MEDDELANDE Fördjupad Utvärdering av Levande skogar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEDDELANDE 4 2007. Fördjupad Utvärdering av Levande skogar"

Transkript

1 MEDDELANDE Fördjupad Utvärdering av Levande skogar

2 Projektägare Göran Enander Projektledare Erik Sollander Styrgrupp Staffan Norin (ordförande) Magnus Fridh Lovisa Hagberg Jan Linder Anna Möller Sven Nilsson Referensgrupp Skogsstyrelsens nationella sektorsråd Projektgrupp Ulrika Berggren Svante Claesson Catharina Dolk-Fröjd Erik Ederlöf Hillevi Eriksson Clas Fries Viveca Jansson Stefan Karlsson Hans Liedholm Anja Lomander Göran Lundh Bo Wallin Johan Wester Johan Åberg Från andra myndigheter: Tommy Ek, Länsstyrelsen i Östergötland Leif Gren, Riksantikvarieämbetet Erik Hellberg, Naturvårdsverket Olle Höjer, Naturvårdsverket Bosse Jönsson, Riksantikvarieämbetet Bo Lundin, Naturvårdsverket Rickard Sohlenius, Riksantikvarieämbetet Datum Skogsstyrelsen Jönköping

3 Förord Skogsstyrelsen har som miljömålsansvarig myndighet haft regeringens uppdrag att göra en fördjupad utvärdering av Levande skogar, ett av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. I uppdraget ingår uppföljning och utvärdering av Levande skogar och dess delmål liksom att ta fram konsekvensbeskrivna förslag på nya delmål och åtgärder för att nå dem. I detta meddelande presenterar Skogsstyrelsen sina resultat och förslag. Fördjupade underlag publiceras som rapporter i Skogsstyrelsens rapportserie. Skogarna förändras. Samtidigt är skogsekosystemen långsamma det tar tid innan mer långsiktiga effekter av förändringar kan följas upp. Genomgripande förändringar verkar på olika skalnivåer och i olika takt. Arbetet med Levande skogar handlar i mångt och mycket om att skapa förutsättningar för skogarnas och deras biologiska mångfalds utveckling under föränderliga betingelser. Nu levande generationer har bevittnat en intensifiering av skogarnas skötsel och ett därmed förändrat skogslandskap. Klimatförändringarna medför på samma gång en sannolikt ökad tillväxt, ökad efterfråga på förnyelsebar skogsråvara och att skogsekosystemens sårbarhet ökar. Förslagen som presenteras här syftar till att minska sårbarheten och till att trygga skogens roll i hållbar utveckling för att ge framtida generationer handlingsfrihet. Skogsstyrelsens uppdrag har varit att föreslå delmål och åtgärder så att miljömålet Levande skogar kan nås till Trots att de delmål som här föreslås utgör väsentliga steg på vägen mot generationsmålet, så måste vi konstatera att de inte är tillräckliga för att nå målet i tid. Föreslagna delmål måste alltså fortfarande betraktas som etappmål. Arbetet inom Skogsstyrelsen har skett i projektform. Erik Sollander har varit projektledare. En viktig uppgift har varit att utveckla förslagen i dialog med en bred skara intressenter, såväl berörda myndigheter, näringsföreträdare som intresseorganisationer. Det nationella sektorsrådet för skogliga frågor har fungerat som projektets referensgrupp. Två seminarier och en forskarhearing har hållits under arbetets gång. Rapporten har också remissbehandlats. Ett varmt tack riktas till alla de medarbetare och övriga aktörer som deltagit i processen för värdefulla bidrag och ett stort nedlagt arbete, ofta under tidspress. Jönköping i september 2007 Göran Enander Generaldirektör

4 Innehåll Sammanfattning...5 Miljökvalitetsmålet Levande skogar...5 Levande skogar, klimatförändringar och virkesproduktion...6 Uppföljning och utvärdering...6 Förslag till nya delmål...7 Förslag till åtgärder och styrmedel...12 Konsekvensbedömningar av förslagen Inledning Användningsområden och syfte Framväxt och förankring Rapportens disposition Uttolkning av Levande skogar Hållbar utveckling Sektorsansvaret för miljön Levande skogar Varför? Levande skogar innebörd Klimatförändringarnas inverkan på Levande skogar Förväntade klimatförändringar Energiomställningen Effekter på skogsproduktionen Bevarande av den biologiska mångfalden Kulturmiljövärden värnas Sociala värden värnas Slutsats Sektorsrapportering Samhällets arbete Är myndigheternas ansvarsfördelning rörande skog ändamålsenlig? Målkonflikter och synergieffekter Hur ser Skogsstyrelsen på särskilda sektorsansvaret? Uppföljning och utvärdering Miljökvalitetsmålet Levande skogar Delmål 1: Långsiktigt skydd av skogsmark Delmål 2: Förstärkt biologisk mångfald Delmål 3: Skydd för kulturmiljövärden Delmål 4: Åtgärdsprogram för hotade arter Förslag till delmål Identifiering av målområden Bevarande av skyddsvärd skogsmark Skötsel av formellt skyddad och frivilligt bevarad skogsmark Biologiskt värdefulla strukturer på produktiv skogsmark Skydd för kulturmiljövärden Miljön i och kring vatten i skogslandskapet...101

5 7. Åtgärder och styrmedel Ekonomiska konsekvensanalyser Allmänt om de ekonomiska konsekvensanalyserna Bevarande av skyddsvärd skogsmark Skötsel av formellt skyddad och frivilligt bevarad skogsmark Biologiskt värdefulla strukturer på produktiv skogsmark Skydd för kulturmiljövärden Miljön i och kring vatten i skogslandskapet Sammanfattning och diskussion Referenser Bilagor Bilaga 1 Direktiv Bilaga 2 Framtagna sakunderlag Bilaga 3 Utvecklade åtgärdsförslag till Skydd för kulturmiljön...147

6 Sammanfattning Skogsstyrelsen redovisar här sin andra utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Den första utvärderingen gjordes Utvärderingen görs på uppdrag av regeringen och har till syfte att tillhandahålla underlag för regeringens kommande miljömålsproposition. Uppdraget har varit dels att utvärdera i vilken utsträckning det övergripande målet och gällande delmål till år 2010 kan förväntas uppnås, dels att föreslå de förändringar och tillägg som krävs för att miljökvalitetsmålet ska nås till år I uppdraget har också ingått att skapa förutsättningar för att nya delmål och åtgärder blir kända, förstådda och tillämpade genom att förankra och diskutera frågor med berörda intressenter under projektets gång och sprida information. Miljökvalitetsmålet Levande skogar Levande skogar är ett av de nationella miljökvalitetsmål som fastställdes av riksdagen Målet består av fyra komponenter: skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas, den biologiska mångfalden ska bevaras, kulturmiljövärden skall värnas och skogens sociala värden ska värnas. Målet är ambitiöst, särskilt för biologisk mångfald. Ekosystemens naturliga funktion och processer ska skyddas. Alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation och spridda över sina naturliga utbredningsområden. Målet ska nås till år 2020, vilket är ett kort tidsperspektiv då de skogliga biologiska systemen på många sätt reagerar trögt på vidtagna åtgärder. Det råder god överensstämmelse mellan miljökvalitetsmålet Levande skogar och Sveriges internationella åtaganden, främst konventionen om biologisk mångfald (CBD) som Sverige har ratificerat, inklusive målet från 2002 att förlusten av biologisk mångfald signifikant ska minska till år 2010, antaget vid Världstoppmötet i Johannesburg Sverige är också bundet av liknande mål på EU-nivå. Två begrepp är centrala för arbetet med miljömålen: Sektorsansvaret för miljön. Genom sektorsansvaret fördelas ansvaret för att uppnå miljökvalitetsmålen inom samhällets alla sektorer, dvs. myndigheter, företag och andra organisationer inom olika samhällssektorer tar ansvar för miljöfrågor inom sina verksamhetsområden. Försiktighetsprincipen som innebär att avsaknaden av vetenskaplig bevisning inte ska användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring. 5

7 Levande skogar, klimatförändringar och virkesproduktion Inga skogliga framtidsbedömningar kan bortse från effekterna av kommande klimatförändringar. Redan under de närmaste 30 åren kan vi förvänta oss en relativt kraftig ökning av tillväxten i Sverige skogar till följd av klimatförändringar. Samtidigt ökar riskerna för skador av olika slag på produktionsskogen, exempelvis i form av svampoch insektsangrepp och stormfällning. Många skogslevande arter, i synnerhet sådana med begränsad spridningsförmåga, kan få svårt att klara snabba klimatförändringar. För att målet Levande skogar ska kunna nås ökar således behovet av tillgång till sådana substrat, biotoper och processer som ett produktionsoptimerat skogsbruk normalt minskar förekomsten av. Avverkningen i Sverige har ökat med omkring 35 procent sedan Den prognostiserade avverkningen 2007 (92 miljoner m 3 sk) ligger med nuvarande skötselintensitet i nivå med, och i vissa fall över, den långsiktigt möjliga avverkningsnivån på den mark som nyttjas för virkesproduktion. Samtidigt medför klimathotet och samhällets strävan att fasa ut fossila bränslen till att pressen på skogen som leverantör av träråvara ökar. Försiktighetsprincipen innebär att man sätter omsorgen om ekosystemens naturliga funktioner och processer, i synnerhet de som inte är förnybara, framför olika anspråk på avkastning. I en framtid med ökade behov av uttag, till exempel i form av bioenergi, kommer det att bli en utmaning att nå acceptans för att agera enligt denna princip. Det är nödvändigt att öka förståelsen för att miljödimensionen i sin helhet utgör en grundförutsättning för att upprätthålla en hållbar utveckling. Uppföljning och utvärdering Den övergripande slutsatsen av Skogsstyrelsens uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande skogar är att målet inte bedöms kunna nås till år Mest återstår att göra när det gäller bevarande av biologisk mångfald. Skogens biologiska mångfald är till viss del fortsatt utsatt för utarmning. Skogar med mycket höga naturvärden avverkas alltjämt, men även fortsatt bristfällig hänsyn vid föryngringsavverkning påverkar mångfalden negativt. Ett flertal vanliga skogslevande arter minskar. Föryngringsavverkning av naturskogsliknande bestånd är den enskilda åtgärd som bedöms hota flest arter. Samtidigt förbättras vissa grundförutsättningar för den biologiska mångfalden, såsom mängden död ved, förekomsten av grova träd, gammal skog etc. Under Levande skogar finns fyra delmål för år Utvärderingen av dessa har gett följande utfall: 6

8 Långsiktigt skydd av skogsmark (delmål 1). Delmålet bedöms inte möjligt att nå inom tidsramen. Naturreservaten utgör en bärande del av målet och med nuvarande takt i arbetet bedöms procent av målarealen kunna avsättas i tid. I huvudsak beror detta på otillräckliga anslag. Skogsbruket har gjort stora insatser med frivilligt bevarande. Det är oklart om målet om frivilligt bevarande kommer att nås fullt ut. Förstärkt biologisk mångfald (delmål 2). Delmålet bedöms nås. Volymerna hård död ved, arealerna gammal skog och äldre lövrik skog ökar kraftigt, mer än vad som krävs för att målet ska nås. Arealen föryngrad med lövskog förefaller att ha ökat. Skydd för kulturmiljövärden (delmål 3). Möjligheten att nå delmålet är liten. Skadenivåerna på fornlämningar och övriga kulturlämningar är fortfarande omfattande och inga påtagliga förbättringar har skett sedan förra utvärderingen. Fortfarande bedöms markberedning vara den åtgärd som orsakar de svåraste skadorna. Åtgärdsprogram för hotade arter (delmål 4). Vid utgången av 2005 hade sammanlagt 23 åtgärdsprogram för hotade arter tagits fram. De innehåller sammantaget åtgärdsförslag som berör 52 hotade arter. Åtgärdsprogrammen förväntas på sikt ge positiva effekter för ett stort antal andra arter. Delmålet anses därmed ha nåtts. Förslag till nya delmål Utgångspunkter och avvägningar I Skogsstyrelsens uppdrag har ingått att föreslå de förändringar och kompletteringar av delmålen som behövs för att Levande skogar ska kunna nås till år Delmålen ska hålla en fortsatt hög ambitionsnivå, vilket innebär att de mest ambitiösa kan bli svåra att nå. Antalet delmål ska vara omkring fem. En övergripande slutsats är att delmålen behöver skärpas och att det brådskar att vidta nödvändiga åtgärder om Levande skogar ska kunna nås. Klimatförändringen ökar samhällets behov av förnybar råvara, vilket ökar pressen på svårersättliga biologiska, kulturella och sociala värden i skogarna. Klimatförändringen medför ökad stress på ekosystemen och ökar skogens sårbarhet. Förslagen syftar till att minska denna sårbarhet för att trygga skogens roll i hållbar utveckling och ge framtida generationer handlingsfrihet. I nivåläggningen av delmålen har avvägningar gjorts med utgångspunkt från vad som bedömts som rimligt tidsmässigt och ekonomiskt. Avvägningar har även gjorts mot andra samhällsmål som kan begränsa hur snabbt förändringar bör ske. Avvägningarna redovisas under respektive målavsnitt. 7

9 Avvägningarna, samt det begränsade antalet delmål medför att de föreslagna delmålen fortfarande bör betraktas som etappmål. Ytterligare delmål och åtgärder kommer att behövas efter år 2020 för att nå Levande skogar. Skogsstyrelsen planerar att återkomma med ett förslag till delmål om hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk) i samband med nästa fördjupade utvärdering år Bevarande av skyddsvärd skogsmark Förslag till nytt delmål: Arealen skyddsvärd produktiv skogsmark undantagen från skogsbruk uppgår år 2020 till ha formellt skydd och ha frivilligt bevarande. I delmålet ingår såväl arealer för skogens biologiska mångfald som för kulturmiljövärden och värden för rekreation och friluftsliv. Även arealbehov för övriga miljökvalitetsmål, främst Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Levande sjöar och vattendrag ingår. Till skillnad från nu gällande delmål ingår även skydd av fjällnära skogar. Förslaget bygger på en uppdatering av Miljövårdsberedningens bristanalys från 1997 där skydd av kvarvarande skogar med höga naturvärden ges högsta prioritet. Slutsatserna i analysen har brett stöd i naturvårdsbiologisk forskning. Det är skogar med kända naturvärden som föreslås skyddas, i huvudsak så kallade värdekärnor. Lägre målnivåer eller långsammare takt i skyddsarbetet skulle medföra fortsatt avverkning av värdekärnor, vilket skulle leda till stora svårigheter att nå Levande skogar ens på lång sikt. Förslaget bygger på den svenska modellen, som innebär att formellt skydd och frivilligt bevarande ska samspela med generell hänsyn, anpassning av skogsskötsel och restaurering av biotoper. Modellen förutsätter ett delat ansvar mellan samhället och markägarna. Jämfört med gällande delmål till 2010 innebär förslaget att ytterligare ca hektar produktiv skogsmark nedanför gränsen för fjällnära skog ges ett formellt skydd. Ovan gränsen ges ytterligare ca ha formellt skydd. Dessutom förutsätts att skogsbruket sätter av ytterligare ha som frivilligt bevarande nedanför gränsen för fjällnära skog och fortsätter öka kvaliteten inom frivilligt bevarande. Det finns tröskelnivåer för hur mycket av olika livsmiljöer som måste finnas kvar på landskapsnivå för att specialiserade, skogslevande arter ska överleva. Nivåerna varierar kraftigt mellan olika skogsregioner och olika arter, men föreslagna arealmål ligger tveklöst i underkanten av de tröskelnivåer som ringas in av befintlig naturvårdsbiologisk kunskap. Målet innebär att 6,7 % av landets skogsmark blir formellt skyddad och 8

10 4,2 % frivilligt bevarad. Nedanför gränsen för fjällnära skog blir 4,0 % formellt skyddad och 3,6 % frivilligt bevarad. Utöver behovet att skydda kvarvarande värdekärnor finns ett behov av att restaurera och återskapa skogsmiljöer på ca ha, huvudsakligen i södra Sverige. Skogsstyrelsen har dock bedömt att det inte finns utrymme för ett restaureringsmål för perioden till år Viss restaurering av naturvärden kommer att ske genom förslaget om natur- och kulturvårdande skötsel, se nedan. Till förslagets motiv hör även skogens betydelse för folkhälsa, friluftsliv och rekreation. I regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik betonas att skogens sociala värden framgent bör beaktas mer än hittills och bör ingå i ett hållbart nyttjande av skogen. Behovet av formellt skydd för att värna skogens sociala värden bedöms generellt som avsevärt mindre krävande än behovet av skydd för biologisk mångfald. Till viss del är dessa arealer också överlappande. Skötsel av skyddad skogsmark Förslag till nytt delmål: Under perioden ska den skogsmark som behöver skötsel inom formellt skyddade områden och frivilligt bevarade områden ges erforderlig skötsel. I skyddade skogar med höga naturvärden finns många gånger behov av skötsel för att bevara och utveckla dessa värden. Detta gäller i ännu högre utsträckning skogar med kulturhistoriska eller sociala värden. Skogsstyrelsen har preliminärt bedömt att arealen biotopskydd och naturvårdsavtal som är i behov av skötsel under målperioden årligen uppgår till mer än 2000 ha. Att bedöma behovet av skötsel i områden som skyddats genom frivilligt bevarande är betydligt svårare. Skogsstyrelsens bedömning är att arealen uppgå till mer än ha årligen, men skattningen är osäker. För naturreservaten finns ingen motsvarande bedömning. Skogsstyrelsen avser att ta fram en fördjupad skötselstrategi för skogsmark och andra trädbärande marker i biotopskyddsområden och naturvårdsavtal senast Naturvårdsverket avser ta fram en motsvarande strategi för naturreservaten senast under Biologisk värdefulla strukturer Förslag till nytt delmål: 9

11 Till år 2020 förstärks och bevaras biologiskt värdefulla strukturer på följande sätt: - volymen hård död ved skall öka med minst 30 miljoner m 3 sk i hela landet, - arealen yngre och medelålders lövrik skog skall minst bibehållas samtidigt som arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %. Delmålet föreslås avse produktiv skogsmark inklusive formellt skyddad mark och frivilligt bevarande. Död ved Det föreslagna målet för död ved innebär en höjning jämfört med målet för Betydelsen av död ved för den biologiska mångfalden är väl dokumenterad. En ny vetenskaplig studie som försökt kvantifiera hur mycket död ved som behövs för att bevara den biologiska mångfalden kommer till slutsatsen att ett långsiktigt mål bör vara att öka mängden död ved i den brukade skogen till i genomsnitt minst 10 m 3 per ha. Det föreslagna målet bedöms som rimligt utifrån beräkningar Skogsstyrelsen gjort av naturlig avgång och nedbrytning av död ved. Vi har vidare bedömt att den föreslagna ökningstakten inte kommer att innebära problem med skadeinsekter. Det föreslagna målet innebär att mängden hård död ved år 2020 kommer att vara omkring 8-9 m 3 per ha. Utfallet beror huvudsakligen på storleken av den naturliga avgången, som kan variera mycket. Lövrik skog Lövrik skog är viktig för biologisk mångfald. En inblandning av lövträd i produktionsskogen är positiv för många icke specialiserade skogslevande arter. Många rödlistade arter är beroende av gamla, döende och döda lövträd. En förutsättning för att lövträd i någorlunda stor omfattning ska tillåtas att bli gamla och dö, är att det finns en förhållandevis stor andel lövträd i yngre och medelålders skog. Generellt har arealerna lövrik skog i olika åldersgrupper ökat under de senaste 20 åren. I ett naturvårdsperspektiv råder dock alltjämt brist på äldre lövskog i skogslandskapet. För att vidmakthålla arealerna äldre lövrik skog på längre sikt krävs inväxning från medelålders och yngre lövrik skog. Vi har därför valt att formulera ett mål som omfattar såväl yngre, medelålders som äldre lövrik skog. Utan särskilda åtgärder eller förändringar i dagens skogsbruk kommer arealen äldre lövrik skog att förändras mycket lite framöver. En ökning av arealen äldre lövrik skog med 10 procent kräver därför aktiva åtgärder som överhållning i 10 år eller framgallring på ha. 10

12 Skydd för kulturmiljövärden Förslag till nytt delmål: Skogsmarken skall brukas så att spåren efter människans historiska nyttjande och vistelse bevaras genom att - fornlämningar och dess fornlämningsområde inte skadas - senast år 2015 har antalet övriga kulturlämningar som årligen skadas i samband med skogsbruksåtgärder halverats jämfört med år Utvärderingen visade att nuvarande delmål för skydd av skogslandskapets kulturminnen inte kommer att nås. Forn- och kulturlämningar skadas i samband med skogsbruk i oacceptabelt stor omfattning. Skogens biologiska kulturarv minskar på grund av utebliven skötsel eller omläggning till annan markanvändning. Exempel på viktiga skötselberoende miljöer i skogen är skogsbeten, torpmiljöer, lövängsrester och fäbodar. För att bryta trenden behövs kraftfulla insatser. Det krävs ökad information till dem som på olika sätt har ansvar eller är aktörer i skogen. Metoderna för skadeinventering behöver utvecklas. Skogsbruket måste ta större ansvar för planering av sina åtgärder och för teknisk utveckling av maskiner. En förutsättning för att nå det föreslagna delmålet är förbättrad kunskap om var fornoch kulturlämningar finns. Kunskapen om det biologiska kulturarvets skötselberoende miljöer är också ofullständig. För att säkerställa att de inte går förlorade behövs dels inventeringar, dels möjligheter till miljöersättning för brukare som åtar sig att vårda och bevara sådana miljöer. Miljön i och kring vatten i skoglandskapet Förslag till nytt delmål: Från och med år 2010 undviker skogsbruket att skada biologiskt liv i sjöar och vattendrag och i kantzoner kring dessa genom att: - åtgärder inom skogsbruket inte medför uttransport av minerogent eller organiskt material till vattendrag. - vid överfart av vattendrag bibehålls den naturliga botten och vandringshinder tillskapas inte. - en huvuddel av sträckan vattendrag och sjökant som berörts av skogliga åtgärder har kantzoner vars ekologiska funktioner bibehålls eller utvecklas. Med vattendrag avses naturliga eller uträtade vattendrag med en markerad bäckfåra. De två första punkterna innebär att högst någon procent av de åtgärder som innebär maskinkörning i anslutning till vattendrag medför uttransport till vattendrag respektive orsakar skador på naturliga bottnar eller skapar vandringshinder. Med en huvuddel i tredje punkten menas minst 90 %. 11

13 Eftersom de små vattendragen utgör en lång kontaktsträcka mellan brukad skogsmark och vatten påverkar skogsbruket i stor utsträckning både vattenkvalitet och biotoper. Det finns omkring mil mindre vattendrag i skogslandskapet. Biotopskydd och naturvårdsavtal är otillräckliga för att säkerställa det övergripande skyddsbehovet av dessa vattenmiljöer och deras strandzoner. Den generella hänsynen till vatten har hittills varit dålig, i synnerhet för små vattendrag. Kantzoner lämnas endast i hälften av föryngringsavverkningarna mot vattendrag. Effekterna av försummad eller dålig hänsyn i och kring vattenmiljöer i skogslandskapet är många och kraftiga i förhållande till berörd areal. De kan utgöras av direkta fysiska störningar i form av ökad solinstrålning, förändrad hydrologi och vandringshinder för fiskar och andra organismer. Vattendragen kan också påverkas kemiskt, i form av t.ex. ökad tillförsel av organiskt material och slam, näringsämnen, kvicksilver och aluminium. Samtliga störningar kan ge upphov till negativa effekter för vattenlevande organismer. Bevarande av kantzonen har flera positiva effekter. Skogsbevuxna kantzoner verkar dämpande på avrinningen. Dessutom förhindras erosion av strandkanten. Det bidrar till minskad sedimenttransport. Kantzoner i skogslandskapet har även visat sig ta upp näringsämnen, bl.a. kväve och fosfor, som frigörs vid föryngringsavverkning. Även för att motverka transport av kvicksilver från mark till vatten har kantzonerna en funktion att fylla. Drygt en fjärdedel av de rödlistade arterna förekommer i strandmiljöer, våtmarker, sötvatten eller havsmiljöer. Strandnära skogar fungerar också som ekologiska korridorer för t ex fåglar, däggdjur och insekter och svarar för en stor del av primärproduktionen i små vattendrag, bl.a. genom tillförsel av död ved. Sjöar och vattendrag har också stor betydelse för sociala värden. Exempel är fiske, jakt och fågelskådning beroende av bra vattenkvalitet, god fiskproduktion, rikt fågelliv och ett varierande och tilltalande landskap. Vidare innehåller dessa miljöer en stor mängd kulturlämningar från t ex. kvarnar, sågar, stampar, flottningsrännor och broar. Förslag till åtgärder och styrmedel För att bidra till uppfyllandet av miljökvalitetsmålet och delmålen finns behov av flera typer av åtgärder och styrmedel, i huvudsak: kunskapsuppbyggnad. Häri ingår exempelvis forskningsinsatser och inventeringar. utveckling av tekniska lösningar, planering och arbetsmetodik. utbildning och information riktad till berörda målgrupper. lagtillsyn och uppföljning. 12

14 ekonomiska styrmedel som intrångsersättningar, avtalslösningar, markbyten och stöd. effektivare myndighetsarbete. I kapitel 7 redovisas en rad förslag till åtgärder och styrmedel för de enskilda delmålen. Skogsbruket har ansvaret för att huvuddelen av de åtgärder som krävs för att nå målen utförs. Delmålen om biologiska strukturer, kulturmiljö och vatten i skogslandskapet är kopplade till den generella hänsynen i skogsbruket. Statens viktigaste uppgift är det formella skyddet av skog med höga värden. Bland förslagen finns också åtgärder som syftar till att stärka statens roll när det gäller att stimulera och underlätta andra aktörers arbete. Det nya Landsbygdsprogrammet för åren öppnar för att betydande ekonomiska resurser satsas på bevarande och utveckling av skogslandskapets miljövärden, inklusive de föreslagna delmålen. Landsbygdsprogrammet innehåller en omfattande rådgivning om hållbart skogsbruk, riktad till de privata skogsägarna. Denna satsning bör ha en central roll för att göra innebörden i Levande skogar känd och accepterad. Konsekvensbedömningar av förslagen Biologisk mångfald Skogsstyrelsen bedömer att förslagen till nya delmål innebär att det bör gå att nå Levande skogar i ett längre perspektiv. Ytterligare mål och åtgärder kommer att behövas efter år Den enskilt viktigaste delen i förslagen rör bevarande av skyddsvärd skogsmark. Förslagen bedöms inte tillräckliga för att kompensera för den utdöendeskuld som finns. Vi kan därför förvänta oss att många rödlistade arter kommer att fortsätta att minska i förekomst. Förslaget till skötsel av skyddad skogsmark bedöms medföra att vissa skogstyper som behöver skötsel på sikt kan utveckla högre naturvärden. Förslagen rörande vatten bedöms aktivt bidra till att minska skogsbrukets skador på vattenkvalitet och att den ekologiska funktionaliteten runt vattendragen ökar. Förslagen innebär en minskad slamtransport ut i vattendragen vilket innebär minskat läckage av olika kvicksilverföreningar från skogsmark. Förslagen till ökade nivåer för död ved och lövrik skog bedöms öka de ekologiska värdena i hela skoglandskapet. 13

15 Skogens sociala värden Förslag med central bäring på sociala värden, främst rekreationsvärden, finns under Levande skogar (del av förslaget om bevarande av skyddsvärd skogsmark) samt under Ett rikt växt- och djurliv (förslag om rekreationsinriktad skötsel av ha tätortsnära skogsmark). Skogsstyrelsen bedömer att förslagen innebär att de sociala aspekterna av Levande skogar, särskilt i tätortsnära områden, till stor del bör kunna tillgodoses till år Utanför tätortsnära områden torde ytterligare mål och åtgärder behövas på sikt. Kulturmiljö Skogsstyrelsen bedömer att förslagen innebär att skadorna på det skogliga kulturarvet kan minskas markant, så att kulturmiljödelen i Levande skogar kan nås till år Långsiktigt möjlig avverkningsnivå Målförslagen medför att den långsiktigt möjliga avverkningsnivån sjunker med 3-4 miljoner m³sk per år. Huvuddelen, knappt 3 miljoner m³sk, av minskningen orsakas av de utökade arealerna skyddad skogsmark. Klimatförändringarna beräknas samtidigt öka skogstillväxten under perioden med i storleksordning 4-12 miljoner m³sk per år. Tillväxten på skogsmark är för närvarande 108 miljoner m³sk per år, att jämföra med den beräknade avverkningsnivån för 2007 på 92 miljoner m³sk. Bland annat beroende på skogens ålderssammansättning är för närvarande den långsiktigt möjliga avverkningsnivån lägre än tillväxten. Klimat och energiomställning Den totala energitillförseln i Sverige är omkring 630 Twh, varav ca 100 Twh har sitt ursprung från trädbränsle. Målförslagen skulle medföra en minskning av de långsiktiga avverkningsmöjligheterna med i storleksordningen 3-4 miljoner m 3 sk per år, vilket motsvarar 6-8 Twh om hela volymen skulle nyttjas för energiproduktion. I andra vågskålen ligger att virkesförrådet i den avsatta skogen innehåller ett betydande kollager. Även andra aspekter av klimatförändringar bör tas med i bilden. Ett exempel är att mindre tjäle i ett varmare klimat ökar risken för körskador med åtföljande effekter på mark och vatten. Skogsstyrelsen bedömer att de positiva effekterna av målförslagen väger väsentligt tyngre än de något minskade möjligheterna att ersätta fossila bränslen med biobränsle. Klimatförändringarna kommer att utsätta våra skogsekosystem för ökad stress varför det är viktigt att värna deras förmåga att klara stressen och anpassa sig till ett annat klimat. Riskspridning genom mångfald, såväl biologiskt som när det gäller trädslagsval och skogsskötselmetoder, blir väsentligt. 14

16 Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvensanalyser har gjorts för samtliga delmål. Grundmetoden för de monetära beräkningarna är kalkyl av nuvärdet. En diskonteringsränta på fyra procent har använts. Det bör poängteras att valet av diskonteringsränta har mycket stor, om inte avgörande, betydelse för resultatet. Samtliga värden har räknats om till dagens penningvärde. I flertalet fall bygger beräkningarna på antaganden eller förutsättningar som är mycket osäkra. De statsfinansiella effekterna av förslagen beräknas bli närmare 20 miljarder kronor. Per år innebär detta en nettobelastning av statsbudgeten på cirka 2 miljarder, i allt väsentligt kostnader för formellt skydd av skog (markinlösen och intrångsersättningar). För att sätta denna kostnad i perspektiv kan den exempelvis jämföras med skogsbrukets investeringar i återväxtåtgärder och röjning, som i genomsnitt var ca 1,9 miljarder kronor per år under perioden De samhällsekonomiska kostnaderna beräknas blir ungefär lika stora. Se vidare tabellen nedan. Tabell Sammanställning över de beräknade monetära samhällsekonomiska konsekvenserna, nuvärden med 4 procent diskonteringsränta, miljoner kronor Samhällsekonomiska konsekvenser Bevarande av skyddsvärd skogsmark 1, kostnad Skötsel av eget bevarande [frivillig avsättning], kostnad 500 Hård död ved, kostnad Lövrik skog, kostnad 280 Kantzoner 2, kostnad 555 Skydd för kulturmiljövärden, intäkt 411 Skydd för kulturmiljövärden, kostnad Summa, kostnad Statsfinansiella effekter Bevarande av skyddsvärd skogsmark 4, kostnad Skötsel av biotopskydd och naturvårdsavtal, kostnad 375 Summa, kostnad Avser genomsnittsvärdet i huvudscenariot. 2. Baseras på genomsnittsvärde mellan de två scenarierna. 3. Bygger på en mycket osäker nominell kostnadsuppskattning 4. Avser genomsnittsvärdet i huvudscenariot och scenario 1. En stor svaghet med beräkningarna är att de i huvudsak är begränsade till kostnaderna för skogsbruket och staten. För att avgöra om åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma måste också intäkterna eller nyttan beräknas monetärt. Om vi lyckas nå miljökvalitetsmålet Levande skogar stärks skogsekosystemens resiliens (förmåga att hantera störningar) och risken för framtida bortfall av de ekosystemtjänster skogen levererar minskar. Att beräkna nyttan av detta i monetära termer är svårt eller omöjligt, men det är uppenbart att mycket stora värden står på spel. 15

17 Att de icke-monetära intäkterna måste anses vara betydande kan belysas genom skogsbrukets certifieringsåtaganden. Skogsbrukets frivilliga bevarande av skogsmark innebär att skogsbruket frånsäger sig nyttjandet av resurser till ett samhällsekonomiskt värde i storleksordning miljarder kronor. Ändå måste företagen anse att åtagandena ur företagsekonomisk synpunkt är lönsamma. Till detta värde kan läggas intäkter i form av att de föreslagna åtgärderna, som resulterar i en mer variationsrik skogsresurs, bör leda till minskade framtida risker eller förbättrade möjligheter, exempelvis Klimatförändringar. Skadorna till följd av stormen Gudrun kan ses som ett exempel på problematiken. Med mer varierad skog minskar förmodligen både de direkta och indirekta skadorna. Ökat kommersiellt intresse för andra skogliga värden. En mer varierad skog bör ge förbättrade möjligheter att ge ekonomisk avkastning från olika ekosystemtjänster och naturturism. 16

18 1. Inledning I april 1999 fastställde riksdagen 15 miljökvalitetsmål (prop 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Det övergripande syftet med målen är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Internationellt har Sverige förbundit sig att sträva mot hållbar utveckling, inklusive att bevara biologisk mångfald och att minska klimatpåverkan. Sverige har ratificerat Konventionen om biologisk mångfald (CBD) och Klimatkonventionen (UNFCCC), inklusive Kyotoavtalet. På EU-nivå är Art- och habitatdirektivet samt Ramdirektivet för vatten juridiskt bindande. Bindande mål inom EU för koldioxidutsläpp och biobränslen är under framtagande. Genomgående finns en god överensstämmelse mellan miljömålen och Sveriges internationella åtaganden. Inom Sverige är det allmänna sektorsansvaret en grundbult inom miljöpolitiken. Genom sektorsansvaret fördelas ansvaret för att uppnå miljökvalitetsmålen inom samhällets alla sektorer, det vill säga att myndigheter, företag och andra organisationer inom olika samhällssektorer tar ansvar för miljöfrågor inom sina verksamhetsområden. Försiktighetsprincipen från Rio-deklarationen 1992 är viktig. Detta är Skogsstyrelsens andra utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Den första utfördes år 2003, med syftet att klarlägga om styrmedel eller åtgärder skulle behöva revideras. Då lade Skogsstyrelsen fram ett antal förslag på förändringar i såväl regelverk, framtida satsningar på kompetens, kunskap och information samt i några fall rena resursförstärkningar. Skogsstyrelsen har nu uppdrag av regeringen att genomföra en andra fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar. I uppdraget ligger att uttolka, följa upp och utvärdera de nuvarande målen. Utvärderingen ska fokusera på förslag till nya delmål och åtgärder för perioden efter år 2010, så att miljökvalitetsmålet kan nås. Skogsstyrelsens direktiv för arbetet framgår av bilaga Användningsområden och syfte Utvärderingens primära syfte är att ta fram ett underlag till regeringens kommande miljömålsproposition, planerad till våren 2009, samt att bidra till Miljömålsrådets samlade utvärdering och bedömning av miljömålsarbetet i dess helhet. I syftet ingår också att driva en process med berörda intressenter, så att förutsättningar skapas för att nya delmål och åtgärder blir kända, förstådda och tillämpade. Uppdraget omfattar Levande skogar och dess delmål. Det fjärde delmålet, om åtgärdsprogram för hotade arter, faller utanför uppdraget eftersom det hör samman med det nya miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. 17

19 Skogsstyrelsen har också delmålsansvar för delmål 3 i Myllrande våtmarker, om skogsbilvägar och har också deltagit i arbetet med andra miljökvalitetsmål med bäring på skog. 1.2 Framväxt och förankring Det interna arbetet inom Skogsstyrelsen har drivits som ett projekt där arbetet delats upp i flera delområden. Olika arbetsgrupper har arbetat fram förslag som sedan har kommunicerats med intressenterna med syfte att uppnå en bred förankring. I ett antal fall har projektet lagt ut uppdrag till forskare eller sakkunniga för att syntetisera eller uppdatera befintlig kunskap vilket resulterat i ett flertal rapporter (se bilaga 2). Ambitionen i arbetsprocessen har varit tidig dialog och samverkan med skogssektorns olika aktörer. Tidiga versioner av slutsatser och förslag på nya delmål har funnits tillgängliga på Skogsstyrelsens hemsida sedan början av år Flera seminarier har genomförts för att diskutera sakunderlag, slutsatser och förslag. Förslagen har remissbehandlats under sommaren år Totalt inkom drygt 60 yttranden. I yttrandena påtalar många av de intressenter som deltagit i processen att de ser mycket positivt på hur arbetet genomförts. I några fall, främst kanske beträffande kulturmiljövård och hänsyn kring vatten, bedömer Skogsstyrelsen att det till följd av processen nu finns en väsentligt större samsyn än tidigare. När det gäller förslagen till delmål om bevarande av skyddsvärd skogsmark finns en djup splittring mellan intressenterna. Skogsnäringens företrädare anser att det nuvarande miljömålsbeslutet är tillräckligt, medan merparten av de övriga intressenterna genomgående är mer positiva till att förslaget bör genomföras. Diskussionerna har utmynnat i ett flertal revideringar och justeringar av förslagen. Skogsstyrelsens nationella sektorsråd för skogliga frågor har fungerat som referensgrupp för arbetet. Den övergripande arbetsprocessen beskrivs i figur 1.1 nedan. Figur 1.1. Övergripande arbetsprocess för fördjupade utvärderingen Levande skogar 18

20 1.3 Rapportens disposition Sammanfattningen följer rapportens disposition. Avsikten är att främst lyfta fram förslagen. Den ska kunna läsas fristående. I kapitel 1 ges en kort inledning med fokus på uppdraget, rapportens syfte samt arbetsprocessen. I kapitel 2 redovisas den uttolkning som gjorts av innebörden av själva miljökvalitetsmålet Levande skogar samt en redovisning av huvudsakliga relevanta internationella åtaganden som Sverige har. Kapitel 3 fokuserar på klimatförändringarnas effekt på Levande skogar. I kapitel 4 Sektorsrapportering ges en övergripande rapportering av samhällets arbete med Levande skogar, inklusive myndigheternas ansvarsfördelning. En övergripande beskrivning av målkonflikter och synergieffekter ges också. Kapitel 5 fokuserar på uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet Levande skogar och delmålen. I kapitel 6 ges förslag till fem nya delmål för perioden efter I redovisningen finns även ekologiska och sociala konsekvenser av målförslagen. Kapitel 7 fokuserar på åtgärder och styrmedel för att målen ska kunna nås. I kapitel 8 slutligen, redovisas de ekonomiska konsekvensanalyserna av mål och åtgärder. 19

MEDDELANDE Fördjupad utvärdering av Levande skogar

MEDDELANDE Fördjupad utvärdering av Levande skogar MEDDELANDE 4 2007 Fördjupad utvärdering av Levande skogar Skogsstyrelsen mars 2008 Projektägare Göran Enander Projektledare Erik Sollander Styrgrupp Staffan Norin (ordförande) Magnus Fridh Lovisa Hagberg

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås 1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:108 En skogspolitik i takt med tiden. Regeringens proposition 2007/08:108. En skogspolitik i takt med tiden

Regeringens proposition 2007/08:108 En skogspolitik i takt med tiden. Regeringens proposition 2007/08:108. En skogspolitik i takt med tiden Regeringens proposition 2007/08:108 En skogspolitik i takt med tiden Regeringens proposition 2007/08:108 En skogspolitik i takt med tiden Regeringens proposition 2007/08:108 En skogspolitik i takt med

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun 1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till

Läs mer

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

Svenskt Friluftsliv. Tidigare FRISAM

Svenskt Friluftsliv. Tidigare FRISAM Svenskt Friluftsliv Tidigare FRISAM Instrumentvägen 14, 126 53 Hägersten, Sweden Tel +46 (0)8 549 041 21, Fax +46 (0)8 447 44 44 Bankgiro 5447-5801, Organisationsnummer 802409-1731 www.frisam.org 2007-01-12

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

2007:14. Skyddet av Levande skogar

2007:14. Skyddet av Levande skogar 2007:14 Skyddet av Levande skogar MISSIV DATUM DIARIENR 2007-10-08 2006/33-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2006-01-26 M2006/275/Na Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag till Statskontoret med

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser 2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 1. Nationella miljömål och kommunala naturvårdsmål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,

Läs mer

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen.

Läs mer

Remissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43

Remissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Sofia Backéus 2013-09- 30 REMISSYTTRANDE M2013/1659/Nm Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer