Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 LÖNESTÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 13 juni 2014 Avser första tertialen 2014

2 Sida: 2 av 48

3 Sida: 3 av 48 Dnr: Af-2013/ Datum: Återrapportering enligt Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2014, avsnitt 3.5: Personer med som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen ska senast den 13 juni 2014 och i samband med årsredovisningen för 2014 redovisa - hur sammansättningen av gruppen anställda med stöd av lönebidrag m.m. har förändrats, - hur Arbetsförmedlingen arbetar för att säkerställa en god kvalitet i beslut om subventionsgrad och i valet av stödform, samt - hur tillämpningen av beslut om arbetshjälpmedel, SIUS och personligt biträde används i relation till de subventionerade anställningarna. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Mikael Sjöberg. Ärendet har föredragits av Joel Phalén. I den slutliga handläggningen har avdelningsdirektör Henrietta Stein, Avdelningen Rehabilitering till arbete, och chefen för ledningsstaben Thomas Hagman deltagit. Mikael Sjöberg Joel Phalén

4 Sida: 4 av 48

5 Sida: 5 av 48 Innehållsförteckning 1. Inledning Utgångspunkter Sammansättningen av gruppen personer med lönestöd Individens behov och val av stödform Handläggning, beslut och uppföljning Sammansättningen av gruppen personer med lönestöd Utgångspunkter Lönestödens målgrupper och syften Könsfördelning Ålder Inrikes och utrikes födda Huvudsaklig Utbildningsnivå Inskrivningstid Prioriterade grupper vid trygghetsanställning Individens behov och val av stödform Bedömning av arbetsförmåga Arbetsanalys SIUS Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Stöd till personligt biträde Handläggning, beslut och uppföljning Beslut om lönestöd Uppföljning och kompetensutveckling Begränsande faktorer Diskussion och analys Sammansättningen fortsatt stabil Skillnader mellan grupper består Fortsatt arbete för ökad kunskap och kvalitet Helhetsbild avgörande Referenser Bilagor... 42

6 Sida: 6 av 48 Sammanfattning Rapporten redovisar sammansättningen bland personer som har anställning med något av de lönestöd som riktas specifikt till personer med som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa är lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete. Utifrån de anställdas personliga karakteristika undersöks hur fördelningen inom gruppen förändrats sedan Sammansättningen bland personerna är relativt stabil. Vissa tendenser till förändring kan ändå observeras. Bland annat blir gruppen som helhet över tid något yngre och mer välutbildad. Det totala antalet anställda med lönestöd ökar i relativt stadig takt. Det sker en omfördelning mellan stöden där framförallt lönebidrag minskar och trygghetsanställning ökar. Könsfördelningen inom gruppen är fortfarande ojämn och ungefär sex av tio personer med lönestöd är män. Detta motsvarar ungefär fördelningen inom de två största lönestöden, lönebidrag och trygghetsanställning. Offentligt skyddat arbete är den stödform med mest ojämn fördelning med ca 70 procent män. Fördelningen mellan inrikes och utrikes födda har varit stabil under perioden då 83 procent av de anställda med lönestöd tillhört den förstnämnda gruppen mellan 2011 och utgången av första terialen Detta är en högre andel än vad som kan observeras bland inskrivna arbetssökande generellt. Den vanligaste typen av bland personer som har anställning med lönestöd är rörelsenedsättning. Under perioden har denna andel minskat något samtidigt som andelarna med psykisk respektive generella och specifika inlärningssvårigheter ökat. Vad gäller typ av finns tydligare skillnader mellan lönestöden. Exempelvis är psykisk den vanligaste typen bland personer med utvecklingsanställning. Den tid personer varit inskrivna på Arbetsförmedlingen innan beslut om lönestöd är generellt sett relativt lång. Över hälften av samtliga har varit inskrivna i två år eller mer innan de påbörjar sin anställning. Utvecklingsanställning är generellt den stödform inom vilken störst förändringar av sammansättningen kan observeras. Detta är logiskt givet att personer generellt har utvecklingsanställning under kortare tid än övriga stöd. Förutsättningarna för den

7 Sida: 7 av 48 stödformen har också förändrats under perioden, bland annat genom två riktade satsningar på utvecklingsanställning hos Samhall AB. Rapporten beskriver arbetet för att säkerställa kvaliteten i beslut om lönestöd, och hur den löpande uppföljningen av dem går till. På detta område sker en kontinuerlig förbättring av myndighetens kvalitetssäkring. De lönestöd Arbetsförmedlingen kan bevilja för personer med bygger på principen att arbetsgivaren ska kompenseras ekonomiskt i en grad som motsvarar nedsättningen av arbetsförmågan hos den enskilde. På grund av att den maximala bidragsgrundande lönekostnaden i förordning är fastställd till kronor är detta sällan eller aldrig möjligt i praktiken. För att stödet ska ge största möjliga effekt för varje person finns stora möjligheter att kombinera med andra typer av stöd utifrån individuella förutsättningar. Här redovisas därför också hur Arbetsförmedlingen tillämpar möjligheten att bevilja stöd genom SIUS 1, till hjälpmedel på arbetsplatsen eller till personligt biträde. 1 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd

8 Sida: 8 av Inledning 1.1. Utgångspunkter Rapporten redovisar sammansättningen bland personer som har anställning med något av de lönestöd som riktas specifikt till personer med som medför nedsatt arbetsförmåga 2. Dessa är lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete. Utifrån de anställdas personliga karakteristika undersöks hur fördelningen inom gruppen förändrats sedan De lönestöd Arbetsförmedlingen kan bevilja för personer med bygger på principen att arbetsgivaren ska kompenseras ekonomiskt i en grad som motsvarar nedsättningen av arbetsförmågan hos den enskilde. För att stödet ska ge största möjliga effekt för varje person finns också möjligheter att kombinera med andra typer av stöd utifrån individuella förutsättningar. Denna rapport syftar till att ge en helhetsbild av hur dessa bedömningar görs, hänger ihop och omsätts i praktiken. Huvudsakligen bygger rapporten på uppgifter från Arbetsförmedlingens data kring personer som är inskrivna och från de processer för utvecklingsarbete och kvalitetssäkring som är pågående Sammansättningen av gruppen personer med lönestöd Redovisningen bygger på antalet unika individer som under respektive period haft anställning med de olika lönestöden. Detta skiljer sig från det antal som har anställning med respektive stöd vid en given tidpunkt, något som ofta analyseras ur planerings- och finansieringsperspektiv. Fokus här ligger på de anställda och vilka karakteristika som är kännetecknande för dem, varför det i detta sammanhang är mer intressant att utgå från den totala populationen individer. I denna rapport talas det därför inte heller om exempelvis volym eller kvarstående arbetssökande utan om antal personer. Att studera den totala gruppen anställda med lönestöd ger möjlighet att utläsa trender oberoende av förändringar som skett i fördelningen av personer lönestöden emellan. Genom att undersöka personliga karakteristika hos personerna inom respektive lönestöd kan man se gruppernas sammansättning i ljuset av de målgrupper och syften stödformerna har enligt förordning. 2 Om inget annat anges avser personer med i denna text fortsättningsvis personer med som medför nedsatt arbetsförmåga.

9 Sida: 9 av Individens behov och val av stödform Vid anställning med något av de lönestöd som behandlas här kompenseras arbetsgivaren för den anställdes nedsatta arbetsförmåga baserat på omfattningen av densamma. Att bedöma arbetsförmågan är en omfattande och komplex process. Den genomförs dessutom för ett stort antal personer varje år. Rapporten beskriver detta arbete tillsammans med hur SIUS, arbetshjälpmedel och stöd till personligt biträde tillämpas i relation till lönestöden. För att beskriva dessa komplexa samband redovisas tillämpningen av de tre stöden i relation till de personer som under respektive period fått anställning med lönestöd för första gången. Genom att fokusera på personer som fått lönestöd för första gången minskar risken för att resultatet påverkas av förändringar i exempelvis det totala antalet med respektive stöd eller beslutslängder. Utvecklingen av en individs arbetsförmåga kan ofta ta tid och gå i flera steg. Därför redovisas här inte direkta kombinationer av beslut (alltså att en person haft exempelvis SIUS och lönebidrag samtidigt). Istället redovisas hur vanligt det är att personer har anställning med lönestöd och något av de tre andra stöden under samma år. Detta ger möjlighet att ta hänsyn till att personer kan ha fått stöd till utveckling av sin arbetsförmåga i nära anslutning till en anställning med lönestöd, men inte nödvändigtvis i direkt kombination med densamma. Det är i detta sammanhang också viktigt att notera att såväl SIUS som stöd till arbetshjälpmedel respektive personligt biträde kan lämnas i fler situationer än när personer får anställning med lönestöd. På flera olika sätt kan detta hjälpa individens arbetsförmåga utvecklas, i vissa fall exempelvis för att i framtiden kunna ha anställning med lönestöd. Detta är också en anledning att se tillämpningen ur ett brett perspektiv. För individen är det ofta avgörande att kunna få anpassat stöd efter sina egna förutsättningar för att arbetsförmågan ska kunna utvecklas. Det är därför viktigt att lönestöden ses som en helhet tillsammans med övriga stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Anställning med lönestöd sker ofta efter att en person fått tagit del av flera andra insatser som bidragit till att kartlägga och/eller utveckla förutsättningarna för arbete. Arbetsförmedlingen överväger också alltid ifall andra insatser, exempelvis stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen eller stöd till personligt biträde, kan uppfylla individens behov innan lönestöd används. Denna princip är central för hur valet av stödform sker. Det är centralt att så tidigt som möjligt skapa en tillräckligt utvecklad bild av hur personens förutsättningar för arbete ser ut. Den kvalitetssäkrade metoden arbetsanalys binder samman all stödformer som behandlas här, och är tillsammans med den samlade bedömningen av individens arbetsförmåga en avgörande del för att bedöma vilken typ av stöd, eller kombination av olika stöd, som är bäst i varje enskilt fall.

10 Sida: 10 av Handläggning, beslut och uppföljning Rapporten beskriver arbetet för att säkerställa kvaliteten i beslut om lönestöd, och hur den löpande uppföljningen av dem går till. På detta område sker en kontinuerlig förbättring av myndighetens kvalitetssäkring. Under 2014 fortsätter utvecklingen och tillämpningen av de nya instruktioner som infördes under 2013 för att ge ökade förutsättningar för hög kvalitet i handläggning, beslut och uppföljning. Att säkerställa en korrekt bedömning av arbetsförmågan i relation till arbetsuppgifterna och arbetsmiljön, och därmed en rättvisande subventionsgrad, är en central del av kvaliteten i processen fram till anställning med lönestöd. Det är dock inte den enda viktiga komponenten. Även arbete för att förhindra felaktiga utbetalningar, oseriösa arbetsgivare och bristande arbetsvillkor har framskjutna roller i Arbetsförmedlingens kvalitetssäkring. Det är därför av vikt att handläggningen ses som en helhet. För att kunna ge en rättvisande bild av Arbetsförmedlingens arbete med kvalitetssäkring och uppföljning utgår också redovisningen i denna rapport från ett brett perspektiv.

11 Sida: 11 av Sammansättningen av gruppen personer med lönestöd 2.1. Utgångspunkter Här redovisas hur sammansättningen av gruppen personer med utvecklingsanställning, lönebidrag, trygghetsanställning och offentligt skyddat arbete har förändrats från 2011 fram till utgången av första tertialen Dessa är subventionerade anställningar som riktar sig specifikt till personer med. De lönestöd som redovisas här har delvis olika syften och målgrupper. Likheterna är ändå omfattande; de riktar sig samtliga till personer med och bygger på samma principer kring ekonomisk kompensation till arbetsgivare utifrån graden av nedsatt arbetsförmåga. Därför är det intressant att titta på sammansättningen av den totala gruppen personer som har anställning med lönestöden. En fördel med detta perspektiv är också att det kan belysa generella trender utan hänsyn till förändringar i fördelningen av antal personer mellan de olika lönestöden. Därför redovisas först sammansättningen inom den totala gruppen under helåren samt första tertialen 2014, sedan de olika lönestöden var för sig med ett något kortare tidsintervall. Att ett längre tidsintervall valts för den totala gruppen beror på dess storlek, som gör att förändringar går långsammare och trender är svårare att utläsa. De respektive stödformerna för sig omfattar emellertid färre personer och det redovisade tidsintervallet kan därmed vara kortare för ökad tydlighet och läsbarhet. Att förändringar inom den totala gruppen går långsamt beror också på att personer generellt har anställning med lönestöd (med visst undantag för utvecklingsanställning) under mer än ett år. För att tydligare kunna illustrera förändring och trender kommer därför helårsrapporten, som lämnas i samband med Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2014, redovisa också de personer som under 2013 respektive 2014 fått anställning med lönestöd för första gången 3. Sett till de olika stödformerna för sig sker de största förändringarna vad gäller antalet personer som har respektive stöd. Det totala antalet anställda med lönestöd ökar i relativt stadig takt, men det sker en omfördelning mellan stöden där framförallt lönebidrag minskar och trygghetsanställning och utvecklingsanställning ökar. Denna trend har kunnat observeras sedan ett antal år. I denna rapport ligger dock i enlighet med uppdraget fokus på sammansättningen inom gruppen personer som har anställning 3 Motsvarande uppgifter för helåren 2012 och 2013 finns redovisade i föregående års rapport, Personer med lönebidrag, tidig identifiering av samt teknikutveckling (Arbetsförmedlingens återrapportering 2013, )

12 Sida: 12 av 48 med något av stöden, och inte stödens respektive volymutveckling. Analys av dessa sker istället bland annat inom ramen för det löpande arbetet med myndighetens utgiftsprognos. Nedan används begreppet ej kod under redovisningen av de vanligaste typerna av ar. Kod syftar på den administrativa kod för typ av som Arbetsförmedlingen använder vid elektronisk hantering av uppgifter. Om den samlade bedömningen av en individs förutsättningar visar på en nedsatt arbetsförmåga ska det, efter samtycke från den arbetssökande, registreras en kod i Arbetsförmedlingens datasystem. Ett kvalitetssäkrat och dokumenterat beslutsunderlag ska, oavsett kod, alltid finnas för att en person ska kunna omfattas av de insatser och program som är avsedda för personer med. Personer som tillhör gruppen ej kod nedan har inte givit ett sådant samtycke, men har ändå en dokumenterad Lönestödens målgrupper och syften Utvecklingsanställning är en lönesubvention som utgår för anpassat arbete för personer med som medför nedsatt arbetsförmåga och som står långt från arbetsmarknaden. Under längst tolv månader ska den som anvisas en utvecklingsanställning ges möjlighet att utveckla sin arbetsförmåga genom arbete i kombination med andra insatser. 4 I många fall är arbetsförmågan inte helt klarlagd hos de personer som har utvecklingsanställning. Istället är utvecklingsanställningen ett led i att få en bättre uppfattning om vilka arbetsuppgifter och vilken arbetsmiljö som passar individens förutsättningar. Bland annat av detta skäl är den maximala tiden för utvecklingsanställning relativt kort. Besluten är begränsade till att omfatta ett år och får endast förlängas om särskilda skäl föreligger. Trots att förutsättningarna för arbete hos en individ på längre sikt ofta inte är helt klarlagda ligger samma typ av bedömning av arbetsförmågan till grund för beslut om subventionsgrad som inom de andra lönestöden. Lönebidrag syftar till att möjliggöra anställning på den reguljära arbetsmarknaden för personer med. Lönebidrag kan lämnas för längst fyra år och endast förlängas om det efter en särskild prövning bedöms motiverat med hänsyn till personens arbetsförmåga. 5 4 Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga 5 Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga

13 Sida: 13 av 48 En trygghetsanställning är ett alternativ till skyddat arbete hos Samhall AB. Syftet är att personer med särskilt stora behov av stöd i sin anställning ska ges möjlighet till arbete över hela arbetsmarknaden. Det gäller framförallt arbetssökande som Arbetsförmedlingen bedömer ha så stort behov av anpassning och stöd i arbetssituationen att en anställning med andra stödformer inte kan ske. 6 Samma krav och förutsättningar gäller för trygghetsanställning som för anvisning till Samhall AB. Skyddat arbete innebär arbete för personer med vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete, och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser. Skyddat arbete finns i två former hos Samhall AB respektive hos offentlig arbetsgivare. Här behandlas skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare. Målgruppen för detta lönestöd har sedan 2007 beskrivits i förordning som personer med socialmedicinskt funktionshinder, personer som är berättigade till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade och personer som på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från det under längre tid 7. Före 2007 var målgruppen endast personer med socialmedicinsk Könsfördelning Fördelningen mellan antal män och antal kvinnor med lönestöd är sedan flera år ojämn. Detta har beskrivits även i tidigare rapporter. Fördelningen är stabil kring ungefär 60 procent män och 40 procent kvinnor. För första tertialen 2014 kan en viss tendens till utjämning av könsfördelningen observeras. Det återstår dock att se ifall den kommer att bestå för hela året men även om den gör det är tendensen svag och förändringen går i så fall mycket långsamt. Inom såväl lönebidrag som trygghetsanställning är könsfördelningen på ungefär samma nivå som inom den totala gruppen. Att dessa siffror är relativt lika är självklart givet gruppernas storlek personer med lönebidrag och trygghetsanställning utgör över 80 procent av den totala gruppen hittills under Det är därför logiskt med ett tydligt genomslag på det totala resultatet i de fall dessa två stödformer uppvisar liknande siffror. 6 Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga 7 Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga

14 Sida: 14 av 48 Tabell 1 Antal unika individer som haft anställning med lönestöd 8 någon gång under perioden. Könsfördelning helåren samt första tertialen Kön T Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor % % % % Män % % % % Summa % % % % Källa: Arbetsförmedlingen Även fördelningen inom offentligt skyddat arbete har varit stabil under den undersökta perioden, med undantag för en marginell utjämning under början av Detta är det lönestöd med klart ojämnast könsfördelning, och har så varit under hela den undersökta perioden. Tabell 2 Antal unika individer som haft respektive lönestöd någon gång under perioden. Könsfördelning 2012, 2013 och första tertialen Lönebidrag Trygghetsanställning T T Antal Kvinnor 41% 41% 41% 40% 40% 41% Män 59% 59% 59% 60% 60% 59% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Utvecklingsanställning Offentligt skyddat arbete T T Antal Kvinnor 47% 44% 42% 30% 30% 31% Män 53% 56% 58% 70% 70% 69% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: Arbetsförmedlingen Bland personer med utvecklingsanställning har störst förändring skett. Detta är i sig logiskt givet att detta lönestöd generellt sett pågår under en kortare tid än de övriga, vilket ger större möjlighet till förändringar av gruppens sammansättning. Det har skett en tydlig förändring mot en mer ojämn könsfördelning bland personerna med 8 Avser utvecklingsanställning, lönebidrag, trygghetsanställning och offentligt skyddat arbete. 9 På grund av avrundning till hela procentenheter summerar inte alla kategorier till 100 i nedanstående tabeller.

15 Sida: 15 av 48 utvecklingsanställning. Från att under 2012 varit det lönestöd med klart jämnast könsfördelning, med 53 procent män, är denna grupp nu på nästan samma nivå som personer med lönebidrag och trygghetsanställning. Gruppen med utvecklingsanställning har fortfarande jämnast könsfördelning men skillnaden är numera mindre än tidigare. Det bör noteras att den fördelning som rådde vid början av den här undersökta perioden, 2012, i sig var en konsekvens av en period av utjämning av könsfördelningen 10. Huruvida det innebär att den trend som går att utläsa nu är övergående eller om 2012 års relativt jämna notering var en tillfällig topp får den fortsatta utvecklingen utvisa. Den ojämna könsfördelning som kan observeras är uppseendeväckande både givet den jämna fördelning som finns bland inskrivna generellt 11 och eftersom den bestått under ett flertal år utan tendens till utjämning. Samtidigt finns anledning att inom ramen för en fördjupad analys använda fler bakgrundvariabler, exempelvis hur sammansättningen inom gruppen arbetssökande med ser ut. Denna problematik diskuteras också vidare nedan Ålder Åldersfördelningen inom gruppen med lönestöd har varit relativt stabil under den granskade perioden. En viss föryngring sker, men i långsam takt. De två kategorier som ökat i andel under perioden är de två yngsta, medan de tre äldsta kategorierna samtliga minskat något. I samtliga fall handlar emellertid förändringen endast om enstaka procent över hela perioden. Tabell 3 Antal unika individer som haft anställning med lönestöd någon gång under perioden. Åldersfördelning helåren samt första tertialen Kön T Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Upp till 24 år % % % % år % % % % år % % % % år % % % % 55 år och över % % % % Summa % % % % Källa: Arbetsförmedlingen 10 Personer med lönebidrag, tidig identifiering av samt teknikutveckling (Arbetsförmedlingens återrapportering 2013, ) 11 Se bilaga 1, jämförelsegrupp.

16 Sida: 16 av 48 Bland lönestöden är personer med utvecklingsanställning yngst. Där finns den med mycket god marginal högsta andelen personer upp till 24 år. Även andelen mellan 25 och 34 år är högre inom utvecklingsanställning än bland övriga lönestöd. Detta kan vara en följd av att utvecklingsanställning till sin form syftar till att personer under en kortare tid ska ges möjlighet att klarlägga och utveckla sin arbetsförmåga i de fall där individens förutsättningar inte är helt klarlagda. Inom den satsning på utvecklingsanställning hos Samhall AB som beslutades av regeringen i december 2013 är målgruppen arbetssökande med i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas. Bland dessa anges unga under 30 som särskilt angelägna att fokusera på. Detta kan också vara en förklaring till ökningen av andelen ur de yngsta ålderskategorierna inom utvecklingsanställning. Tabell 4 Antal unika individer som haft respektive lönestöd någon gång under perioden. Åldersfördelning 2012, 2013 och första tertialen Lönebidrag Trygghetsanställning T T Antal Upp till 24 år 7% 7% 6% 5% 5% 4% år 14% 15% 16% 15% 15% 15% år 20% 19% 19% 19% 19% 18% år 30% 29% 30% 29% 29% 30% 55 år och över 29% 29% 29% 32% 32% 32% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Utvecklingsanställning Offentligt skyddat arbete T T Antal Upp till 24 år 17% 19% 21% 4% 5% 5% år 22% 23% 27% 14% 15% 15% år 22% 21% 18% 19% 19% 18% år 25% 24% 22% 33% 32% 32% 55 år och över 14% 14% 13% 29% 30% 31% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: Arbetsförmedlingen

17 Sida: 17 av 48 Inom de övriga tre lönestöden har andelen personer under 24 år befunnit sig mellan fyra och sju procent under alla de undersökta åren. En liknande observation kan göras för flera andra ålderskategorier exempelvis för personer mellan 25 och 34 år, där spannet är mellan 14 och 16 procent. Den åldersmässiga fördelningen är således mycket likartad överlag vad gäller lönebidrag, trygghetsanställning och offentligt skyddat arbete. Högst andel personer ur den äldsta ålderskategorin, över 55 år, kan observeras bland personer som har trygghetsanställning. Även om skillnaderna gentemot lönebidrag och offentligt skyddat arbete är små, kan detta ha samband med att trygghetsanställning syftar till att ge långsiktigt stöd till personer med omfattande. Som förväntat, givet den höga andelen unga, finns den klart lägsta andelen personer ur den äldsta ålderskategorin inom utvecklingsanställning. Detsamma gäller personer mellan 45 och 54 år, medan fördelningen bland personer med utvecklingsanställning i stort sett motsvarar övriga vad gäller den mellersta ålderskategorin (35-44 år) Inrikes och utrikes födda Andelen personer som är utrikes födda är klart lägre inom gruppen som har anställning med lönestöd än bland personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen generellt 12. Fördelningen, där ungefär fem av sex personer är inrikes födda, har varit densamma under hela den undersökta perioden och tycks hittills heller inte förändras under Tabell 5 Antal unika individer som haft anställning med lönestöd någon gång under perioden. Utrikes respektive inrikes födda helåren samt första tertialen Kön T Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Utrikes födda % % % % Inrikes födda % % % % Summa % % % % Källa: Arbetsförmedlingen Inom de antalsmässigt största lönestöden, lönebidrag och trygghetsanställning, har fördelningen varit densamma under hela perioden. Dessa ligger också på ungefär samma nivå som fördelningen inom hela gruppen med lönestöd. 12 Se bilaga 1, jämförelsegrupp.

18 Sida: 18 av 48 Tabell 6 Antal unika individer som haft respektive lönestöd någon gång under perioden. Inrikes och utrikes födda 2012, 2013 och första tertialen Lönebidrag Trygghetsanställning T T Antal Utrikes födda 17% 17% 17% 15% 15% 15% Inrikes födda 83% 83% 83% 85% 85% 85% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Utvecklingsanställning Offentligt skyddat arbete T T Antal Utrikes födda 21% 20% 19% 22% 22% 24% Inrikes födda 79% 80% 81% 78% 78% 76% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: Arbetsförmedlingen Den högsta andelen utrikes födda finns bland personer med offentligt skyddat arbete. Andelen har ökat under första delen av Motsatt utveckling kan noteras inom gruppen med utvecklingsanställning, där andelen utrikes födda minskat med två procentenheter sedan Därmed har alltså både andelen män och andelen inrikes födda ökat inom utvecklingsanställning sedan 2012, en period under vilken också antalet personer med utvecklingsanställning ökat tydligt Huvudsaklig Den vanligaste typen av bland personer som har anställning med lönestöd är rörelsenedsättning. Under perioden har denna andel minskat något men inte i snabb takt, vilket gör att det fortfarande är klar marginal till övriga typer av ar. I ungefär samma takt som rörelsenedsättningar minskar, ökar andelarna med psykisk respektive generella och specifika inlärningssvårigheter (sammanslagna nedan). Värt att notera är dock att fördelningen inom hela gruppen är trögrörlig då den absoluta majoriteten av besluten löper över mer än ett år. Därför är tendensen till omfördelning mellan olika typer av ändå intressant att observera fortsättningsvis.

19 Sida: 19 av 48 Tabell 7 Antal unika individer som haft anställning med lönestöd någon gång under perioden. Huvudsaklig helåren samt första tertialen Kön T Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Rörelsenedsättning % % % % Psykisk % % % % Inlärningssvårigheter % % % % Socialmedicinsk % % % % Övriga % % % % Ej kod % 814 1% 504 0% 326 0% Summa % % % % Källa: Arbetsförmedlingen En tydlig tendens, om än avseende en antalsmässigt liten grupp, är minskningen av de som inte gett sitt medgivande till elektronisk registrering av kod i Arbetsförmedlingens datasystem (gruppen ej kod ). Av de som hittills haft anställning med lönestöd under 2014, över personer, är det endast 326 som inte har någon kod registrerad. Detta är något som även kunnat observeras under tidigare år 13, och som medför en större tillförlitlighet vid analys av denna typ av data. Vad gäller typ av finns tydligare skillnader mellan lönestöden än på många andra områden. Rörelsenedsättning är fortsatt vanligast inom lönebidrag och trygghetsanställning, men andelarna och trenderna avviker något. Inom lönebidrag är andelen, 39 procent, högre än inom hela gruppen. Bland de som har trygghetsanställning är andelen i stort överensstämmande med samtliga, men tendensen är istället att den ökat något sedan Lönebidrag och trygghetsanställning är även de lönestöd med högst andel personer med övriga ar. Detta kan ha ett samband med faktumet att stödens respektive målgrupper är relativt brett formulerade och att de omfattar flest personer. 13 Personer med lönebidrag, tidig identifiering av samt teknikutveckling (Arbetsförmedlingens återrapportering 2013, )

20 Sida: 20 av 48 Tabell 8 Antal unika individer som haft respektive lönestöd någon gång under perioden. Huvudsaklig 2012, 2013 och första tertialen Lönebidrag Trygghetsanställning T T Antal Rörelsenedsättning 39% 38% 39% 30% 31% 32% Psykisk 17% 17% 17% 18% 18% 18% Inlärningssvårigheter 15% 16% 16% 26% 25% 25% Socialmedicinsk 10% 10% 10% 6% 6% 6% Övriga 19% 19% 18% 19% 19% 19% Ej kod 1% 1% 0% 0% 0% 0% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Utvecklingsanställning Offentligt skyddat arbete T T Antal Rörelsenedsättning 23% 22% 20% 6% 6% 7% Psykisk 29% 28% 27% 22% 22% 23% Inlärningssvårigheter 19% 21% 25% 13% 14% 14% Socialmedicinsk 15% 16% 16% 50% 51% 50% Övriga 13% 12% 11% 5% 5% 5% Ej kod 1% 1% 0% 3% 2% 1% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: Arbetsförmedlingen Ungefär hälften av alla personer med offentligt skyddat arbete har huvudsakligen socialmedicinsk. Detta är den högsta enskilda andelen bland stöden, något som är en logisk konsekvens av hur målgruppen för lönestödet formulerats. Psykisk är näst vanligast, något som även det pekar på att stödet kommer de till del som det är avsett för. Inom utvecklingsanställning är psykisk vanligast. Under första tertialen 2014 passerade inlärningssvårigheter rörelsenedsättning som den näst vanligaste typen av.

21 Sida: 21 av Utbildningsnivå Utbildningsnivån inom hela gruppen höjs kontinuerligt. Under perioden har andelen med förgymnasial utbildning minskat samtidigt som både personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning blir jämförelsevis fler. Förändringen går dock långsamt och överlag är denna grupp lägre utbildad än de inskrivna hos Arbetsförmedlingen generellt. Framförallt kan tydliga skillnader observeras vad gäller andelarna med för- respektive eftergymnasial utbildning 14. Tabell 9 Antal unika individer som haft anställning med lönestöd någon gång under perioden. Utbildningsnivå helåren samt första tertialen Kön T Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Förgymnasial % % % % Gymnasium % % % % Eftergymnasial % % % % Summa % % % % Källa: Arbetsförmedlingen Offentligt skyddat arbete sticker ut bland de olika stödformerna med en tydligt lägre utbildningsnivå än övriga. Även om det kan utläsas en svagt positiv trend även här är fortfarande hälften av alla med offentligt skyddat arbete utan en fullgjord gymnasieutbildning. Denna stödform har också lägst andel med eftergymnasial utbildning, även om skillnaden gentemot exempelvis trygghetsanaställning är relativt liten. Personerna med lönebidrag, trygghetsanställning och utvecklingsanställning har alla mycket likartad utbildningsnivå. En dryg tredjedel har förgymnasial utbildning, ungefär hälften gymnasial och mellan 12 och 14 procent har eftergymnasial utbildning. Detta mönster har varit stabilt under perioden och avspeglas av naturliga skäl också tydligt för hela gruppen med lönestöd som beskrivs ovan. 14 Se bilaga 1, jämförelsegrupp.

22 Sida: 22 av 48 Tabell 10 Antal unika individer som haft respektive lönestöd någon gång under perioden. Utbildningsnivå 2012, 2013 och första tertialen Lönebidrag Trygghetsanställning T T Antal Förgymnasial 37% 36% 35% 38% 37% 36% Gymnasium 50% 51% 51% 50% 51% 52% Eftergymnasial 13% 13% 14% 11% 12% 12% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Utvecklingsanställning Offentligt skyddat arbete T T Antal Förgymnasial 34% 35% 34% 51% 51% 50% Gymnasium 51% 51% 53% 41% 40% 41% Eftergymnasial 15% 14% 13% 9% 9% 10% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: Arbetsförmedlingen 2.8. Inskrivningstid Den tid personer varit inskrivna på Arbetsförmedlingen innan beslut om lönestöd är generellt sett relativt lång. Klart över hälften av samtliga har varit inskrivna i över två år innan de påbörjar sin anställning. Detta kan sannolikt delvis förklaras av hur den process som leder fram till anställning generellt ser ut. För att en person ska kunna vara aktuell för något av lönestöden behöver en, tillsammans med hur den medför en nedsättning av arbetsförmågan, först vara identifierad och styrkt. Ofta tar det en viss tid att göra detta och att utreda personens förutsättningar i relation till en viss arbetsmiljö och vissa arbetsuppgifter 15. Arbetsförmedlingen driver ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att säkerställa att denna process, med bibehållen kvalitet i arbetet, ska ta så kort tid som möjligt. Tidig identifiering av är något som Arbetsförmedlingen sedan länge identifierat som ett viktigt område att fokusera på, bland annat genom att på eget initiativ arbeta med det som ett delmål inom ramen för genomförandet av strategin för funktionshinderspolitiken Personer med lönebidrag, tidig identifiering av samt teknikutveckling (Arbetsförmedlingens återrapportering 2013, ) 16 Arbetsförmedlingens återrapportering 2013: Myndighetens sektorsansvar för funktionshinderspolitiken,

23 Sida: 23 av 48 Givetvis behöver också en potentiell arbetsgivare identifieras och överenskommelse slutas med denna innan anställningen kan börja. Bland de olika formerna av lönestöd är det personer med trygghetsanställning som generellt sett varit inskrivna klart längst tid innan anställningens början. Mer än fyra av fem har en inskrivningstid över två år, och tendensen är att denna andel ökar något. Detta är troligen delvis en konsekvens av hur målgruppen för denna stödform är formulerad, där tonvikt läggs på personer med behov av omfattande och långvarigt stöd. En annan anledning kan vara att personer med hög grad av nedsättning i arbetsförmågan, som också bedöms kunna bli långvarig, påbörjar en trygghetsanställning efter anställning med ett annat lönestöd. Tabell 11 Antal unika individer som haft anställning med lönestöd någon gång under perioden. Inskrivningstid innan beslut helåren samt första tertialen Kön T Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel < 3 mån % % % % 3-6 mån % % % % 6-12 mån % % % % 1-2 år % % % % > 2 år % % % % Summa % % % % Källa: Arbetsförmedlingen Fördelningen av inskrivningstider är generellt sett ganska likartad bland personerna inom de övriga tre stödformerna. Ungefär hälften har en inskrivningstid på över två år, och cirka en av tio påbörjar sin anställning inom de första tre månaderna som inskrivna. Lönebidrag är den stödform där högst andel återfinns i den kortaste tidskategorin. En förändring kan noteras avseende personer med utvecklingsanställning. Sedan 2012 har andelen personer med längst inskrivningstid ökat samtidigt som övriga tidskategoriers andelar antingen varit oförändrade eller minskat. Där har istället andelen ökat från 40 procent 2012 till 47 procent under första tertialen Detta sker samtidigt som antalet personer med utvecklingsanställning kontinuerligt ökar. Förutsättningarna för lönestödet har också förändrats till följd av de två riktade satsningarna på utvecklingsanställningar hos Samhall AB. Av dessa riktar sig en, med start 2014, till personer i sysselsättningsfasen, vilket sannolikt spelat roll för

24 Sida: 24 av 48 sammansättningen av gruppen under första tertialen Tendensen går emellertid att observera längre bak i tiden, och kan därför vara konsekvens av även andra faktorer. Tabell 12 Antal unika individer som haft respektive lönestöd någon gång under perioden. Inskrivningstid innan beslut om lönestöd 2012, 2013 och första tertialen Lönebidrag Trygghetsanställning T T Antal < 3 mån 11% 11% 11% 3% 3% 3% 3-6 mån 7% 7% 7% 2% 2% 1% 6-12 mån 13% 13% 13% 3% 3% 3% 1-2 år 21% 21% 21% 11% 11% 10% > 2 år 49% 48% 48% 80% 81% 82% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Utvecklingsanställning Offentligt skyddat arbete T T Antal < 3 mån 9% 8% 7% 8% 8% 8% 3-6 mån 8% 9% 8% 6% 6% 6% 6-12 mån 17% 16% 15% 14% 14% 13% 1-2 år 26% 25% 23% 19% 20% 20% > 2 år 40% 43% 47% 52% 52% 54% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: Arbetsförmedlingen 2.9 Prioriterade grupper vid trygghetsanställning Trygghetsanställning är ett alternativ till anställning vid Samhall AB, och riktas alltså särskilt till personer med långvarigt behov av omfattande stöd i sin arbetssituation. För att säkerställa att personerna som tar del av lönestödet motsvarar den tilltänkta målgruppen har Arbetsförmedlingen särskilda mål för vilka egenskaper som bör gälla för de personer som anvisas trygghetsanställning. Under ett år ska 40 procent av de nyanställda med trygghetsanställning komma ur vissa prioriterade grupper, som också överensstämmer med de som gäller för anvisning till Samhall AB 17. De prioriterade grupperna inkluderar arbetssökande i sysselsättningsfasen (och bland dem främst unga under 30 år), personer med psykisk, allmänna och 17 Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2014

25 Sida: 25 av 48 specifika inlärningssvårigheter, förvärvad hjärnskada samt vissa kombinationer av olika ar som sammantaget bedöms ge ett långvarigt behov av omfattande stöd. Under helåret 2013 tillhörde 36,4 procent av de som påbörjade en trygghetsanställning dessa grupper. Efter första tertialen 2014 hade denna andel ökat marginellt, till 36,7 procent Källa: Arbetsförmedlingen

26 Sida: 26 av Individens behov och val av stödform 3.1. Bedömning av arbetsförmåga Att definiera och bedöma en individs arbetsförmåga kan ske på flera olika sätt och utgå från en mängd olika parametrar. Den grundläggande och huvudsakliga delen av Arbetsförmedlingens bedömning är hur en persons arbetsförmåga är i relation till en viss uppsättning arbetsuppgifter i en viss miljö. Individers arbetsförmåga kan därför bara ses i förhållande till en specifik situation. För att personer med ska kunna få ta del av de insatser som bäst motsvarar deras behov krävs därför att deras arbetsförmåga bedöms i relation till de aktuella förutsättningarna på en tänkbar arbetsplats. Detta är en omfattande och komplex process som bygger på individens kunskaper, kompetens, erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Arbetsförmedlingen kompletterar därför medicinska underlag med en individuell utredning som specifikt beaktar den arbetssökandes förutsättningar för olika arbeten. Ambitionen är att kartlägga och lyfta fram en persons starka sidor och utvecklingspotential i förhållande till kraven ett tilltänkt arbete ställer. Detta gäller oavsett huruvida det blir aktuellt med subventionerad anställning (eller andra former av stöd) eller ej. Genom olika insatser och aktiviteter skapas en helhetsbild av den arbetssökandes förutsättningar i en arbetssituation. Dessa kan omfatta bland annat samtal, självskattningar, tester och prövning på arbetsplats. Utredningen syftar också till att klargöra den enskildes förutsättningar i förhållande till flera olika typer av arbeten. De sammanfogade resultaten av underlagen är sedan utgångspunkten för planering och beslut. Därmed blir också bedömningen av individens arbetsförmåga en avgörande del för val av stödform. En viktig del av processen är arbetspraktik, där en bedömning görs av en individs deltagande i en given arbetsuppgift på en specifik arbetsplats. Eftersom denna bedömning endast gäller det aktuella sammanhanget, och inte bör generaliseras, kan det bli aktuellt med flera praktikplatser under processen fram tills arbetsförmågan är klargjord Arbetsanalys För att klargöra den arbetssökandes förmåga i relation till arbetsuppgifter och arbetsmiljö i en specifik arbets- eller studiesituation använder Arbetsförmedlingen en kvalitetssäkrad

27 Sida: 27 av 48 metod som går under namnet arbetsanalys. Metoden utgör ett strukturerat arbetssätt som underlättar för den arbetssökande, arbetsförmedlaren och arbetsgivaren att ta ställning till om arbetssituationen är lämplig utifrån personens arbetsförmåga. Arbetsanalys kan användas av arbetsförmedlare, SIUS-konsulenter och specialister. Genom en systematisk analys av arbetets krav vägda mot individens förutsättningar skapas en samlad bild av personens förmåga i den aktuella arbetssituationen. Detta görs utifrån ett antal fasta parametrar som syftar till att beskriva såväl individens förutsättningar som arbetets och arbetsmiljöns krav. Detta innebär att man för en viss parameter anger både i vilken utsträckning arbetet ställer krav på just detta, och i vilken utsträckning individen har förutsättningar att möta dessa krav. Parametrarna utgår från de övergripande kategorierna kunskap (exempelvis söka information ), psykosociala faktorer ( samarbeta med andra ), energi/självständighet ( hålla tidsramar ) och fysiska faktorer ( gå kortare/längre sträcka ). För samtliga dessa bedöms såväl individens förutsättningar som dess betydelse för den aktuella arbetsuppgiften. I tillägg till detta görs en liknande systematiserad bedömning gällande arbetsmiljön där exempelvis faktorer som arbetstider, tillgänglighet och arbetsrytm analyseras. Genom denna process skapas ett underlag inför anpassningsinsatser, utprovning av arbetshjälpmedel samt handlingsplan inför fortsatt handläggning. Arbetsanalysen är därmed en avgörande del av den samlade bedömning som ligger till grund för val av stödform/er. I samband med beslut används metoden och resultaten som underlag för beslut om lämplig subventionsnivå. Det är emellertid viktigt att notera att processen fram till bedömning av arbetsförmåga (och därmed subventionsgrad) till stor del präglas av en kontinuerlig dialog mellan arbetsförmedlare, arbetssökande och potentiell arbetsgivare. Denna dialog kan exempelvis leda fram till att anpassningar görs som förbättrar individens möjligheter att kunna utföra arbetet, något som också kan påverka subventionsgraden SIUS Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS, är ett individuellt stöd till arbetssökande med som medför nedsatt arbetsförmåga. Det utförs av en SIUS-konsulent med kompetens i introduktionsmetodik och ges till arbetssökande som är i behov av ett individuellt stöd för att finna, få och behålla eller återgå i arbete. Utformningen av stöd som ges via SIUS-konsulent utgår från metoden Supported Employment. Denna bygger på att all träning ska ske på den arbetsplats där personen ifråga är tänkt att befinna sig under sin anställning.

28 Sida: 28 av 48 Vägen fram till en anställning via SIUS börjar med att det görs en sökandeanalys. Denna syftar till att skapa en bild av vilken sorts arbete som kan bli aktuellt för individen. I analysen inkluderas bland annat personens tidigare erfarenheter och meriter tillsammans med förutsättningar och intresse för olika tänkbara arbeten. Utifrån vad som framkommit i sökandeanalysen påbörjas ackvirering av ett för individen anpassat arbete. Lämpliga företag kontaktas i syfte att finna en arbetsgivare som efter introduktion har möjlighet att anställa personen. När en sådan identifierats görs en mer specifik analys av förutsättningarna att utföra de specifika arbetsuppgifterna i den aktuella arbetsmiljön. Detta görs genom den kvalitetssäkrade metoden arbetsanalys, som beskrivits ovan. När förutsättningarna för arbete och formerna för stödet klarlagts påbörjas introduktionen på arbetsplatsen. Stödet ges både till arbetsplatsen och till den arbetssökande och utformas till innehåll och omfattning efter individens förutsättningar och arbetsgivarens krav på arbetets utförande. I vissa fall kan det bli aktuellt att SIUSkonsultenten arbetar sida vid sida med den arbetssökande under en tid. Den maximala tiden som stödet under introduktionsfasen får pågå är sex månader. Målet är att personen självständigt ska kunna fungera på arbetsplatsen och utföra arbetsuppgifterna så att arbetsgivaren kan tänka sig en anställning. Vid detta tillfälle ska introduktionen övergå i en anställning som vid behov kompletteras med lönestöd eller stöd i annan form, exempelvis personligt biträde och/eller arbetshjälpmedel. När en anställning kommer till stånd påbörjas uppföljningsfasen, som syftar till att underlätta för personer att behålla anställningen över tid. Uppföljningsstödet pågår under minst ett år. I de fall där behov av mer långsiktigt stöd bedöms finnas kan detta ges genom att fortsatt stöd erbjuds av medarbetare på arbetsplatsen eller genom stöd till personligt biträde. När lönestöd ska omprövas bistår även SIUS-konsulenten den ansvariga arbetsförmedlaren vid första omprövningstillfället.

29 Sida: 29 av 48 Tabell 13 Andel personer som under respektive period fått sitt första beslut om lönestöd som under samma period haft beslut om SIUS och första tertialen Andel Lönestöd T Lönebidrag 9% 9% 8% 5% Trygghetsanställning 6% 5% 4% 2% Utvecklingsanställning 5% 5% 9% 5% Offentligt skyddat arbete 2% 3% 2% 0% Andel av samtliga 7% 6% 6% 4% Källa: Arbetsförmedlingen Andelen personer som fått stöd genom SIUS under samma period som de haft anställning med respektive lönestöd för första gången är generellt sett stabil. SIUS är en insats som inte ges i en hög andel av de undersökta fallen. Detta är på flera sätt naturligt givet att en av grunderna för SIUS-konsulenternas arbetssätt är att man arbetar med få arbetssökande parallellt, och att stödet under perioder kan bli relativt intensivt gentemot en eller ett fåtal individer. På flera sätt har förutsättningarna för SIUS förändrats under den undersökta perioden, varför jämförelser över tid bör göras med viss försiktighet. Under 2013 introducerades exempelvis möjligheten att kombinera SIUS med utvecklingsanställning, vilket tycks givit ett tydligt avtryck på andelen under det året. Under perioden har också rutinerna kring beslut och anvisning förändrats. Samtidigt har SIUS generellt, alltså inte nödvändigtvis i relation till lönestöden, utökats till att omfatta fler arbetssökande än tidigare totalt sett Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen syftar till att underlätta för personer med att bland annat få och behålla en anställning, i många fall med lönestöd. Målet med stödet är att personen ska få samma förutsättningar på arbetsplatsen som övriga anställda. Utgångspunkten är att Arbetsförmedlingen får bevilja stöd i samband med anställning eller för behov som uppstår under dess första tolv månader. Vid anställning med lönestöd kan dock stöd till hjälpmedel lämnas så länge lönesubventionen pågår. Hjälpmedel är en av de typer av stöd eller anpassning som prövas innan en diskussion om eventuell lönesubvention påbörjas. I de fall hjälpmedlet behövs tillsammans med ett 19 Arbetsförmedlingen: Årsredovisning 2013,