YTTRANDE Yttrande över promemoria U2014/5176/S Vissa skollagsfrågor del 2
|
|
- Emilia Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE Utbildningsdepartementet Yttrande över promemoria U2014/5176/S Vissa skollagsfrågor del 2 Autism- och Aspergerförbundet överlämnar härmed sitt yttrande över rubricerade promemoria. Förbundet arbetar för att förbättra villkoren för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Förbundet har drygt medlemmar över hela landet. Bland dessa finns personer med egen funktionsnedsättning, närstående och personer som är professionellt verksamma inom området. Vårt yttrande avser endast 6 Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Sammanfattning av Autism- och Aspergerförbundets synpunkter Tidigt och rätt stöd till elever inom autismspektrat är helt avgörande för att de ska kunna utvecklas och nå kunskapsmålen samt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser i skolan. Kommunerna ska inte kunna neka tilläggsbelopp på grund av ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för elever i behov av särskilt stöd. Vi anser det självklart att så kallade resursskolor med enskild huvudman ska behandlas på samma sätt gällande tilläggsbelopp som de med kommunala huvudmän. Enligt skollagen ska elever med autism utan utvecklingsstörning gå i grundskolan men de flesta kommunala grundskolor har inte haft beredskap för att ta emot eleverna på ett tillfredsställande sätt och fortsatt ser vi brist på kunskap om autism i de kommunala grundskolorna. Rådande rättspraxis gällande tilläggsbelopp för skolor med enskild huvudman är oacceptabel och omöjliggör för många barn med autism att få det specifika stöd de behöver och har rätt till. Tilläggsbeloppets storlek ska avgöras efter en grundlig kartläggning av varje enskild elev i behov av särskilt stöd. 6 Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd Vi ställer oss positiva till förslag om ändringar i bestämmelserna om tilläggsbelopp men vill här anföra våra synpunkter och önskan om vissa förtydliganden. Utredaren har i denna promemoria inget förslag om förändring av skrivningen i skollagen rörande hemkommunens ansvar, det vill säga att hemkommunen inte är skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Detta är olyckligt. Vi vet via våra medlemmar att en del kommuner anger främst ekonomiska svårigheter för att slippa betala ut tilläggsbelopp. Varje elev ska ges stöd om så krävs för att utvecklas och nå kunskapsmålen
2 2 samt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser i skolan 1. Det får aldrig handla om att kommunen på grund av bristande ekonomiska resurser eller otillräcklig organisering av sin verksamhet inte kan tillgodose elevens rätt att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt i skolan 2. Det får inte vara avhängigt av i vilken kommun en elev bor om tilläggsbelopp betalas ut eller inte. I det här sammanhanget vill vi därför erinra om FNs barnrättskommittés kritik riktad mot Sverige när det gäller barn med funktionsnedsättningar. Kritiken handlar om hur Sverige visserligen upprättar åtgärdsprogram för barn med särskilda behov i skolan men att skolan då fokuserar mer på funktionsnedsättningen (diagnosen) som sådan snarare än på det enskilda barnet och dess behov 3. Om den nya regeringen nu avser att göra barnrättskonventionen till svensk lag måste även skrivningarna i skollagen harmoniera och förtydligas i enlighet med konventionens intentioner. Det vill säga att elevens behov av stöd i skolan är överordnat kommunens ekonomi och organisatoriska planering. Från och med läsåret 2011, då den nya skollagen trädde i kraft, ska barn med autism utan utvecklingsstörning gå i grundskolan. Det har inneburit att normalvariationen inom grundskolan idag är större bland eleverna än tidigare bland annat beroende på att barn med autism ofta har en mycket ojämn begåvningsnivå oavsett om utvecklingsstörning föreligger eller inte. Autism är en utvecklingsrelaterad kognitiv funktionsnedsättning som i korthet innebär: begränsningar i social kommunikation och socialt samspel. att de adaptiva färdigheterna hos barn med autism ligger på en låg nivå i jämförelse med jämnåriga. att det för barn med autism tar längre tid att mogna och utvecklas än andra barn. perceptuella svårigheter. bristande föreställnings- och inlevelseförmåga. begränsat arbetsminne. bristande central koherens, vilket bland annat innebär svårigheter att skapa helheter och att generalisera. bristande exekutiva funktioner innebärande svårigheter att planera, komma igång, avsluta med mera. svårigheter att abstrahera, konkret förståelse av språket. stort behov av särskild kunskap om autism och specifika verktyg för att skapa förutsägbarhet och förståelse av sammanhang samt AKK alternativ kompletterande kommunikation. Det vill säga autismspecifik kompetens. Grundskolan har generellt sett inte haft tillräcklig beredskap för att ta emot elever med autism på ett adekvat sätt. Autism- och Aspergerförbundet är helt överens med utredaren om att fristående skolor bör kunna få tilläggsbelopp i sådana fall där inte ens sådana åtgärder som extra undervisning eller undervisning i särskild undervisningsgrupp är tillräckliga, utan där det krävs extraordinära stödåtgärder för att en elev med inlärningssvårigheter ska kunna fullgöra sin skolplikt och ha en optimal utveckling i skolan. Vi anser det självklart att en skola med enskild huvudman ska 1 Skollagen 3 kap. 3 2 Skollagen 3 kap. 3, 8 3 CRC/C/SWE/4, 5. Basic Health and Wellfare, Children with disabilities ng
3 3 behandlas på samma sätt gällande tilläggsbelopp som skolor med kommunal huvudman. Vi finner det oacceptabelt att domstolsavgöranden gjort tillämpningen rörande regelverket kring tilläggsbelopp alltför restriktivt. Varje elev som skolan efter en grundlig kartläggning bedömer vara i behov av stöd ska ha rätt till ett tilläggsbelopp motsvarande just det stödet som just den eleven behöver. Vi ser alltmer hur kommunerna väljer att schablonisera tilläggsbeloppen och pytsar ut samma summa till elever med samma diagnos. Det är att förenkla kartläggningen av elevens stödbehov och hur skolan på bästa sätt tillgodoser detta stödbehov. Inget barn med autism är likt det andra och därför varierar också behovsgraden. Varje elev har rätt till enskild kartläggning av sitt stödbehov för en effektiv insats från skolans sida gällande tilläggsbelopp. Idag varierar ju även tilläggsbeloppets storlek beroende på kommun, vilket inte heller är samstämmigt med varje barns rätt till likvärdig undervisning. Enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkät 4 anser 35% av föräldrarna med barn i traditionell klass i grundskolan att det är den bästa lösningen för deras barn. Det kan jämföras med att 86% av föräldrarna med barn i resursskola anser det vara den bästa lösningen, och 84% av föräldrarna med barn i särskild undervisningsgrupp anser det vara bästa lösningen. Så länge bristen på autismspecifik kompetens 5 är stor i de flesta kommunala grundskolorna är ibland de så kallade resursskolorna det enda alternativet för dessa elever att få en fullvärdig skolgång. Autism- och Aspergerförbundet eftersträvar en skola för alla. Inkludering används ofta felaktigt som ett begrepp liktydigt med integrering och vilket inte nödvändigtvis är ett begrepp med positiv innebörd för elever med autism. Istället föredrar vi att tala om en inkluderande skola; en skola där det finns plats för alla elever oavsett deras olikheter, där verksamheten anpassas till att fungera för individen. I detta arbete är det avgörande att förskolan och grundskolan skapar fler flexibla lösningar för att bättre kunna bemöta barn och ungdomar med autism. För en del elever går det bra att med en del anpassningar gå i en vanlig klass, för andra passar ett mindre undervisningssammanhang bättre, ytterligare andra behöver enskild undervisning. Man behöver även förstå att hela skolmiljön kan vara mycket problematisk för barn med autism till exempel skolmatsalar och raster. Vår erfarenhet är att stödinsatser oftast kommer in alltför sent under skoltiden med personliga, ibland livslånga, misslyckanden som följd. I ett längre perspektiv är uteblivet eller för lite stöd i skolan förödande och kostsamt både för individen och för samhället. Det handlar bland annat om att aldrig få in en fot på arbetsmarknaden, utanförskap och psykisk ohälsa. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat på att det kostar samhället mellan miljoner om skolan misslyckas med att anpassa skolan efter eleven vilket kan leda till ökad risk för marginalisering i samhället 6. Enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkät 7 ser situationen för elever med autismspektrumtillstånd ut så här: 4 Autism- och Aspergerförbundet skolenkät 2013: _och_aspergerf%c3%b6rbundet.pdf 5 Autismspecifik kompetens: Autism- och Aspergerförbundet skolenkät 2013: _och_aspergerf%c3%b6rbundet.pdf
4 4 56 % av eleverna inom autismspektrat går ut grundskolan utan fullständiga betyg. 39 % av eleverna inom autismspektrat i grundskolan har varit hemma mer än fyra veckor i sträck eller är borta regelbundet i vissa ämnen. För flickor inom autismspektrat i grundskolan är siffran 52 %. Skälet till frånvaron är brist på autismspecifik kompetens i skolan, bristande anpassningar i skolmiljön, frånvaro av stöd och även mobbning. För att komma till rätta med de sena stödinsatserna för elever med autism, bör man i förskolan göra sig vinn om att kartlägga det enskilda barnets behov av stöd och anpassningar. Förskolan behöver ha tillgång till specialpedagoger med autismspecifik kompetens och stöd och handledning från tvärprofessionella specialistteam inom habilitering och barnpsykiatri. Barnet behöver träna det sociala samspelet, lära sig att leka, och för många barn krävs ADL-träning 8. Förskolan behöver således ha tillgång till kartläggning av barnet och därutöver krävs en pedagogisk utredning för att ta reda på vilka anpassningar och vilket stöd barnet behöver i förskolan. Om förskolan ger varje barn med autism rätt stöd och anpassningar och om detta även fortsättningsvis ges i förskoleklass och skolan skulle många av de hinder som idag finns i skolan för dessa barn undvikas. Vi anser därför att det är avgörande med en tydlig samverkan och smidig övergång mellan förskolan och förskoleklass/skola när det gäller elever med särskilda behov, speciellt för dem med autism. Särskild kunskap om tidiga tecken på autism hos förskolepersonalen är nödvändig för tidig upptäckt och möjliggör tidiga insatser baserade på autismspecifik kompetens. Något som är viktigt för såväl det enskilda barnets utveckling som för familjens situation och medför i förlängningen även stora kostnadsbesparingar för skolan och samhället i stort. En elev som får en tidig insats har ofta en högre måluppfyllelse och behöver mindre resurser i senare skolår jämfört med en elev där denna insats skett senare eller inte alls. I det här sammanhanget vill vi gärna lyfta fram SPSM specialpedagogiska skolmyndigheten som stöd för skolor när det gäller barn med funktionsnedsättningar. Glädjande nog har SPSM alltmer utökat sitt uppdrag också gällande stöd för barn med kognitiva funktionsnedsättningar. Hos SPSM finns mycket konkret material rörande elevernas lärmiljö att hämta för lärare men framför allt kan skolor få gratis pedagogisk stöttning när det gäller olika funktionsnedsättningar ute på sin skola. Vi önskar att fler skolor såg den här möjligheten att öka sin egen kunskap och vi önskar även att SPSM ännu tydligare marknadsför sitt uppdrag gentemot rektorerna, grundskolorna och dess huvudmän. I de fall då resursskolor bäst anses kunna uppfylla elevernas specifika behov av stöd är en fungerande skolskjuts avgörande. En del kommuner beviljar enbart skolskjuts inom den egna kommunen. Det finns barn som bor växelvis hos sina föräldrar och bor dessa i olika kommuner medges inte alltid skolskjuts; eller om den för barnet bästa skolan ligger i en annan kommun, finns inte heller lagligt stöd för att barnet ska få skolskjuts. Vidare finns inte heller lagstadgad rätt till skolskjuts för barn med funktionsnedsättningar i förskola och förskoleklass, inte heller i gymnasieskolan, utan enbart i grundskolan vilket inte medger bästa möjliga skolgång för många av barnen med autism. 8 ADL = aktiviteter i dagliga livet, dvs. träning av vardagliga aktivitet t.ex. gå på toaletten, äta mat.
5 5 Datum som ovan, Autism- och Aspergerförbundet Eva Nordin-Olson Ordförande genom Agneta Söder ombudsman
Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd
Riktlinje Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd UN 2016/1136 Antagen av Utbildningsnämnden 2016-04-20 Tilläggsbelopp kan ges till barn i förskolan
Läs merRapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet 2016-03-17
Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 216-3-17 Inledande ord I vår förra skolenkät år 213 såg vi att det i alldeles för stor utsträckning fanns brister i hur man anpassar
Läs merUppdaterad 2015-02-15. Råd till rektor RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER
Uppdaterad 2015-02-15 Råd till rektor RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 7 Inledning Under sjukhusvistelsen/från början Elevens skolgång Allmänt Sena komplikationer PRODUKTION:
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merSammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd
Linköpings kommun linkoping.se Tillämpningsanvisningar för ansökan om Innehåll 1 Inledning 3 2 Målgrupp 3 3 När inte betalas ut 3 4 Tilläggsbeloppets storlek 4 5 Ansökan 5 5.1 Krav på underlag 5 5.2 Ansvar
Läs merSvar på motion (S) om "alla elevers rätt att lyckas"
2015-12-10 Handläggare Daniel Nilsson Kansli- och utredningsavdelningen 2015UTN/0507 Utbildningsnämnden Svar på motion (S) om "alla elevers rätt att lyckas" Förslag till beslut Motionen avslås. Beslutsnivå
Läs merEn offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Läs merTilläggsbelopp och särskilt stöd till elever i fristående skolor
Tilläggsbelopp och särskilt stöd till elever i fristående skolor Sedan de nya skolpengsreglerna trädde i kraft 1 januari 2010, och särskilt efter den prejudicerande domen i Högsta förvaltningsdomstolen
Läs merBeslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Läs merBeslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Tillsyn och granskning Skolinspektionen kvalitetsgranskning i utbildningen för nyanlända
Läs merInrättande av pedagogiskt ledarskapspris
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Olle Bergh Birgitta Gisterå Katarina Roland Datum 2016-04-18 Diarienummer UBN-2016-1403 Utbildningsnämnden Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris Förslag till beslut
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs merFÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011. 19.00 ca 21.00. BengtÅke Gindemo
VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL 2011 19.00 ca 21.00 BengtÅke Gindemo Innehållet för kvällen: -Presentation av personal som är här i kväll -Info från rektor om förskoleklass
Läs merFör unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända
För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merBedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Läs merResultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...4
Läs merBeslut för fritidshem
Beslut Lerums kommun Lerums.kommun@lerum.se Beslut för fritidshem efter tillsyn i Lerums kommun Beskgt 2 (6) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen har
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs merAnmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014
PM 2014: RIV (Dnr 001-1181/2014) Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merAvgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merDET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM
DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM Riksföreningen Autism arbetar för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Föreningens medlemmar
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB
ellan -` Skolinspektionen ULNO AB för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av ULNO AB Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, E-post: skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se
Läs merTCO. 114 94 Stockholm. Yttrande över promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet, U 2014/4873/S
TCO 114 94 Stockholm Yttrande över promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet, U 2014/4873/S Lärarförbundet har fått möjlighet att yttra sig till utbildningsdepartementet
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs merYttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning
Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning Stockholm Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-03-03 Handläggare Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 35 457 Till Arbetsmarknadsnämnden den 15 mars 2016 Ärende 4 Yttrande
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Kalmarsunds Gymnasieförbund gymnasieforbundet@gyf.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Kalmarsunds Gymnasieförbund Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan
Läs merSkolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3
Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Landsomfattande granskning vid 77 fritidshem i 17 kommuner Syfte: Att bidra till en förbättrad kvalitet Underlag för förbättringsarbete
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merResultatprofil. Läsåret 2013-2014. Alsike skola
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...
Läs merRutiner för mottagande i grundsärskolan
Rutiner för mottagande i grundsärskolan Verksamhetsområdet För- och Grundskola Norsjö kommun Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Rutiner Utbildning Skol- och Tillsvidare omsorgsutskottet
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete
januari 2016 Segeltorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning av Segeltorpsskolans kvalitetsredovisning Segeltorpsskolan växer för varje år och närmar sig
Läs merBildningsförvaltningen
Bildningsförvaltningen Dokumentägare: CRE Fastställd 2015-11-04 Reviderad: 2016-03-23 1(11) Ansökan om tilläggsbelopp för barn och elever i omfattande behov av särskilt stöd Tilläggsbelopp för elever i
Läs merEva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 21 januari 2016 Gustav Fridolin Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)
Läs merREGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg
REGLER Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Sida 2 av 6 Regler för placering i förskola och pedagogisk omsorg Barn erbjuds förskoleplats från och med ett års ålder i den omfattning
Läs merSkolskjutsreglemente. för. Örnsköldsviks kommun
Skolskjutsreglemente för Örnsköldsviks kommun Reglemente för skolskjutsverksamheten i Örnsköldsvik Antaget av Barn- och utbildningsnämnden den 22 november 2005 92. Gäller från höstterminen 2006. Reviderad
Läs merFörväntansdokument Bodals Skola F-9
Förväntansdokument Bodals Skola F-9 Läsåret 2014-2015 Inledning Detta förväntansdokument syftar till att tydliggöra vilka förväntningar förskoleklass, skola och fritids har på vårdnadshavare och elever,
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merSvar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åke Gustafsson 2015-08-27 BUN 2015/0660 0480-45 30 17 Barn- och ungdomsnämnden Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns
Läs merInvestera i förskolan
Örebro 2010-09-07 Investera i förskolan 163 fler i förskolan med socialdemokratisk satsning på personal, lokaler och kvalitet 2010-09-06 Färre barn per anställd, 300 miljoner investeras för att rusta upp
Läs merKvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Läs merInformation till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka
Läs merÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Läs merKOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Läs merBRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Läs merAntimobbningsgruppen. Erika Aspers Erik Larsson Åsa Högemark Paula Chavez Dan Carlsson Annvi Adolfsson Inga Jurefors Marie Lengdell
EHT- information Antimobbningsgruppen Erika Aspers Erik Larsson Åsa Högemark Paula Chavez Dan Carlsson Annvi Adolfsson Inga Jurefors Marie Lengdell Stödinsatser Extra anpassningar Intensifiera extra
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merRiktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
Läs merRemiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)
Barn- och utbildningsförvaltningen Per Olof Sahlberg Ärendenr BUN 2014/568 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 29 oktober 2014 Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Promemoria En bättre skolstart
Läs merFormativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014 Bakgrund Formativ bedömning är ett
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2011-06-21 p 15 Handläggare: Marie-Louise Siverstrand Yttrande över motion av Agnetha Boström (MP) m fl om att upprätta handlingsplan
Läs merKonsultation med skolan
Konsultation med skolan När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet för bedömning av barnets
Läs merAnsökan om medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-12-02 Handläggare Ted Sandqvist Telefon: 08-508 33 903 Till Utbildningsnämnden 2014-12-18 Ansökan om medgivande att fullgöra
Läs merElevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merBeslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Praktiska gymnasiet Stockholm belägen i Stockholms
Läs merRepetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-04 - 03. Innehållsförteckning
Läs merEn förskola med barnen i centrum
Örebro Örebro 2011-05-04 En förskola med barnen i centrum Fler platser, mindre grupper och ökad flexibilitet 2 (8) Innehållsförteckning 1000 nya förskoleplatser.... 3 Flexibla tider på förskolan... 4 Investera
Läs merLathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma
Läs merKommittédirektiv. Elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser. Dir. 2016:67. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016
Kommittédirektiv Elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser Dir. 2016:67 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur utbildningen
Läs merAktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Läs merUNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
Läs merUtvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter
Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter Aktivitets ID: 20719 Tid: 8 september - 7 december 2014 Plats: Distans Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs grupp: Lärare Pedagog, Elevassistent Resursperson,
Läs merKvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse
Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande elever elever som har: Procent 6 6 100% 6 6 100% Engelska 6 6 100% SO NO * lärarens sammanvägda bedömning elever alla ämnesprov Procent 6 6 100%
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merKompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1, dnr 2016:428 Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning Steg 1 2 3 Läs mer om anpassning i
Läs merTrygghet och studiero
UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Trygghet och studiero Nyheter Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs mer1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola
1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola 2014/2015 2 (5) Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merTillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik
Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar
Läs merBorgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen överlämnas och åberopas denna promemoria.
PM 2005 RIV (Dnr 322-1202/2005) Remiss av revisionsrapporten "Granskning av elevernas garanterade undervisningstid och lärarnas arbetstider Remiss från revisionskontoret Remisstid 15 juni 2005 Borgarrådsberedningen
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merP-02/03 säsongen 2016
P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merSTART Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.
Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla
Läs merHANDIKAPP. FöRBUNDEN %'iiafi i. Vårreferens:StefanEklundÅkerberg Dnr:U2015/04749/S. Remissvar: Mer tid för kunskap (SOU 2015:81)
HANDIKAPP FöRBUNDEN %'iiafi i Sundbyberg 2016-02-23 Vårreferens:StefanEklundÅkerberg Dnr:U2015/04749/S Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Mer tid för kunskap (SOU 2015:81) Handikappförbunden
Läs merFriskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs merKommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Läs merPolicy för bedömning i skolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-04 Handläggare: Anna-Carin Dalborg Telefon: 08-508 33 572 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Läs merFritidshem och skola i samspel
Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag
Läs merProtokoll 1 (7) Se nästa sida. Agneta Fränngård. Magnus Alm (S) Mats Anderberg (S) Anslag/bevis
Protokoll 1 (7) Plats och tid Beslutande Mackleanskolan, Stora Torggatan 13, Skurup. Samling innanför entrén., 2015-03-16, kl. 14.00 Se nästa sida. Övriga närvarande Justerade paragrafer 10-12 Justeringens
Läs merFöräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen
Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen I denna serie har även utkommit: y Arv y Enklare redovisning y Sambor och deras gemensamma hem y Ägarlägenheter Gratis exemplar av broschyrerna kan beställas
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Attendo Individ och Familj AB Org.nr. 556477-8958 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Broarps skola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156,
Läs mer