Skriv över mina dagar, ditt namn

Transkript

1 Skriv över mina dagar, ditt namn Av: Johannes Djerf När jag läser en tidning så skummar jag oftast bara igenom den och läser rubrikerna och är det någon rubrik som känns väldigt intressant så läser jag också tillhörande artikel. T.ex. artikeln för sådana här rubriker väcker alltid ett intresse att läsa tycker jag ( Slakteri tar inte emot studenter, Våldtäktsman dömd till två år i Eslöv, Inga spår efter skidåkare, Mindre poliser till Borgholm, Lam pojke Bortsprungen). Ja, det är inte alltid lätt att få rätt rubrik, men jag tänkte att vi ändå skulle ta oss an det idag och fundera på vad som skulle stå som huvudrubrik, om det skulle skrivas en artikel om ditt och mitt liv. Vad skulle du vilja att rubriken var? Min dotter Hilmas rubrik har jag klar, det skulle stå Hallå Pippi! För det är det första hon säger när hon vaknar och talar om natt som dag i sin stora kärlek till sin Pippi Långstrump docka. Men när jag tänker på mitt liv så blir det svårare. Trots att jag fortfarande är ganska så ung i mångas ögon så är det svårt att hitta några få ord som kan sammanfatta allt man gått och går igenom, och jag kan tänka mig att du känner samma sak. Ena dagen är man fylld av oro, osäkerhet, frågor, sorg, stress, ilska, smärta eller tvivel och andra dagen lever man i fullständigt lugn och frid, glädje, tacksamhet till att vara friskt, att frågor har blivit svar och tvivel har förändrats till tro. Ena dagen så händer verkligen ingenting och andra dagen så händer allt på en och samma gång, så det är inte helt lätt. Och frågan är ju om jag måste sätta en rubrik på mitt liv och om det i så fall finns någon rubrik som skulle kunna gå att sätta över ett helt liv som talar sanning, som rymmer allt och som verkligen berättar vem man är och vad ens liv handlar om. Det låter som en omöjlig uppgift men jag tror faktiskt att det finns en rubrik som kommer hålla. Pelle Karlsson sjunger om den i en av hans sånger. Det känns inte riktigt jag att citera en Pelle Karlsson text men en sång som jag kände igen på Pelle Karlsson kvällen i missionskyrkan i Hillerstorp för några veckor sedan, och som faktiskt är riktigt bra är sången Ett liv vars refräng går (lyssna). Skriv över mina dagar, ditt namn. Där finns vår rubrik. Namnet Jesus. För Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta."apg.4:12. Thomas, en av de tolv lärjungarna slår an denna rubrik över sitt liv då han har fått se och röra vid Jesus som uppstånden. Min Herre och min Gud. Joh.20:28.

2 Herre är det högst gudomliga namnet och Thomas bekänner att Jesus är den som har fullkomlig makt över alla områden, över alla situationer i hans liv. Han är villig att låta sig förändras och villig att gå den väg som Gud har för hans liv. Jesus är Gud själv. En oerhört kraftfull bekännelse som Thomas behövde skriva över allt som hänt och som du och jag behöver! Då vi vet att vi dagligen frestas av att låta någon eller något annat vara Herre i vårt liv. En konfirmand frågade mig för något år sedan, varför viskar så många Jesus, Jesus, Jesus, när de ber? Jag kommer inte ihåg ordagrant vad jag svarade just då, men hennes sköna fråga har ändå fått rum i mitt minne, då jag själv blir väldigt glad när det finns sussare, om vi får kalla dem det, i en samling, vilket jag tror att de flesta av oss blir, när det finns någon som inte håller sin tacksamhet bara inom sig utan att det också finns ett gensvar. Ibland så kan det kanske upplevas som man gör det av slentrian utan mening, men oftast så tycker jag att det hör ihop med ett hjärta som ärar Jesus, som längtar efter mer och vars bön och vars liv på något sätt får omfattas av namnet Jesus. Att allt i livet är samlat i det namnet där Jesus får vara Herre över allt. Vi kan läsa Joh.11:7-16. Thomas var ifrån Galilén, precis som de andra apostlarna. Det står inte hur det gick till när han fick kallelsen men hans namn är ibland de tolv som Jesus kallar för apostlar. De var kallade till att vara vittnen för honom, att ära sin mästare med sina liv. Markus skriver i 3:14 15 att denna kallelse handlade om att de skulle vara hos honom, och han skulle sända ut dem att predika och att de skulle ha makt att driva ut onda andar. En kallelse som vi var och en har fått och i samma ordning. Att vara hos honom, att vara ett vittne, en budbärare, en sändare av denna närvaro som vi erfarit för att också andra människor ska upprättas och förvandlas av samma härlighet. En kallelse som Thomas tar på allvar ifrån första början. Det vet vi, genom Johannes, vars evangelium är det enda som skriver något mer om Thomas. Och troligen är det för att Johannes som beskrivs som den lärjunge som stod Jesus allra närmast också såg Thomas tätt intill Jesus. Vi får av Johannes en bild av lärjunge med en orubblig hängivenhet. Thomas har beslutat sig för att följa Jesus vart han än går. I Texten så läste vi hur Jesus ville gå tillbaka till Judéen för att Lasarus, hans vän är död. För bara några dagar sedan så hade judarna försökt att stena Jesus där och att återvända igen till samma plats så snart, bara efter två dagar skulle innebära att återvända till samma mörker som de kom ifrån.

3 Lärjungarna förstod inte varför han ville det och de verkar inte heller förstått så mycket av de ord som Jesus talar ut om världens ljus som skulle leda dem igenom mörkret utan att de skulle snava och de försökte få honom på andra tankar, utom Thomas. Han var till och med villig att identifiera sitt eget öde med Jesus och med honom dela den yttersta prövningen, då han säger till de andra kom igen nu, låt oss gå och dö med honom! Han ville aldrig skilja sig ifrån Jesus! Han hade förstått vad efterföljelse verkligen innebär och vad verbet faktiskt betyder då det används i evangelierna. Att dö tillsammans, att leva tillsammans, att vara vid hans hjärta. Det är som Paulus skriver i Rom.14:8, Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. Thomas kallas för tvillingen, kanske för att han var tvilling eller troligen för att namnet thomas betyder just tvilling utifrån grekiskans didymos. I vilket fall så fick han här visa på tvilling egenskaper. Ett speciellt band till sin mästare Jesus, då han också uppmuntrade de andra att vara som han, att vara lik sin mästare och vara nära hans hjärta och det verkar som att det också är Thomas brinnande hjärta som får de andra att följa med. Lasarus var inte bara Jesus vän utan Jesus kallade honom vår vän i vers 11 och genom Thomas beslut att följa med Jesus så fick sorgen också det utrymme som den behövde få hos hans vänner men inte minst rummet för befrielse ifrån sorgen. Det står att Jesus grät när han såg deras tårar, tårarna fick sin plats, och även frågorna och tvivlet som fanns men i vår vandring med världens ljus så kommer mörkret aldrig att övervinna. Sorgen och tårarna behöver inte ställa sig som Herre för det finns bara en Herre och Gud och i nästa stund så kallar han Lasarus ut ur dödens grepp, till liv. Thomas och de andra lärjungarna såg det med egna ögon och fick själv uppleva hur sorg kunde vändas till glädje, hur död kunde vändas till liv, hur mörker kunde vända till ljus i namnet Jesus. Vilket de behövde skriva över allt annat. Thomas var en troshjälte och att bara tänka på en tvivlare när man talar om honom är väldigt obefogat. Därmed inte sagt att han förstod allt som Jesus gjorde och sa. Vi kan läsa. Joh.14:1-7. Jesus vill tala om för lärjungarna att kallelsen till att vara nära honom inte är ett avslutat kapitel genom hans död. Utan han försöker förklara att han ska gå bort för att bereda rum för lärjungarna, för att också de skall fortsätta vara där han är. Det var detta som Thomas hjärta slog för, att alltid få vara där Jesus var. Men när Jesus säger att vägen dit jag går, den känner ni, då börjar det snurra rejält i huvudet på thomas.

4 Precis som det kan göra hos oss ibland, t.ex. när man plötsligt behöver kolla upp telefonnummer och adresser 5 gånger extra för att inte komma fel, trots att vi egentligen kunde det redan ifrån början eller svarar fel på en fråga som jag egentligen kan men pågrund av en pressad situation och längtan efter att inte missa något så blir det tomt i huvudet. Alltså när övertygelsen ställs på sin spets och blir utmanad så kan det uppstå förvirring och i Thomas iver, i hans längtan efter att få vara nära Jesus så var han tvungen att avbryta Jesus och fråga "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" Jesus hade berättat om hans rike och vägen dit både genom ord och handling under hela vandringen, men Thomas oförstånd och förvirring fick ändå plats i samtalet. Men bristen på att tänka och se klart, saknaden i att veta vad som är rätt och fel, kommer aldrig att få det sista ordet där Jesus är Herre. Då Jesus ger Thomas och oss den klaraste och tydligaste beskrivningen som vi kan få om vägen till Guds närvaro. Jesus säger Jag är vägen, sanningen och livet, ingen kommer till fadern utan genom mig. Jesus är vägen till Guds rike, till den eviga närvaron av Gud som Jesus pekat på genom hela hans liv. Jesus är den enda levande sanningen om Gud, sanningen som renar, leder och gör oss fria, det behöver vi aldrig var osäkra på. Han har liv i sig själv och är livgivaren, som kommit för att thomas, för att du och jag skall ha liv i överflöd, just för att han var den som skulle besegra döden genom att uppstå igen. Thomas oförstånd fick rum men det var dessa ord som Jesus ville skriva över hans dagar. Men för att Thomas också skulle låta denna rubrik skrivas över hans liv så behöver han få uppleva det personligen, att Jesus är den han säger sig vara. Maria från Magdala talade om det. De andra lärjungarna talade om det. De hade som Thomas först inte kunnat tro det men sedan så hade Jesus mött dem på kvällen samma dag och gett dem av sin frid när de var som mest skräckslagna för att de skulle sluta sina liv på samma sätt. De berättade att Jesus hade andats på dem och sagt tag emot helig Ande. Då deras tro hade känts mer levande än den någonsin gjort. Men Thomas hade inte varit med dem och jag kan tänka mig att det var för att den mest hängivna lärjungen också mött störst besvikelse, då Jesus lämnat dem. Han hade ett stort behov av att vara i fred, vilket Jesus hade låtit få ha sin plats. Men Jesus har aldrig tänkt att vi ska stanna i besvikelsen. Och Thomas blir troligtvis helt omedveten ledd till att gå tillbaka igen till lärjungarna för att lyssna till deras vittnesbörd. Och Thomas han lyssnade, men han förstod inte. Han önskade att han kunde tro, men det står att han inte kunde det.

5 "Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och sticka fingret i hålen efter spikarna och inte får sticka min hand i hans sida, så kan jag inte tro." Det är personligt! Det går inte förstå, det går inte känna, det går inte att se med någon annans kunskap, med någon annans känsel eller någon annans ögon, du och jag måste alltid själva få upptäcka att Jesus lever. Ingen kan tro åt dig. Vilket Jesus själv bekräftar, när han ber Thomas sticka hans finger i hans händer, eller underarmar som ordet också kan betyda och som det troligen var, och med sin hand känna såret efter soldaternas spjut i sidan. Utan att Thomas sagt något till Jesus om hans tvivel, så vet Jesus om det och erbjuder honom att göra precis det som han sagt krävs för att han skall tro. Tvivla inte utan tro säger Jesus. Otron skulle inte få vara Herre. Och på samma sätt är det för dig, även om du under en lång tid känt att du brottats med tvivel, ja till och med så djupt att du inte kunnat tro på Gud så är det inte något som du är ämnad till att leva under. Tvivlet får sin plats, och om det kommer så ska vi inte trycka ner oss och känna oss som den ensammaste människan på jorden, så som Thomas gjorde. Det får rum hos Jesus. Men och ett stort men ingen av oss är ämnade till att leva under tvivlets förtärande makt utan vi är var och en som han barn, ämnade till att leva i hans väldiga kraft som är i oss som tror, Ef.1:19. I hans makt, i hans rike där Jesus är Herre så har han den tro som vi behöver och han ger det som en gåva till oss. Livet med Jesus är aldrig något du skall behöva leva i egen kraft. Aldrig! Och därför ber han dig så som thomas att inte längre tvivla utan tro. Att skriva över tvivlets rubrik med min Herre, Min Gud. Allt rymmer under den rubriken. Sjukdom och smärta, sorg och tårar oförståndet, frågorna, besvikelsen och tvivlet, vilket jag tycker är gott att veta. Att hela ditt och mitt liv får rum hos Jesus, både det svaga och det starka. Att Tron har med ditt och mitt liv att göra, där allt behöver rymmas. Men som Jesus vill visa idag inte behöver vara Herre över vår dag. Igår så skulle jag till några goda vänner i Jönköping för att ha vigselsamtal med dem, Vilket är fantastiskt roligt! Jag visste även att jag och Lisa äntligen kunde ta en ledig lördag kväll tillsammans när jag skulle komma hem därifrån, så jag kände att detta blir en bra dag. Men när jag svängde av ifrån motorvägen och skulle tanka så hamnade jag vid fel pump på macken och var tvungen att backa lite snabbt över till en annan och då jag inte hade fullständig koll så körde jag rakt in en bil bakom mig. Och tyvärr inte vilken bil som helst utan En sprillans ny Betley, värd minst 3 miljoner, tillhörande en väldigt arg tysk. Jag kommer inte ihåg något ifrån mina tyska lektioner på högstadiet och förstod inte ett ord av vad han sa, fören han skrek polizai, polizai,

6 Gick in på macken och ringde polisen. Vilket var en räddning i sig, då jag fick någon som kunde hjälpa mig att klara ut hela situationen. Som var fruktansvärt jobbig. Att ha en skrikande tysk gubbe över mig som inte kunde förstå mina ursäkter och mitt handlande dränerade mig på all glädje jag känt innan och det blev inte bättre av alla förbipasserande människor som smålog medlidande åt mig och sa fel bil att backa in i grabben. Mycket löste sig men som ni förstår så var det en ganska så medtagen och ledsen pastor som åkte ifrån torsvik på väg till vigselsamtal, (och ja, ett bidrag till räkningen är välkommet). Men med den här predikans förberedelser så kände jag att jag behövde skriva över detta med namnet Jesus. Detta fick inte ta makten över mig och förstöra resten av den dagen, så jag bad Jesus låt du vara Herre över allt som hänt, skriv över detta med ditt namn. Och visst det, det ligger och gnager fortfarande inom mig, men det fick faktiskt inte någon makt över mig. Vigselsamtalet var fyllt av glädje och hopp, liksom den lediga kvällen med min fru och under hela natten så drömde jag faktiskt om allt annat än en dyr räkning, och en arg tysk. Jesus hade skrivit över det. - Inbjudan, vad behöver Jesus skriva över med sitt namn den här dagen?