För framtidens hälsa en ny läkarutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För framtidens hälsa en ny läkarutbildning"

Transkript

1 För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Betänkande av Läkarutbildningsutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:15

2 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad ) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2013 ISBN ISSN X

3 Till statsrådet Jan Björklund Regeringen beslutade den 20 oktober 2011 att tillkalla en särskild utredare för att lämna förslag till förbättringar av den svenska läkarutbildningen och allmäntjänstgöringen som sammantaget leder fram till läkarlegitimation (dir. 2011:96). Stefan Lindgren, professor i medicin vid Lunds universitet, förordnades till särskild utredare. Professor Stellan Sandler, Uppsala universitet, docent Karin Manhem, Göteborgs universitet, utredare Aija Sadurskis, Högskoleverket, utredare/sakkunnig ST-läkare Frida Nobel, Socialstyrelsen, handläggare/sakkunnig Kerstin Sjöberg, Sveriges Kommuner och Landsting, ordförande i utbildnings och forskningsdelegationen Eva Engström, Sveriges Läkarförbund, andre vice ordförande Emma Spak, Sveriges Yngre Läkares Förening, studerande Matti Eladhari, Ordförandekonventet för medicine studerande i Sverige, ämnesrådet Cecilia Halle, Socialdepartementet, departementssekreterare Anna Humble, Utbildningsdepartementet, har varit experter i utredningen. Under hösten 2012 har även Ulrika Axelsson Johnsson, Socialdepartementet, deltagit. Till sakkunniga utsågs forskarstuderande och f.d. utvärderaren Brita Bergseth, professor Nils Danielsen och professor Jörgen Nordenström. Utredningsarbetet har bedrivits med en ambition om stor öppenhet. Under hela processen har dialog förts med företrädare för såväl hälso- och sjukvården som patienter, lärosäten, studenter och myndigheter. Charlotte Elam, utredare, och Ingrid Schmidt, utredare, har varit sekreterare i utredningen. Helena Scarabin, jurist, har varit förordnad på deltid för att bistå utredningen i juridiska frågor och Pernilla Fexdal har på deltid bistått utredningssekretariatet med administrativt stöd.

4 Utredningen, som antagit namnet Läkarutbildningsutredningen, överlämnar härmed betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) till regeringen. Stockholm i mars 2013 Stefan Lindgren /Charlotte Elam Ingrid Schmidt

5 Innehåll Sammanfattning Summary Författningsförslag Uppdraget och dess genomförande Uppdraget Vägledande perspektiv Kort om tidigare reformer i utbildningen av läkare Utredningens aktiviteter och arbetssätt Läkaren i framtidens hälso- och sjukvård Inledning Kort om hälso- och sjukvårdsreformer under 1990-talet och framåt Aktuell utveckling inom hälso- och sjukvården Hälsan har förbättrats Öppna vårdformer utvecklas Patientens ställning i vården Utmaningar för framtiden Hälsoinriktningen i vården behöver stärkas Patient- och medborgarinflytandet behöver utvecklas och bemötandet förbättras Skillnader i hälsa och vård behöver minska

6 Innehåll SOU 2013: Patientsäkerheten fortsatt utveckling är angelägen Personalförsörjning i en internationaliserad värld Teamarbete och samverkan för en effektivare vård och omsorg Läkaren i hälso- och sjukvården och i kunskapssamhället Internationellt perspektiv på utvecklingen av läkarutbildning Sammanfattande reflektioner Vägen till läkaryrket en nulägesbeskrivning Några fakta om läkarutbildningen, allmäntjänstgöringen och läkarnas fortsatta lärande Behörighet, legitimation och lämplighet Behörighet till läkarutbildningen Avskiljande från läkarutbildningen Särskilt förordnande begränsad behörighet att utöva läkaryrket Legitimation full behörighet att utöva läkaryrket Internationell rörlighet och behörighet inom EU/EES Behörighet för läkare från tredjeland Styrning genom mål och resurser Mål för läkarexamen Mål för allmäntjänstgöringen (AT) Finansiering av läkarutbildningen Dimensioneringen av allmäntjänstgöringen (AT) Kvalitetsgranskning, tillsyn och uppföljning Kvalitetssäkring av läkarutbildningen Uppföljning av allmäntjänstgöringen (AT) Exempel på uppföljningar som genomförs av andra aktörer Vad vet vi om läkarutbildningens och allmäntjänstgöringens kvalitet?

7 SOU 2013:15 Innehåll Pågående utveckling inom programmen några iakttagelser Behov av förändringar Utredningens sammanfattande reflektioner Förslag om en förnyad läkarutbildning Några utgångspunkter Förslag om utbildningens omfattning och krav för legitimation Huvudsakliga skäl för förslaget Nya mål för den legitimerade läkarens kompetens Nytt mål om etiska principer i sjukvård och forskning Nytt mål om socialt ansvarstagande Två nya mål om förhållanden i hälso- och sjukvården Två nya mål om medicinskt beslutfattande Nytt mål om kommunikation och bemötande Nytt mål om medarbetarskap och ledarskap Modifierat och delvis nytt mål om förbättringsarbete och forskning Kommentarer till förslag om modifieringar i mål om lärande, professionellt och hälsofrämjande förhållningssätt Om läkarutbildningens vetenskapliga förankring Behörighet och kvalitetssäkring Utredningens sammanfattande reflektioner

8 Innehåll SOU 2013:15 5 Lärandet i vårdens verksamheter överväganden och förslag Inledning och utgångspunkter Läkarstudenten i vården Arenor för verksamhetsintegrerat lärande Fokus på öppna vårdformer i stället för slutna Långa sammanhängande perioder av verksamhetsintegrerat lärande Klinisk erfarenhet vid legitimationstillfället Preciserade mål för professionell kompetens Handledning av studenter i vårdens verksamheter Prövning av kompetens examinationens roll Ny struktur nya krav på kompetens Olika kunskapsformer kräver olika examinationsformer Gemensamt ansvarstagande för utbildningen i praktiken Möjligheter med ett nytt ALF-avtal Ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen Sammanfattande reflektioner Alternativa överväganden för utbildningens omfattning, struktur och krav för legitimation Behåll nuvarande struktur men vidta åtgärder för att säkerställa hög kvalitet under allmäntjänstgöringen En sexårig högskoleutbildning med sista året i vårdens verksamheter Utredningens sammanfattande bedömning av de alternativa modellerna

9 SOU 2013:15 Innehåll 7 Övriga överväganden Möjligheter att arbeta inom sjukvården under studietiden Introduktion till den svenska sjukvården Stöd till genomförandet av utredningens förslag Övriga förslag och övergångsbestämmelser Förslag till ändrade regler för studiestödet Utgångspunkter Nuvarande bestämmelser Ändrade regler överväganden och förslag Ikraftträdande och övergångsbestämmelser gällande läkarexamen Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och ändringar gällande allmäntjänstgöringen (AT) Konsekvenser av förslagen Inledning Konsekvenser för patienterna Konsekvenser för de blivande läkarna Studiestöd Studenternas ekonomiska trygghet vid sjukdom och arbetslöshet Kostnader i samband med utbildningen och övriga konsekvenser Konsekvenser för vissa studenter med examen från ett annat EU/EES-land med krav på praktisk tjänstgöring Särskilt förordnande att utöva yrket för personer med läkarexamen Konsekvenser för läkare med utbildning från tredjeland EU-rättsliga konsekvenser Ekonomiska konsekvenser för staten

10 Innehåll SOU 2013: Konsekvenser för ersättningen till landstingen Konsekvenser för lärosätenas anslag Kostnader för studiestödssystemet Konsekvenser för sjukvårdshuvudmännen Konsekvenser för jämställdheten och för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen Konsekvenser för små företag Övergripande samhällsekonomiska konsekvenser Litteratur och referenslista Bilagor Bilaga 1 2 Kommittédirektiv Bilaga 3 Vetenskap, läkekonst och läkarutbildning ett historiskt perspektiv Bilaga 4 Klinisk handledning under läkarutbildningen Bilaga 5 The Renewal of Undergraduate Medical Education in Sweden Seminarium om en förnyad läkarutbildning Bilaga 6 Frågor till olika intressenter Bilaga 7 Krav för behörighet i några länder inom EU/EES

11 Sammanfattning Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen: Att läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier (360 högskolepoäng) och att studenten vid examen ska visa sådan kunskap och förmåga som fordras för att få behörighet som läkare. Att läkarexamen, utan ytterligare krav på praktisk tjänstgöring, ska utgöra underlag för legitimation, och att ordningen med allmäntjänstgöring (AT) efter examen upphör. En ny examensbeskrivning införs som i högre utsträckning än tidigare betonar vetenskaplig och professionell kompetens och förmåga till medicinskt beslutsfattande. Förslagen skapar förutsättningar för en sammanhållen utbildning med tydlig vetenskaplig förankring och genomtänkt progression, det vill säga att kunskaper och kliniska färdigheter kontinuerligt breddas och fördjupas. För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Vi har valt att ge betänkandet titeln För framtidens hälsa en ny läkarutbildning. Genom att lyfta fram begreppet hälsa vill vi fästa uppmärksamheten på det övergripande syftet med utbildningen av läkare. Läkarutbildningen ska vara en vetenskapligt förankrad yrkesutbildning som tränar studenternas professionalitet och samtidigt stimulerar deras intresse för medicinsk forskning och framtida utveckling av sjukvården. Utredningen betonar betydelsen av förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för enskilda och olika 11

12 Sammanfattning SOU 2013:15 grupper, ur ett såväl nationellt som globalt perspektiv. Vi bedömer att den framtida läkarrollen innebär ett ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i samverkan med andra aktörer. Utredningen tar samhällsansvar genom att utgå från samhällets långsiktiga behov och betonar vikten av ett systemperspektiv på utbildningen och den framtida läkarrollen. Förslagen är väl förankrade i den internationella utvecklingen av utbildningar inom vård och medicin. Morgondagens läkare ska kunna arbeta och forska såväl i Sverige som i andra länder. Förslagen har också tydlig koppling till övriga faser i läkarnas livslånga lärande. Betänkandets titel knyter an till våra utgångspunkter i utredningsarbetet. Dessa har utgjorts av de nationella målen i lagstiftningen för hälso- och sjukvården, för folkhälsopolitiken och för högre utbildning. Detta har inneburit att vi prioriterat: patient- och medborgarperspektiv med fokus på hälsa och god vård, studentperspektiv med fokus på en utbildning av hög kvalitet. Vidare har vi tagit intryck av den internationella utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystem och medicinsk utbildning. Utredningens analys av nuläget Vi har vinnlagt oss om att belysa dagens situation vad gäller såväl utvecklingen inom hälso- och sjukvården som de olika stegen fram till läkarlegitimation. Bakgrundsmaterial har tagits fram inom flera områden, bland annat vad gäller den historiska utvecklingen av läkarrollen och läkarutbildningen, och förhållanden som rör studenternas lärande inom vårdens verksamheter. Från de myndigheter, organisationer och intressentgrupper som utredningen samrått med har värdefulla synpunkter och uppgifter inhämtats. Utifrån analysen av dagens situation konstaterar utredningen att: läkarutbildningen tydligare behöver ta sin utgångspunkt i de framtida globala behoven i hälso- och sjukvården, den medicinska forskningen och det övergripande kunskapssamhället, med syfte att främja studenternas lärande behöver vägen fram till legitimation i högre grad präglas av progression och integration av basvetenskaper och kliniska vetenskaper, 12

13 SOU 2013:15 Sammanfattning det är angeläget att hälso- och sjukvården prioriterar lärande och vetenskaplig förankring i verksamheterna. Sedan läkarutbildningen senast var föremål för statens översyn har hälso- och sjukvården genomgått betydande förändringar. Dessa omfattar bland annat den demografiska utvecklingen, sjukdomspanoramat och vårdens organisation i kombination med en allt snabbare kunskapsutveckling. Också högskolan har genomgått stora förändringar och lärosätena har i dag större möjligheter än tidigare att styra på vilket sätt verksamheten utformas. Målen för läkarexamen, och därmed läkarprogrammen, behöver på ett tydligare sätt ta sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdens, den medicinska forskningens och det övergripande kunskapssamhällets behov. Samverkan och kommunikation mellan lärosätena och sjukvården behöver stärkas för att de ska kunna hantera de framtida gemensamma utmaningarna, till exempel när det gäller kursmål och examination. Progression är centralt inom all utbildning. I dagens struktur för läkarutbildningen med krav på minst 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) efter läkarexamen, finns en risk att viktig träning i centrala färdigheter skjuts upp och inte tydligt bygger på de kunskaper och färdigheter studenten fått fram till examen. Den långa tjänstgöringsperioden efter examen har på många sätt bedömts vara värdefull, men kvaliteten över landet förefaller ojämn, och kopplingen mellan målen för läkarexamen och målen för AT är oklar. Vi menar att AT tjänat ut sin roll och redogör i betänkandet för flera skäl till detta. Sex år till examen och legitimation Utredningen föreslår att läkarexamen totalt ska omfatta sex års studier (360 hp) och att studenten vid examen ska visa sådan kunskap och förmåga som fordras för att få behörighet som läkare. Utredningen föreslår därför nya mål i examensbeskrivningen. Vi föreslår också att läkarexamen, utan krav på ytterligare utbildningsmoment eller praktisk tjänstgöring efter examen, ska utgöra underlag för legitimation. Följaktligen inbegriper utredningens förslag att den nuvarande strukturen med allmäntjänstgöring efter examen upphör. Detta innebär att de lärosäten som har tillstånd att utfärda läkarexamen ansvarar för att studenterna vid examen har 13

14 Sammanfattning SOU 2013:15 den kompetens som krävs för att självständigt utöva yrket. Utöver de specifika målen för läkarexamen ska studenten också nå de mål som finns i högskolelagen för utbildning på så kallad avancerad nivå. Läkarutbildning ska planeras och genomföras med fokus på den kompetens en student ska ha uppnått vid examen och vid legitimationstillfället. Vi menar därför att basvetenskaper och kliniska vetenskaper i högre grad måste integreras för progressionen i studenternas lärande ska främjas, det vill säga en successivt ökande svårighetsgrad i träningen av deras kliniska kompetens. Tidigt i utredningsarbetet identifierades följande principer som särskilt väsentliga för en modern läkarutbildning: progression genom hela utbildningen med ett tydligt systemperspektiv och fokus på läranderesultat, integrering av basvetenskaper, kliniska vetenskaper och träning i klinisk färdighet genom hela utbildningen, fokus på professionell utveckling, vetenskapligt förhållningssätt, interprofessionellt teamarbete och förmåga att medverka i förbättringsarbete, socialt ansvarstagande med inslag av globala perspektiv, studentaktiverande lärandemetoder, examination för att dokumentera uppnådd professionell kompetens och fortlöpande formativ utvärdering så att varje student uppnår sin individuella utvecklingspotential, långa sammanhängande perioder av verksamhetsintegrerat lärande för att möjliggöra träning av professionella färdigheter, möjligheter till breddning och fördjupning på individbasis. 14

15 SOU 2013:15 Sammanfattning Lärosätena ansvarar för och har frihet att styra utbildningsprocessens utformning. På vilket sätt utbildningen planeras har emellertid stor betydelse för studenternas möjligheter att vid examen ha uppnått de förväntade läranderesultaten. Detta, menar vi, innebär bland annat att den kliniska träningen bör introduceras tidigt i utbildningen och på allvar integreras med de teoretiska utbildningsmomenten. De delar av utbildningen som är verksamhetsintegrerade kommer att vara avgörande för kvaliteten, i kombination med användningen av vetenskapligt förankrade bedömningsoch examinationsmetoder. Alla moment av verksamhetsintegrerat lärande ska ingå i kurser, med tydliga mål och examination som ger studenterna återkoppling på deras professionella utveckling. Förslaget får till följd att kravet på allmäntjänstgöring (AT) efter examen upphör. Hela den blivande läkarens väg fram till behörighet inordnas i högskolans system för kvalitetsuppföljning och därmed blir ansvaret för kvaliteten tydligare. Med förslaget lägger vi särskild tonvikt på medicinskt beslutsfattande och träning av kliniska färdigheter. Utredningen framhåller betydelsen av att den kompetens och erfarenhet 15

16 Sammanfattning SOU 2013:15 som byggts upp för AT kan komma landstingen och universiteten till godo i den nya läkarutbildningen. Samverkan kring utvecklingen av goda arenor för verksamhetsintegrerat lärande är nödvändig. Andra alternativ som övervägts Vi har övervägt tänkbara alternativa modeller för vägen till legitimation. Två av dessa är: Bevara den nuvarande strukturen med krav på allmäntjänstgöring (AT) efter examen men vidta åtgärder för att säkra kvaliteten. En sexårig läkarutbildning som krav för legitimation enligt principerna för utredningens huvudförslag men med sista året särskilt avsatt för klinisk träning i vårdens verksamheter. Utredningens samlade bedömning är att dessa alternativa modeller innebär förbättringar i vissa avseenden, men inte skapar de förutsättningar för förändring som är nödvändiga för en ändamålsenlig och fullt ut kvalitetssäkrad läkarutbildning. Vi menar att av de viktigaste principerna för en läkarutbildning anpassad för behoven i framtidens hälso- och sjukvård är att den bygger på tydlig progression. Ansvaret och svårighetsgraden i de blivande läkarnas träning ska öka successivt för att deras lärande ska främjas. Med lärosätena som ansvariga för utbildningens kvalitet fram till examen och legitimation omfattas hela vägen till behörighet för yrket av högskolans krav på vetenskaplig förankring. Detta ger i sin tur förbättrade förutsättningar för genomtänkt progression. Nya mål med betoning på professionella kompetenser och vetenskaplig förankring Utredningen föreslår flera nya, respektive modifierade, mål för läkarutbildningen. Betoningen ligger på centrala professionella kompetenser, som förmåga att kommunicera, socialt ansvarstagande, samarbetsförmåga och förmåga att delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Globalt perspektiv och ett hälsofrämjande förhållningssätt är andra aspekter som lyfts fram. Syftet med den nya examensbeskrivningen är dels att lyfta fram relevanta professionella kompetenser, dels att tydligare anknyta till 16

17 SOU 2013:15 Sammanfattning målen för god vård. Förslaget innehåller fler mål jämfört med tidigare, något som utredningen bedömer kunna underlätta både utformning av läkarprogrammen, examination och framtida extern kvalitetsgranskning. Innehållet på detaljnivå i läkarutbildningen måste hållas aktuellt och fortlöpande förnyas, omprövas och utvecklas. Det är därför inte ändamålsenligt att för en hållbar läkarutbildning föreslå mål i examensbeskrivningen av en sådan detaljeringsgrad att de riskerar att snabbt bli inaktuella. Vi förordar därför att lärosätena, i samverkan med varandra och tillsammans med företrädare för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen och de professionella organisationerna, beskriver mål i en högre detaljeringsgrad och fortlöpande omprövar dem. På motsvarande sätt vill vi stimulera till samverkan kring utveckling av examinationsmodeller och examinationsuppgifter. Eftersom utredningens förslag innebär att läkarexamen kommer att utgöra grunden för behörighet och för Socialstyrelsens utfärdande av legitimation, har flera av de nya målen i examensbeskrivningen fokus på medicinskt beslutsfattande. Några exempel är att studenten för läkarexamen ska: visa fördjupad förmåga till professionellt bemötande gentemot patienter och deras närstående med respekt för patientens integritet, behov, kunskaper och erfarenheter, visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd, visa fördjupad förmåga att ur ett patofysiologiskt och psykosocialt perspektiv självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden och i samverkan med patienten handlägga dessa, visa förmåga till ledarskap och interprofessionellt samarbete, såväl inom hälso- och sjukvården som med professioner inom andra delar av samhället, visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Förslaget till ny examensbeskrivning syftar också till att underlätta framtida nationella kvalitetsutvärderingar. 17

18 Sammanfattning SOU 2013:15 Undervisning och lärande i vårdens verksamheter Vårdens utveckling med minskat antal vårdplatser på sjukhus, en allt äldre befolkning samt ökade krav på kvalitet och patientsäkerhet innebär utmaningar för verksamhetsförlagda delar av utbildningen. Primärvården och akutsjukvården är därför allt viktigare arenor för studenternas träning för att kunna nå flera av de mest centrala målen i examensbeskrivningen och för utvecklingen av deras kliniska kompetens. I olika delar av landet pågår också en utveckling mot att i större utsträckning använda första linjens sjukvård i samband med undervisning och lärande i vården. Utredningen förordar längre sammanhållna perioder av verksamhetsintegrerat lärande för att tydligt prioritera klinisk träning och bedömning av den professionella kompetensen, liksom förmågan till samverkan med andra yrkeskategorier i vården. Längre perioder av träning av kliniska färdigheter i vården möjliggör dessutom att intresset för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete uppmuntras och kan tas till vara. Vårdverksamheter som erbjuder goda förutsättningar för studenternas lärande kan påverka valet av framtida yrkesinriktning och specialiseringstjänstgöring. Kontinuerlig bedömning av studenternas utveckling Våra förslag innebär att studenten vid examen ska visa sådan kunskap och förmåga som fordras för behörighet som läkare. Lärosätena kommer därmed att ansvara för att säkra att studenterna når en sådan grad av självständighet att examen kan ligga till grund för Socialstyrelsens utfärdande av legitimation. Vi betonar därför att användningen av olika examinationsformer behöver utvecklas, särskilt bedömning av studenternas förmåga till kliniskt beslutsfattande och annan professionell kompetens, exempelvis bemötande och kommunikation. De kunskaper och färdigheter som en nylegitimerad läkare behöver ska utgöra miniminivån för vad en student förväntas ha visat vid examen. Med förslaget vill vi även stimulera en utveckling mot att utbildningen ger varje student möjlighet att nå sin individuella potential. 18

19 SOU 2013:15 Sammanfattning Källa: Omarbetad efter Lancetkomissionen Undervisning och examinationsformer ska ta sin utgångspunkt i studenternas förväntade läranderesultat, det vill säga vad en student ska kunna vid examen, snarare än i ett traditionellt ämnesbaserat upplägg. Mot bakgrund av behoven i samhället, den förväntade kompetensen hos den legitimerade läkaren och examinationen formas den lärandemiljö som ska stödja studenternas arbete med att uppnå målen. Detta systemperspektiv på läkarutbildningen sammanfattas i Figur 2 ovan och är centralt för våra förslag. Goda examinationsformer, kontinuerlig bedömning av studenternas prestationer och fortlöpande återkoppling ger, enligt utredningen, trygghet åt de studerande i deras kommande yrkesroll. Utredningen ser att samverkan mellan universiteten och landstingen är nödvändig för att skapa förutsättningar för detta. Om lärande i vården och introduktion i yrket Det är nödvändigt att se läkarutbildning som ett livslångt lärande från första dagen på läkarprogrammet till slutet av den yrkesverksamma perioden. Förutsättningarna för studenternas lärande i vården behöver stärkas, och vi förslår att sjukvårdshuvudmännens medverkan i medicinsk utbildning tydliggörs i hälso-och sjukvårdslagen (HSL). De olika faserna i det livslånga lärandet bör planeras så att de bygger vidare på varandra. Detta, menar vi, är särskilt angeläget för 19

20 Sammanfattning SOU 2013:15 den första tiden efter legitimation. Den framtida läkarrollen påverkas även av ökande global rörlighet hos patienter, befolkning och hälso- och sjukvårdspersonal. Med en genomtänkt och individanpassad introduktion i sjukvården förbättras patientsäkerheten och kvaliteten i vården. Detta gäller inte minst den stora gruppen läkare med utländsk examen och svensk legitimation. Samtidigt är det viktigt att framhålla att introduktionen också behöver ses som en möjlighet för lärande i vården, genom kunskap från dem som nyligen genomgått utbildningen i Sverige och från läkare med erfarenhet från vårdverksamheter i andra länder. Sjukvårdshuvudmännen, Socialstyrelsen, lärosätena och de professionella organisationerna bör gemensamt ta ställning till hur introduktion till arbete i hälso- och sjukvården kan utvecklas och utformas. Vi menar att det är angeläget att introduktionen är flexibel och kan anpassas utifrån den enskilda läkarens tidigare kunskaper, erfarenheter och behov. Lärande i vården är centralt, och ytterst är det verksamhetschefens ansvar att den aktuella arbetsplatsen utvecklas till en god lärandemiljö. Delaktighet, kompetensutveckling och ett engagerat ledarskap utgör hörnpelare för att skapa en lärandemiljö på en arbetsplats. Samtidigt visar erfarenheter att lärandet inom hälsooch sjukvården inte är enkelt. I det vardagliga arbetet kan det vara svårt att prioritera tid till reflektion i syfte förändra och förbättra. Stöd till genomförandet Förslagen om förändrad omfattning av läkarexamen och anpassade krav för legitimation, i kombination med de nya målen, ställer krav på intensifierat utvecklingsarbete inom de universitet som i dag har tillstånd att utfärda läkarexamen. Det kan handla om bland annat förändringar av kursplaner, utvecklade examinationsmetoder samt fortlöpande omvärldsanalys i nära samverkan med företrädare för hälso- och sjukvården. Ett såväl nationellt som globalt perspektiv är i detta sammanhang angeläget. Utmaningen ligger i att enas om vad som bör prioriteras för den blivande läkaren, och att fokusera på lärande med inriktning på kompetens, förståelse och sammanhang. Vi menar att staten bör stödja införandet av den nya läkarutbildningen, och föreslår att regeringen tillsätter en samrådsgrupp som får till uppgift att ta fram en strategi med syfte att främja samverkan mellan lärosäten, landsting och andra intressenter. 20

21 SOU 2013:15 Sammanfattning Konsekvenser av förslagen Våra förslag är inriktade på att skapa en läkarutbildning som bättre stämmer överens med hälso- och sjukvårdens, den medicinska forskningens och kunskapssamhällets framtida behov. De nya målen för läkarexamen med ökad betoning på centrala professionella kompetenser och kunskap om kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, bör på sikt bidra till en säkrare och mer effektiv hälsooch sjukvård. Även de ökade förutsättningarna för en snabbare väg till specialistläkare bör kunna vara kostnadsbesparande för staten och samhället. Patienter och sjukvårdshuvudmän Den nya utbildningen kommer att ha en rad fördelaktiga konsekvenser för såväl patienterna som för sjukvårdshuvudmännen. De nya målen lyfter fram kommunikativ förmåga, vetenskapligt förhållningsätt och kunskap om patientsäkerhet och kvalitet i hälsooch sjukvården. Med lärosätenas ansvar för utbildningen fram till examen och legitimation ökar förutsättningarna för en vetenskapligt förankrad utbildning av hög kvalitet, hela vägen fram till behörighet för yrket. Förslagen förutsätter samtidigt att samverkansformerna mellan hälso- och sjukvård och lärosäten utvecklas och intensifieras. Vi menar också att det är angeläget att den handledarkompetens som i dag finns inom sjukvården tas till vara när nya arenor för studenternas lärande utvecklas. Utredningens förslag innebär att landstingens skyldighet att tillhandahålla tjänster för AT upphör. Inledningsvis kan förslagen få vissa konsekvenser inom de verksamheter där AT-läkarna utgjort en viktig resurs. De blivande läkarna De blivande läkarnas rättssäkerhet har varit en viktig utgångspunkt för arbetet. Utan krav på allmäntjänstgöring efter examen kommer studenterna att i högre grad än i dag kunna förutsäga när de kan erhålla legitimation. Förslaget innebär att kraven för läkarexamen ökar i omfattning men att den sammanlagda tiden fram till legitimation minskar. 21

22 Sammanfattning SOU 2013:15 Utredningen bedömer att förslaget uppfyller minimikraven för läkarutbildning i det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer). Efter sex års utbildning och legitimation kan därmed en svensk läkare påbörja specialiseringstjänstgöring i ett annat land inom EU/EES. Detta medför att läkare med svensk examen får likvärdiga förutsättningar till en internationell karriär, jämfört med studenter inom de flesta andra EU/EES-länder och på flera andra håll i världen. För en läkarstudent som följer den normala studiegången och har fullt studiemedel kommer skuldsättningen att öka något. Vi bedömer att förslagen endast i liten utsträckning påverkar läkarstudenternas ekonomiska trygghet vid sjukdom och arbetslöshet, jämfört med i dag. 22

23 Summary The Inquiry on Medical Education in Sweden proposes the following changes in medical education: That the degree of Master of Science in Medicine (MSc Medicine) be extended by one term to include six years of study (360 higher education credits) and that for the degree, the student must demonstrate the knowledge and skills required for full registration as a doctor of medicine (MD). That the Master of Science in Medicine should form the basis of the licence to practise without a period of further mandatory practical service and that the system with the internship after the degree is to be abolished. A new qualification descriptor that more extensively than previously emphasises scientific and professional skills and the capacity for medical decision-making. The proposals create the conditions for a coherent programme with a clear scientific basis and well-considered progression; i.e., where knowledge and clinical skills are continually broadened and deepened. In 2011, The Swedish Government appointed a one-man inquiry on the renewal of medical education in Sweden. According to its terms of reference, the scope for review is all medical education and training preceding the licence to practise. To qualify for a licence to practise, doctors must currently (2013) complete a mandatory internship (allmäntjänstgöring /AT) following their degree. 23

24 Summary SOU 2013:15 Promoting health in the future new medical education We have chosen to give the report the title Promoting health - medical education for the future. By highlighting the concept of health, we want to draw attention to the overarching objective of education for practising doctors of medicine. Medical education must be a scientifically-based professional education that trains students professionalism, while simultaneously stimulating their interest in medical research and the future development of the health and medical services. The Inquiry stresses the importance of an understanding of the conditions in society that affect the health of individuals and different groups, from both a national and a global perspective. We consider that the future role of the doctor will include a greater focus on health-promotion and illness-prevention efforts in collaboration with other actors. The Inquiry takes social responsibility by adopting society s long-term needs as its point of departure and emphasises the importance of a systems perspective on medical education and the future role of the doctor. Its proposals are strongly based on international developments in education within health care and medicine. Tomorrow s doctors must be able to work and undertake research both in Sweden and in other countries. The proposals are also clearly linked to other phases in the life-long learning of doctors. The title of the report relates to our points of departure in working with the Inquiry. These have comprised the national objectives in the legislation for the health and medical services, for public health policy and for higher education. This has meant that we have given priority to: the patient and citizen perspective, with a focus on health, and good care, the student perspective, with a focus on education of a high quality. We have also been influenced by international developments in health and medical care systems and medical education. 24

25 SOU 2013:15 Summary The Inquiry s analysis of the present situation We have made an effort to throw light on today s situation, both with regard to developments within the health and medical services and the various stages leading to the licence to practise. Background material has been collected from several areas, including material regarding the historical development of the doctor s role and medical education, and conditions affecting students learning within the various sectors of the health and medical services. Valuable viewpoints and information have been gained from the agencies, organisations and interest groups that the Inquiry has consulted. Based on an analysis of the present situation, the Inquiry finds that: medical education needs to be more clearly based on future global needs in health and medical services, medical research and the overall knowledge society, in order to promote student s learning, the path towards the licence to practise medicine needs to be more extensively characterised by progression and the integration of basic sciences and clinical sciences, it is important that the health and medical services prioritise learning and the scientific basis of their activities. Health and medical services have undergone considerable changes since medical education was last the object of central government review. These include demographic developments, the disease panorama and the organisation of health and medical services in combination with an increasingly rapid growth in knowledge. Universities and other higher education institutions (HEIs) have also undergone major reforms and HEIs now have more scope than previously to govern the way in which their activities are to be shaped. Learning outcomes for the Master of Science in Medicine and thus for medical programmes need to be more clearly based on the needs of the health and medical services, medical research and the knowledge society as a whole. Cooperation and communication between HEIs and the health care sector need to be strengthened to be able to deal with future common challenges, such as those relating to course learning outcomes and examinations. 25

26 Summary SOU 2013:15 Progression is of key importance in all education. In the structure of today s medical education, with the requirement of at least 18 months of internship after the Master of Science degree, there is a risk that important training in key skills is postponed and does not clearly build on the knowledge and skills that the student acquired before gaining the degree. The long period of internship after the degree has been considered to be valuable in many ways, but standards across the country appear to have been uneven and the link between the objectives of the Master of Science in Medicine and those of internship is unclear. We believe that internship has become redundant and give several reasons for this in the report. Six years for a degree and licence to practise The Inquiry proposes that the Master of Science in Medicine include a total of six years of study (360 higher education credits) and that for the degree, the student must demonstrate the knowledge and skills required for full registration as a doctor of medicine. The Inquiry therefore proposes new learning outcomes in the qualification descriptor. We also propose that the Master of Science in Medicine provide the basis for the licence to practise, without requiring further training stages or practical service after the degree. As a consequence of this, the Inquiry s proposals include phasing out the current structure for internship after the degree. This means that the HEIs that are authorised to award the Master of Science in Medicine will be responsible for students having the skills required to be able to independently exercise their profession when they gain their degrees. Apart from the specific learning outcomes for the Master of Science in Medicine, the student must also achieve the learning outcomes of the Higher Education Act pertaining to education at the second level. Medical education must be planned and implemented with a focus on the skills that a student must have achieved when awarded the degree and a licence to practise. We therefore believe that basic sciences and clinical sciences must be more extensively integrated to promote the progression of student s learning, i.e. a gradual increase in the degree of difficulty in the training of their clinical skills. 26

27 SOU 2013:15 Summary The following principles of particular importance for modern medical education were identified at an early stage of the Inquiry s work: progression throughout the entire programme with a clear systems perspective and focus on learning results, integration of basic sciences, clinical sciences and the training of clinical skills throughout the entire programme, a focus on professional development, a scientific approach, interprofessional teamwork and the ability to participate in improvement efforts, the taking of social responsibility, marked by a global perspective, student-activating learning methods, examinations in order to document the professional skills acquired and continual formative evaluation, in order to enable each student to achieve his or her individual development potential, long consecutive periods of integrated clinical learning to enable training of professional skills, opportunities for more extensive and in-depth studies on an individual basis. 27

28 Summary SOU 2013:15 The higher education institutions are responsible for, and are free to govern the design of the educational process. The way in which the programme is planned is, however, of great importance for studentsʼ ability to have achieved the expected learning outcomes when they are awarded their degrees. This, we believe, means that clinical training should be introduced at an early stage in the programme and be seriously integrated into the theoretical parts of the programme. The parts of the programme that comprise integrated clinical training will be crucial for quality, in combination with the use of scientifically-based assessment and examination methods. All parts of the integrated clinical training are to be included in courses, with clear learning outcomes and examinations that provide students with feedback on their professional development. One consequence of the proposal is that the requirement for internship after the degree will cease to apply. The entire process towards a prospective doctor s full registration will be integrated into the HEI s system for quality follow-up and responsibility for quality will thus become clearer. With this proposal, we place particular emphasis on medical decision-making and the training of 28

29 SOU 2013:15 Summary clinical skills. The Inquiry stresses the importance of enabling the skills and experience built up in connection with the internship system to be made use of to benefit county councils and universities in the new medical education. Cooperation on the development of good arenas for integrated clinical training will be necessary. Other alternatives that were considered We have considered some possible alternative models for the process leading to licence to practise. Two of these are: maintaining the present structure with the requirement for internship after the degree, but taking measures to ensure quality, a six-year medical education as a requirement for a licence to practise according to the principles of the Inquiry s main proposals but specifically allocating the final year for clinical training in different sectors of the health and medical services. The Inquiry s overall assessment is that these alternative modules lead to improvements in certain respects, but do not create the conditions for change that are necessary for an appropriate and fully quality-assured medical education. We argue that some of the most important principles for medical education that is adapted to the needs of the health and medical services in the future, are based on clear progression. Responsibility and the level of difficulty of the prospective doctor s training must increase successively in order to promote their learning. By making the HEIs responsible for the quality of medical education up until the higher education qualification and the licence to practise, the entire process leading up to the full registration as a doctor of medicine is covered by the HEI s requirements for a scientific basis. This, in turn, provides better conditions for well-considered progression. New learning outcomes with the emphasis on professional skills and a scientific basis The Inquiry proposes several new or modified learning outcomes for medical education. The emphasis lies on core professional skills, such as the ability to communicate, social responsibility, 29

30 Summary SOU 2013:15 capacity for cooperation and the ability to participate in research and development work. A global perspective and a health-promoting approach are other aspects that have been highlighted. The aim of the new qualification descriptor is, on the one hand, to highlight relevant professional skills and on the other, to relate more clearly to the objectives for good care. The proposal contains more learning outcomes than previously, which the Inquiry considers may be able to facilitate both the design of medical education programmes, examinations and future external quality control. The content of medical education programmes at the detailed level must be kept up-to date and be continually renewed, reviewed and developed. It is thus not appropriate, for a sustainable medical education, to propose learning outcomes in the qualification descriptor that are at such a detailed level that they risk rapidly becoming out of date. We therefore propose that the HEIs, in cooperation with each other and together with representatives of the health and medical services, the National Board of Health and Welfare and the professional organisations describe the learning outcomes at a more detailed level and that they regularly review them. Likewise, we want to encourage cooperation on the development of examination formats and examination tasks. Since the Inquiry s proposals mean that the Master of Science in Medicine will form the basis of the licence to practise issued by the National Board of Health and Welfare and thus of the full registration, several of the new learning outcomes in the qualification descriptor focus on medical decision-making. Some examples of these learning outcomes for the degree of Master of Science in Medicine are that the student shall demonstrate: a deeper capacity for professional conduct and approach vis-àvis patients and their close relatives, with respect for the patient s integrity, needs, knowledge and experience, the ability to independently diagnose and initiate treatment of acute, life-threatening conditions, a deeper capacity, from a pathophysiological and psychosocial perspective, to independently diagnose the most common illnesses and together with the patient, deal with these, 30

31 SOU 2013:15 Summary the capacity for leadership and interprofessional cooperation, both within the medical and health services and with professions from other sectors of society, the ability to initiate, take part in and implement improvement efforts and show the skills that are required to participate in research and development work. The proposal for a new qualification descriptor also aims at facilitating future national quality evaluations. Teaching and learning in the various sectors of the medical and health services Developments in health and medical services, with a reduction in the number of hospital beds, an increasingly ageing population, and greater demands for quality and patient safety entail challenges for the parts of medical education programmes that are based in the health and medical services. Primary and emergency care services are therefore increasingly important arenas for students training to achieve many of the most core learning outcomes in the qualification descriptor and for the development of their clinical skills. There is also a trend in different parts of the country towards the increasing use of the front line of the health care system in connection with teaching and learning in these services. The Inquiry recommends longer, continuous periods of integrated clinical training in order to clearly give priority to clinical training and assessments of the student s professional skills, and ability to cooperate with other professional groups in the health and medical services. Longer periods of training in clinical skills in the health and medical services will also enable an interest in clinical research and development work to be encouraged and made use of. Health and medical services that offer good conditions for students learning may affect the choice of their future vocational orientation and specialised service. 31

32 Summary SOU 2013:15 Continual assessments of studentsʼ development Our proposal means that, when taking their degree, students must demonstrate the knowledge and skills required for full registration as a doctor. The HEIs will thus be responsible for ensuring that students achieve such a level of independence that the degree can form the basis of the issue by the National Board of Health and Welfare of licences to practise. We therefore stress that the use of different types of examination should be developed, particularly for the assessment of students skills in clinical decision-making and other professional competence, such as conduct and approach towards patients, and communication. The knowledge and skills that a newly licensed doctor needs must constitute the minimum level for what a student is expected to have demonstrated when awarded his or her degree. With this proposal, we also want to encourage a development towards ensuring that the education will give every student the chance to achieve his or her individual potential. Källa: The Lancet Commission, Teaching and types of examination must be based on the expected learning outcomes of students, i.e., what a student must know when being examined, rather than on a traditionally subject-based structure. The learning environment that is to support the stu- 32

33 SOU 2013:15 Summary dent s efforts to achieve the necessary learning outcomes should be determined by the needs of society, the expected skills of the licensed doctor and by the format of examination. This systems perspective of medical education is summarised in Figure 2 above, and is of key importance for our proposals. According to the Inquiry, good examination methods, continual assessments of students performance and regular feedback will provide security for students in their future professional role. The Inquiry regards cooperation between the universities and county councils as necessary in creating the conditions for this. On learning in the health and medical services and introduction to the profession It is important to regard medical education as life-long learning from the first day of medical studies until the end of professional life. The conditions for students learning in the health and medical services need to be strengthened, and we propose that the participation in medical education programmes of the principals of health and medical services be clearly stipulated in the Health and Medical Services Act. The different phases of life-long learning should be planned so that they build further on each other. This, we believe, is particularly important for the first period after the doctor has gained a licence to practise. The future role as a doctor is also affected by the increasing global mobility of patients, populations and health and medical services staff. With a well-considered and individuallyadapted introduction into the health and medical services, patient safety and the quality of care are improved. This particularly applies to the large group of doctors with foreign degrees in medicine and Swedish licences to practise. At the same time it is important to make it clear that an introduction also needs to be seen as an opportunity for learning in the health and medical services, via knowledge from those who have recently undergone medical education in Sweden and doctors with experience from health services in other countries. The principals of the health and medical services, the National Board of Health and Welfare, HEIs and the professional organisations should together take a position on the way in which such an introduction to working in the health and medical services could be 33

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Betänkande av Läkarutbildningsutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:15 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Läs mer

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Betänkande av Läkarutbildningsutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:15 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Läs mer

2015-04-01 U2013/1724/UH

2015-04-01 U2013/1724/UH Remiss 2015-04-01 U2013/1724/UH Utbildningsdepartementet Remiss av betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän 2. Riksrevisionen 3. Justitiekanslern

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott 92-107

Regionstyrelsens arbetsutskott 92-107 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 92-107 Tid: 2015-06-01: kl 16:00-16:50 Plats: Regionens hus, sal A 100 RJL2015 /785 Remiss: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning - SOU 2013:15 Beslut

Läs mer

Sammanfattning. Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen:

Sammanfattning. Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen: Sammanfattning Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen: Att läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier (360 högskolepoäng) och att studenten

Läs mer

I promemorian föreslås ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) när det gäller användandet av yrkestitlar för tillfälliga yrkesutövare.

I promemorian föreslås ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) när det gäller användandet av yrkestitlar för tillfälliga yrkesutövare. Promemoria 2015-03-20 U2014/2885/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Förslag till ytterligare lagändringar om tillfällig yrkesutövning till följd av yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Validering av vuxnas kunskap och kompetens (SOU 2001:78 ) Föredragande landstingsråd: Ralph Lédel ÄRENDET Utbildningsdepartementet har berett

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts

Läs mer

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Ds 2010:20 Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Lättläst sammanfattning Integrationsoch jämställdhetsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot vård av äldre 60 högskolepoäng

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot vård av äldre 60 högskolepoäng SAHLGRENSKA AKADEMIN G2015/441 Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot vård av äldre 60 högskolepoäng Postgraduate Programme in Specialist Nursing Elderly Care 60 higher

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir. Kommittédirektiv Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar Dir. 2008:146 Beslut vid regeringssammanträde den 27 november 2008 Sammanfattning

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i kostvetenskap vid Umeå universitet

Uppföljning av kandidatexamen i kostvetenskap vid Umeå universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se 2014-10-06 411-63-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i kostvetenskap vid Umeå universitet

Läs mer

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2015-12-16 Dnr SU FV-3.2.5-1993-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Sociologi Sociology Sociologi är vetenskapen om samhället. Mer specifikt är det ett huvudområde

Läs mer

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Path Professur söks i konkurrens 5llsvidareanställning D O K T O R S E X Postdoktor!dsbegränsad max 2 år enligt avtal Biträdande

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen; SKOLFS 2009:16 Utkom från trycket den 4 februari 2009 beslutade

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i medicinsk pedagogik 3ME13

Utbildningsplan för magisterprogrammet i medicinsk pedagogik 3ME13 Utbildningsplan för magisterprogrammet i medicinsk pedagogik 3ME13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2012-08-30 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-08-30 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) BESLUT 2015-12-15 Dnr SU FV-3.2.5-1965-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Redovisning Accounting Redovisning är ett område inom företagsekonomi som dels är inriktat på

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att

Läs mer

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern 2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna

Läs mer

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) Barn- och utbildningsförvaltningen Per Olof Sahlberg Ärendenr BUN 2014/568 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 29 oktober 2014 Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Promemoria En bättre skolstart

Läs mer

Specialisering för läkare

Specialisering för läkare Specialisering för läkare Bakgrund och nya tankar om indelning och utbildning Pernilla Ek enhetschef Enheten Behörighet Socialstyrelsen Historia Före 1960: Sveriges läkarförbund Från 1960: statlig styrning

Läs mer

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir. Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Regel 1 - Ökad medvetenhet Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen

Läs mer

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Landsomfattande granskning vid 77 fritidshem i 17 kommuner Syfte: Att bidra till en förbättrad kvalitet Underlag för förbättringsarbete

Läs mer

Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet,

UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet, UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2016 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 17 september 2002 PE 316.369/9-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 9-23 Förslag till betänkande (PE 316.369) Manuel Pérez Álvarez Tillämpning på

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal Det lönegrundande medarbetarsamtalet syftar till att: vara ett instrument för planering, styrning och utvärdering, vara ett medel för att föra ut verksamhetens

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning

Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning Regeringsbeslut I:7 2014-03-20 U2014/2222/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskolerådet Box 45093 104 30 Stockholm Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1 KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Uppdrag att betala ut bidrag för förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården samt medel för utvärdering

Uppdrag att betala ut bidrag för förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården samt medel för utvärdering Regeringsbeslut I:5 Socialdepartementet 2009-12-10 S2006/9394/HS (delvis) S2008/8096/HS (delvis) Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 STOCKHOLM Uppdrag att betala ut bidrag för förbättringar i den psykiatriska

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande STUDIEHANDLEDNING Demenshandikapp och bemötande Kunskap om demens är nyckeln till förståelse! Produkten kan beställas från: Nestor FoU-center, Marinens väg 30, 136 40 Handen www. nestor-foucenter.se, tel:

Läs mer

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén

Läs mer

Betänkande Yrkeshögskola. För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29)

Betänkande Yrkeshögskola. För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) Kommunstyrelsen 2008-06-02 148 383 Arbets- och personalutskottet 2008-05-26 129 318 Dnr 08.264-61 juniks17 Betänkande Yrkeshögskola. För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas

Läs mer

Förskollärarprogrammet

Förskollärarprogrammet Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkter

Sammanfattning. Utgångspunkter Sammanfattning Utgångspunkter En del av vårt uppdrag har varit att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2015 2016-02-22 Fredrik Mogren och Ida Silvare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4

Läs mer

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander. 2011-04-11 1 (7) Dnr 61-2010:1549

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander. 2011-04-11 1 (7) Dnr 61-2010:1549 Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander 1 (7) Dnr 61-2010:1549 Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare; beslutade den datum

Läs mer

och avancerad nivå 2015-2020

och avancerad nivå 2015-2020 Samhällsvetenskapliga Strategi för utbildning fakultetens på grundutbildningsstrategi och avancerad nivå 2015-2020 LUNDS UNIVERSITET SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET 1 BESLUT Dnr STYR

Läs mer

Riktlinjer arbetsformer och examination läkarprogrammet

Riktlinjer arbetsformer och examination läkarprogrammet Riktlinjer arbetsformer och examination läkarprogrammet Bakgrund Medicinska fakulteten har beslutat om en ny utbildningsorganisation fr o m 2016-01-01 och NBMFU har fattat beslut om en förändrad ledningsorganisation

Läs mer

Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010

Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010 Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010 Konsekvenser för primärvården PricewaterhouseCoopers har Gotlands kommuns uppdrag att belysa eventuella

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De tolv år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44. 1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska 1(5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska 75 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASDI Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1492-11 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK OCH DATORTEKNIK SPECIALISATION: ELECTRONIC AND COMPUTER ENGINEERING

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Uppdaterad januari 2013 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan Jämjö skolområde Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar

Läs mer

Dokumentnamn: Dokumentägare: Fastställt av: You will find a english version of this document further down

Dokumentnamn: Dokumentägare: Fastställt av: You will find a english version of this document further down Dokumentägare: Johanna Sennmark Fastställt av: Martin Melkersson Fastställt den: 2016-02-18 Dok.nr Version: 3.0 1 (6) You will find a english version of this document further down 1 Syfte Syftet med det

Läs mer

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency Kursplan JP1040 Japanska III: Språkfärdighet 15 högskolepoäng, Grundnivå 1 Japanese III: Language Proficiency 15 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter avslutad kurs ska de studerande

Läs mer

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård Informationshantering och journalföring informationssäkerhet för god vård 1 Sammanhållen journalföring! 2 Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny modell för samverkan och fördelning av statliga bidrag till regionala och lokala kulturverksamheter. Dir.

Kommittédirektiv. En ny modell för samverkan och fördelning av statliga bidrag till regionala och lokala kulturverksamheter. Dir. Kommittédirektiv En ny modell för samverkan och fördelning av statliga bidrag till regionala och lokala kulturverksamheter Dir. 2009:97 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2009 Sammanfattning

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård 2014 2016 1. Parter Kommunerna och landstinget i Uppsala län är parter i denna överenskommelse. 2. Inledning och bakgrund I Socialstyrelsens

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Policy för bedömning i skolan

Policy för bedömning i skolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-04 Handläggare: Anna-Carin Dalborg Telefon: 08-508 33 572 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Effektivare vård. DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt

Effektivare vård. DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt Effektivare vård DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Mot bakgrund av analysen ge förslag

Läs mer

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014 Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014 Innehållsförteckning 2 Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 4 Östergötland - En hälsoregion 2020 6 Strategi 8 Regional samordning kring

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

Uppföljning av brandingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet

Uppföljning av brandingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@uka.se Till rektor Uppföljning av brandingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun. Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Läs mer

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan Jämjö skolområde Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar

Läs mer

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex

Läs mer

Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november 2015. Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson

Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november 2015. Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson Protokoll Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november 2015. Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson Sekreterare: Caroline Wiking 1. Reflektioner kring

Läs mer

Inkludering på Rannebergsskolan. Göra olika för att bemöta lika

Inkludering på Rannebergsskolan. Göra olika för att bemöta lika Inkludering på Rannebergsskolan Göra olika för att bemöta lika Inkludering En process som syftar till att möta alla elevers olika behov genom att öka tillgänglighet till lärande, kultur och samhälle. Detta

Läs mer

LÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning

LÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning LÄRARES YRKESETIK Förslag till innehåll och utformning Lärare utövar ett av samhällets viktigaste yrken. De ansvarar för att medborgarna tillägnar sig nödvändiga kunskaper och kompetens. Lärarprofessionen

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)

Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering

Läs mer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Ref. Del M Subpart F & Del 145 2012-05-02 1 Seminarium för Teknisk Ledning HKP 3maj, 2012, Arlanda Inledning Allmänt Viktigare krav

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten Samhället har huvudansvaret 3 Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom Landstinget..

Läs mer

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Praktiska gymnasiet Stockholm belägen i Stockholms

Läs mer

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS Fundamentals of Business Administration: Management Accounting Course Code FE3001 Date of decision 2008-06-16 Decision-making

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51

Läs mer