Gränsälvsöverenskommelsen och dess tillkomsthistoria

Transkript

1 Gränsälvsöverenskommelsen och dess tillkomsthistoria Matti Hepola ordförande Matti Hepola

2 Gränsälvsöverenskommelsens revideringsprocess Rötterna på 1990-talet SOU 1998:39, den svenska utredningsmannens rapport Rapport från arbetsgruppen för Torne älv (Jordbruksdep. 2002:1) Avtalsförhandlingarna pågick Fiskefrågorna stoppade processen Nya förhandlingar Ledde 2010 fram till en ny gränsälvsöverenskommelse Matti Hepola Svenska högsta domstolens dom angående fisket

3 Särdrag hos 1971 års GÄÖK En kombination av internationellt avtal och nationell lagstiftning Gränsälvskommissionens status (ett domstolsliknande beslutsorgan) I bakgrunden dåtida nationella mallar Vattenskydd, vattenbyggnad och fiske i ett enda avtal Modern lagstiftning för sin tid Speciell även internationellt 3

4 De centrala skälen till revideringen Ändringar i vatten- och miljölagstiftningen Överenskommelsen var omöjlig att uppdatera EU-lagstiftning och europeiska människorättskonventionen I synnerhet begränsningar i besvärsmöjligheterna i 1971 års GÄÖK Nya internationella miljö- och vattenavtal Indirekta påverkningar 4

5 Den finska miljölagstiftningen I Finland Miljöskydddslagen 2000 Ett integrerat miljötillstånd (IPPC-direktiv 1996) Tidigare föroreningstillstånd enligt vattenlagen, tillstånd enligt luftskyddslagen och lösningar enligt lagen om avfallshantering Vattenlagen 1962 Utgör bakgrunden till 1971 års gränsälvsöverenskommelse 5

6 Den svenska miljölagstiftningen Miljöskyddslagen 1969 Utgör bakgrunden till 1971års gränsälvsöverenskommelse Vattenlagen1983 Miljöbalken 6

7 Gränsälvsöverenskommelsen och miljölagstiftningen Kap 1 artikel 8 i 1971 års gränsälvsöverenskommelse De flexibla artiklerna möjliggjorde tidsenliga tillstånd och tolkningar på något sätt Överenskommelsen borde har justerats i takt med den nationella lagstiftningen Omöjligt med tanke på överenskommelsens karaktär Vad gäller det egentliga internationella innehållet krävde överenskommelsen inga stora ändringar Den internationella vattenrättens principer är mycket bestående 7

8 Gränsälvsöverenskommelsen och EU-lagstiftningen Ramdirektivet för vatten Ett gemensamt internationellt vattenvårdsområde En behörig myndighet Översvämningsdirektivet Naturdirektivet Säkerställandet av koordineringen är av central betydelse 8

9 Europeiska människorättskonventionen 1971 års gränsälvsöverenskommelse Tillståndslösningar, besvärsrätt bara i ersättningsfågor Fisket, ingen besvärsrätt Inom fisket reducerades behörigheten väsentligt på 2000-talet Gränsälvskomissionens karaktär som domstol omtvistad EOS överklagar hos domstol Den nya gränsälvsöverenskommelsen klargör situationen 9

10 Internationell miljö- och vattenrätt Helsingforsreglerna (1966) Staterna i vattendragsområdet har rätt till rättvist och måttligt utnyttjande av vattentillgångarna. Staternas plikt att avstå från åtgärder som skulle innebära betydande skada åt en annan. Nu framhävs även vattendragsperspektivet Helsingforsreglernas tidlösa visdom 10

11 Nya överenskommelser Nordisk miljöskyddskonvention 1976 Konventionen om skydd av Östersjön 1992 ECE:s gränsvattenavtal 1992 FN:s havsrättskonvention 1982 FN:s konvention om fiskbestånd

12 Tillblivelsehistorien i sammanfattning En process på över tio år Rimligt samförstånd i vatten- och miljöfrågor när grundlösningen tog form Fiskefrågorna svårare Processens längd påverkade utvecklingen av den gamla kommissionens arbete Ett bra avtal sett ur den internationella rättens perspektiv Den praktiska tillämpningen en utmaning 12