Rapport. Ansökningar om tillstånd för fristående skolor ansökningsomgång

Transkript

1 Ansökningar om tillstånd för fristående skolor ansökningsomgång 2011

2 2 (21) Sammanfattning Till 2011 års ansökningsomgång har det inkommit 767 ansökningar om tillstånd att bedriva fristående skola. 454 ansökningar avser gymnasieskola och 288 grundskola. Resterande 25 ansökningar avser obligatorisk särskola eller gymnasiesärskola. Flertalet ansökningar som rör grundskolan är ansökningar om att etablera ny skola. Ansökningar som rör gymnasieskolan avser i ungefär lika stor utsträckning utökningar av befintlig skola som nyetableringar. Antalet ansökningar har ökat med 12 procent jämfört med 2010 års ansökningsomgång och med 52 procent jämfört med Inledning I denna rapport redovisas de ansökningar om tillstånd att starta fristående skola eller utöka verksamheten på befintlig fristående skola som inkommit till Skolinspektionen i 2011 års ansökningsomgång års ansökningsomgång behandlar ansökningar som inkommit senast den 31 januari 2011 (och tidigast 1 april året innan). Tidigare år har sista ansökningsdag varit 31 mars. När du tolkar statistiken i rapporten tänk på att: Statistiken för ansökningsomgång 2011 är jämförbar med ansökningsomgång 2010 och Tidigare ansvarade Skolverket för handläggningen av tillståndsansökningar. Det kan finnas vissa skillnader i myndigheternas sätt att ta fram statistik. Alla ansökningar leder inte till tillstånd. Beslut om eventuellt tillstånd för de ansökningar som inkommit till ansökningsomgång 2011 kommer att fattas senast den 1 oktober Vid 2010 års ansökningsomgång beviljades cirka 30 procent av ansökningarna helt eller delvis (för vissa sökta utbildningar) tillstånd.

3 3 (21) Fakta om ansökningar För att starta eller utöka en fristående skola behövs ett tillstånd från Skolinspektionen. Huvudmannen, den som står bakom den fristående skolan, skickar in en tillståndsansökan som granskas av Skolinspektionen. För att starta fristående skola krävs ett beslut om godkännande och rätt till bidrag. Om en befintlig fristående skola vill utöka sin verksamhet med fler årskurser eller fler program krävs att man ansöker om utökat godkännande och rätt till bidrag. Skolinspektionen skickar inkomna ansökningar på remiss till kommunen där den sökande vill etablera skolan och i vissa fall även till kringliggande kommuner innan myndigheten tar ställning. Kommunerna får då tillfälle att yttra sig om effekterna av etableringen av en ny fristående skola eller en ny utbildning/årskurs på redan befintliga skolor. Skolinspektionen utgår från de kriterier som är uppsatta för bidragsberättigade enligt skollagen (2010:800) när man tar ställning till ansökningar. En utgångspunkt är att eleverna ska få en utbildning som bygger på skollagens och läroplanens värden och mål. Andra kriterier är bland annat att huvudmannen har förutsättningar att driva en varaktig och stabil verksamhet med hänsyn till elevunderlag och ekonomiska förutsättningar. Skolinspektionens beslut om godkännande och rätt till bidrag kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta ska ske inom tre veckor från det att sökanden fått del av beslutet. Om en kommun överklagar ett beslut om rätt till bidrag ska detta ske inom tre veckor från det att beslutet meddelas.

4 4 (21) Hur många ansökningar har inkommit? Till 2011 års ansökningsomgång inkom 767 ansökningar. Antalet ansökningar är 12 procent fler än i ansökningsomgång 2010 och 52 procent fler än i ansökningsomgång Figur 1. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola. Ansökningsomgång * 2001* 2002* 2003* 2004* 2005* 2006* 2007* *Källa Skolverket. Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid.

5 5 (21) Vilken typ av ansökningar är vanligast? Nära 60 procent av ansökningarna rör gymnasieskola. 38 procent gäller grundskola. Resterande ansökningar avser obligatorisk särskola och gymnasiesärskola. Figur 2. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola uppdelat på skolform, ansökningsomgång 2011 Gymnasiesärsko la; 1% Grundskola, förskoleklass; 38% ; 59% Obligatorisk särskola; 2% Figur 3. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola. Uppdelat på grundskola och gymnasieskola. Ansökningsomgång Grundskola *Källa Skolverket. Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid.

6 6 (21) Drygt 60 procent av ansökningarna avser start av en ny skola. Resterande ansökningar avser utökning av befintlig skola med nya årskurser (grundskola) eller nya program (gymnasieskola). Figur 4 Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola uppdelat på ansökningsform, ansökningsomgång 2011 Utökning; 37% Nyetablering; 63% De tre vanligaste typerna av ansökningar är: Start av ny grundskola med eller utan förskoleklass ansökningar Utökning av antalet program på en befintlig gymnasieskola ansökningar Start av ny gymnasieskola ansökningar

7 7 (21) Vilka län och kommuner berör ansökningarna? Cirka hälften av ansökningarna som inkommit gäller något av de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Flest ansökningar, 179, rör Stockholms län följt av Västra Götalands och Skåne län med 106 respektive 105 ansökningar. Figur 5. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på län med flest ansökningar Stockholm Skåne Västra Götaland Halland Västmanland Östergötland Södermanland Jönköping Uppsala Gävleborg Grundskola Även på kommunnivå avser flest ansökningar, 72 stycken, Stockholm. Göteborgs kommun har 32 ansökningar följt av Malmö och Västerås kommun med 29 ansökningar vardera. 3 Ansökningar avseende obligatorisk särskola och gymnasiesärskola redovisas inte i diagrammet.

8 8 (21) Figur 6. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på kommuner med flest ansökningar Stockholm Göteborg Malmö Västerås Jönköping Uppsala Linköping 5 12 Helsingborg 8 7 Karlstad Lund Grundskola Ansökningarnas procentuella fördelning mellan olika kommuntyper är näst intill oförändrad jämfört med 2010 års ansökningsomgång. Andelen ansökningar som avser någon av de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har dock sjunkit något, från 20 procent 2010 till 17 procent Andelen ansökningar som avser förortskommuner till storstäderna uppgår till 15 procent och är oförändrad jämfört med Även andelen ansökningar som avser andra större städer i Sverige är oförändrad och utgör 43 procent av det totala antalet ansökningar. 4 Ansökningar avseende obligatorisk särskola och gymnasiesärskola redovisas inte i diagrammet.

9 9 (21) Figur 7. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på andelar per kommungrupp, 2010 och Storstäder (3) Förortskommuner (38) 20% 17% 15% 15% Större städer (27) 43% 43% Pendlingskommuner (41) Glesbygdskommuner (39) Varuproducerande kommuner (40) Övriga kommuner, mer än inv. (34) Övriga kommuner, inv. (37) Övriga kommuner, mindre än inv. (31) 2% 4% 1% 1% 3% 1% 11% 14% 3% 4% 1% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antalet kommuner tillhörande varje kommungrupp är redovisade inom parentes. Definitioner av kommungrupperna återfinns i Bilaga 1.

10 10 (21) Vilka utbildningsföretag har skickat in ansökningar? Sammanlagt 234 huvudmän har inkommit med ansökningar. De tio huvudmän som inkommit med flest ansökningar svarar för cirka 40 procent av det totala antalet ansökningar i 2011 års ansökningsomgång. Figur 8. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på huvudmän med flest ansökningar 2011 Baggium Utbildning AB Hermods AB Plusgymnasiet AB ThorenGruppen AB Nordens Teknikerinstitut AB Lärande i Östergötland AB Kunskapsskolan i Sverige AB Drottning Blankas AB Kunskapsakademin Jensen Education College AB Grundskola

11 11 (21) Bilaga års kommungruppsindelning Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska Kommunförbundet. Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är: 1. Storstäder (3 kommuner): Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner (38 kommuner): Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. 3. Större städer (27 kommuner): Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Pendlingskommuner (41 kommuner): Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 5. Glesbygdskommuner (39 kommuner): Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. 6. Varuproducerande kommuner (40 kommuner): Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. 7. Övriga kommuner, över inv. (34 kommuner): Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. 8. Övriga kommuner, inv. (37 kommuner): Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. 9. Övriga kommuner, mindre än inv. (31 kommuner): Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare.

12 12 (21) Bilaga 2: Tabeller Tabell 1. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skolor och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform, ansökningsomgång Tabell 2. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och län, ansökningsomgång 2011 Tabell 3. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011

13 13 (21) Tabell 1. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skolor och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform, ansökningsomgång Grundskola, förskoleklass Obligatorisk särskola Ansökningsomgång 2000* * * * * * * * *Källa Skolverket. Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid

14 Dnr Dnr 14 (21) Tabell 2. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och län, ansökningsomgång 2011 Län Nyetablering av skola Grundskola, förskoleklass Obligatorisk särskola Utökning av befintlig skola Hela landet Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland

15 15 (21) Tabell 3. Antal ansökningar om tillstånd att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2011 Kommun Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Hela landet Ale Alingsås Aneby Arboga Arvika Avesta Boden Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Bromölla Burlöv Båstad Danderyd Ekerö Enköping Eskilstuna Eslöv Fagersta

16 16 (21) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Falkenberg Falköping Falun Flen Forshaga Färgelanda Gnesta Gotland Gällivare Gävle Göteborg Habo Hallsberg Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Helsingborg Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Härnösand Hässleholm

17 17 (21) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Höganäs Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kiruna Klippan Kramfors Kristianstad Krokom Kumla Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Laholm

18 18 (21) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Landskrona Lerum Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Lomma Ludvika Luleå Lund Malmö Mariestad Mark Mora Munkedal Mölndal Nacka Norrköping Norrtälje Nyköping Nynäshamn

19 19 (21) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Orust Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Piteå Robertsfors Ronneby Sala Sandviken Sigtuna Simrishamn Skara Skellefteå Skövde Sollefteå Sollentuna Solna Stenungsund Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sundsvall Sunne Svedala

20 20 (21) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Söderhamn Södertälje Tidaholm Tierp Tomelilla Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Umeå Upplands Väsby Uppsala Vallentuna Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vårgårda Vänersborg Värmdö

21 21 (21) Tabell 3. Fortsättning Kommun Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Värnamo Västervik Västerås Växjö Ystad Åmål Älmhult Ängelholm Örebro Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar