Personerna på sidan 6, 13, 20, 25 och 33 som visar Värmlandstrafiks verksamhet: text och foto Sofie Hagman.

Transkript

1 VÄRMLANDSTRAFIK AB ÅRSREDOVISNING

2 ÅRSREDOVISNING 2009 ÅRSREDOVISNING 2009, Värmlandstrafik AB, organisationsnummer Text: Johnny Albenius, Per Magnus Bengtsson, Markus Bergman, Lars Bull, Hanne Carlén, Torbjörn Danielsson, Karin Haglund, Sofie Hagman, Åsa Haraldsson, David Johansson, Stig Löfgren, Per-Åke Sjöswärd-Persson, Carina Rosenquist, Sven-Ove Svensson, Peter Söderman och Lena Thorin. Redigering: Sven-Ove Svensson. Foto: Sofia Aronsson, Sofie Hagman och Øyvind Lund. Personerna på sidan 6, 13, 20, 25 och 33 som visar Värmlandstrafiks verksamhet: text och foto Sofie Hagman. Fler exemplar kan beställas från: Värmlandstrafik AB, Tallbacksvägen 2, Munkfors Tel , fax Tryckt på miljögodkänt papper hos Hammarö Tryckeri, Karlstad, Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor. Skattebetalarna betalar 48 procent av resan, resten betalar du själv som resenär. (Omslagsfoto: Sofia Carlström) 2

3 INNEHÅLL VD HAR ORDET: BYGGSTENAR FÖR FRAMTIDEN 4 ÅRSREDOVISNING 7 Förvaltningsberättelse 7 Styrelsen 7 VERKSAMHET OCH ORGANISATION 8 Länspris, enkel biljett Periodkort Ägande 14 Ägarbidrag 15 Förslag till vinstdisposition 17 KOLLEKTIVTRAFIKEN SPARAR SAMHÄLLET 108 MILJONER 18 SÅ MYCKET TJÄNAR MILJÖN NÄR VI ÅKER KOLLEKTIVT 19 RESULTATRÄKNING 21 BALANSRÄKNING 22 EGET KAPITAL OCH SKULDER 23 KASSAFLÖDESANALYS 24 NOTER 26 REVISIONSBERÄTTELSE 38 GRANSKNINGSRAPPORT 39 SAMORDNINGSVINSTEN NÄSTAN 19 MILJONER KRONOR 40 ANROPSSTYRD TRAFIK SPARAR PENGAR 41 GLADA BUSSEN: OLLE VANN VÅR DESIGNTÄVLING 42 TRAFIKSTART FÖR TÅGKOMPANIET: LUSSEFIKA FÖR RESENÄRERNA 44 FAKTA 46 KONTAKT MED VÄRMLANDSTRAFIK 47 3

4 VD HAR ORDET Vår årsberättelse brukar bestå av siffror, projekt och beslut. Det ska den göra. Men bakom siffrorna döljer sig människor av kött och blod och med ett oerhört engagemang för Värmlandstrafiks kunder. Den här gången har vi valt att låta några av dem gestalta siffrorna och den verksamhet som ryms inom Värmlandstrafiks varumärke. Läs intervjuerna med Monica, Ankie, Mikael, Anna, Åsa, och Kristina. Vi tror att du kommer att upptäcka att de alla ha en sak gemensamt; yrkesstoltheten och lusten att hjälpa våra resenärer. Jag bemöter varje kund som jag själv skulle vilja bli bemött säger Mikael Aldrin, en av våra trafikupplysare. Den inställningen är han inte ensam om, det visar också vår årliga medarbetarenkät. Värmlandstrafik har engagerade medarbetare och samarbetspartners. VIKTIGA BESLUT UNDER FJOLÅRET Under 2009 lades ett antal viktiga byggstenar för framtiden: En ny trafikförsörjningsplan för perioden Användbarhet för funktionshinder rörelse, syn och hörsel. Här skapar vi ett länstäckande system för ett användbart trafiksystem med hjälp av tågtrafiken, servicelinjerna, matning med specialfordon och gemensamma regler för länet. Projektet FullKoll startade för att ta de första stegen i förbättring av kollektivtrafikens infrastruktur. Fyra nya trevagnars Reginatåg beställdes för leverans Tågen kommer att förbättra kapaciteten inom länet och komforten till och från Göteborg och Oslo. Genom samordnat fordonsägande hos AB Transitio för våra tåg har vi kunnat minska vår balansomslutning. I kombination med andra åtgärder har det inneburit en kraftig förbättring av likviditet och soliditet. Efter långa förhandlingar träffades överenskommelse om förlängning av linjetrafikavtal för buss, något som bidrar till en stabil situation under den period trafikförsörjningsplanen omfattar. Tågkompaniet vann upphandlingen av den regionala tågtrafiken som gjorde att Värmlandstrafik blev först i Sverige med ett tjänstekoncessionsavtal i den regionala kollektivtrafiken. Ett nytt avtal om utveckling av Norgetrafiken träffades. Den nya trafikperioden inleddes i december I mars 2010 tillkommer en morgontur västerut som väsentligt förbättrar pendlingsmöjligheterna över gränsen. Viktiga delbeslut om budgetering och planering för en trafikstart för den nya Hammarötrafiken togs successivt av bolagsstämma och styrelse. Parallellt har trafikavtal och fordonsbeställningar utarbetats. I slutet av året kunde så en principiell överenskommelse träffas med Hammarö kommun om förbättringar av infrastrukturen, till stöd för den nya trafiken. Allmänheten deltar löpande i arbetet genom vårt diskussionsforum på webbplatsen. 4

5 BYGGSTENAR FÖR FRAMTIDEN Ett stort arbete under året har bestått i underlag och remisser kopplade till de nya nationella investeringsplanerna , liksom länstransportplanen som följer samma period. Koncentrationen har för Värmlandstrafiks del främst riktats mot effekterna på kollektivtrafiken och synen på planen som transportslagsövergripande. Några av följderna blev en ökad nivå för kollektivtrafikens andel av investeringsplanen samt ett genomförandeavtal för utveckling av Fryksdalsbanan. I slutet av 2009 beslutade Banverket att genomföra en upprustning och förlängning av perronger på de viktigaste stationerna på Fryksdalsbanan. VÅRA STÖRSTA FARHÅGOR Under tiden har inom ramen för den så kallade närtidssatsningen skett en prioritering av mötesspår mellan Karlstad och Kil, för att öka kapaciteten på denna del av Värmlandsbanan. Det långsamma arbetstempot och oklarheter i fråga om vem som tar de praktiska besluten om finansiering och operativa insatser, tillhör våra största farhågor för det nya sammanslagna Trafikverket som bildas under första halvåret Då har vi ändå inte beaktat de energiförluster som ombildningen i sig självt innebär. Vinterns problem i den nationella persontrafiken på järnväg är ett tydligt åskådningsexempel på hur stora kapacitetsbristerna är i järnvägssystemet. Den viktigaste avvägningen för det nya trafikverket blir att ta ställning till var investeringarna gör störst nytta för persontrafikens framkomlighet, pålitlighet och utvecklingsmöjlighet. Utan förbättrad kapacitet för persontrafik på järnväg, stannar den regionala utvecklingen. Lars Bull Verkställande direktör 5

6 Ser hållplatserna bra ut bidrar vi till en positiv spiral Monica Tellwe, Brunskog, Vålängen Trä & Teknik, underentreprenör till Thomas Johansson Kran & Transport som utför all service av Värmlandstrafiks busshållplatser. Bästa med jobbet: Att vara med och bidra till att fler väljer att åka kollektivt. Om vi kan förbättra tillgängligheten och göra busshållsplatserna bättre blir passagerarna nöjdare och resandet med kollektivtrafik ökar, då är vi en del av en positiv spiral. Det hoppas Monica Tellwe som sköter om länets busshållplatser. Monica och maken Marcus driver tillsammans företaget Vålängen Trä & Teknik. För fem år sedan började de samarbeta med företaget Thomas Johansson Kran & Transport. När de tillsammans vann Värmlandstrafiks upphandling av service på busshållsplatser initierades paret ordentligt i allt vad heter hållplatsservice. I verkstaden hemma på gården bygger de alla busskurer och i en fullt utrustad servicebuss ser de till att länets busshållsplatser håller god standard. I dagsläget är det främst Monica som åker runt i Värmland. Ett uppdrag som upptar nästan all hennes tid. För länet är stort, busslinjerna är många och hållplatserna därefter. En gång i månaden ska alla stomlinjer åkas igenom, alla busskurer ska se fina ut. Vi lagar det som är trasigt, tar bort klotter och byter ut tidtabeller. Förutom den kontinuerliga tillsynen av hållplatserna är det Monica som tar hand om skador på hållplatser som resenärer rapporterat till Värmlandstrafik. Ibland går bussen hela dagen, från tidig morgon till sen kväll. Det krävs att man är lite allkonstnär eftersom all service sker direkt på plats, man måste vara lite allmänt fixig så att man kan lösa olika typer av problem man möter på vägen, berättar hon. Stort engagemang från resenärer Men problem är långt ifrån det enda som Monica möter när hon är ute och åker. Jag träffar mycket folk på busshållsplatserna och det är kul att höra hur många verkligen bryr sig om sina busskurer. Det finns ett stort engagemang i kollektivtrafik och många har synpunkter. I dagarna får företaget ytterligare en servicebuss vilket betyder att även de hållplatser som inte ingår i länets stomlinjer kommer att få samma kontinuerliga tillsyn. En pusselbit som förhoppningsvis kommer att bidra ytterligare till den positiva spiralen. Vi och Värmlandstrafik har samma mål; att göra det så bra som möjligt för passagerarna, det är ju skattebetalarnas pengar vi förvaltar. Allt kan inte vara helt perfekt men målsättningen att öka kvaliteten finns hos både oss och företaget och det känns positivt. 6

7 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Värmlandstrafik AB, VTAB, får härmed avge följande årsredovisning för bolagets verksamhet under STYRELSEN ORDINARIE LEDAMÖTER Tommy Ternemar (s), Kristinehamn, ordförande. Halvar Pettersson (c), Säffle, vice ordförande. Christian Norlin (s), Karlstad. Angelica Rage (s), Forshaga. Mikael Dahlqvist, (s), Hagfors. Leif Sandberg (m), Skoghall. Peter Joensuu (m), Arvika. SUPPLEANTER Per Gruvberger (s), Filipstad. Claes Pettersson (s), Arvika. Birgitta Gauffin (s), Karlstad. Håkan Laack (s), Torsby. Ola Persson (c), Västra Ämtervik. Marianne Åhman (fp), Sunne. Jonny Mattsson (kd), Karlstad. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Lars Bull Styrelsen har under 2009 genomfört nio sammanträden. Ordinarie årsstämma ägde rum den 27 mars 2009 i Munkfors. Extra bolagsstämma ägde rum den 15 juni 2009 i Munkfors. REVISORER ORDINARIE Stig Löfgren (c), lekmannarevisor. Per-Åke Sjöswärd-Persson (v), lekmannarevisor. Peter Söderman, auktoriserad revisor. SUPPLEANTER Inger Larén (fp) lekmannarevisor. Roland Krantz (s), lekmannarevisor. Gerry Olsson, auktoriserad revisor. 7

8 VERKSAMHET OCH ORGANISATION Värmlandstrafik AB är regional trafikhuvudman enligt lag och enligt avtal mellan kommunerna och landstinget, inom Värmlands län. Bolaget har därigenom ansvar för att bedriva kollektivtrafik på väg och järnväg, inom länet och till och från länet. Vidare svarar bolaget för planering, upphandling och styrning av separat skoltrafik enligt uppdrag från kommunerna. Genom avdelningen Resetjänsten organiseras beställningscentral och anropsstyrd kollektivtrafik, främst i form av sjukresor och färdtjänst, men även i form anropsstyrd linjetrafik samt viss kompletteringstrafik. Värmlandstrafik AB svarar enligt avtal med kommunerna även för färdtjänstbedömning. Värmlandstrafik AB:s verksamhet upprätthålls, ifråga om trafik, genom entreprenadavtal. Den administrativa organisation som finns vid bolagets kontor i Munkfors och Karlstad omfattade den 31 dec (53) årsarbetare, varav 22 (21) män och 32 (32) kvinnor. Motsvarande 3 (3) årsarbetare är att betrakta som verksamhet av tidsbegränsad natur, med separat finansiering. DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA 2009 Efter två års diskussioner och remissomgång samt en bordläggning, beslutade bolagsstämman enhälligt om en ny trafikförsörjningsplan för perioden Planen innehåller en höjd ambitionsnivå och en mer heltäckande syn på hållbar utveckling av kollektivtrafiken. Kollektivtrafikens användbarhet för funktionshindrade kom ett stort steg närmare sin lösning efter ägarnas ställningstagande för servicelinjer och länsfärdtjänst. Funktionerna kombineras med tågtrafiken och en ökad satsning på kollektivtrafikens infrastruktur, genom EU-projektet FullKoll som inleddes i april I december startade de nya servicelinjerna och vid årsskiftet det nya systemet med länsfärdtjänst som omfattar 14 av 16 kommuner. Bolagets balansomslutning har under året minskat kraftigt främst till följd av ändrad princip för finansiering av tåginnehav. Under året har tre tåg avyttrats med en realisationsvinst om 39 miljoner kronor. Från och med 2010 leasar bolaget istället tågen. I kombination med förbättrade resultat och tidigare nyemission har bolagets stabilitet (soliditet) förbättrats väsentligt. Beställningarna av fyra nya trevagnars Reginatåg med leverans 2011 slutfördes i mars efter att beslutsprocessen inletts hösten Tågen ska användas i Norgetrafiken, i Göteborgstrafiken och även förstärka kapaciteten i den regionala trafiken. Efter långa förhandlingar träffades överenskommelse om förlängning av linjetrafikavtal för buss, något som bidrar till en stabilare situation under den period trafikförsörjningsplanen omfattar. Inom tågtrafiken upphandlades ett nytt avtal för den regionala tågtrafiken, i form av en tjänstekoncession. Tågkompaniet vann upphandlingen som gjorde att Värmlandstrafik blev först i Sverige med en genomgripande förnyelse av avtalsformerna inom kollektivtrafiken. Ett nytt avtal med tre års förlängning och utveckling av Norgetrafiken träffades. Den nya trafikperioden inleddes i december

9 Viktiga delbeslut om budgetering och planering för en trafikstart för den nya Hammarötrafiken togs successivt av bolagsstämma och styrelse. I slutet av året kunde så en principiell överenskommelse träffas med Hammarö om förbättringar av infrastrukturen, till stöd för den nya trafiken. Ett stort arbete under året har bestått i underlag och remisser kopplade till de nya nationella investeringsplanerna , liksom länstransportplanen som följer samma period. Koncentrationen har för Värmlandstrafiks del främst riktats mot effekterna på kollektivtrafiken och synen på planen som transportslagsövergripande. Några av följderna blev en ökad nivå för kollektivtrafikens andel av investeringsplanen samt ett genomförandeavtal för utveckling av Fryksdalsbanan. I slutet av 2009 beslutade Banverket att genomföra en upprustning och förlängning av perronger på de viktigaste stationerna på Fryksdalsbanan. Under tiden har inom ramen för den så kallade närtidssatsningen skett en prioritering av mötesspår mellan Karlstad och Kil, för att öka kapaciteten på denna del av Värmlandsbanan. I december gav Skatteverket Värmlandstrafik undantag från lagen (2007:592) om kassaregister med mera, när det gäller försäljning av biljetter. Undantaget gäller till och med den 31 december PRISER Priserna höjdes från och med den 1 januari 2009 med cirka 5 procent. LÄNSPRIS ENKEL BILJETT 2009 Zon Vuxna Ungdom Skolungdom 7-19 Fullpris Värdekort Fullpris Värdekort Fullpris Värdekort , , , , , eller fler Alla priser i kronor. En zon är cirka 10 km. 9

10 STÖRRE PROJEKT Värmlandstrafiks Forsknings- och utvecklingsprojekt, R3 Svensk Kollektivtrafik har nu valt ut två av de uppdrag/uppgifter som vi arbetat med som piloter - således exempel på nytänkande som skall fungera som förebild för utveckling av hela branschen. Dessa två projekt är dels hela R3-projektet, liksom tågupphandlingen och formen för uppdraget, tjänstekoncession. Arbetet inom projektet har under året fortgått med inriktning på implementering och tilllämpning av de kunskaper som byggts upp inom forskningen. De fyra områden som arbetet bedrivits inom är kvalitetsutveckling, priser och produkter, trafik och trafikantservice samt nya avtalsformer. Arbete med kvalitetsutveckling dels inom Värmlandstrafik och dels i samverkan med operatören Nobina fortgår. Arbetet har nu kommit igång ordentligt. Flera arbetsgrupper har drivit arbetet framåt. Det finns nu en gemensam syn på relevanta mål och mått inom de överenskomna uppföljningsområdena: Helt och rent fordon, rätt avgångstid, bra bemötande, trygg och säker resa, korrekt information vid trafikstörningar och vård av Värmlandstrafiks varumärke. Förutsättningen för kvalitetsutveckling eller ständiga förbättringar är att arbeta med mål och mått för verksamheten. Under 2008 fastställdes en struktur för mål och mått. Dessa är nu inarbetade i företagets affärsplan för Det vidare arbetet innebär att utveckla metoder för att följa upp och revidera fastställda mål och mått. Inom projektet har arbetats med utformningen av en strategi för priser och produkter under PERIODKORT 2009 Länskort Buss, 14 dagar 560 Länskort Buss, 30 dagar 895 Länskort Buss, 365 dagar Länskort Buss & Tåg, vuxen, kalendermånad 895 Länskort Buss & Tåg, ungdom år, kalendermånad 720 Länskort Buss & Tåg, skolungdom 7-19 år, kalendermånad 360 Länskort Buss & Tåg, vuxen, kalenderår Länskort Plus, färdtjänstberättigade, buss, tåg, taxi, kalendermånad Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 14 dagar 340 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 30 dagar 680 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 365 dagar Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss & Tåg, kalendermånad 680 Karlstad-Örebrokortet, kalendermånad Alla priser i kronor. 10

11 våren. Strategin har resulterat i ett konkret förslag till priser och produkter som genomfördes vid årsskiftet Strukturen för Hammarötrafiken samt förslaget till utveckling av trafikantservicen i form av nya bättre resecentra, bytespunkter och hållplatser är resultat av de studier som gjorts inom projektet. Upphandlingen av järnvägsoperatör har genomförts i nya former. Dels har avtalsformen tjänstekoncession använts för första gången. Avtalet ställer högre krav på både operatören och huvudmannen vad gäller kundtillfredsställelse. Ett inslag är då det kvalitetsledningssystem som utvecklas inom projektet. Projekt BIMS (nytt betalsystem) Projektet dras fortfarande med förseningar. Något som till stor del beror på att leverantören underskattat komplexiteten och därmed inte satt in tillräckligt med resurser. Under året har centralsystemet tagits i drift. Ett stort arbete har lagts ned för att färdigställa testprocedurer. Leverantören har genomfört en Pre-FAT (intern fabrikstest) samt att BIMS personal tillsammans med leverantören har genomfört FAT (fabrikstest) i slutet av året. Det kan dock konstateras att systemet har för stor felprocent och därför har inget godkännande getts av testen. Förberedelsearbetet för en kommande driftsättning har pågått i Värmland under året och innebär att samtliga fordon har fått kablage inmonterat. Likaså har installationer av viss fast utrustning påbörjats. Leverantören Atron har inte ännu meddelat något datum för nya tester. Målet är att de ska kunna genomföras under första kvartalet 2010 och att man därefter kan starta en pilotdrift i Värmland. FullKoll FullKoll är ett infrastrukturprojekt som startade 2009 och som pågår till Projektet, som är delfinansierat av EU, drivs av Värmlandstrafik tillsammans med Banverket, Vägverket och Region Värmland. Projektet ska öka möjligheterna till effektiv arbetspendling i Värmland och därigenom bidra till ökad konkurrenskraft och utveckling av näringslivet. Under året har projektet i dialog med kommunerna identifierat behov av investeringar i befintliga och nya bytespunkter och hållplatser. Under 2010 kommer projektering och investeringar i några objekt att genomföras liksom identifiering av fler behov av investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur. Projektet ska även arbeta med kampanjer och informationsinsatser för att öka kunskapen om kollektivtrafiken vilket ska öka resandet. Under 2009 har grundläggande information om projektet samt underlag för kommande kampanjer och informationsinsatser i projektet tagits fram. 11

12 TRAFIK Den totala produktionen av buss- och tågkilometer uppgick 2009 till cirka 13,2 (13,3) miljoner tidtabellskilometer. I siffran ingår 0,69 (0,62) miljoner tidtabellskilometer tätortstrafik. Tätortstrafiken i Karlstad uppgår till 3,8 miljoner kilometer och ingår inte i ovanstående redovisning. RESANDE Det totala resandet har minskat med 0,2 procent under Resandet med buss har ökat med 0,5 procent och resandet med tåg har minskat med 4,6 procent. Det totalt resandet innefattande buss, tåg, separat skoltrafik och särskild kollektivtrafik uppgick till 8,7 miljoner resor Därutöver genererade Värmlandstrafik 1,1 (1,0) miljoner resor inom tätortstrafiken i Karlstad. EKONOMI Intäktsfinansieringsgraden har under 2009 varit cirka 52 procent (54 procent) för buss- och tågtrafiken. Ägarbidraget för 2009 var fastställt till 216 (206) miljoner kronor. Utslaget på länsinvånare medför detta ett genomsnittligt bidrag till länstrafikens verksamhet med 790 (753) kronor per invånare. Inklusive tätortstrafiken i Karlstad uppgår bidraget till kronor per länsinvånare. Resultatet för 2009 är 5,8 miljoner kronor. Företagets mål är en procent av totala omsättningen, vilket 2009 innebär 6,6 miljoner kronor. Omsättningstillgångarna uppgår vid årsskiftet till 190 miljoner kronor. Likviditetsmålet är formulerat som 1 x kortfristiga skulder, vilket detta år är 158 miljoner kronor. Soliditeten uppgår till 21,4 procent, vilket är bättre än målet som är 10 procent. I januari 2010 fick vi betalt för de sålda tågen och företagets lån kommer då att återbetalas. Hade betalningen skett under 2009 hade soliditeten den 31 dec 2009 uppgått till 35 procent. Tågförsäljningen medförde en realisationsvinst på 39 miljoner kronor som ett resultat av tidigare statsbidrag. Realisationsvinsten har använts till nedskrivning som förbättrar resultatet 2010 med 10,2 miljoner kronor. Samtidigt får bolaget tillkommande leasingkostnader på 9,2 miljoner kronor. Det innebär att bolaget bibehåller effekten av statsbidraget samtidigt som balansomslutningen minskas och likviditeten förbättras. Resultatet 2009 hade uppgått till plus 3 miljoner kronor om inte tågförsäljningen hade genomförts. VAGNBOLAGET AV TRANSITIO Värmlandstrafik AB är delägare i AB Transitio vars uppgift är att svara för trafikhuvudmännens behov av tåg genom gemensam finansiering och reservdelsförsörjning. Genom hyresavtal med Transitio har Värmlandstrafik ett åtagande som den 31 dec 2009 motsvarar eget ägande på 279 miljoner kronor. Detta åtagande är säkrat genom borgensåtagande från Landstinget i Värmland med samma belopp. 12

13 Anna Erixon och Åsa Karlsson är tågvärdar i Karlstad. Bästa med jobbet enligt Anna: Det blir aldrig långtråkigt på jobbet. Vet inget jag hellre skulle vilja jobba med, det är fantastiskt. Bästa med jobbet enligt Åsa: Vi som jobbar på tågen har väldigt roligt tillsammans, sedan har vi väldigt trevliga resenärer. Jobbar man som tågvärd blir vardagen aldrig slentrian. Ena dagen kan ett tåg vara en timme försenat och man får fullt upp att göra, nästa dag är det hur lugnt som helst det är det som är charmen. Två av Värmlands 25 tågvärdar, Anna Erixon och Åsa Karlsson, har hittat hem i tågvärlden. Anna Erixon har jobbat till och från på tåg sedan hon var 20 år. I dag jobbar hon likt kollegan Åsa Karlsson, som har fyra år i branschen, för Tågkompaniet som kör tåg för Värmlandstrafik i länet sedan början av december Att jobba för Tågkompaniet har bara varit positivt, det är ett seriöst företag, menar Anna. För dem har bytet av tågentreprenör inneburit att de numera har hand om kaffeserveringen på vissa sträckor samt att de numera har skyldighet att registrera vilken typ av färdbevis resenärerna åker med. Det är nytt för både oss och resenärerna så det har varit lite kaotiskt, men vi börjar få rutiner på det nu, menar Anna. Att visera och sälja biljetter är bara två av deras arbetsuppgifter. På tågvärdens bord ligger också ansvaret för säkerheten ombord samt vid på- och avstigning. Men uppgiften som både Anna och Åsa framhåller som tågvärdens kanske främsta är dennes funktion som företagets ansikte utåt. Det är oss kunderna träffar och mycket tid går åt till att svara på resenärernas frågor, berättar Åsa. Anna håller med. Vi är ju till för kunderna, vid trafikstörningar ska de känna trygghet med oss. Blir det förseningar är det vi som till exempel ser till så att anslutningarna funkar, vid en olycka är det vi som ska informera om vad som hänt och vad som kommer att hända. Värmland är fantastiskt att jobba i Världens bästa resenärer Genom åren har de lärt sig mycket om människor, bra kunskap för att veta hur man ska hantera olika situationer med olika typer av personligheter. Alla är inte trevliga, så är det. Men de flesta resenärer i Värmland är verkligen ödmjuka och trevliga. Som en gång nyligen när tåget blev en timme försenat till Torsby, när jag bad om ursäkt sa resenärerna bara men vi kom i alla fall fram. Det är världens bästa resenärer det, säger Åsa med ett leende. 13

14 ÄGANDE Det är länets 16 kommuner och landstinget som äger Värmlandstrafik AB. Hälften av aktierna ägs av landstinget medan andra halvan är fördelad på kommunerna efter den folkmängd de hade den 1 januari Kommun Aktiekapital, kr Andel, procent Arvika ,8 Eda ,6 Filipstad ,0 Forshaga ,1 Grums ,7 Hagfors ,4 Hammarö ,7 Karlstad ,2 Kil ,2 Kristinehamn ,4 Munkfors ,7 Storfors ,8 Sunne ,5 Säffle ,9 Torsby ,4 Årjäng ,8 Landstinget ,0 Summa ,0 790 kronor... lade varje värmlänning i genomsnitt i fjol till Värmlandstrafik. 14

15 ÄGARBIDRAG Enligt konsortialavtalet, punkt 6, mellan Värmlandstrafik AB och aktieägarna, skall underskottet täckas av landstinget till 50 procent och resterande del av kommunerna fördelat mellan kommunerna i förhållande till antal tidtabellskilometer (50 procent) tidtabellstimmar (25 procent) och befolkning (25 procent). Ägarbidrag fördelas på kommuner och landsting enligt följande: Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Landstinget Summa kronor... lade varje värmlänning i genomsnitt till Värmlandstrafik och Karlstads tätortstrafik. 15

16 FINANSIERING OCH LIKVIDITET Landstingets borgensåtagande för bolagets räkning för lån i bank uppgår till 130 miljoner kronor. Den 31 dec 2009 utnyttjade bolaget 53 (56,5) miljoner kronor av borgensutrymmet. Eftersom lånen slutamorteras under januari 2010 sänks landstingets borgensåtagande till 40 miljoner kronor, bolaget kommer då att ha 40 miljoner kronor i outnyttjad borgen. Landstinget har därutöver lämnat borgen till AB Transitio för anskaffning av tågsätt för Värmlandstrafiks räkning. Landstingets borgensåtagande mot Transitio uppgick den 31 dec 2009 till cirka 279 miljoner kronor. FINANSIELLA RISKER Bolaget är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster samt risker för anläggningsskador. Dessa risker hanteras genom systematisk kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av anläggningarna. Med anledning av ändrade ägarförhållanden för tåg har styrelsen i början av 2010 antagit en ny finanspolicy. TRANSPARENSLAGEN Redovisning enligt lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Verksamheten finansieras av biljettförsäljning och av kommunerna och landstinget i Värmlands län. ÖPPEN REDOVISNING Nedan beskrivs de ekonomiska förbindelserna med stat, kommun och landsting som företaget har haft under året. Redovisningen är upprättad med utgångspunkt i fakturerade belopp under kalenderåret Ekonomiska förbindelser 2009 Ägarbidrag Trafikersättning Bidrag, projekt Summa SEPARAT REDOVISNING All verksamhet anses vara konkurrensskyddad verksamhet. och därmed upprättas ingen separat redovisning, i enlighet med 4 lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. 16

17 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Överkursfond Balanserade vinstmedel Årets vinst Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs RESULTAT OCH STÄLLNING Resultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. 13,2 miljoner... tidtabellkilometer gick våra bussar och tåg i fjol. 17

18 KOLLEKTIVTRAFIKEN SPARAR SAMHÄLLET 108 MILJONER Kollektivtrafiken sparar samhället stora kostnader som aldrig syns i en konventionell företagsekonomisk beräkning. Samhällsnyttan är stor men inte alltid lättberäknad. Här har tre relativt enkelt kvantifierbara områden valts, för att göra en enklare samhällsekonomisk beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta år 2009: 1. Miljöeffekter 2. Tillgänglighet 3. Trafiksäkerhet Alla beräkningar är gjorda i underkant, besparingarna kan vara större i verkligheten. Miljöeffekten av att resenärerna åker kollektivt istället för att ta bil gör att samhället i Värmland sparar kronor. Tillgängligheten som gör att arbetslösa får möjlighet att pendla (och därmed inte längre är arbetslösa) gör att samhället sparar kronor. Trafiksäkerheten är åtta gånger så stor om man åker kollektivt jämfört med andra trafiksätt. Det gör att samhället sparar kronor. Totalt sparar samhället på dessa tre områden kronor år Till dessa 108 miljoner kronor tillkommer dessutom vinster för mindre ohälsa. Människor som åker kollektivt rör sig fyra gånger längre till fots än bilister. En annan vinst för samhället är att kollektivtrafiken kräver mindre yta. I Värmland är inte trängseln ett problem, men även här kräver bilismen många parkeringsplatser. Dessa vinster är inte obetydliga men det finns inga enkla sätt att beräkna kostnaderna. Samhällets ekonomiska vinst blir högre ju fler värmlänningar som väljer att åka kollektivt istället för att åka bil. Eftersom vi vill öka Värmlandstrafiks marknadsandel kommer därmed även samhällsnyttan att öka. SÅ HÄR HAR VI RÄKNAT Miljökostnaden är beräknad på utsläppen kg koldioxid och kilo kväveoxid på kollektivtrafiken jämfört med om resorna skulle ha gjorts med bil. Miljökostnaden beräknas vara 1.5 kronor per kilo CO2 och 75 kronor per kilo NOx (SIKA ASEK4 2008:3). Tillgänglighetens kostnad är beräknad på antal sålda periodkort i Värmland och Svensk Kollektivtrafiks beräkning på hur många som kan jobba på grund av att kollektivtrafiken finns och förädlingsvärde/sysselsatt. I antalet sålda periodkort ingår även sådana som är sålda till studerande, dock ej grundskoleelever. Trafiksäkerheten är beräknad på vad kostnaden är för lätt skada, för svår personskada och för dödsfall, genom SIKA:s beräkningsunderlag och Svensk Kollektivtrafiks senaste uträkning på hur säkert det är att åka kollektivt jämfört med annat trafiksätt. Fordonsuppgifterna är en uppskattning, utifrån 2008 års siffror. För antalet skadade och dödade i trafiken har vi också använt 2008 års siffror. Vi har inte tillgång till fjolårets siffror när detta skrivs. Beräkningarna är hämtade ur Värmlandstrafiks arbete Mål och mått för Värmlandstrafiks verksamhetsutveckling och verksamhetsstyrning, Markus Bergman och Stephan Bösch. 18