MEDDELANDE Fördjupad Utvärdering av Levande skogar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEDDELANDE 4 2007. Fördjupad Utvärdering av Levande skogar"

Transkript

1 MEDDELANDE Fördjupad Utvärdering av Levande skogar

2 Projektägare Göran Enander Projektledare Erik Sollander Styrgrupp Staffan Norin (ordförande) Magnus Fridh Lovisa Hagberg Jan Linder Anna Möller Sven Nilsson Referensgrupp Skogsstyrelsens nationella sektorsråd Projektgrupp Ulrika Berggren Svante Claesson Catharina Dolk-Fröjd Erik Ederlöf Hillevi Eriksson Clas Fries Viveca Jansson Stefan Karlsson Hans Liedholm Anja Lomander Göran Lundh Bo Wallin Johan Wester Johan Åberg Från andra myndigheter: Tommy Ek, Länsstyrelsen i Östergötland Leif Gren, Riksantikvarieämbetet Erik Hellberg, Naturvårdsverket Olle Höjer, Naturvårdsverket Bosse Jönsson, Riksantikvarieämbetet Bo Lundin, Naturvårdsverket Rickard Sohlenius, Riksantikvarieämbetet Datum Skogsstyrelsen Jönköping

3 Förord Skogsstyrelsen har som miljömålsansvarig myndighet haft regeringens uppdrag att göra en fördjupad utvärdering av Levande skogar, ett av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. I uppdraget ingår uppföljning och utvärdering av Levande skogar och dess delmål liksom att ta fram konsekvensbeskrivna förslag på nya delmål och åtgärder för att nå dem. I detta meddelande presenterar Skogsstyrelsen sina resultat och förslag. Fördjupade underlag publiceras som rapporter i Skogsstyrelsens rapportserie. Skogarna förändras. Samtidigt är skogsekosystemen långsamma det tar tid innan mer långsiktiga effekter av förändringar kan följas upp. Genomgripande förändringar verkar på olika skalnivåer och i olika takt. Arbetet med Levande skogar handlar i mångt och mycket om att skapa förutsättningar för skogarnas och deras biologiska mångfalds utveckling under föränderliga betingelser. Nu levande generationer har bevittnat en intensifiering av skogarnas skötsel och ett därmed förändrat skogslandskap. Klimatförändringarna medför på samma gång en sannolikt ökad tillväxt, ökad efterfråga på förnyelsebar skogsråvara och att skogsekosystemens sårbarhet ökar. Förslagen som presenteras här syftar till att minska sårbarheten och till att trygga skogens roll i hållbar utveckling för att ge framtida generationer handlingsfrihet. Skogsstyrelsens uppdrag har varit att föreslå delmål och åtgärder så att miljömålet Levande skogar kan nås till Trots att de delmål som här föreslås utgör väsentliga steg på vägen mot generationsmålet, så måste vi konstatera att de inte är tillräckliga för att nå målet i tid. Föreslagna delmål måste alltså fortfarande betraktas som etappmål. Arbetet inom Skogsstyrelsen har skett i projektform. Erik Sollander har varit projektledare. En viktig uppgift har varit att utveckla förslagen i dialog med en bred skara intressenter, såväl berörda myndigheter, näringsföreträdare som intresseorganisationer. Det nationella sektorsrådet för skogliga frågor har fungerat som projektets referensgrupp. Två seminarier och en forskarhearing har hållits under arbetets gång. Rapporten har också remissbehandlats. Ett varmt tack riktas till alla de medarbetare och övriga aktörer som deltagit i processen för värdefulla bidrag och ett stort nedlagt arbete, ofta under tidspress. Jönköping i september 2007 Göran Enander Generaldirektör

4 Innehåll Sammanfattning...5 Miljökvalitetsmålet Levande skogar...5 Levande skogar, klimatförändringar och virkesproduktion...6 Uppföljning och utvärdering...6 Förslag till nya delmål...7 Förslag till åtgärder och styrmedel...12 Konsekvensbedömningar av förslagen Inledning Användningsområden och syfte Framväxt och förankring Rapportens disposition Uttolkning av Levande skogar Hållbar utveckling Sektorsansvaret för miljön Levande skogar Varför? Levande skogar innebörd Klimatförändringarnas inverkan på Levande skogar Förväntade klimatförändringar Energiomställningen Effekter på skogsproduktionen Bevarande av den biologiska mångfalden Kulturmiljövärden värnas Sociala värden värnas Slutsats Sektorsrapportering Samhällets arbete Är myndigheternas ansvarsfördelning rörande skog ändamålsenlig? Målkonflikter och synergieffekter Hur ser Skogsstyrelsen på särskilda sektorsansvaret? Uppföljning och utvärdering Miljökvalitetsmålet Levande skogar Delmål 1: Långsiktigt skydd av skogsmark Delmål 2: Förstärkt biologisk mångfald Delmål 3: Skydd för kulturmiljövärden Delmål 4: Åtgärdsprogram för hotade arter Förslag till delmål Identifiering av målområden Bevarande av skyddsvärd skogsmark Skötsel av formellt skyddad och frivilligt bevarad skogsmark Biologiskt värdefulla strukturer på produktiv skogsmark Skydd för kulturmiljövärden Miljön i och kring vatten i skogslandskapet...101

5 7. Åtgärder och styrmedel Ekonomiska konsekvensanalyser Allmänt om de ekonomiska konsekvensanalyserna Bevarande av skyddsvärd skogsmark Skötsel av formellt skyddad och frivilligt bevarad skogsmark Biologiskt värdefulla strukturer på produktiv skogsmark Skydd för kulturmiljövärden Miljön i och kring vatten i skogslandskapet Sammanfattning och diskussion Referenser Bilagor Bilaga 1 Direktiv Bilaga 2 Framtagna sakunderlag Bilaga 3 Utvecklade åtgärdsförslag till Skydd för kulturmiljön...147

6 Sammanfattning Skogsstyrelsen redovisar här sin andra utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Den första utvärderingen gjordes Utvärderingen görs på uppdrag av regeringen och har till syfte att tillhandahålla underlag för regeringens kommande miljömålsproposition. Uppdraget har varit dels att utvärdera i vilken utsträckning det övergripande målet och gällande delmål till år 2010 kan förväntas uppnås, dels att föreslå de förändringar och tillägg som krävs för att miljökvalitetsmålet ska nås till år I uppdraget har också ingått att skapa förutsättningar för att nya delmål och åtgärder blir kända, förstådda och tillämpade genom att förankra och diskutera frågor med berörda intressenter under projektets gång och sprida information. Miljökvalitetsmålet Levande skogar Levande skogar är ett av de nationella miljökvalitetsmål som fastställdes av riksdagen Målet består av fyra komponenter: skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas, den biologiska mångfalden ska bevaras, kulturmiljövärden skall värnas och skogens sociala värden ska värnas. Målet är ambitiöst, särskilt för biologisk mångfald. Ekosystemens naturliga funktion och processer ska skyddas. Alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation och spridda över sina naturliga utbredningsområden. Målet ska nås till år 2020, vilket är ett kort tidsperspektiv då de skogliga biologiska systemen på många sätt reagerar trögt på vidtagna åtgärder. Det råder god överensstämmelse mellan miljökvalitetsmålet Levande skogar och Sveriges internationella åtaganden, främst konventionen om biologisk mångfald (CBD) som Sverige har ratificerat, inklusive målet från 2002 att förlusten av biologisk mångfald signifikant ska minska till år 2010, antaget vid Världstoppmötet i Johannesburg Sverige är också bundet av liknande mål på EU-nivå. Två begrepp är centrala för arbetet med miljömålen: Sektorsansvaret för miljön. Genom sektorsansvaret fördelas ansvaret för att uppnå miljökvalitetsmålen inom samhällets alla sektorer, dvs. myndigheter, företag och andra organisationer inom olika samhällssektorer tar ansvar för miljöfrågor inom sina verksamhetsområden. Försiktighetsprincipen som innebär att avsaknaden av vetenskaplig bevisning inte ska användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring. 5

7 Levande skogar, klimatförändringar och virkesproduktion Inga skogliga framtidsbedömningar kan bortse från effekterna av kommande klimatförändringar. Redan under de närmaste 30 åren kan vi förvänta oss en relativt kraftig ökning av tillväxten i Sverige skogar till följd av klimatförändringar. Samtidigt ökar riskerna för skador av olika slag på produktionsskogen, exempelvis i form av svampoch insektsangrepp och stormfällning. Många skogslevande arter, i synnerhet sådana med begränsad spridningsförmåga, kan få svårt att klara snabba klimatförändringar. För att målet Levande skogar ska kunna nås ökar således behovet av tillgång till sådana substrat, biotoper och processer som ett produktionsoptimerat skogsbruk normalt minskar förekomsten av. Avverkningen i Sverige har ökat med omkring 35 procent sedan Den prognostiserade avverkningen 2007 (92 miljoner m 3 sk) ligger med nuvarande skötselintensitet i nivå med, och i vissa fall över, den långsiktigt möjliga avverkningsnivån på den mark som nyttjas för virkesproduktion. Samtidigt medför klimathotet och samhällets strävan att fasa ut fossila bränslen till att pressen på skogen som leverantör av träråvara ökar. Försiktighetsprincipen innebär att man sätter omsorgen om ekosystemens naturliga funktioner och processer, i synnerhet de som inte är förnybara, framför olika anspråk på avkastning. I en framtid med ökade behov av uttag, till exempel i form av bioenergi, kommer det att bli en utmaning att nå acceptans för att agera enligt denna princip. Det är nödvändigt att öka förståelsen för att miljödimensionen i sin helhet utgör en grundförutsättning för att upprätthålla en hållbar utveckling. Uppföljning och utvärdering Den övergripande slutsatsen av Skogsstyrelsens uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande skogar är att målet inte bedöms kunna nås till år Mest återstår att göra när det gäller bevarande av biologisk mångfald. Skogens biologiska mångfald är till viss del fortsatt utsatt för utarmning. Skogar med mycket höga naturvärden avverkas alltjämt, men även fortsatt bristfällig hänsyn vid föryngringsavverkning påverkar mångfalden negativt. Ett flertal vanliga skogslevande arter minskar. Föryngringsavverkning av naturskogsliknande bestånd är den enskilda åtgärd som bedöms hota flest arter. Samtidigt förbättras vissa grundförutsättningar för den biologiska mångfalden, såsom mängden död ved, förekomsten av grova träd, gammal skog etc. Under Levande skogar finns fyra delmål för år Utvärderingen av dessa har gett följande utfall: 6

8 Långsiktigt skydd av skogsmark (delmål 1). Delmålet bedöms inte möjligt att nå inom tidsramen. Naturreservaten utgör en bärande del av målet och med nuvarande takt i arbetet bedöms procent av målarealen kunna avsättas i tid. I huvudsak beror detta på otillräckliga anslag. Skogsbruket har gjort stora insatser med frivilligt bevarande. Det är oklart om målet om frivilligt bevarande kommer att nås fullt ut. Förstärkt biologisk mångfald (delmål 2). Delmålet bedöms nås. Volymerna hård död ved, arealerna gammal skog och äldre lövrik skog ökar kraftigt, mer än vad som krävs för att målet ska nås. Arealen föryngrad med lövskog förefaller att ha ökat. Skydd för kulturmiljövärden (delmål 3). Möjligheten att nå delmålet är liten. Skadenivåerna på fornlämningar och övriga kulturlämningar är fortfarande omfattande och inga påtagliga förbättringar har skett sedan förra utvärderingen. Fortfarande bedöms markberedning vara den åtgärd som orsakar de svåraste skadorna. Åtgärdsprogram för hotade arter (delmål 4). Vid utgången av 2005 hade sammanlagt 23 åtgärdsprogram för hotade arter tagits fram. De innehåller sammantaget åtgärdsförslag som berör 52 hotade arter. Åtgärdsprogrammen förväntas på sikt ge positiva effekter för ett stort antal andra arter. Delmålet anses därmed ha nåtts. Förslag till nya delmål Utgångspunkter och avvägningar I Skogsstyrelsens uppdrag har ingått att föreslå de förändringar och kompletteringar av delmålen som behövs för att Levande skogar ska kunna nås till år Delmålen ska hålla en fortsatt hög ambitionsnivå, vilket innebär att de mest ambitiösa kan bli svåra att nå. Antalet delmål ska vara omkring fem. En övergripande slutsats är att delmålen behöver skärpas och att det brådskar att vidta nödvändiga åtgärder om Levande skogar ska kunna nås. Klimatförändringen ökar samhällets behov av förnybar råvara, vilket ökar pressen på svårersättliga biologiska, kulturella och sociala värden i skogarna. Klimatförändringen medför ökad stress på ekosystemen och ökar skogens sårbarhet. Förslagen syftar till att minska denna sårbarhet för att trygga skogens roll i hållbar utveckling och ge framtida generationer handlingsfrihet. I nivåläggningen av delmålen har avvägningar gjorts med utgångspunkt från vad som bedömts som rimligt tidsmässigt och ekonomiskt. Avvägningar har även gjorts mot andra samhällsmål som kan begränsa hur snabbt förändringar bör ske. Avvägningarna redovisas under respektive målavsnitt. 7

9 Avvägningarna, samt det begränsade antalet delmål medför att de föreslagna delmålen fortfarande bör betraktas som etappmål. Ytterligare delmål och åtgärder kommer att behövas efter år 2020 för att nå Levande skogar. Skogsstyrelsen planerar att återkomma med ett förslag till delmål om hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk) i samband med nästa fördjupade utvärdering år Bevarande av skyddsvärd skogsmark Förslag till nytt delmål: Arealen skyddsvärd produktiv skogsmark undantagen från skogsbruk uppgår år 2020 till ha formellt skydd och ha frivilligt bevarande. I delmålet ingår såväl arealer för skogens biologiska mångfald som för kulturmiljövärden och värden för rekreation och friluftsliv. Även arealbehov för övriga miljökvalitetsmål, främst Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Levande sjöar och vattendrag ingår. Till skillnad från nu gällande delmål ingår även skydd av fjällnära skogar. Förslaget bygger på en uppdatering av Miljövårdsberedningens bristanalys från 1997 där skydd av kvarvarande skogar med höga naturvärden ges högsta prioritet. Slutsatserna i analysen har brett stöd i naturvårdsbiologisk forskning. Det är skogar med kända naturvärden som föreslås skyddas, i huvudsak så kallade värdekärnor. Lägre målnivåer eller långsammare takt i skyddsarbetet skulle medföra fortsatt avverkning av värdekärnor, vilket skulle leda till stora svårigheter att nå Levande skogar ens på lång sikt. Förslaget bygger på den svenska modellen, som innebär att formellt skydd och frivilligt bevarande ska samspela med generell hänsyn, anpassning av skogsskötsel och restaurering av biotoper. Modellen förutsätter ett delat ansvar mellan samhället och markägarna. Jämfört med gällande delmål till 2010 innebär förslaget att ytterligare ca hektar produktiv skogsmark nedanför gränsen för fjällnära skog ges ett formellt skydd. Ovan gränsen ges ytterligare ca ha formellt skydd. Dessutom förutsätts att skogsbruket sätter av ytterligare ha som frivilligt bevarande nedanför gränsen för fjällnära skog och fortsätter öka kvaliteten inom frivilligt bevarande. Det finns tröskelnivåer för hur mycket av olika livsmiljöer som måste finnas kvar på landskapsnivå för att specialiserade, skogslevande arter ska överleva. Nivåerna varierar kraftigt mellan olika skogsregioner och olika arter, men föreslagna arealmål ligger tveklöst i underkanten av de tröskelnivåer som ringas in av befintlig naturvårdsbiologisk kunskap. Målet innebär att 6,7 % av landets skogsmark blir formellt skyddad och 8

10 4,2 % frivilligt bevarad. Nedanför gränsen för fjällnära skog blir 4,0 % formellt skyddad och 3,6 % frivilligt bevarad. Utöver behovet att skydda kvarvarande värdekärnor finns ett behov av att restaurera och återskapa skogsmiljöer på ca ha, huvudsakligen i södra Sverige. Skogsstyrelsen har dock bedömt att det inte finns utrymme för ett restaureringsmål för perioden till år Viss restaurering av naturvärden kommer att ske genom förslaget om natur- och kulturvårdande skötsel, se nedan. Till förslagets motiv hör även skogens betydelse för folkhälsa, friluftsliv och rekreation. I regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik betonas att skogens sociala värden framgent bör beaktas mer än hittills och bör ingå i ett hållbart nyttjande av skogen. Behovet av formellt skydd för att värna skogens sociala värden bedöms generellt som avsevärt mindre krävande än behovet av skydd för biologisk mångfald. Till viss del är dessa arealer också överlappande. Skötsel av skyddad skogsmark Förslag till nytt delmål: Under perioden ska den skogsmark som behöver skötsel inom formellt skyddade områden och frivilligt bevarade områden ges erforderlig skötsel. I skyddade skogar med höga naturvärden finns många gånger behov av skötsel för att bevara och utveckla dessa värden. Detta gäller i ännu högre utsträckning skogar med kulturhistoriska eller sociala värden. Skogsstyrelsen har preliminärt bedömt att arealen biotopskydd och naturvårdsavtal som är i behov av skötsel under målperioden årligen uppgår till mer än 2000 ha. Att bedöma behovet av skötsel i områden som skyddats genom frivilligt bevarande är betydligt svårare. Skogsstyrelsens bedömning är att arealen uppgå till mer än ha årligen, men skattningen är osäker. För naturreservaten finns ingen motsvarande bedömning. Skogsstyrelsen avser att ta fram en fördjupad skötselstrategi för skogsmark och andra trädbärande marker i biotopskyddsområden och naturvårdsavtal senast Naturvårdsverket avser ta fram en motsvarande strategi för naturreservaten senast under Biologisk värdefulla strukturer Förslag till nytt delmål: 9

11 Till år 2020 förstärks och bevaras biologiskt värdefulla strukturer på följande sätt: - volymen hård död ved skall öka med minst 30 miljoner m 3 sk i hela landet, - arealen yngre och medelålders lövrik skog skall minst bibehållas samtidigt som arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %. Delmålet föreslås avse produktiv skogsmark inklusive formellt skyddad mark och frivilligt bevarande. Död ved Det föreslagna målet för död ved innebär en höjning jämfört med målet för Betydelsen av död ved för den biologiska mångfalden är väl dokumenterad. En ny vetenskaplig studie som försökt kvantifiera hur mycket död ved som behövs för att bevara den biologiska mångfalden kommer till slutsatsen att ett långsiktigt mål bör vara att öka mängden död ved i den brukade skogen till i genomsnitt minst 10 m 3 per ha. Det föreslagna målet bedöms som rimligt utifrån beräkningar Skogsstyrelsen gjort av naturlig avgång och nedbrytning av död ved. Vi har vidare bedömt att den föreslagna ökningstakten inte kommer att innebära problem med skadeinsekter. Det föreslagna målet innebär att mängden hård död ved år 2020 kommer att vara omkring 8-9 m 3 per ha. Utfallet beror huvudsakligen på storleken av den naturliga avgången, som kan variera mycket. Lövrik skog Lövrik skog är viktig för biologisk mångfald. En inblandning av lövträd i produktionsskogen är positiv för många icke specialiserade skogslevande arter. Många rödlistade arter är beroende av gamla, döende och döda lövträd. En förutsättning för att lövträd i någorlunda stor omfattning ska tillåtas att bli gamla och dö, är att det finns en förhållandevis stor andel lövträd i yngre och medelålders skog. Generellt har arealerna lövrik skog i olika åldersgrupper ökat under de senaste 20 åren. I ett naturvårdsperspektiv råder dock alltjämt brist på äldre lövskog i skogslandskapet. För att vidmakthålla arealerna äldre lövrik skog på längre sikt krävs inväxning från medelålders och yngre lövrik skog. Vi har därför valt att formulera ett mål som omfattar såväl yngre, medelålders som äldre lövrik skog. Utan särskilda åtgärder eller förändringar i dagens skogsbruk kommer arealen äldre lövrik skog att förändras mycket lite framöver. En ökning av arealen äldre lövrik skog med 10 procent kräver därför aktiva åtgärder som överhållning i 10 år eller framgallring på ha. 10

12 Skydd för kulturmiljövärden Förslag till nytt delmål: Skogsmarken skall brukas så att spåren efter människans historiska nyttjande och vistelse bevaras genom att - fornlämningar och dess fornlämningsområde inte skadas - senast år 2015 har antalet övriga kulturlämningar som årligen skadas i samband med skogsbruksåtgärder halverats jämfört med år Utvärderingen visade att nuvarande delmål för skydd av skogslandskapets kulturminnen inte kommer att nås. Forn- och kulturlämningar skadas i samband med skogsbruk i oacceptabelt stor omfattning. Skogens biologiska kulturarv minskar på grund av utebliven skötsel eller omläggning till annan markanvändning. Exempel på viktiga skötselberoende miljöer i skogen är skogsbeten, torpmiljöer, lövängsrester och fäbodar. För att bryta trenden behövs kraftfulla insatser. Det krävs ökad information till dem som på olika sätt har ansvar eller är aktörer i skogen. Metoderna för skadeinventering behöver utvecklas. Skogsbruket måste ta större ansvar för planering av sina åtgärder och för teknisk utveckling av maskiner. En förutsättning för att nå det föreslagna delmålet är förbättrad kunskap om var fornoch kulturlämningar finns. Kunskapen om det biologiska kulturarvets skötselberoende miljöer är också ofullständig. För att säkerställa att de inte går förlorade behövs dels inventeringar, dels möjligheter till miljöersättning för brukare som åtar sig att vårda och bevara sådana miljöer. Miljön i och kring vatten i skoglandskapet Förslag till nytt delmål: Från och med år 2010 undviker skogsbruket att skada biologiskt liv i sjöar och vattendrag och i kantzoner kring dessa genom att: - åtgärder inom skogsbruket inte medför uttransport av minerogent eller organiskt material till vattendrag. - vid överfart av vattendrag bibehålls den naturliga botten och vandringshinder tillskapas inte. - en huvuddel av sträckan vattendrag och sjökant som berörts av skogliga åtgärder har kantzoner vars ekologiska funktioner bibehålls eller utvecklas. Med vattendrag avses naturliga eller uträtade vattendrag med en markerad bäckfåra. De två första punkterna innebär att högst någon procent av de åtgärder som innebär maskinkörning i anslutning till vattendrag medför uttransport till vattendrag respektive orsakar skador på naturliga bottnar eller skapar vandringshinder. Med en huvuddel i tredje punkten menas minst 90 %. 11

13 Eftersom de små vattendragen utgör en lång kontaktsträcka mellan brukad skogsmark och vatten påverkar skogsbruket i stor utsträckning både vattenkvalitet och biotoper. Det finns omkring mil mindre vattendrag i skogslandskapet. Biotopskydd och naturvårdsavtal är otillräckliga för att säkerställa det övergripande skyddsbehovet av dessa vattenmiljöer och deras strandzoner. Den generella hänsynen till vatten har hittills varit dålig, i synnerhet för små vattendrag. Kantzoner lämnas endast i hälften av föryngringsavverkningarna mot vattendrag. Effekterna av försummad eller dålig hänsyn i och kring vattenmiljöer i skogslandskapet är många och kraftiga i förhållande till berörd areal. De kan utgöras av direkta fysiska störningar i form av ökad solinstrålning, förändrad hydrologi och vandringshinder för fiskar och andra organismer. Vattendragen kan också påverkas kemiskt, i form av t.ex. ökad tillförsel av organiskt material och slam, näringsämnen, kvicksilver och aluminium. Samtliga störningar kan ge upphov till negativa effekter för vattenlevande organismer. Bevarande av kantzonen har flera positiva effekter. Skogsbevuxna kantzoner verkar dämpande på avrinningen. Dessutom förhindras erosion av strandkanten. Det bidrar till minskad sedimenttransport. Kantzoner i skogslandskapet har även visat sig ta upp näringsämnen, bl.a. kväve och fosfor, som frigörs vid föryngringsavverkning. Även för att motverka transport av kvicksilver från mark till vatten har kantzonerna en funktion att fylla. Drygt en fjärdedel av de rödlistade arterna förekommer i strandmiljöer, våtmarker, sötvatten eller havsmiljöer. Strandnära skogar fungerar också som ekologiska korridorer för t ex fåglar, däggdjur och insekter och svarar för en stor del av primärproduktionen i små vattendrag, bl.a. genom tillförsel av död ved. Sjöar och vattendrag har också stor betydelse för sociala värden. Exempel är fiske, jakt och fågelskådning beroende av bra vattenkvalitet, god fiskproduktion, rikt fågelliv och ett varierande och tilltalande landskap. Vidare innehåller dessa miljöer en stor mängd kulturlämningar från t ex. kvarnar, sågar, stampar, flottningsrännor och broar. Förslag till åtgärder och styrmedel För att bidra till uppfyllandet av miljökvalitetsmålet och delmålen finns behov av flera typer av åtgärder och styrmedel, i huvudsak: kunskapsuppbyggnad. Häri ingår exempelvis forskningsinsatser och inventeringar. utveckling av tekniska lösningar, planering och arbetsmetodik. utbildning och information riktad till berörda målgrupper. lagtillsyn och uppföljning. 12

14 ekonomiska styrmedel som intrångsersättningar, avtalslösningar, markbyten och stöd. effektivare myndighetsarbete. I kapitel 7 redovisas en rad förslag till åtgärder och styrmedel för de enskilda delmålen. Skogsbruket har ansvaret för att huvuddelen av de åtgärder som krävs för att nå målen utförs. Delmålen om biologiska strukturer, kulturmiljö och vatten i skogslandskapet är kopplade till den generella hänsynen i skogsbruket. Statens viktigaste uppgift är det formella skyddet av skog med höga värden. Bland förslagen finns också åtgärder som syftar till att stärka statens roll när det gäller att stimulera och underlätta andra aktörers arbete. Det nya Landsbygdsprogrammet för åren öppnar för att betydande ekonomiska resurser satsas på bevarande och utveckling av skogslandskapets miljövärden, inklusive de föreslagna delmålen. Landsbygdsprogrammet innehåller en omfattande rådgivning om hållbart skogsbruk, riktad till de privata skogsägarna. Denna satsning bör ha en central roll för att göra innebörden i Levande skogar känd och accepterad. Konsekvensbedömningar av förslagen Biologisk mångfald Skogsstyrelsen bedömer att förslagen till nya delmål innebär att det bör gå att nå Levande skogar i ett längre perspektiv. Ytterligare mål och åtgärder kommer att behövas efter år Den enskilt viktigaste delen i förslagen rör bevarande av skyddsvärd skogsmark. Förslagen bedöms inte tillräckliga för att kompensera för den utdöendeskuld som finns. Vi kan därför förvänta oss att många rödlistade arter kommer att fortsätta att minska i förekomst. Förslaget till skötsel av skyddad skogsmark bedöms medföra att vissa skogstyper som behöver skötsel på sikt kan utveckla högre naturvärden. Förslagen rörande vatten bedöms aktivt bidra till att minska skogsbrukets skador på vattenkvalitet och att den ekologiska funktionaliteten runt vattendragen ökar. Förslagen innebär en minskad slamtransport ut i vattendragen vilket innebär minskat läckage av olika kvicksilverföreningar från skogsmark. Förslagen till ökade nivåer för död ved och lövrik skog bedöms öka de ekologiska värdena i hela skoglandskapet. 13

15 Skogens sociala värden Förslag med central bäring på sociala värden, främst rekreationsvärden, finns under Levande skogar (del av förslaget om bevarande av skyddsvärd skogsmark) samt under Ett rikt växt- och djurliv (förslag om rekreationsinriktad skötsel av ha tätortsnära skogsmark). Skogsstyrelsen bedömer att förslagen innebär att de sociala aspekterna av Levande skogar, särskilt i tätortsnära områden, till stor del bör kunna tillgodoses till år Utanför tätortsnära områden torde ytterligare mål och åtgärder behövas på sikt. Kulturmiljö Skogsstyrelsen bedömer att förslagen innebär att skadorna på det skogliga kulturarvet kan minskas markant, så att kulturmiljödelen i Levande skogar kan nås till år Långsiktigt möjlig avverkningsnivå Målförslagen medför att den långsiktigt möjliga avverkningsnivån sjunker med 3-4 miljoner m³sk per år. Huvuddelen, knappt 3 miljoner m³sk, av minskningen orsakas av de utökade arealerna skyddad skogsmark. Klimatförändringarna beräknas samtidigt öka skogstillväxten under perioden med i storleksordning 4-12 miljoner m³sk per år. Tillväxten på skogsmark är för närvarande 108 miljoner m³sk per år, att jämföra med den beräknade avverkningsnivån för 2007 på 92 miljoner m³sk. Bland annat beroende på skogens ålderssammansättning är för närvarande den långsiktigt möjliga avverkningsnivån lägre än tillväxten. Klimat och energiomställning Den totala energitillförseln i Sverige är omkring 630 Twh, varav ca 100 Twh har sitt ursprung från trädbränsle. Målförslagen skulle medföra en minskning av de långsiktiga avverkningsmöjligheterna med i storleksordningen 3-4 miljoner m 3 sk per år, vilket motsvarar 6-8 Twh om hela volymen skulle nyttjas för energiproduktion. I andra vågskålen ligger att virkesförrådet i den avsatta skogen innehåller ett betydande kollager. Även andra aspekter av klimatförändringar bör tas med i bilden. Ett exempel är att mindre tjäle i ett varmare klimat ökar risken för körskador med åtföljande effekter på mark och vatten. Skogsstyrelsen bedömer att de positiva effekterna av målförslagen väger väsentligt tyngre än de något minskade möjligheterna att ersätta fossila bränslen med biobränsle. Klimatförändringarna kommer att utsätta våra skogsekosystem för ökad stress varför det är viktigt att värna deras förmåga att klara stressen och anpassa sig till ett annat klimat. Riskspridning genom mångfald, såväl biologiskt som när det gäller trädslagsval och skogsskötselmetoder, blir väsentligt. 14

16 Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvensanalyser har gjorts för samtliga delmål. Grundmetoden för de monetära beräkningarna är kalkyl av nuvärdet. En diskonteringsränta på fyra procent har använts. Det bör poängteras att valet av diskonteringsränta har mycket stor, om inte avgörande, betydelse för resultatet. Samtliga värden har räknats om till dagens penningvärde. I flertalet fall bygger beräkningarna på antaganden eller förutsättningar som är mycket osäkra. De statsfinansiella effekterna av förslagen beräknas bli närmare 20 miljarder kronor. Per år innebär detta en nettobelastning av statsbudgeten på cirka 2 miljarder, i allt väsentligt kostnader för formellt skydd av skog (markinlösen och intrångsersättningar). För att sätta denna kostnad i perspektiv kan den exempelvis jämföras med skogsbrukets investeringar i återväxtåtgärder och röjning, som i genomsnitt var ca 1,9 miljarder kronor per år under perioden De samhällsekonomiska kostnaderna beräknas blir ungefär lika stora. Se vidare tabellen nedan. Tabell Sammanställning över de beräknade monetära samhällsekonomiska konsekvenserna, nuvärden med 4 procent diskonteringsränta, miljoner kronor Samhällsekonomiska konsekvenser Bevarande av skyddsvärd skogsmark 1, kostnad Skötsel av eget bevarande [frivillig avsättning], kostnad 500 Hård död ved, kostnad Lövrik skog, kostnad 280 Kantzoner 2, kostnad 555 Skydd för kulturmiljövärden, intäkt 411 Skydd för kulturmiljövärden, kostnad Summa, kostnad Statsfinansiella effekter Bevarande av skyddsvärd skogsmark 4, kostnad Skötsel av biotopskydd och naturvårdsavtal, kostnad 375 Summa, kostnad Avser genomsnittsvärdet i huvudscenariot. 2. Baseras på genomsnittsvärde mellan de två scenarierna. 3. Bygger på en mycket osäker nominell kostnadsuppskattning 4. Avser genomsnittsvärdet i huvudscenariot och scenario 1. En stor svaghet med beräkningarna är att de i huvudsak är begränsade till kostnaderna för skogsbruket och staten. För att avgöra om åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma måste också intäkterna eller nyttan beräknas monetärt. Om vi lyckas nå miljökvalitetsmålet Levande skogar stärks skogsekosystemens resiliens (förmåga att hantera störningar) och risken för framtida bortfall av de ekosystemtjänster skogen levererar minskar. Att beräkna nyttan av detta i monetära termer är svårt eller omöjligt, men det är uppenbart att mycket stora värden står på spel. 15

17 Att de icke-monetära intäkterna måste anses vara betydande kan belysas genom skogsbrukets certifieringsåtaganden. Skogsbrukets frivilliga bevarande av skogsmark innebär att skogsbruket frånsäger sig nyttjandet av resurser till ett samhällsekonomiskt värde i storleksordning miljarder kronor. Ändå måste företagen anse att åtagandena ur företagsekonomisk synpunkt är lönsamma. Till detta värde kan läggas intäkter i form av att de föreslagna åtgärderna, som resulterar i en mer variationsrik skogsresurs, bör leda till minskade framtida risker eller förbättrade möjligheter, exempelvis Klimatförändringar. Skadorna till följd av stormen Gudrun kan ses som ett exempel på problematiken. Med mer varierad skog minskar förmodligen både de direkta och indirekta skadorna. Ökat kommersiellt intresse för andra skogliga värden. En mer varierad skog bör ge förbättrade möjligheter att ge ekonomisk avkastning från olika ekosystemtjänster och naturturism. 16

18 1. Inledning I april 1999 fastställde riksdagen 15 miljökvalitetsmål (prop 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Det övergripande syftet med målen är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Internationellt har Sverige förbundit sig att sträva mot hållbar utveckling, inklusive att bevara biologisk mångfald och att minska klimatpåverkan. Sverige har ratificerat Konventionen om biologisk mångfald (CBD) och Klimatkonventionen (UNFCCC), inklusive Kyotoavtalet. På EU-nivå är Art- och habitatdirektivet samt Ramdirektivet för vatten juridiskt bindande. Bindande mål inom EU för koldioxidutsläpp och biobränslen är under framtagande. Genomgående finns en god överensstämmelse mellan miljömålen och Sveriges internationella åtaganden. Inom Sverige är det allmänna sektorsansvaret en grundbult inom miljöpolitiken. Genom sektorsansvaret fördelas ansvaret för att uppnå miljökvalitetsmålen inom samhällets alla sektorer, det vill säga att myndigheter, företag och andra organisationer inom olika samhällssektorer tar ansvar för miljöfrågor inom sina verksamhetsområden. Försiktighetsprincipen från Rio-deklarationen 1992 är viktig. Detta är Skogsstyrelsens andra utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Den första utfördes år 2003, med syftet att klarlägga om styrmedel eller åtgärder skulle behöva revideras. Då lade Skogsstyrelsen fram ett antal förslag på förändringar i såväl regelverk, framtida satsningar på kompetens, kunskap och information samt i några fall rena resursförstärkningar. Skogsstyrelsen har nu uppdrag av regeringen att genomföra en andra fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar. I uppdraget ligger att uttolka, följa upp och utvärdera de nuvarande målen. Utvärderingen ska fokusera på förslag till nya delmål och åtgärder för perioden efter år 2010, så att miljökvalitetsmålet kan nås. Skogsstyrelsens direktiv för arbetet framgår av bilaga Användningsområden och syfte Utvärderingens primära syfte är att ta fram ett underlag till regeringens kommande miljömålsproposition, planerad till våren 2009, samt att bidra till Miljömålsrådets samlade utvärdering och bedömning av miljömålsarbetet i dess helhet. I syftet ingår också att driva en process med berörda intressenter, så att förutsättningar skapas för att nya delmål och åtgärder blir kända, förstådda och tillämpade. Uppdraget omfattar Levande skogar och dess delmål. Det fjärde delmålet, om åtgärdsprogram för hotade arter, faller utanför uppdraget eftersom det hör samman med det nya miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. 17

19 Skogsstyrelsen har också delmålsansvar för delmål 3 i Myllrande våtmarker, om skogsbilvägar och har också deltagit i arbetet med andra miljökvalitetsmål med bäring på skog. 1.2 Framväxt och förankring Det interna arbetet inom Skogsstyrelsen har drivits som ett projekt där arbetet delats upp i flera delområden. Olika arbetsgrupper har arbetat fram förslag som sedan har kommunicerats med intressenterna med syfte att uppnå en bred förankring. I ett antal fall har projektet lagt ut uppdrag till forskare eller sakkunniga för att syntetisera eller uppdatera befintlig kunskap vilket resulterat i ett flertal rapporter (se bilaga 2). Ambitionen i arbetsprocessen har varit tidig dialog och samverkan med skogssektorns olika aktörer. Tidiga versioner av slutsatser och förslag på nya delmål har funnits tillgängliga på Skogsstyrelsens hemsida sedan början av år Flera seminarier har genomförts för att diskutera sakunderlag, slutsatser och förslag. Förslagen har remissbehandlats under sommaren år Totalt inkom drygt 60 yttranden. I yttrandena påtalar många av de intressenter som deltagit i processen att de ser mycket positivt på hur arbetet genomförts. I några fall, främst kanske beträffande kulturmiljövård och hänsyn kring vatten, bedömer Skogsstyrelsen att det till följd av processen nu finns en väsentligt större samsyn än tidigare. När det gäller förslagen till delmål om bevarande av skyddsvärd skogsmark finns en djup splittring mellan intressenterna. Skogsnäringens företrädare anser att det nuvarande miljömålsbeslutet är tillräckligt, medan merparten av de övriga intressenterna genomgående är mer positiva till att förslaget bör genomföras. Diskussionerna har utmynnat i ett flertal revideringar och justeringar av förslagen. Skogsstyrelsens nationella sektorsråd för skogliga frågor har fungerat som referensgrupp för arbetet. Den övergripande arbetsprocessen beskrivs i figur 1.1 nedan. Figur 1.1. Övergripande arbetsprocess för fördjupade utvärderingen Levande skogar 18

20 1.3 Rapportens disposition Sammanfattningen följer rapportens disposition. Avsikten är att främst lyfta fram förslagen. Den ska kunna läsas fristående. I kapitel 1 ges en kort inledning med fokus på uppdraget, rapportens syfte samt arbetsprocessen. I kapitel 2 redovisas den uttolkning som gjorts av innebörden av själva miljökvalitetsmålet Levande skogar samt en redovisning av huvudsakliga relevanta internationella åtaganden som Sverige har. Kapitel 3 fokuserar på klimatförändringarnas effekt på Levande skogar. I kapitel 4 Sektorsrapportering ges en övergripande rapportering av samhällets arbete med Levande skogar, inklusive myndigheternas ansvarsfördelning. En övergripande beskrivning av målkonflikter och synergieffekter ges också. Kapitel 5 fokuserar på uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar och delmålen. I kapitel 6 ges förslag till fem nya delmål för perioden efter I redovisningen finns även ekologiska och sociala konsekvenser av målförslagen. Kapitel 7 fokuserar på åtgärder och styrmedel för att målen ska kunna nås. I kapitel 8 slutligen, redovisas de ekonomiska konsekvensanalyserna av mål och åtgärder. 19

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

MEDDELANDE 5 2007. Hållbart nyttjande av skog

MEDDELANDE 5 2007. Hållbart nyttjande av skog MEDDELANDE 5 2007 Hållbart nyttjande av skog Skogsstyrelsen juni 2008 Författare Ulrika Berggren Medverkande Therese Bjärstig Hillevi Eriksson Magnus Fridh Stefan Karlsson Jan Linder Johan Nitare Erik

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN Verksamhetsstrategi FÖR 2014 Foto: Josefina Sköld Innehåll Inledning 5 Vårt uppdrag 6 Bruka utan att förbruka 6 Skogsriket med värden för världen 7 Skogspolitiska mål 7 Produktionsmålet 7 Miljömålet 7

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

Fördjupad bristanalys

Fördjupad bristanalys Fördjupad bristanalys Ett av de viktigaste syftena med den regionala miljöövervakningen är att bidra med information om regionala miljöförhållanden till uppföljningen av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Naturreservat som verktyg för att bevara den biologiska mångfalden

Naturreservat som verktyg för att bevara den biologiska mångfalden UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete 30 hp Handledare: Signe Lagerkvist ht 2008 Naturreservat som verktyg för att bevara den biologiska mångfalden Therese Flodin

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m.

Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m. Dnr 2014 /1025 Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m. 2015-04-21 Arbetsgrupp och författare Mathias Westergaard-Nielsen Christel Magnusson Jörgen Ringagård

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Ansökan om stöd Nokås 1(12)

Ansökan om stöd Nokås 1(12) Ansökan om stöd Nokås 1(12) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer