Nya regler om diskriminering på grund av bristande tillgänglighet

Transkript

1 Beslut Rättsenheten Promemoria 1 (12) Dnr :1895 Nya regler om diskriminering på grund av bristande tillgänglighet Bakgrund Den 1 januari 2015 trädde nya regler om diskriminering i kraft. Ändringen innebär dels att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införts som en ny form av diskriminering, dels att funktionshinder ersatts med funktionsnedsättning (se SFS 2014:958). Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om diskriminering som ägt rum före ikraftträdandet. Vad innebär bristande tillgänglighet? Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Med bristande tillgänglighet avses att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Verksamhetsutövare är ansvariga att vidta skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Det nya förbudet omfattar alla områden som diskrimineringslagen täcker idag med undantag för tillhandahållande av bostäder. Inom utbildningsområdet fanns redan tidigare en skyldighet att vidta åtgärder för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Denna skyldighet avsåg dock bara lokalernas tillgänglighet i högskolan. Genom lagändringen omfattas numera hela utbildningsområdet och även annat än lokaler. Det är Diskrimineringsombudsmannen som utövar tillsyn över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. Det är således Diskrimineringsombudsmannen som prövar om en huvudman har brutit mot det nya förbudet mot bristande tillgänglighet. Om det konstateras att huvudmannen har brutit mot förbudet ska denne betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. Det är Diskrimineringsombudsmannen, i egenskap av till- Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 Promemoria 2 (12) synsmyndighet, som får föra talan om diskrimineringsersättning för en enskild som medger det. För mer information om lagtext och förarbeten, se bilaga 1. Hur förhåller sig det nya förbudet mot bristande tillgänglighet till skollagens bestämmelser? Det nya förbudet är tänkt att komplettera och stärka de lagar och andra regler som redan finns om tillgänglighet. Av förarbetena framgår att på de områden där det redan finns bestämmelser om tillgänglighet i lag, EU-reglering eller annan författning bör dessa bestämmelser tjäna som utgångspunkt för bedömningen. Det bör inte anses skäligt att kräva åtgärder som går utöver sådana krav. Den som har uppfyllt sådana krav bör kunna utgå från att ytterligare krav inte följer av diskrimineringslagen (prop. 2013/14:198 s. 61). Bestämmelserna i skollagen om ändamålsenliga lokaler och särskilt stöd bör vara starkt vägledande när det gäller att avgöra vilken anpassningsåtgärd som kan komma i fråga i ett enskilt fall (prop. 2013/14:198 s. 80). Följande uppräkning är exempel på de bestämmelser i skollagen som kan komma att omfattas av den nya diskrimineringsformen. - stöd och stimulans (1 kap. 4 skollagen) - demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter (1 kap. 5 skollagen) - lika tillgång till utbildning (1 kap. 8 skollagen) - likvärdig utbildning (1 kap. 9 skollagen) - ändamålsenliga lokaler och utrustning (2 kap. 35 skollagen) - ledning och stimulans (3 kap. 3 skollagen) - extra anpassningar (3 kap. 5 a skollagen) - särskilt stöd (3 kap skollagen) - rätt till utbildning (7 kap. 3 skollagen) - lämplig gruppsammansättning för barn (8 kap. 8 skollagen) - utbildningens syfte (10 kap. 2 skollagen) - lärverktyg (t.ex. 10 kap. 10, 11 kap. 13, 12 kap. 10, 15 kap. 17 och 18 kap. 12 skollagen) - placering och mottagande i kommunal respektive fristående skola (t.ex. 10 kap. 30 och 35 och 15 kap. 33 skollagen) Exempel på situationer där både skollagen och diskrimineringslagen kan vara tillämplig är när en elev med funktionsnedsättning inte får det stöd den är i behov av i skolundervisningen. Det kan även uppstå situationer utanför klassrumsundervisningen som till exempel när en elev med diagnos inte erbjuds

3 SKOLINSPEKTIONEN Promemoria 3 (12) några aktiviteter då det är friluftsdag utan får stå och titta på de andra eleverna eller när en klass ska åka till Liseberg och en hjärtsjuk elev inte erbjuds en likvärdig aktivitet då eleven inte kan åka karuseller, se DO:s rapport: Mötas av hinder. Den fysiska miljön i skolan utgör ytterligare ett exempel där både skollagens och diskrimineringslagens bestämmelser kan bli aktuella. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram ett Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, se SPSM:s webbplats. I verktyget har SPSM utvecklat en tillgänglighetsmodell som ligger till grund för värderingsverktyget. Modellen består av de områden som samspelar och som alla behövs för att uppsatta mål i utbildningsverksamheten ska uppnås. Den syftar till att ge det helhetsperspektiv som krävs för att nå ända fram i tillgänglighetsarbetet. Varje område innehåller därför indikatorer som behövs för att området ska vara fungerande. Här räknas områdena upp och ett antal exempel på indikatorer anges inom parentes: Förutsättningar för lärande (rätten till lärande, språk och kommunikation, kunskap och färdigheter), social miljö (delaktighet, jämställdhet, demokrati), pedagogisk miljö (pedagogiska strategier och stödstrukturer, elevhälsa, lärverktyg, hjälpmedel), samt fysisk miljö (auditiv och visuell miljö, rum för lärande). Hur påverkas Skolinspektionen? Skolinspektionen kommer även fortsättningsvis pröva missförhållanden utifrån skollagens bestämmelser, och Diskrimineringsombudsmannen kommer att pröva missförhållanden utifrån diskrimineringslagens bestämmelser. Detta medför att vissa missförhållanden kommer att prövas parallellt av Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen utifrån respektive lagstiftning. Detta talar för att Skolinspektionens tillsyn och arbete inte kommer att påverkas i större utsträckning genom införandet av den nya diskrimineringsformen, men vissa uppgifter som skulle kunna utgöra diskriminering på grund av bristande tillgänglighet kan behöva överlämnas till Diskrimineringsombudsmannen. I vilka situationer ska uppgifter överlämnas? Om det inkommer uppgifter till Skolinspektionen som avser diskriminering eller diskrimineringsersättning ska uppgifterna överlämnas till Diskrimineringsombudsmannen. Detta förfarande sker i enlighet med 4 förvaltningslagen (1986:223) avseende myndigheternas serviceskyldighet.

4 Promemoria 4 (12) Om det inkommer uppgifter till Skolinspektionen som faller inom skollagen, men som också skulle kunna utgöra bristande tillgänglighet ska uppgifterna även i sådant fall överlämnas till Diskrimineringsombudsmannen med stöd av förvaltningslagens bestämmelse om myndigheters serviceskyldighet. En sådan överlämning av uppgifter ska ske efter att anmälaren kontaktats och gett sitt medgivande. Skolinspektionen kommer trots överlämning av vissa uppgifter till Diskrimineringsombudsmannen ändå fortsätta en utredning av det inkomna ärendet utifrån skollagens bestämmelser. Vad gäller för processen regelbunden tillsyn? För processen regelbunden tillsyn gäller idag följande. Eventuella missförhållanden som uppmärksammas i samband med ett besök på en skola och som faller inom diskrimineringslagen lämnas över till respektive enhet för anmälningsärenden för vidare hantering. Denna hantering av uppgifter kommer förbli densamma framöver, dock kommer man nu även behöva vara uppmärksam på att bristande tillgänglighet införts som diskrimineringsform och att fler uppgifter därmed kan behöva lämnas över till respektive enhet för anmälningsärende för vidare hantering. Vad gäller för processen anmälningsärenden? Om en anmälare har vänt sig till fel myndighet ska Skolinspektionen, med beaktande av serviceskyldigheten, hänvisa anmälaren till rätt myndighet eller överlämna uppgifterna till rätt myndighet. Enligt handboken för anmälningsärenden ska Skolinspektionen inför överlämnandet ta en (muntlig) kontakt med den andra myndigheten. Denna kontakt ska nedtecknas i en tjänsteanteckning eller i en diarienotering. För processen anmälningsärenden kommer kontakten med Diskrimineringsombudsmannen troligtvis att öka eftersom uppgifter om missförhållanden kan behöva prövas parallellt på de båda myndigheterna. Rörande ärenden där uppgifter kan komma utredas av både Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen är myndigheterna överens om att det skulle ta för lång tid att först ta en muntlig kontakt angående ett överlämnande. Myndigheterna har därför kommit överens om att det i dessa fall är tillräckligt att bifoga ett missiv, se exempel i bilaga 2, när uppgifter ska överlämnas till den andra myndigheten med stöd av serviceskyldigheten. I övrigt kommer anmälningsprocessens tillsyn och utredning av inkomna ärenden inte påverkas, utan parallella utredningar kan komma att ske på myndigheterna. Hur ska uppgifterna överlämnas?

5 SKOLINSPEKTIONEN Promemoria 5 (12) Överlämning ska ske genom att de handlingar som innehåller de aktuella uppgifterna, tillsammans med ett missiv, skickas med post. E-post går som utgångspunkt inte att använda då det kan förekomma känsliga personuppgifter om bland annat enskildas hälsa i handlingarna (jfr Rutiner för hantering av känsliga personuppgifter via e-post.) Fortsatt diskussion? Eventuella frågor eller svårigheter som kommer att uppmärksammas kan anmälas till respektive process för vidare hantering och diskussion vid regelbundna möten mellan myndigheterna. Beredning av promemorian Denna promemoria har tagits fram av rättsenheten. Samråd har skett med Diskrimineringsombudsmannen, processen för anmälningsärenden och processen för regelbunden tillsyn.

6 Promemoria 6 (12) Bilaga 1 Lagtext 1 kap. 8 andra stycket skollagen Skollagen ändras på så sätt att ordet funktionshinder ersätts med ordet funktionsnedsättning. I 1 kap. 8 andra stycket skollagen anges numera att det i diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skälen till ändringen är dels att uttrycket funktionsnedsättning uppfattas som mer neutralt och mindre stigmatiserande inom organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning, dels att lagstiftaren vill uppnå en enhetlig terminologi i svensk lagstiftning (se prop. 2014/14:198 s. 48 ff.). Även i diskrimineringslagen görs denna ändring. Ändringen är rent språklig och innebär ingen ändring i sak. 1 kap. 4 punkt 3 diskrimineringslagen I denna lag avses med diskriminering 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse. 5 kap. 1 diskrimineringslagen Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt denna lag ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som kränkts av överträdelsen. En arbetsgivare som bryter mot 2 kap. 1 första stycket eller 18 ska också betala ersättning för den förlust som uppkommer. Detta gäller dock inte förlust som uppkommer vid beslut som rör anställning eller befordran. Det gäller inte

7 SKOLINSPEKTIONEN Promemoria 7 (12) heller förlust som uppkommer med anledning av diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt eller delvis. Förarbeten Förarbeten till de nya reglerna finns i propositionen Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering från den 20 mars 2014 (se prop. 2013/14:198). Nedan följer ett utdrag av relevanta avsnitt i propositionen Utbildning (s. 75 ff.) Regeringens förslag: Diskriminering i form av bristande tillgänglighet ska vara förbjuden i fråga om verksamhet som avses i skollagen och annan utbildningsverksamhet. Bestämmelsen som gäller för högskoleområdet om lokalernas tillgänglighet och användbarhet ska upphävas. Kravet på tillgänglighet bör gälla även för annat än lokaler Vilken rätt till anpassningar och stöd i utbildningen som föreligger beror på vilka bestämmelser som gäller för berörd utbildning. Till exempel skiljer sig skollagens bestämmelser inom området åt mellan olika skolformer. Inom bl.a. grundskolan och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer gäller skollagens bestämmelser om s.k. särskilt stöd (3 kap skollagen). För en elev inom grundskolan och motsvarande skolformer innebär dessa bestämmelser t.ex. att det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Inom dessa skolformer finns således en relativt långtgående rätt till olika typer av stöd, vilket även påverkar bedömningen av vilka åtgärder som kan anses skäliga för att göra utbildningen tillgänglig. Inom skolformer och utbildningsverksamhet där det inte finns lika långtgående bestämmelser om rätt till stöd, eller där sådana bestämmelser saknas, bör de åtgärder som kan komma i fråga i huvudsak vara av enkel beskaffenhet (se närmare avsnitt 8.2). Åtgärder för att göra lokalerna tillgängliga bör handla om sådana åtgärder som innebär att den som har en funktionsnedsättning kan ta del av och delta i utbildningsverksamheten. Det kan t.ex. handla om åtgärder så att den enskilde eleven eller studeranden kan komma in i skolan och använda de områden i skolan som är nödvändiga i utbildningen, exempelvis matsalen och klassrum för specifika ämnen såsom slöjd och idrott. Det bör oftast vara tillräckligt att avhjälpa enklare hinder för att den enskilde ska få tillgång till utbildningen.

8 Promemoria 8 (12) De principer regeringen behandlat i avsnitt 8.2 beträffande frågan om det kan krävas en annan vara eller tjänst bör också få betydelse på utbildningsområdet, såvida inte andra regler, t.ex. i skollagen, ger mer långtgående rättigheter. Skyldigheten att vidta åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av en viss utbildning bör enligt regeringens uppfattning inte kunna användas för att ställa krav på att tillhandahålla en viss utbildning som annars inte skulle ha erbjudits eller att skräddarsy en viss utbildning så att verksamheten blir att anse som en annan än den som ursprungligen erbjöds. Vidare anser regeringen att krav på tillgänglighetsåtgärder inte bör påverka bedömningen av om en enskild har sakliga förutsättningar för en viss utbildning. I dag gäller i högskolan att den som, oavsett om tillgänglighetsåtgärder vidtas eller inte, saknar den sakliga kompetens som krävs för att genomföra vissa studier inte kan åberopa bestämmelsen om skäliga stöd- och anpassningsåtgärder. I dessa fall föreligger inte en jämförbar situation. Att en person med en funktionsnedsättning inte antas till högskolestudier av skäl som hänför sig till att han eller hon inte har sakliga förutsättningar för utbildningen utgör således inte diskriminering. Om någon inte uppfyller sedvanliga krav på förkunskaper och studieprestationer, eller inte uppfyller examinationskrav och betygskriterier som ställs upp för studenter i högskolan, kan inte heller det uppvägas genom anpassningsåtgärder (jfr prop. 2007/08:65 s. 199). I förarbetena till diskrimineringslagen anges att den enskildes sakliga förutsättningar för att kunna ta del av eller tillgodogöra sig en viss utbildning har betydelse för om han eller hon är i en jämförbar situation. Som exempel anges idrottsgymnasier och utbildning som leder till flyglärarexamen. För att avgöra om en sökande med funktionsnedsättning är i en jämförbar situation med andra sökande måste bedömas om funktionsnedsättningen inverkar menligt på de sakliga förutsättningarna att delta i utbildningen. Om förutsättningarna saknas, är den sökande inte i en jämförbar situation (jfr prop. 2001/02:27 s. 39, prop. 2005/06:38 s. 95 och prop. 2007/08:95 s. 202). Det som i dessa avseenden anfördes i förarbetena har giltighet även för den nu föreslagna bestämmelsen på utbildningsområdet. Förhållandet till vissa bestämmelser i skollagen Den föreslagna tillgänglighetsbestämmelsen förutsätter, liksom redan gäller i dag på högskolans område, att en bedömning görs i varje enskilt fall av vilka åtgärder som kan krävas. Denna bedömning har utvecklats närmare i avsnitt 8.2.

9 SKOLINSPEKTIONEN Promemoria 9 (12) För skolans verksamhet gäller bl.a. de skyldigheter i fråga om stöd och anpassning som anges i skollagen. Statens skolverk och Statens skolinspektion anser att det behöver tydliggöras hur bestämmelserna om särskilt stöd i skollagen påverkar bedömningen av om diskriminering föreligger i ett enskilt fall. Statens skolinspektion efterlyser dessutom ytterligare analys av hur bedömningen av ändamålsenliga lokaler enligt skollagen förhåller sig till kravet på tillgängliga lokaler i diskrimineringslagen. Regeringen anser att bestämmelserna om ändamålsenliga lokaler och om särskilt stöd i skollagen bör vara starkt vägledande när det gäller att avgöra vilken anpassningsåtgärd som kan komma i fråga i ett enskilt fall. Som angetts i avsnitt 8.2. bör det inte anses skäligt att kräva åtgärder som går utöver krav som följer av annan lagstiftning eller annan författning. Den som har uppfyllt de krav på tillgänglighet som gäller enligt annan lagstiftning bör kunna utgå från att ytterligare krav inte följer av diskrimineringslagstiftningen. En annan fråga är om det i ett enskilt fall är rimligt att kräva en viss åtgärd med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för verksamhetsutövaren. Friskolornas riksförbund anser att de särskilda omständigheter som gäller för fristående förskolor och skolor enligt skollagstiftningen inte beaktas i promemorian. Friskolornas riksförbund betonar att fristående förskolor och skolor har stöd i skollagen för att under vissa omständigheter inte ta emot eller erbjuda fortsatt utbildning för elever med omfattande stödbehov. Regeringen anser, när det gäller placering av elever eller mottagande i en skola med annan huvudman än hemkommunen, att skollagens bestämmelser om när hänsyn ska tas till en kommuns betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter bör vara starkt vägledande vid skälighetsbedömningen (bestämmelserna framgår av avsnitt 4.8). Dessa liksom övriga gällande lagbestämmelser har varit föremål för riksdagens ställningstagande och en utgångspunkt är att de är noggrant avvägda (jfr prop. 2011/12:159 s. 33). Även inom utbildningsområdet kan det, vid upphandling, förekomma att en verksamhet bedrivs av en annan utövare än huvudmannen. I ett sådant fall bör verksamhetsutövaren se till att verksamheten inte bedrivs i strid med diskrimineringsförbuden. Av 5 kap. 2 andra stycket diskrimineringslagen följer att om en utbildningsanordnare bryter mot förbuden i 2 kap. 5, 7 eller 19 ska ersättningen betalas av huvudmannen för verksamheten.

10 Promemoria 10 (12) 13.3 Konsekvenser för kommuner och landsting (s. 118) Generellt om ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting inom den specialreglerade kompetensen För de områden som det enligt lagstiftning åligger kommuner och landsting att sköta finns ett i stort sett heltäckande krav på tillgänglighet i annan lagstiftning, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen. Även t.ex. skollagen reglerar frågor om tillgänglighet och stöd till elever. Som en utgångspunkt är kommuner och landsting således skyldiga att vidta åtgärder för tillgänglighet på dessa områden enligt gällande lagstiftning. I de fall det inte finns befintlig lagstiftning kan det emellertid inte uteslutas att vissa enklare åtgärder kan krävas som en följd av förslaget. I varje enskilt fall ska vidare en bedömning göras om åtgärden är skälig utifrån bl.a. de ekonomiska och praktiska förutsättningarna. Eftersom det såväl när det gäller fysisk anpassning som personalresurser endast är åtgärder av enklare beskaffenhet som kan krävas bedömer regeringen att kostnaderna endast är marginella. Det är regeringens sammantagna bedömning att förbudet inte innebär några nya åtaganden för kommuner och landsting och att den kommunala finansieringsprincipen därför inte ska tillämpas. Utbildning Som nämnts ovan bör skälighetsbedömningen inte leda till några krav utöver vad som ställs i gällande lagstiftning och bör därför inte leda till annat än försumbara kostnader. Inom utbildningsområdet gäller också att om en person saknar sakliga förutsättningar för att genomföra de studier som det är frågan om, kan han eller hon inte åberopa diskrimineringsförbudet Konsekvenser för näringslivet (s. 119 ff.) I den mån det finns krav på tillgänglighet enligt lag eller annan författning bedöms inte förbudet medföra några skyldigheter utöver det. För näringsidkare finns i dag krav på tillgänglighet i bl.a. plan- och bygglagen. I den mån det saknas lagstiftning bör de åtgärder som kan krävas vara av enklare beskaffenhet. I varje enskilt fall ska en bedömning göras om åtgärden är skälig utifrån ekonomiska, praktiska och andra förutsättningar av betydelse. Eftersom det endast är åtgärder av enklare beskaffenhet som kan krävas, bedömer regeringen att kostnaderna endast är marginella. Utbildning Konsekvenserna för privata utbildningsanordnare är desamma som för kommunal utbildning, se avsnitt 13.3.

11 SKOLINSPEKTIONEN Promemoria 11 (12) Författningskommentar (s. 130 f.) 2 kap. 1 Paragrafen innehåller diskrimineringslagens bestämmelse om förbud mot diskriminering i arbetslivet. Av andra stycket framgick tidigare att diskrimineringsförbudet gäller också om arbetsgivaren genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan se till att en arbetstagare, en arbetssökande eller en yrkespraktikant med ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. I sak kvarstår den skyldigheten men den följer nu i stället av det generellt tillämpliga förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet som har införts i 1 kap. 4 tredje punkten (se kommentaren till 1 kap. 4 ovan). Genom ändringen utsträcks åtgärdsskyldigheten för arbetsgivare även till den som utan att vara yrkespraktikant söker eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, t.ex. i form av praktik i grundskolan eller s.k. arbetsplatsförlagt lärande enligt gymnasieförordningen (2010:2039), samt den som står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Av andra stycket framgår nu att diskrimineringsförbudet i form av bristande tillgänglighet inte gäller den som gör en förfrågan om arbete. Övervägandena finns i avsnitt kap. 5 Paragrafen innehåller diskrimineringslagens bestämmelse om förbud mot diskriminering i fråga om utbildning. Ändringen innebär att andra stycket har upphävts. Där stadgades det att diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. I sak kvarstår den skyldigheten men den följer nu i stället av det generellt tillämpliga förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet som har införts i 1 kap. 4 tredje punkten. Genom ändringen utsträcks åtgärdsskyldigheten från att endast gälla för vissa typer av utbildningar till att omfatta all utbildning och annan verksamhet som

12 Promemoria 12 (12) annars täcks av diskrimineringsförbuden enligt diskrimineringslagen. Dessutom kommer den att gälla inte bara i förhållande till lokalernas tillgänglighet och användbarhet utan för hela verksamhetens tillgänglighet. Övervägandena finns i avsnitt kap. 1 I paragrafen finns bestämmelser om diskrimineringsersättning och om ersättning för ekonomisk förlust. Av andra stycket framgår att en arbetsgivare som bryter mot förbudet som gäller bristande tillgänglighet inte behöver betala ersättning för den ekonomiska förlust som uppkommer till följd av sådan diskriminering. Övervägandena finns i avsnitt 9 där också Lagrådets synpunkter behandlas.