever i årskurs 6 med betyg A-E i svenska som andraspråk, andel (%). A8f Elever i årskurs 6, betygspoäng i svenska som andraspråk, genomsnitt. A8c. Samtliga A8d. Samtliga A8e. Samtliga A8f. Samtliga Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Andel Rang Poäng Rang Andel Rang Poäng Rang av 8,6-15,5 av av 1-12 av ,3 64 7,6 92,2 12,7 56,3 6,2 96,1 13,8 72,1 9, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 102

12 A8c Elever i årskurs 6 med betyg A-E i svenska, andel (%). A8d Elever i årskurs 6, betygspoäng i svenska, genomsnitt. A8e Elever i årskurs 6 med betyg A-E i svenska som andraspråk, andel (%). A8f Elever i årskurs 6, betygspoäng i svenska som andraspråk, genomsnitt. A8c. Samtliga A8d. Samtliga A8e. Samtliga A8f. Samtliga Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Andel Rang Poäng Rang Andel Rang Poäng Rang av 8,6-15,5 av av 1-12 av ,3 64 7,6 92,2 12,7 56,3 6,2 96,1 13,8 72,1 9, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 69

13 A9a Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, andel (%). A9b Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, andel (%). A10 Sammanvägt resultat. A9a. Matematik A9b. Svenska och svenska som andraspråk A9a. Samtliga A9b. Samtliga A10. Samtliga Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Andel Rang Andel Rang Rang av av av ,0 66, ,5 78, á á á â â â â â á á â â á á â â Jämfört med föregående år

14 A9a Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, andel (%). A9b Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, andel (%). A10 Sammanvägt resultat. A9a. Matematik A9b. Svenska och svenska som andraspråk A9a. Samtliga A9b. Samtliga A10. Samtliga Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Andel Rang Andel Rang Rang av av av ,0 66, ,5 78,0 73 Jämfört med föregående år á á á á â â á á â á á à á â â â â

15 B1 - B3 Ekonomiindikatorer B1 Nettokostnaden per elev i årskurs 1 9. B1. Samtliga Skolskjuts per elev i åk 1-9 B2 Standardkostnad per elev i årskurs 1-9. B3 Avvikelse från standardkostnad. B2. Samtliga B3. Samtliga Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Kronor Rang Kronor Procent av (-16) ,5 6,7-4,

16 B1 - B3 Ekonomiindikatorer B1 Nettokostnaden per elev i årskurs 1 9. B1. Samtliga Skolskjuts per elev i åk 1-9 B2 Standardkostnad per elev i årskurs 1-9. B3 Avvikelse från standardkostnad. B2. Samtliga B3. Samtliga Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Kronor Rang Kronor Procent av (-16) ,5 6,7-4,

17 B4 Effektivitetstal. C1 - C3 Personalindikatorer C1 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, (%). C2 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, antal. B4. Samtliga C1. Samtliga C2. Samtliga C3. Mat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Högre Rang Andel Rang Antal Andel av av , ,

18 B4 Effektivitetstal. C1 - C3 Personalindikatorer Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge C1 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, (%). C2 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, antal. B4. Samtliga C1. Samtliga C2. Samtliga C3. Mat Högre Rang Andel Rang Antal Andel av av , ,

19 Folkmängd C3 Likvärdig betygssättning. 31 -dec-2014 tematik C3. Engelska C3. Svenska C3. Svenska som andraspråk Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Lägre Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Antal

20 Folkmängd C3 Likvärdig betygssättning. 31 -dec-2014 tematik C3. Engelska C3. Svenska C3. Svenska som andraspråk Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Lägre Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Antal

21 Antal elever i årskurs 1-9. Tätortsgrad. Total skattesats Kommunal skattesats Mediannettoinkomst. Oktober-2014 År 2014 Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Total Kommunal Antal Procent Procent Procent Kronor ,1-33, ,58 20, ,45 21, ,78 20, ,92 20, ,93 20, ,90 20, ,75 21, ,42 19, ,17 20, ,62 20, ,44 20, ,15 21, ,20 18, ,93 20, ,93 19, ,93 21,

22 Antal elever i årskurs 1-9. Tätortsgrad. Total skattesats Kommunal skattesats Mediannettoinkomst. Oktober-2014 År 2014 Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Total Kommunal Antal Procent Procent Procent Kronor ,1-33, ,93 21, ,95 22, ,50 20, ,20 20, ,61 20, ,71 20, ,48 18, ,18 20, ,93 20, ,30 20, ,05 20, ,19 18, ,80 20, ,98 20, ,48 19, ,75 19, ,80 21,

23 Kommungrupp. Liknande kommuner års Kommungruppering enl SKL De fyra kommuner som är mest lik "fokuskommunen" efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA, folkmängd, standardkostnad och mediannettoinkomst. Listan baseras på Öppna jämförelser grundskola 2010 Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Kommun 4 Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Förortskommuner till större städer Åstorp Sävsjö Vimmerby Hallsberg Pendlingskommuner Östra Göinge Hofors Sotenäs Tidaholm Förortskommuner till storstäderna Tingsryd Vara Ulricehamn Sölvesborg Turism- och besöksnäringskommuner Eksjö Höör Åtvidaberg Arboga Förortskommuner till större städer Mark Falköping Ljungby Ale Större städer Norrköping Västerås Jönköping Örebro Större städer Norrtälje Mark Gotland Trelleborg Pendlingskommuner Tjörn Staffanstorp Boden Härnösand Förortskommuner till större städer Strömstad Lessebo Askersund Tanum Förortskommuner till större städer Eksjö Leksand Båstad Sjöbo Pendlingskommuner Flen Säffle Lindesberg Burlöv Större städer Karlskrona Växjö Skellefteå Sundsvall Förortskommuner till större städer Staffanstorp Vallentuna Höganäs Lerum Kommuner i tätbefolkad region Nässjö Sandviken Sävsjö Bjuv Förortskommuner till storstäderna Lidingö Partille Hammarö Knivsta Större städer Umeå Nacka Jönköping Karlstad

24 Kommungrupp. Liknande kommuner års Kommungruppering enl SKL De fyra kommuner som är mest lik "fokuskommunen" efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA, folkmängd, standardkostnad och mediannettoinkomst. Listan baseras på Öppna jämförelser grundskola 2010 Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Kommun 4 Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Storstäder Uppsala Örebro Norrköping Helsingborg Pendlingskommuner Munkedal Vimmerby Götene Sävsjö Varuproducerande kommuner Ödeshög Tanum Hagfors Tomelilla Kommuner i tätbefolkad region Sala Hagfors Köping Skara Förortskommuner till större städer Arboga Tibro Eksjö Finspång Förortskommuner till storstäderna Oxelösund Östhammar Mellerud Örkelljunga Förortskommuner till storstäderna Höganäs Stenungsund Knivsta Kävlinge Pendlingskommuner Söderköping Vara Timrå Sölvesborg Förortskommuner till storstäderna Staffanstorp Finspång Tjörn Bollebygd Pendlingskommuner Nybro Söderköping Tanum Svalöv Pendlingskommuner Enköping Vänersborg Nyköping Sandviken Förortskommuner till storstäderna Härryda Österåker Lerum Värmdö Kommuner i tätbefolkad region Mariestad Mjölby Karlskoga Kristinehamn Förortskommuner till större städer Bjuv Tranemo Sävsjö Gnosjö Pendlingskommuner Kungälv Piteå Lidköping Vänersborg Varuproducerande kommuner Smedjebacken Hallstahammar Gnesta Hedemora Pendlingskommuner Hofors Bromölla Grums Norberg

25 Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund

26 Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge

27 Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser -

28 Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser - Kunskapsindikatorer Indikator Definiton Förändring Slutbetyg. A1 A7 grundar sig på slutbetyget för elever i årskurs 9 läsåret 2013/14. A1 Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i respektive Ingen förändring. alla ämnen, andel (%). elevs utbildning. Andelen beräknas utifrån de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Källa: Skolverket (Siris). A1 Modellberäknad. Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%), modellberäknat värde. Uppgiften baseras på en regressionsmodell framtagen av SCB på uppdrag av SKL. Syftet med modellen är att ta hänsyn till kommuners skilda socioekonomiska förutsättningar sett till bakgrundsfaktorer hos eleverna i kommunen. De förklarande variabler som ingår i modellen är kön, föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade elever och behov av ekonomiskt bistånd. För definition av nyinvandrade elever, se s.38. För mer information om modellberäknade värden, se bilaga 2. Källa: SCB. Ingen förändring. A2 Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde. Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för de elever som läst moderna språk som språkval. Betygsstegen omvandlas till värdena E=10; D=12,5; C=15; B=17,5 och A=20. Det möjliga maxvärdet för en enskild elev är 340 poäng (17 ämnen) respektive 320 poäng (16 ämnen). Även om eleven fått betyg i färre ämnen än 16 kan betyget i moderna språk som språkval räknas till meritvärdet. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas som elevernas sammanlagda poäng dividerat med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, dvs. elever som saknar slutbetyg, ingår inte. Källa: Skolverket (Siris). Uppdaterad indikator. Från och med ansökan till gymnasieskolan läsåret 2014/15 får de elever som har betyg i moderna språk räkna med detta som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. För elever som inte har 17 ämnen beräknas meritvärdet på 16 ämnen som tidigare. Första gången uppgiften om meritvärden för 17 ämnen samlades in bedömde Skolverket att uppgifterna om slutbetyg i moderna språk var för osäkra för att publiceras. Därför uppdaterar vi indikatorn först i Öppna jämförelser 2016.

29 Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser - A2 Modellberäknad. Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, modellberäknat värde. Uppgiften baseras på en regressionsmodell framtagen av SCB på uppdrag av SKL. Syftet med modellen är att ta hänsyn till kommuners skilda socioekonomiska förutsättningar sett till bakgrundsfaktorer hos eleverna i kommunen. De förklarande variabler som ingår i modellen är kön, föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade elever och behov av ekonomiskt bistånd. För definition av nyinvandrade elever, se s.38. För mer information om modellberäknade värden, se bilaga 2. Källa: SCB. Uppdaterad indikator. Regressionsmodellen har inte förändrats, men måttet A2 som utgör grund för det modellberäknade värdet har utökats till att max omfatta 17 ämnen, se ovan. A3-A6 visar andelen elever i årskurs 9 som uppfyller de olika behörigheterna för gymnasieskolans nationella program (enligt Gy 2011). Andelen beräknas bland dem som fått eller skulle ha fått slutbetyg (elever som saknar slutbetyg ingår). För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget godkänd (E) i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt: A3 Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%). A3 Modellberäknad. Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%), modellberäknat värde. A4 Elever i årskurs 9 som är behöriga till estetiska programmet, andel (%). A5 Elever i årskurs 9 som är behöriga till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, andel (%). För behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen. Källa: Skolverket (Siris). Uppgiften baseras på en regressionsmodell framtagen av SCB på uppdrag av SKL. Syftet med modellen är att ta hänsyn till kommuners skilda socioekonomiska förutsättningar sett till bakgrundsfaktorer hos eleverna i kommunen. De förklarande variabler som ingår i modellen är kön, föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade elever och behov av ekonomiskt bistånd. För definition av nyinvandrade elever, se s.38. För mer information om modellberäknade värden, se bilaga 2. Källa: SCB. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen, sammanlagt tolv. För behörighet till estetiskt program är det nio valfria ämnen. Källa: Skolverket (Siris). För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen, det vill säga totalt tolv ämnen. För behörighet till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. Källa: Skolverket (Siris). Ingen förändring. Ingen förändring. Ingen förändring. Ingen förändring.

30 Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser - A6 Elever i årskurs 9 som är behöriga till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, andel (%). A7a Elever i årskurs 9 betygspoäng i matematik, genomsnitt. A7b Elever i årskurs 9 med betyg A-E i matematik, andel (%). För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i ytterligare Ingen förändring. nio ämnen, sammanlagt tolv. För behörighet till naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de nio övriga godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi. Källa: Skolverket (Siris). Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i Ingen förändring. ämnesbetygen (F=0; E=10; D=12,5; C=1; B=17,5 och A=20). Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i respektive ämne. Källa: Skolverket (Siris). Andel elever som har fått godkänt betyg, A-E, av de elever som har fått A- Ingen förändring. F eller streck (-). Källa: Skolverket (Siris).

31 A8a Elever i årskurs 6 med betyg A-E i matematik, andel (%). A8b Elever i årskurs 6, betygspoäng i matematik, genomsnitt. A8c Elever i årskurs 6 med betyg A-E i svenska, andel (%). A8d Elever i årskurs 6, betygspoäng i svenska, genomsnitt. A8e Elever i årskurs 6 med betyg A-E i svenska som andraspråk, andel (%). A8f Elever i årskurs 6, betygspoäng i svenska som andraspråk, genomsnitt. A9a Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, andel (%). A9b Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, andel (%). Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser - A8a-A8f ersätter tidigare indikator A8, elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%) Andel elever som uppnått kunskapskraven i respektive ämne, det vill säga Ny indikator. erhållit något av betygen A-E. Andelsberäkningen görs utifrån de elever som har fått A-F eller streck (-) i respektive ämne. Källa Skolverket (Siris). Den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne visar elevernas Ny indikator. genomsnittliga betyg omräknat till poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för elever som fått betyg (A-F). F=0; E=10; D=12,5; C=15; B=17,5 och A=20. Källa: Skolverket (Siris). Se definition för A8a. Ny indikator. Se definition för A8b. Se definition för A8a. Se definition för A8b. A9a-A9b. Ämnesprov i åk 3. Andel elever som uppnått kravnivån för samtliga delprov i ämnet. Beräkningen utgår från samtliga elever i årskurs 3 som läser respektive ämne oavsett om dessa genomfört ämnesproven eller inte. Källa: Kolada. Se definition för A9a. A8a-A8f. Betyg årskurs 6. Ny indikator. Ny indikator. Ny indikator. Uppdaterad indikator. Till skillnad från tidigare utgår numera detta mått från samtliga elever i årskurs 3 som läser respektive ämne, inte bara de elever som genomfört respektive ämnesprov. Uppdateringen beror på förändrad redovisning i Skolverkets statistik. Uppdaterad indikator se kommentar för A9a.

32 Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser - A10 Sammanvägt resultat. A10 Sammanvägt resultat. Visar ett sammanvägt resultat utifrån följande indikatorer och viktning: A1 Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%). Uppdaterad modell och viktning. A2 och A2. Modellberäknad utgår Vikt: 0,167. nu från 17 ämnen som max. Resultat A1 Modellberäknad. Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven för elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde. Vikt: 0,167. utgått. För mer information, se sid 58. A2 Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde. Vikt: 0,167. A2 Modellberäknad. Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, avvikelse från modellberäknat värde. Vikt: 0,167. A3 Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%). Vikt: 0,167. A3 Modellberäknad. Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, avvikelse från modellberäknat värde. Vikt: 0,167. Källa: SCB och SKL.

33 Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser - Ekonomiindikatorer B1- B4, årskurs 1-9 Indikator Definition Förändring Nettokostnad per folkbokförd elev, oavsett var eleven går i skola: Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget Lokalkostnad per elev i årskurs 1-9 redovisas inte som separat post (se Utgående indikatorer nedan). I övrigt ingen förändring. B1 Nettokostnaden per elev i årskurs 1 9. per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som vi redovisar är för året Källa SCB. Kostnad för skolskjuts per folkbokförd elev, oavsett var eleven går i skola. Ingen förändring. Kostnad för skolskjuts per elev i årskurs 1 9. Kommunens totalkostnad för skolskjutsar dividerad med antalet elever folkbokförda i kommunen Källa: SCB. Standardkostnaden används i kostnadsutjämningen i det kommunala Ingen förändring. utjämningssystemet och är tänkt att spegla den kostnad som kommunen skulle ha givet sin struktur om verksamheten bedrevs med en för riket genomsnittlig ambition och effektivitet. Att jämföra avvikelserna från standardkostnaden ger en mer rättvis bild än att jämföra kommunernas nettokostnader då kommunernas struktur eller förutsättningar är väldigt B2 Standardkostnad per elev i årskurs 1-9. olika. Stora avstånd och spridd bebyggelse i glesbygds kommuner leder exempelvis till höga kostnader för små skolor och skolskjutsar. De strukturella faktorer som beaktas är andelen barn i grundskolan, andelen barn 7 15 år födda utanför Sverige, Norge, Danmark eller något övrigt EUland samt tillägg/avdrag för merkostnader för skolskjutsar och småskolor. Källa: SCB. B3 Avvikelse från standardkostnad. B4 Effektivitetstal. Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den modellberäknade kostnaden enligt ovan. En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunens kostnadsnivå är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ avvikelse innebär att kommunens kostnadsnivå är lägre än vad strukturen motiverar. Källa: SCB. Effektivitetstalet baseras på det sammanvägda resultatet och avvikelsen från standardkostnaden. För mer information om effektivitetstalet, se sid. 59. Källa: SCB och SKL. Ingen förändring. Ingen förändring i beräkningar av indikator B4 däremot har det sammanvägda resultatet A10 ändrats.

34 Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser -

35 C1 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, (%). Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser - C1-C3. Personalindikatorer. Indikator Definition Förändring Andel lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, Ingen förändring. förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i skolor belägna i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa: Skolverket (Siris). C2 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, antal. C3 Likvärdig betygssättning. Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i skolor belägna i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa: Skolverket (Siris). Andel av kommunens elever i årskurs 9 som fick ett högre respektive lägre slutbetyg än provbetyg i ämnena matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk vårterminen Avvikelsen kan omfatta ett eller flera betygssteg. Källa: Skolverket (Siris). Ingen förändring. Ingen förändring.

36 Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser - Bakgrundsfaktorer Indikator Definition Förändring Total folkmängd den 31 december Ingen förändring. Folkmängd. Källa: SCB. Uppgifterna avser elever som går i skola i respektive kommun oktober Ingen förändring. Antal elever i årskurs 1-9. Källa Skolverket: (Siris). Tätortsgrad. Total skattesats Kommunal skattesats Mediannettoinkomst Andel av kommunens totala invånare som bor i tätort i förhållande till Ingen förändring. kommunens totala folkmängd Som tättbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Källa: SCB Total: Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen Ingen förändring. och landstinget Källa: SCB. Kommunal: Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till Ingen förändring. kommunen Källa: SCB. Mediannettoinkomst för kvinnor och män 20 år och äldre Nettoinkomsten Ingen förändring. består av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Källa: SCB. Kommungrupp Liknande kommuner 2011 års kommungruppsindelning enligt SKL 1. Storstäder 2. Förortskommuner till storstäder 3. Större städer 4. Förortskommuner till större städer 5. Pendlingskommuner 6. Turism- och besöksnäringskommuner 7. Varuproducerande kommuner 8. Glesbygdskommuner 9. Kommuner i tätbefolkad region 10. Kommuner i glesbefolkad region skl.se - Kommungruppsindelning De fyra kommuner som är mest lik fokuskommunen efter sammanvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA, folkmängd, standardkostnad och mediannettoinkomst. Listan baseras på en kategorisering i Öppna jämförelser - Grundskola 2010 Ingen förändring. Ingen förändring.

37 A8 Elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%) Lokalkostnad per elev (under B1) Vid hänvisning till sidnummer eller bilagor se rapporten Öppna jämförelser - Utgående indikatorer (som fanns med i förra årets rapport) Indikator Definition Kommentar Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som respektive elev enligt uppgift har eller ska ha läst. Andelen beräknas bland de elever som fått eller skulle ha fått betyg, det vill säga elever med betyg A-F, streck (-) eller anpassad studiegång Kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen. Utgår på grund av att uppgiften inte är jämförbar mellan län, kommuner och skolenheter. Den bristande jämförbarheten beror på att elever läser olika ämnen och olika antal ämnen under årskurs 6. Utgår som delpost under tidigare B1 på grund av kvalitetsbrister i uppgifter som rör elever som läser i andra än hemkommunens skolor.

38 Avvikelse > 10 procentenheter á 3,0-9,9 procentenheter ä (-2,9) - 2,9 procentenheter à (-3,0) - (-9,9) procentenheter æ < (-10) procentenheter â Definition pilar A1, A3-A6. Avvikelse > 20 poäng á 5,0-19,9 poäng ä (-4,9) - 4,9 poäng à (-19,9) - (-5,0) poäng æ < (-20) poäng â Definition pilar A2. Avvikelse Förbättring jämfört med tidigare år Oförändrat Försämrat jämfört med tidigare år á à â Definition pilar A10. Definition av färgerna De ca 25% som placerat sig högst De ca 50% som placerat sig i mitten De ca 25% som placerat sig lägst

39 . Uppgift saknas / kan ej förekomma.. Sekretess Uppgift saknas föregående år / och eller detta år (vid jämförelse mellan år) * Färre än 30 elever i kommunen Redovisades felaktigt med värde 100 i föregående års rapport med anledning av F Skolverkets redovisning för kommuner med få elever (~100).

40 1) Statistiken om ekonomiskt bistånd i vårt modellberäknade värde har tagits fram av SCB och bygger på den officiella statistiken från Socialstyrelsen. Några kommuner har inte lämnat kompletta uppgifter och saknar därför uppgifter för några månader. Detta kan innebära att det modellberäknade värdet blir något högre för dessa kommuner. Vi har ändå konstaterat, tillsammans med SCB, att denna påverkan är liten och att uppgifterna om ekonomiskt bistånd överlag är stabila och håller god kvalitet. Dessa kommuner markeras i tabellbilagan med en stjärna (*) på de modellberäknade värdena.