Uppdatering av Säkerhetsskyddsplan

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Referens Landstingsstyrelsen Uppdatering av Säkerhetsskyddsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat förslag till uppdaterad Säkerhetsskyddsplan. Bakgrund Enligt säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen åläggs det landstinget att vidta åtgärder för att skydda rikets säkerhet och förebygga terroristbrott genom att det för landstingets verksamhetsområden finns ett verkningsfullt säkerhetsskydd med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter. Landstingets nuvarande säkerhetsskyddsplan är utdaterad och behöver således anpassas för det nu gällande säkerhetsläget. Planen reglerar säkerhetsskyddsarbetet i fred, i kris och inför beredskapshöjning. Målet med säkerhetsskyddsplanen är att motverka brott. För att trygga och bibehålla förtroendet för landstingets verksamheter måste skydd och säkerhet skapas genom: att följa de lagar som påverkar och ställer särskilda krav på landstingets verksamheter. att varje medarbetares viktiga funktion i säkerhetsarbetet betonas. att information och utbildning om hot och risker genomföres. att utarbeta säkerhetsrutiner så att patient- och personalsäkerhet tryggas. att återkommande risk- och sårbarhetsanalyser sker. Eva Ingesson Beredskapsplanerare Bilaga 1. Säkerhetsskyddsplan Landstinget i Kalmar län. 2. Rutin för säkerhetsprövning Landstinget i Kalmar län. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13, Kalmar Telefon vx Bankgiro

2 Kanslienheten Säkerhetsskyddsplan Landstinget i Kalmar län Syfte Att reglera säkerhetsskyddsarbetet i fred, i kris och inför beredskapshöjning. Mål Att motverka brott och för att trygga och bibehålla förtroendet för landstinget verksamheter. Giltighet 2016-xx-yy och tills vidare Målgrupp Samtliga medarbetare som omfattas av säkerhetsskyddsarbetet. Ansvarig för dokumentet Beredskapsplanerare Revideras och följs upp Årligen eller vid behov Beslutsdatum 2016-xx-yy Beslutat av Landstingsstyrelsen

3 2(10) Förord Ansvaret vad gäller säkerhetsskydd regleras bland annat i Säkerhetsskyddslagen (1996:627), Säkerhetsskyddsförordningen (1996:633), Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd (RPSFS 2010:03, FAP 244-1) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Innehållet i dessa författningar har varit styrande vid framtagandet av denna plan. Med säkerhetsskydd avses 1. Skydd mot brott som kan hota rikets säkerhet. 2. Skydd av hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet 3. Skydd mot terrorism Inom Landstinget i Kalmar län är det Regional säkerhets- och beredskapskommitté (RSBK) som har det övergripande och samordnande ansvaret för katastrofberedskap och säkerhetsskydd. Säkerhetsskyddsplanen för landstinget syftar till: att klarlägga regler för landstingets säkerhetsskydd. att vara vägledning för det lokala arbetet med säkerhetsskyddet. att vara underlag för information och utbildning gällande säkerhetsskydd som skall ges till all personal. Planen reglerar säkerhetsskyddsarbetet i fred, i kris och inför beredskapshöjning. Målet med säkerhetsskyddsplanen är att motverka brott. För att trygga och bibehålla förtroendet för landstingets verksamheter måste skydd och säkerhet skapas genom: att följa de lagar som påverkar och ställer särskilda krav på landstingets verksamheter. att varje medarbetares viktiga funktion i säkerhetsarbetet betonas. att information och utbildning om hot och risker genomföres. att utarbeta säkerhetsrutiner så att patient- och personalsäkerhet tryggas. att återkommande risk- och sårbarhetsanalyser sker.

4 3(10) Innehållsförteckning Inledning 4 Säkerhetsskydd 4 Ansvar och organisation 5 Säkerhets- och skyddsåtgärder 5 Tillträdesbegränsning 5 Informationssäkerhet 6 Säkerhetsprövning 7 Säkerhetsklass 8 Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) 8 Säkerhetsanalys 8 Utbildning, kontroll och tillsyn 9 Källförteckning 10

5 4(10) Inledning Enligt säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen åläggs det landstinget att vidta åtgärder för att skydda rikets säkerhet och förebygga terroristbrott genom att det för landstingets verksamhetsområden finns ett verkningsfullt säkerhetsskydd med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter. Ansvaret vad gäller säkerhetsskydd regleras bland annat i säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen, rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd samt offentlighets- och sekretesslagen. Denna säkerhetsskyddsplan har upprättats i enlighet med bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen samt bestämmelserna i säkerhetsskyddsförordningen. Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen är landstinget ålagd att upprätthålla ett verksamt säkerhetsskydd i syfte att skydda rikets säkerhet och förebygga terroristbrott. Med säkerhetsskydd avses enligt säkerhetsskyddslagen 1. Skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. 2. Skydd av uppgifter som omfattas av sekretess (hemliga uppgifter), enligt offentlighets- och sekretesslagen, och som rör rikets säkerhet. 3. Skydd mot terroristbrott (terrorism), enligt lagen om straff för terroristbrott, även om brott inte hotar rikets säkerhet. Säkerhetsskyddets funktion skall utifrån detta särskilt beakta och förebygga: att uppgifter som omfattas av sekretess och som berör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet) att obehöriga inte får tillträde till platser där de kan få tillgång till uppgifter som avses i punkt 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning), och att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning) De uppgifter som ska skyddas är uppgifter som rör rikets säkerhet och avser uppgifter som angår verksamhet för att försvara landet eller planlägga eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller uppgift som i övrigt rör totalförsvaret, om det antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs 1. Det kan vara uppgifter om den egna verksamheten eller uppgifter som kommer in från andra myndigheter eller organisationer. Säkerhetsskyddet omfattar också uppgifter som kan knytas till intresset att förebygga och beivra brott. 1 Uppgifter som omfattas av sekretess enligt 15 kap, 1-2 och 4 samt 18 kap, 1-10 i Offentlighets- och Sekretesslagen.

6 5(10) Ansvar och organisation Det yttersta ansvaret för säkerhetsskyddet i landstinget vilar på landstingsstyrelsen. Ansvaret för säkerhetsskyddet följer dock i första hand det ordinarie verksamhetsansvaret. Säkerhetsskyddschefen utövar under landstingsstyrelsen kontroll över att säkerhetsskyddet finns, är tillräckligt och fungerar. Säkerhetsskyddschefen ska vidare samordna skyddet samt säkerställa att berörd personal ges erforderlig utbildning. Säkerhetsskyddschefen och dennes biträdare är i dessa funktioner direkt underställd landstingsdirektören. Den strategiska samordningen av säkerhetsskyddet förankras i RSBK och det operativa uppgifterna hanteras i Kanslienheten säkerhetsteam. Säkerhetsskyddschef, eller som ersättare för denne, biträdande säkerhetsskyddschef, är landstingets kontaktperson beträffande säkerhetspolisens kontakter med landstinget i dessa frågor. Säkerhets- och skyddsåtgärder Säkerhetsskyddet indelas övergripande enligt säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen i: Tillträdesbegränsning Informationssäkerhet Säkerhetsprövning Säkerhetsklassning och registerkontroll Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Säkerhetsanalys Utbildning, kontroll och tillsyn Säkerhetsarbetet inom landstinget ska förebygga risker och skador. Säkerhetskrav, säkerhetsrutiner och planer ska utformas så att man vid en situation då beredskapsrutin måste tillgripas i största möjliga mån kan bibehålla ordinarie ledningsstruktur, arbetssätt och rutiner. I detta arbete innefattas även att skapa ett väl anpassat säkerhetsskydd för verksamhet som omfattas av krav på säkerhetsskydd enligt gällande lagstiftning. Tillträdesbegränsning Tillträdesbegränsning enligt säkerhetsskyddslagstiftningen syftar till att hindra, fördröja eller förvarna om obehörigt tillträde till platser, anläggningar, inrättningar eller områden där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs eller som särskilt behöver skyddas mot terrorism eller där hemliga uppgifter som är av betydelse för rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism bearbetas eller förvaras. Tillträdesbegränsning används även till för att skydda personer verksamhet eller egendom mot hot, angrepp eller våldsbrott. Tillträdesbegränsning kan ske genom: Utfärdande och tillkännagivande av tillträdesförbud. Passerkontroll, antingen personell eller teknisk kontroll för in- och utpassering eller båda i kombination. Byggnadstekniska åtgärder såsom byggnadskonstruktioner, sektionering, lås eller stängsel. Bevakningstekniska hjälpmedel, larmanordningar, kameraövervakning. Inre och yttre bevakning.

7 6(10) Tillträdesbegränsningen kan utformas på olika sätt. I vissa fall räcker det att tillträdesbegränsningen avser utomstående. I andra fall kan den behöva omfatta även den egna personalen. Säkerhetsskyddslagen statuerar emellertid att begränsningar ska utformas så att allmänhetens rätt att röra sig fritt inte inskränks mer än nödvändigt. Bestämmelserna om tillträdesbegränsning i säkerhetsskyddslagstiftningen ålägger den som omfattas av reglerna att pröva i vilken utsträckning en tillträdesbegränsning är påkallad och att i förekommande fall utforma begränsningen på ett tillfredställande sätt. Prövningen bör utgå från myndighetens säkerhetsanalys. Prövningen kan utmynna i att man anser att byggnaden eller området bör förklaras som skyddsobjekt. Kort, koder och nycklar som har samband med förvaring av hemliga handlingar eller tillträdesskyddade platser skall förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dessa. Förteckning över innehavare av dessa kort och nycklar ska föras av säkerhetsskyddschef. Informationssäkerhet I begreppet informationssäkerhet ryms såväl säkerhet relaterad till hantering av fysiska handlingar som säkerhet relaterad till IT (informationsteknologi). Informationssäkerhet enligt säkerhetsskyddslagstiftningen syftar till att hindra obehöriga att få kännedom om sekretessbelagda uppgifter som har betydelse för totalförsvaret eller för rikets säkerhet. Dessutom ska informationssäkerheten hindra att sådana uppgifter ändras eller förstörs. För att ta del av säkerhetskänsliga uppgifter som har betydelse för totalförsvaret eller för rikets säkerhet måste en person; bedömas som pålitlig från säkerhetssynpunkt, ha tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd och ha behov av uppgifter för sitt arbete i den verksamhet där de hemliga uppgifterna förekommer. Den som ges behörighet ska även upplysas om vad sekretessen omfattar. För hantering av information gäller att författningar och verksamheten styr krav på tillgänglighet, skydd mot obehörig åtkomst och förvanskning samt spårbarhet. Utifrån dessa aspekter ska informationen identifieras/klassas, varefter lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Hur uppgifter som har betydelse för totalförsvaret och rikets säkerhet ska hanteras regleras i säkerhetsskyddslagen samt i säkerhetsförordningen. IT-säkerhet IT-säkerhet utgör idag en viktig del av informationssäkerheten pga. den omfattande användningen av datorer och datanätverk för skapande, visning, lagring och förmedling av information, vilket även medfört nya tillvägagångssätt för obehöriga att komma åt känsliga uppgifter. Det är därför av största vikt att säkerhetsskyddet tillgodoses i och kring de ITsystem som utvecklas och brukas inom landstingets verksamheter och att dessa är uppbygga på ett betryggande sätt från säkerhetssynpunkt. Handlingar och dokument Hanteringen av hemliga handlingar som är av betydelse för rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism regleras i säkerhetsskyddsförordningen. Rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd ger direktiv för arbetsrutiner och förvaring av hemlig handling. Hemliga handlingar som har

8 7(10) betydelse för rikets säkerhet och skyddet mot terrorism hanteras genom landstingets säkerhetsskyddschef. Administrativ säkerhet Administrativ säkerhet ska garantera att god säkerhet tryggas vid handläggning och rutiner beträffande hemliga handlingar och dokument som har betydelse för rikets säkerhet och skyddet mot terrorism: Registrering och handhavande av hemliga handlingar och dokument Förvaring och försändning av handling Sekretessregler och sekretesskydd Handhavande, förvaring och försändning av hemliga uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism kräver särskilt skydd och tillämpning genom föreskrifter i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. För hantering av denna typ av handlingar och dokument se Rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd samt landstingets instruktioner för informationssäkerhet samt ärendehandbok. Incidenthantering Med oegentligheter menas avsiktliga/medvetna fel i handläggning eller åtgärder. Förekommer misstanke om eller konstaterat fall av oegentligheter eller missbruk som berör säkerhetsskyddet (dvs. innefattar hot mot rikets säkerhet eller skyddet mot terroristbrott) ska detta anmälas omgående till närmast högre chef eller till landstingets säkerhetsskyddschef, varefter lämpliga åtgärder sätts in. Säkerhetsprövning Säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagstiftningen syftar till att pröva personers pålitlighet att ta del av hemlig information eller delta i verksamhet där sekretessbelagd verksamhet som är av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet och skyddet mot terrorism behandlas. Säkerhetsprövning ska göras för alla personer som på ett eller annat sätt får ta del av hemliga handlingar, har tillträde till säkerhetsskyddade anläggningar eller deltar i någon verksamhet som berör rikets säkerhet. Säkerhetsprövning ska genomföras innan en person genom anställning eller på annat vis deltar i sådan verksamhet, det vill säga innan en person som förordats till anställning anställs. Säkerhetsprövning regleras i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen samt Rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd. Säkerhetsprövning grundas bl.a. på: Personlig kännedom om personen. Uppgifter som framgår av referenser, betyg, intyg med mera. I förekommande fall utifrån tjänst/befattnings säkerhetsklass - uppgifter hämtade från registerkontroll eller särskild personutredning. Före registerkontroll och särskild personlighetsutredning får utföras ska den som säkerhetsprövningen gäller ha gett sitt samtycke till åtgärden. Samtycke anses gälla också för förnyade kontroller och utredningar så länge som den kontrollerade innehar samma anställning/befattning. Landstingets säkerhetsskyddschef eller biträdande säkerhetsskyddschef, i samråd med berörd förvaltningschef, genomför säkerhetsprövning för person

9 8(10) som förordats till anställning eller innehar befattning som placerats i säkerhetsklass. Registerkontroll och eventuell särskild personlighetsutredning i samband med säkerhetsprövning utförs av säkerhetspolisen efter framställan från säkerhetsskyddschef. Säkerhetsklass Säkerhetsklass innebär enligt säkerhetsskyddslagstiftningen att vissa befattningar enbart får innehas av personer som säkerhetsprövats, registerkontrollerats och är svenska medborgare. Klassningen är kopplad till i vilken omfattning anställd på en viss befattning kommer att hantera hemlig information. Säkerhetsklass regleras i säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen samt Rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd. En anställning eller ett annat deltagande i verksamheten ska placeras i säkerhetsklass om den anställde eller den som deltar i verksamheten: I stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess och är av synnerligen betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsklass 1) I en omfattning som inte är obetydlig får del av uppgifter som omfattas av sekretess och är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsklass 2) I övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa (säkerhetsklass 3) Landstinget beslutar själv om placering i säkerhetsklass 2 och 3 för enskilda som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, medan regeringen fattar beslut om placering i säkerhetsklass 1. Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Allmänt gäller enligt säkerhetsskyddslagstiftningen att landstinget, innan en upphandling sker, är skyldig att pröva om upphandlingen helt eller delvis ska omges av säkerhetsskydd. Om så är fallet ska säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal (SUA) upprättas med leverantör och/eller underleverantör. Upphandlingsansvarig ska underrätta landstingets säkerhetsskyddschef om detta. Säkerhetspolisen ska vidare, om SUA föreligger, alltid underrättas och är även behjälplig i dessa frågor. Närmare anvisningar regleras i särskilda föreskrifter om SUA. Säkerhetspolisen har även givit ut en handbok för säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal (SUA). Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) regleras säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen samt Rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd. Säkerhetsanalys Säkerhetsskyddschefen tillsammans med biträdande säkerhetsskyddschef ansvarar för att det i landstinget genomförs och finns en aktuell dokumenterad säkerhetsanalys. Respektive nämnd/myndighet i landstinget biträder säkerhetsskyddschefen med genomförandet av analysen. Analysen ska innehålla viktiga uppgifter i verksamheten som ska hållas hemliga med

10 9(10) hänsyn till rikets säkerhet och vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism. Utbildning, kontroll och tillsyn Kontroller och tillsyn av säkerhetsskyddet sker genom säkerhetsskyddschef eller biträdande säkerhetsskyddschef. Utbildning planeras och genomförs genom landstingets säkerhetsgrupp.

11 10(10) Källförteckning Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd, RPSFS 2010:03 FAP Säkerhetsskydd - en vägledning, Säkerhetspolisen, maj Reviderad juli Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) Säkerhetsskyddslag (1996:627) Lag om straff för terrorbrott (2003:148)

12 Kanslienheten Instruktion för säkerhetsprövning och Säkerhetsklassning Landstinget i Kalmar län Syfte Att klargöra tillvägagångssättet vid säkerhetsprövning och säkerhetsklassning. Mål Att säkerhetsklassning utförs av de funktioner som enligt säkerhetsskyddslagen endast får innehas av personer som säkerhetsprövats. Att säkerhetsprövning sker av personer som handlägger hemlig information eller deltar i verksamhet där sekretessbelagd verksamhet med betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet. Giltighet 2016-xx-yy och tills vidare Målgrupp Samtliga medarbetare som omfattas av säkerhetsskyddsarbetet. Ansvarig för dokumentet Beredskapssamordnare Revideras och följs upp Årligen eller vid behov Beslutsdatum 2016-xx-yy Beslutat av Landstingsstyrelsen

13 2(13) Innehåll Rutin för säkerhetsprövning och säkerhetsklassning... 3 Säkerhetsklasser... 3 Beslut om säkerhetsklass... 3 Säkerhetsklassade tjänster och funktioner... 4 Genomförande... 5 Säkerhetsklass Säkerhetsklass 1 och Ansökningsblanketter... 5 Säkerhetsprövningsintervju... 5 Slutlig bedömning om säkerhetsklass... 7 Bilaga 1 Intervjufrågor, säkerhetsprövningsintervju... 8 Minnesanteckningar... 8 Personuppgifter... 8 Barn... 8 Civilstånd och boendeförhållanden... 9 Medborgarskap... 9 Livssituation och levnadsbakgrund... 9 Utbildningar och certifikat... 9 Anställningar... 9 Språkkunskaper... 9 Annan verksamhet av relevans Åsidosättande av åligganden, ansvar och arbetsuppgifter Brottslig belastning Säkerhetsmedvetande och attityd till säkerhet Exponering på Internet Alkohol Narkotika och dopningsmedel Ekonomi Kontakter Lojalitet Källförteckning... 13

14 3(13) Rutin för säkerhetsprövning och säkerhetsklassning Enligt Landstinget i Kalmar läns (LKL) säkerhetsskyddplan är två delar av säkerhetsskyddsarbetet Säkerhetsprövning och Säkerhetsklassning. Säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagstiftningen syftar till att pröva personers pålitlighet att ta del av hemlig information eller delta i verksamhet där sekretessbelagd verksamhet som är av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet och skyddet mot terrorism behandlas. Säkerhetsklass innebär enligt säkerhetsskyddslagstiftningen att vissa befattningar enbart får innehas av personer som säkerhetsprövats, registerkontrollerats och är svenska medborgare. Klassningen är kopplad till i vilken omfattning anställd på en viss befattning kommer att hantera hemlig information. Säkerhetsklasser En anställning eller ett annat deltagande i verksamheten ska placeras i säkerhetsklass om den anställde eller den som deltar i verksamheten: i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess och är av synnerligen betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsklass 1). I en omfattning som inte är obetydlig får del av uppgifter som omfattas av sekretess och är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsklass 2). I övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa (säkerhetsklass 3). Beslut om säkerhetsklass Säkerhetsklass 1 beslutas av regeringen och kräver säkerhetsprövning (inklusive medsökande), personlig utredning samt intervju med SÄPO. Säkerhetsklass 2 beslutas av myndigheten (LKL säkerhetsskyddschef) och kräver säkerhetsprövning (inklusive medsökande), personlig utredning och i undantagsfall intervju m SÄPO. Säkerhetsklass 3 beslutas av myndigheten (LKL säkerhetsskyddschef) och kräver endast säkerhetsprövning. För LKL är säkerhetsklass 1 inte aktuellt. LKL beslutar alltså själva om placering i säkerhetsklass 2 och 3 för enskilda som bedriver säkerhetskänslig verksamhet.

15 4(13) Säkerhetsklassade tjänster och funktioner Följande tjänster är säkerhetsklassade vilket medför att de som innehar dessa skall säkerhetsprövas innan tjänsten tillträds. Tjänst/befattning Klass Landstingsdirektör 3 (2?) Kanslidirektör 3 Säkerhetsskyddschef 3 (2?) Ställföreträdande säkerhetsskyddschef 3 (2?) Ordinarie ledamöter i Regionala säkerhets och 3 krisberedskapskommittén Handläggare Kris och beredskap 3 Beredskapsplanerare, Kris och beredskap 3 Informationssäkerhetssamordnare 3 Förvaltningschef Landstingsservice 3 Säkerhetssamordnare Landstingsservice 3 Driftchefer Landstingsservice 3 Förvaltningschef IT 3 Kommunikationsdirektör 3 Ordinarie medlemmar i IT ledningsgruppen 3 IT-säkerhetsansvarig 3 Teamledare IT lagring, kommunikation, IT-säkerhet, 3 Basenhetschefer? 3 Tjänsteman i beredskap 3 Upphandlingschef 3 (2?) Registrator 2 Kontaktperson för registerutdrag 3

16 5(13) Genomförande Först och främst, säkerhetsprövning är inte samma sak som registerkontroll. Säkerhetsprövningen i sin helhet innehåller: Registerkontroll (se nedan, Ansökningsblanketter) Kontroll av betyg och intyg Referenstagning Säkerhetsprövningsintervju Samtliga punkter ovan utförs av LKL säkerhetsskyddschef. Undantaget är registerkontroll som kan delegeras av LKL säkerhetsskyddschef. Säkerhetsklass 3 För placering i säkerhetsklass 3 genomförs säkerhetsprövning enligt ovan. Säkerhetsklass 1 och 2 För placering i säkerhetsklass 1 och 2 kompletteras säkerhetsprövningen med kontroll av den prövades ekonomi samt kontroll av eventuell medsökande (make, maka eller sambo). Utöver detta genomförs en särskild personutredning med ett personligt samtal. Ansökningsblanketter Registerkontroll och särskild personutredning initieras genom att man fyller i en blankett och skickar denna till SÄPO. Blanketter finns här: Säkerhetsprövningsintervju Det är främst vid intervjutillfället som LKL kan skapa sig personlig kännedom om den sökande. Det kan göras genom att belysa olika frågeställningar under intervjun, till exempel: Personalia - den sökande samt dennes familj och släktingar Umgänge - den sökandes vänner och eventuella ovänner Utbildning - formell utbildning och andra färdigheter Tidigare verksamhet - erfarenheter från tidigare anställningar Ekonomi - inkomst, skulder, förmögenhet och boendeform Bisysslor - eventuella andra åtaganden samt uppgifter om företag och verksamhet Utlandsresor - omfattar både tjänsteresor och privata resor Utlandstjänstgöring - eventuell förekomst och uppgifter om dessa Kontakter - har den sökande i något sammanhang haft kontroversiella kontakter Fritidsintressen - omfattar till exempel resor, idrott och föreningsliv Droger - alkoholvanor och eventuellt nyttjande av narkotika Personlig status - omfattar både fysisk och psykisk hälsa samt om personen har varit föremål för något rättsingripande Personliga egenskaper - den sökandes ambition, samarbetsförmåga, etik, säkerhetsmedvetande och dylikt

17 6(13) Intressekonflikter - om den sökande kan hamna i en intressekonflikt vid eventuell anställning I Bilaga 1 finns ett batteri med frågor.

18 7(13) Slutlig bedömning om säkerhetsklass LKL beslutar alltså själva om placering i säkerhetsklass 2 och 3. Personifierat är detta LKL:s säkerhetsskyddschef som efter en bedömning av insamlat underlag gör en bedömning om personen i fråga är lämplig att placeras i tilltänkt säkerhetsklass. Beslutet kan inte överklagas.

19 8(13) Bilaga 1 Intervjufrågor, säkerhetsprövningsintervju OBS: Dessa frågor får inte ändras, endast kompletteras, då de följer nationell standard för att ge samma förutsättningar i säkerhetsprövningen. Minnesanteckningar Får INTE lämnas till den prövade för ifyllnad! : Intervjuare (namn och befattning): Personuppgifter Identitetskontroll: Körkort Pass ID Personnummer: Förnamn (tilltalsnamn i VERSALER): Efternamn: Ev. tidigare efternamn: Adress: Postnummer: Postadress: Telefonnummer: Bostad: Mobil: Arbete: Födelseort: Födelseland: Registerkontroll Berätta att en registerkontroll kan visa om något finns registrerat om den prövade i belastningsregister, misstankeregister, polisens allmänna spaningsregister eller uppgifter som behandlas med stöd av polisdatalagen. Informera även att vid placering i säkerhetsklass 1 och 2 kontrolleras även medsökande. Samtycker till registerkontroll enligt 19 säkerhetsskyddslagen (1996:627): Ja Medsökande (gäller endast säkerhetsklass 1 och 2) Namn: Personnummer: Adress: Postnummer: Postadress: Telefonnummer: Bostad: Mobil: Arbete: Arbetsplats: Födelseort: Födelseland: Medborgarskap: Barn Har du eller din partner några barn? Ja Om ja, berätta om barnen (notera namn och ålder):

20 9(13) Civilstånd och boendeförhållanden Beskriv ditt boende (boendeförhållanden): Lever du tillsammans med någon, eller har du ett förhållande med någon (civilstånd)? Ja Om ja, finns det något hos din partner som skulle kunna påverka säkerhetsprövningen? Medborgarskap Medborgarskap (ange samtliga medborgarskap): Tidigare medborgare i: Från vilket år gäller svenskt medborgarskap: Bor i Sverige sedan: Bott i annat land (notera var och när): Livssituation och levnadsbakgrund Frågornas syfte är att skapa en tydlig bild av den prövades levnadsbakgrund och livssituation. Ställ följdfrågor utifrån den prövades berättelse samt fördjupa dig i områden där den prövade ger generella beskrivningar. Uppmärksamma problem och kriser i den prövades bakgrund och livssituation. Berätta om din bakgrund, t.ex. uppväxt och skoltid: Berätta om din fritid t.ex. intressen, engagemang och vardagsliv: Utbildningar och certifikat Beskriv din utbildningsbakgrund: Har du körkort? Ja Har haft Om ja, be personen visa det och notera typ: Har haft, notera varför: Har du någon licens (inkl. vapenlicens) eller certifikat? Ja Om ja, notera typ: Har du genomfört värnplikt/gmu eller annan militär utbildning i Sverige eller annat land? Ja Om ja, notera när, var och befattning: Har du genomfört någon annan militär verksamhet? Anställningar Om CV inte lämnats gå igenom den prövades anställningshistorik och notera anställningarna. Om CV lämnats behöver inte alla anställningar noteras detaljerat. Tidsluckor i CV och kortare anställningstider ska dock uppmärksammas och orsakundersökas. Bilda dig även en uppfattning om hur den prövade har fungerat i tidigare anställningar. Nuvarande anställning (arbetsgivare, befattning samt tidsperiod): Tidigare anställningar (arbetsgivare, befattning samt tidsperiod): Finns det några tidsluckor i ditt CV som du inte redovisat? Ja Om ja, vad beror de på? Har du tidigare sökt en befattning inom Försvarsmakten? Ja Om ja, när och vilken befattning: Språkkunskaper Fokusera på varför den prövade har en viss språkkunskap. Har exempelvis personen kontakter, släkt eller andra relationer i det landet?

21 10(13) Modersmål: Vilka språk behärskar du, och på vilken nivå? Var och när har du erhållit dessa kunskaper? Annan verksamhet av relevans Fråga om personen har någon bisyssla och notera detta. Diskutera och bedöm om detta innebär en konflikt med Försvarsmaktens skyddsvärda intressen, eller orsakar ett ifrågasättande av den prövades lojalitet eller pålitlighet i övrigt från säkerhetssynpunkt. Har du någon bisyssla? Ja Om ja, beskriv bisysslan: Åsidosättande av åligganden, ansvar och arbetsuppgifter Notera framgångar och problem denne har stött på och hur dessa har hanterats av personen. Säkerhetsrelaterade problem är av särskilt intresse. Av intresse är vad, när, varför samt konsekvenser. Har du i ditt yrkesliv drabbats av några konflikter, säkerhetsrelaterade eller övriga problem? Ja Om ja, vad inträffade, varför inträffade det och vad blev konsekvenserna? Har du vid en anställning eller liknande brustit i ansvar, begått allvarligt fel, varit föremål för prövning i ansvarsnämnd eller haft ett beteende som föranlett annan disciplinär åtgärd? Ja Om ja, vid vilken ansvarsnämnd samt vilken påföljd fick du (löneavdrag, varning eller annat)? Brottslig belastning Försvarsmaktens grundinställning är att vid rekrytering inte ianspråkta personer med brottslig belastning under de senaste fem åren. Fråga om den prövade delgivits misstanke om brott eller varit föremål för lagföring på grund av brott, det vill säga fått böter eller annan påföljd genom strafföreläggande eller dom. Har du någon gång blivit misstänkt eller lagförd för brott? Ja Om ja, när och vad misstänktes/dömdes du för? Vid lagföring: Vilken påföljd fick du? Vilka blev konsekvenserna? Har du varit föremål för annat polisingripande? Säkerhetsmedvetande och attityd till säkerhet Notera om den prövade genomgått säkerhetsutbildningar och i så fall när och vilka. Diskutera även säkerhet i vid bemärkelse samt den prövades inställning och förståelse för säkerhet och sekretess Har du genomfört några säkerhetsutbildningar? Ja Om ja, notera vilka och när: Beskriv din inställning, kunskap och förståelse för säkerhet och sekretess: Exponering på Internet Diskutera den prövades exponering på Internet såsom sociala medier och publicering av fotografier. Klargör om den prövade har förståelse för sårbarhet samt sekretess och operationssäkerhet. Exempelvis att information som publiceras på Internet kan användas av andra och är svår att radera. Beskriv din exponering på Internet så som sociala medier:

22 11(13) Alkohol Skapa en uppfattning om den prövades eventuella bruk av alkohol. Om personen beskriver beteendeförändringar, negativa humörsvängningar eller minnesluckor i samband med alkoholförtäring eller om personen har blivit avvisad från fester eller offentliga lokaler på grund av alkoholförtäring ska alkoholvanorna klargöras Dricker du alkohol? Ja Om ja, beskriv hur mycket och hur ofta du dricker: Har du upplevt att du fått beteendeförändringar, negativa humörsvängningar eller minnesluckor i samband med alkoholförtäring? Ja Om ja, berätta: Har, eller har du haft alkoholproblem? Ja Om ja, genomgår eller har du genomgått någon rehabilitering? Ja När och varför uppstod problemen? Narkotika och dopningsmedel Om en individ har testat eller brukat något förbjudet preparat mer än en gång närmare än två år i tiden kan personen ha ett riskbeteende. Har du någon gång brukat narkotika eller dopningsmedel? Ja Om ja, under vilka omständigheter brukar eller har du brukat narkotika eller dopningsmedel? Har bruket medfört några konsekvenser för ditt arbets- och privatliv? Har du genomgått eller genomgår du någon form av rehabilitering? Ekonomi Skaffa en så klar bild som möjligt av den prövades ekonomiska situation. Hur har den prövade hanterat sin ekonomi och hur ser den ut idag och i framtiden? Om den prövade inte har någon strategi för hantering av sin ekonomi, eller om det finns drag av girighet eller orealistisk ekonomisk livsföring, kan denne vara sårbar från säkerhetssynpunkt. Ett observandum kan vara om individen har en mängd krediter. Beskriv din ekonomiska situation: Inkomst: Lån och skulder: Betalar du underhåll till någon: Ja Om ja, vem, varför och i vilken omfattning? Har eller har du haft betalningsanmärkningar och/eller skuld till Kronofogdemyndigheten? Ja Om ja, beskriv omständigheterna kring detta (när, varför, vilken omfattning, konsekvenser, hur löste du/avser du att lösa problematiken): Har eller har du haft ett spel- eller köpberoende? Ja Om ja, beskriv omständigheterna kring beroendet (när, omfattning, konsekvenser och hur löste du/planerar du att lösa situationen): Kontakter Klargör och exemplifiera att det finns nationer, organisationer och individer som har intresse av att ta del av Försvarsmaktens information och materiel (exempelvis utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst, försvarsmakt, polis eller organiserad brottslighet). Diskutera med den prövade hur denne ser på detta. Har du eller har du haft kontakt med utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst, försvarsmakt, polis eller organiserad brottslighet i eller utanför Sverige? Ja Om ja, vilka, i vilket syfte, när och i vilken omfattning?

23 12(13) Har du haft eller har du någon privat kontakt med utländsk militärattaché? Ja Om ja, vem, i vilket syfte, när och i vilken omfattning? Lojalitet Ta reda på om den prövade har släktband, yrkesmässiga eller nationella band till någon organisation, nation eller individ, som kan påverka dennes lojalitet mot Försvarsmaktens intressen eller de intressen som den svenska säkerhetsskyddslagen ska skydda (exempelvis Sveriges nationella oberoende och demokratiska statsskick). Om sådana band finns, ta reda på om den prövade skulle uppleva det problematiskt att skydda sekretessbelagd information som skulle vara av stort värde för de som han eller hon har lojalitetsband till. Som medarbetare i Försvarsmakten är det centralt att du är lojal mot de intressen som säkerhetsskyddslagen syftar till att skydda exempelvis Sveriges nationella oberoende och demokratiska statsskick. Hur ställer du dig till den lojaliteten? Alla människor har även egna lojalitetsband. Berätta om dina:

24 13(13) Källförteckning Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd, RPSFS 2010:03 FAP Säkerhetsskydd - en vägledning, Säkerhetspolisen, maj Reviderad juli Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) Säkerhetsskyddslag (1996:627) Lag om straff för terrorbrott (2003:148)