Barnhälsovården Göteborg 2009

Transkript

1 Barnhälsovården Göteborg 2009 Sammanställd av Centrala Barnhälsovården Göteborg: Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare Lena Holmberg verksamhetsutvecklare BHV Antonia Reuter samordnande psykolog MBHV Agnetha Strömbom teamassistent MBHV

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Introduktion och syfte Barnantal... 4 Ökning antal barn 0-6 år respektive antal nyfödda från 2004 till Hur ser barnfamiljerna ut i olika delar av staden? Personal Hembesöket, BVC:s första viktiga kontakt Föräldrastöd i grupp barn födda Språkundersökning vid 2½ och 3 års ålder Hälsobesök vid 4 års ålder Amning, barn födda Amningsdefinition (enligt WHO) Föräldrars rökvanor, barn födda Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Slutsatser av barnhälsovårdsåret

3 1. Introduktion och syfte Alla barn i Sverige i åldern 0-6 år har rätt till kostnadsfri barnhälsovård. På Barnavårdcentralen hälsoundersöks och vaccineras barnen enligt det nationella basprogrammet och deras föräldrar får råd och stöd individuellt och i grupp. ( Allmänna Råd, SoS, 1991:8, SOSFS 1996:1, 1999:18, 1999:26) Denna rapport söker spegla delar av det arbete, som görs på BVC. Grundmaterialet är den statistik, som varje BVC-sjuksköterska ställer samman om sin egen verksamhet och som ligger till grund för socialstyrelsens och smittskyddsinstitutets nationella statistik. Härifrån kan vi utläsa en del om BVC:s struktur, fr a personaltäthet, resultat, dvs hur många i målgruppen man når med olika hälsoundersökningar, BVC:s föräldrastöd, dvs hembesök och föräldragrupper, risk- och friskfaktorer, exempelvis amningsfrekvens, rökexponering i hemmet och vaccinationstäckning. Vid bedömning av BVC:s resultat användes Regionens Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården, där måltal finns angivna för ett antal kvalitets- och kvantitetsparametrar. 1/ infördes VG Primärvård, dvs vårdvalssystem med etableringsrätt efter ett ackrediteringsförfarande. Detta innebar starten för en sanslös röra i barnhälsovården där alla barn listades utifrån avståndet till BVC. I Göteborg mer än fördubblades antalet barnavårdscentraler (från 24 till över 50). Sällan har barn och barnfamiljer behandlats med sådan nonchalans och bristande respekt. Ett antal barn och familjer har försvunnit i hanteringen. Många har inte rapporterats i statistiken, vilket är det minsta problemet. Nya verksamheter rapporterar om barn, som en annan verksamhet skött och ingen av dessa vet alltid vem, som skall ansvara för journal och fortsatt barnhälsovård. Därmed är årets statistik mest en bild av hur statistiken utformas. Man kan inte säkert värdera eller döma en verksamhet utifrån resultatet i statistiken får bli ett läroår för VG Primärvårds nya verksamheter med förhoppning om att årsskiftet skall ge säkrare statistik. I den övergripande beskrivningen redovisas statistiken områdesvis, med en indelning som följer geografiska-administrativa gränser enligt följande: Nämnd 12, Nordost Nordost, dvs de invandrartäta stadsdelarna. Öster, dvs Härlanda, Björkekärr, Örgryte Nämnd 5, Centrum-Väster Centrum innefattande centrala Göteborg, Linnéstaden och Majorna. Väster innefattande Älvsborg, Tynnered, Frölunda, Högsbo och Askim. Nämnd 11, Hisingen 3

4 2. Barnantal Nyfödda i Göteborg per HSN år Barnavårdscentral Nyfödda 2009 Nyfödda 2008 nyfödda 2007 nyfödda 2006 nyfödda 2005 nyfödda 2004 nyfödda 2003 HSN HSN HSN GÖTEBORG enl BVC-statistik enl. VG-regions födelsestatistik skillnad Antalet nyfödda fortsätter att öka. Skillnaden mellan regionens födelsestatistik och barnavårdscentralernas statistik betingas fr. a. av att barn, som fötts under året, hunnit flytta från Göteborg innan de räknas på sin BVC Möjligen kan några barn ha tappats bort i statistiken pga vårdvalsbetingad flyttning mellan barnavårdscentraler, men vid jämförelse med siffror från tidigare år framgår det att detta fel inte kan ha någon större betydelse för slutresultatet. Förvånansvärt få barn tycks vara borttappade. Antal barn per åldersgrupp 2009, Barnhälsovården Göteborg Uppföljning 2009 Totalt HSN HSN HSN Göteborg totalt BVC hade inga barn inskrivna 31/12 1 BVC har ej lämnat uppgift Antalet BVC-barn var , en ökning med 4,0 % sedan 2008 (35.181). Antalet nyfödda ökade från 2008 till 2009 med 4,5 % från till Ökning antal barn 0-6 år respektive antal nyfödda från 2004 till 2009 från till barnantal 0-6 år nyfödda ,6 % 3,8 % ,5 % 0,0 % ,0 % 7,7 % ,1 % 0,7 % ,5 % 3,4 % ,0 % 4,5 % 4

5 Detaljerad statistik för varje BVC; HSN-indelat Generellt har de nya vårdcentralerna i VG Primärvård få barn på sina BVC. Det beror på att få barnfamiljer har funnit anledning att byta BVC och att den geografiska listningen av nyfödda bara pågått i 3 månader vid mättillfället. Antal barn per åldersgrupp , Barnhälsovården Göteborg, HSN 12 Nordost Uppföljning 2009 Totalt Nordost Angereds Läkarhus BVC Bergsjöns VC och BVC Nya Kortedala torg Kortedala VC och BVC Familjehälsan VC Ingen uppgift BVC Angered BVC Lärjedalen BVC Gamlestadstorget Summa Nordost Öster BVC Munkebäckstorg BVC Ekmanska Summa Öster Summa HSN Antal barn per åldersgrupp , Barnhälsovården Göteborg, HSN 11 Hisingen Uppföljning 2009 Totalt Hisingen Backa Läkarhus BVC Friskväderstorget VC och BVC Torslanda Läkarhus BVC Selma Läkarhus BVC Capio VC Lundby BVC Inga inskrivna barn 31/12 Capio VC Amhult BVC BVC Torslanda BVC Biskopsgården BVC Kyrkbyn BVC Tuve BVC Backa BVC Kärra BVC Brämaregården Summa HSN

6 Antal barn per åldersgrupp , Barnhälsovården Göteborg, HSN 5 Centrum Uppföljning 2009 Totalt Centrum Akutläkarna BVC Stampen Inga barn inskrivna 31/12 Allemanshälsan Landala BVC Carlanderska BVC Capio Axessakuten BVC Capio VC Gårda BVC Din Klinik BVC Inga barn inskrivna 31/12 Masthuggets fam.läk.och BVC Kvarterskliniken Almedal BVC Fredrikdals Läkarhus BVC Inga barn inskrivna 31/12 Hagaklinikens BVC Inga barn inskrivna 31/12 BVC Kungshöjd BVC Linnestaden BVC Majorna Summa HSN 5 Centrum Antal barn per åldersgrupp , Barnhälsovården Göteborg, HSN 5 Väster Uppföljning 2009 Totalt Väster Akutläkarna BVC Västra Frölunda Billdals Vårdcentral o BVC Capio VC Hovås-Billdal BVC Hovås, Askims Fam.läk. BVC Johannesvården VC och BVC BVC Högsbo BVC Hagen BVC Frölunda, Trädet BVC Askim BVC Topasgatan BVC Opalen BVC Styrsö Wästerläkarna Inga inskrivna barn Summa HSN 5 Väster Summa HSN 5 (Ce + Vä) GÖTEBORG totalt

7 Övervakade barn Termen övervakade barn är en något överdriven beteckning på de barn, som under året haft kontakt med sin BVC, antingen som ett led i basprogrammet eller av annan anledning. Regionens verksamhetsbeskrivning anger att BVC skall ha årlig kontakt med 99 % av barnen de 2 första levnadsåren. Därefter skall BVC årligen träffa minst 80 % av barnen. Till detta kommer kravet på att nå större delen av en årsklass med basprogrammets screeningundersökningar ( se kapitlen om dessa). Om ett barn bytt BVC under 2009 gäller att den BVC, som ansvarar för barnets hälsovård rapporterar att barnet haft kontakt med någon BVC under året. En del nya BVCverksamheter har bara räknat sina egna kontakter, vilket leder till falskt låga siffror. Det har också rapporterats att det varit svårt att utläsa tidigare kontakter i det journalmaterial, som följt ett barn vid byte av BVC. Andel övervakade barn i % i respektive åldersgrupp Uppföljning 2009 Totalt antal barn Totalt antal övervakade Nordost Angereds Läkarhus BVC Bergsjöns VC och BVC Nya Kortedala torg Kortedala VC och BVC 196 Familjehälsan VC Inga uppgifter BVC Angered BVC Lärjedalen BVC Lärjedalen 2151 BVC Gamlestadstorget Öster BVC Munkebäckstorget BVC Ekmanska Centrum Akutläkarna BVC Stampen Allemanshälsan Landala BVC Inga barn inskrivna 31/12 Carlanderska BVC Capio Axessakuten BVC Capio VC Gårda BVC Din Klinik BVC Inga barn inskrivna 31/12 Masthuggets fam.läk.och BVC Kvarterskliniken Almedal BVC Fredrikdals Läkarhus BVC Inga barn inskrivna 31/12 Hagaklinikens BVC Inga barn inskrivna 31/12 BVC Kungshöjd BVC Linnestaden BVC Majorna

8 Uppföljning 2009 Väster Akutläkarna BVC Västra Frölunda Totalt antal barn Totalt antal övervakade Billdals vårdcentral BVC Capio VC Hovås-Billdal BVC 173 Inga uppgifter Hovås, Askims Fam.läk. BVC Johannesvården VC och BVC BVC Högsbo BVC Hagen BVC Frölunda, Trädet BVC Askim BVC Topasgatan BVC Opalen BVC Styrsö Wästerläkarna Inga inskrivna barn 31/12 Hisingen Backa Läkarhus BVC Friskväderstorget VC och BVC Torslanda Läkarhus BVC Selma Läkarhus BVC Capio VC Lundby BVC Inga inskrivna barn 31/12 Capio VC Amhult BVC BVC Torslanda BVC Biskopsgården BVC Kyrkbyn BVC Tuve BVC Backa BVC Kärra BVC Brämaregården Göteborg

9 Hur ser barnfamiljerna ut i olika delar av staden? En stor andel utomnordiska familjer kräver betydligt ökade insatser från BVC-personalen under barnets hela förskoletid. Det är svårare att få till stånd föräldragrupper när föräldrarna har olika språk och hör till olika kulturer. BVC-insatsen måste individualiseras i större utsträckning. Samtidigt har utomnordiska familjer fler barn och modern kan ha stor erfarenhet av att ta hand om yngre syskon, vilket gör att man ofta är mer insatt i spädbarnsvård än vad svenska förstabarnsfamiljer är. I nordost och Biskopsgården är andelen utomnordiska familjer högt; toppnoteringen är % i Bergsjön och vid Friskväderstorget. Göteborg (i likhet med Stockholm och Malmö) har en hög andel utomnordiska familjer jämfört med övriga Västra Götaland i alla SDN, förutom Torslanda och Styrsö och Hagen. Uppföljning 2009 Nordost Totalt antal barn Andel utomnordisk totalt % Födda 2009 Andel utomnordisk 2009 % Andel första barn 2009 % Angereds Läkarhus BVC Bergsjöns VC och BVC Nya Kortedala torg Kortedala VC och BVC Familjehälsan VC Ingen uppgift BVC Angered BVC Lärjedalen BVC Gamlestadstorget Summa Nordost Kan ej beräknas då uppgifter saknas från Lärjedalen Öster BVC Munkebäckstorget BVC Ekmanska Summa Öster HSN 12 Kan ej beräknas då uppgifter saknas från Lärjedalen Lärjedalen har tidigare haft % utomnordiska familjer och det råder naturligtvis samma förhållanden

10 Uppföljning 2009 Totalt antal barn Andel utomnordisk totalt % Födda 2009 Andel utomnordisk 2009 % Andel första barn 2009 % Centrum Akutläkarna BVC Stampen Allemanshälsan Landala BVC Inga barn inskrivna 31/12 Carlanderska BVC Capio Axessakuten BVC Capio VC Gårda BVC Din Klinik BVC Inga barn inskrivna 31/12 Masthuggets fam.läk.och BVC Kvarterskliniken Almedal BVC Fredrikdals Läkarhus BVC Inga barn inskrivna 31/12 Hagaklinikens BVC Inga barn inskrivna 31/12 BVC Kungshöjd BVC Linnestaden BVC Majorna Summa Centrum Väster Akutläkarna BVC Västra Frölunda Billdalsvårdcentral BVC Capio VC Hovås-Billdal BVC Hovås, Askims Fam.läk. BVC Johannesvården VC och BVC BVC Högsbo BVC Hagen BVC Frölunda, Trädet BVC Askim BVC Topasgatan BVC Opalen BVC Styrsö Wästerläkarna Inga inskrivna barn 31/12 Summa Väster HSN 5 (C + V)

11 Uppföljning 2009 Totalt antal barn Andel utomnordisk totalt % Födda 2009 Andel utomnordisk 2009 % Andel första barn 2009 % Hisingen Backa Läkarhus BVC Friskväderstorget VC och BVC Torslanda Läkarhus BVC Selma Läkarhus BVC Capio VC Lundby BVC Inga inskrivna barn 31/12 Capio VC Amhult BVC BVC Torslanda BVC Biskopsgården BVC Kyrkbyn BVC Tuve BVC Backa BVC Kärra BVC Brämaregården Summa Hisingen HSN Göteborg (Andelarna utomnordiska är något låga då Lärjedalen saknas i rapporteringen.) 11

12 3. Personal Tillgänglig sjuksköterske- och läkartid i relation till antalet inskrivna och nyfödda barn belyses i följande tabeller: Uppföljning 2009, Göteborg Totalt antal barn Nyfödda Antal inskrivna per heltid ssk Antal nyfödda per heltid ssk Läkartim per heltid ssk Läkartim per 60 nyfödda Summa HSN 12 (NO + Ö) ,6 2,0 Summa HSN 5 (C + V) ,3 2,0 Summa HSN 11 (Hisingen) ,4 3,1 Göteborg ,7 2,3 Antal sjuksköterskor 127 Andel hel-bvc (ung) 68% Andel barnläk i BVC-arbetet 67% I VG:s verksamhetsbeskrivning för barnhälsovård anges att en BVC-sjuksköterska i ett normalområde skall betjäna 60 nyfödda årligen och det är denna siffra, som ligger bakom ekonomiberäkningarna i VG Primärvård. I ett socialt tungt område är ekonomin beräknad efter 50 nyfödda per år. Detta innebär att mängden inskrivna barn inte skall överstiga 400 st. Centrums barnfamiljer flyttar ofta till ytterområden när barnet är 1½ - 3 år och det innebär att arbetet med, och intäkterna från, de äldre årsklasserna blir mindre, vilket motiverar något högre antal nyfödda per sjuksköterska. I dessa fall kan man klara upp till 70 nyfödda, men erfarenheten är att det blir svårt att klara åtagandet vid fler än detta. Läkartillgången skall vara ca 4,5 tim per vecka per 60 nyfödda årligen. Då beräknas 3 tim gå åt till mottagning, 1 timma till samverkan med teamet (sjuksköterska, läkare, psykolog) och ½ tim till BVC-anknuten fortbildning års statistik är delvis missvisande eftersom alla verksamheter inte lämnat underlag och underlagen i sig är osäkra då man inte alltid vet vem som skall ha ansvaret för, och därmed rapportera, ett barn. De 3 månader som gått mellan vårdvalsinförandet och statistikinlämningen är alldeles för lite för att ge en bild av en ny verksamhet. Vi lämnar inga jämförelsesiffror med tidigare år, eftersom Göteborgs BVC då rörde sig med mindre resurser än vad som är aktuellt i VG Primärvård. Likaså kan man inte jämföra med BVC utanför Göteborg eftersom en del av dessa istället haft större resurser tidigare än vad de fått i VG Primärvård. Nedan följer ändå siffror på personal och barnantal så som verksamheterna rapporterat vid årsskiftet. Framför allt avspeglar tabellerna den svåröverblickbara situation nya verksamheter haft i starten och hur svårt det måste ha varit att planera personal och ekonomi i denna stora vårdomläggning. 12

13 Uppföljning 2009, Nordost och Öster, HSN 12 Totalt antal barn Nyfödda Antal inskrivna per heltid ssk Antal nyfödda per heltid ssk Läkartim per heltid ssk Läkartim per 60 nyfödda Angereds Läkarhus BVC ,0 16,4 Bergsjöns VC och BVC ,0 2,0 Nya Kortedala torg ,0 11,4 Kortedala VC och BVC ,5 8,8 Familjehälsan VC inga uppgifter lämnade BVC Angered ,2 2,0 BVC Lärjedalen inga uppgifter lämnade BVC Gamlestadstorget ,9 1,9 Summa Nordost ,3 1,9 BVC Munkebäckstorget ,7 2,6 BVC Ekmanska ,0 1,4 Summa Öster ,3 2,3 Summa HSN ,6 2,0 Summorna ovan blir fel då Familjehälsan och Lärjedalen saknas. Uppföljning 2009, Hisingen, HSN 11 Totalt antal barn Nyfödda Antal inskrivna per heltid ssk Antal nyfödda per heltid ssk Läkartim per heltid ssk Läkartim per 60 nyfödda Backa Läkarhus BVC ,0 60,0 Friskväderstorget VC och BVC inga uppgifter lämnade 11,3 Torslanda Läkarhus BVC ,0 14,1 Selma Läkarhus BVC ,0 17,1 Capio VC Lundby BVC Inga barn inskrivna 31/12 Capio VC Amhult BVC ,0 17,1 BVC Torslanda ,8 2,9 BVC Biskopsgården ,3 2,5 BVC Kyrkbyn ,5 1,3 BVC Tuve ,8 2,1 BVC Backa ,0 2,6 BVC Kärra ,8 2,7 BVC Brämaregården ,1 2,0 Summa Hisingen, HSN ,4 3,1 13

14 Uppföljning 2009, Centrum och Väster Totalt antal barn Nyfödda Antal inskrivna per heltid ssk Antal nyfödda per heltid ssk Läkartim per heltid ssk Läkartim per 60 nyfödda Akutläkarna BVC Stampen ,5 4,3 Allemanshälsan Landala BVC Inga barn inskrivna 31/12 Carlanderska BVC ,2 2,3 Capio Axessakuten BVC ,0 6,7 Capio VC Gårda BVC ,3 3,8 Din Klinik BVC Inga barn inskrivna 31/12 Masthuggets fam.läk.och BVC ,6 3,8 Kvarterskliniken Almedal BVC ,7 8,6 Fredrikdals Läkarhus BVC Inga barn inskrivna 31/12 Hagaklinikens BVC Inga barn inskrivna 31/12 BVC Kungshöjd ,6 2,6 BVC Linnestaden ,8 2,1 BVC Majorna ,0 0,0 Summa Centrum ,6 1,9 Akutläkarna BVC V:a Fröl ,5 4,3 Billdals vårdcentral BVC ,5 1,7 Capio VC Hovås-Billdal BVC inga uppgifter lämnade Hovås, Askims Fam.läk. BVC ,1 3,0 Johannesvården VC och BVC ,0 3,2 BVC Högsbo ,0 1,5 BVC Hagen ,1 2,4 BVC Frölunda, Trädet ,0 1,7 BVC Askim ,4 3,2 BVC Topasgatan ,8 2,6 BVC Opalen ,5 2,3 BVC Styrsö ,2 2,9 Wästerläkarna Inga barn inskrivna 31/12 Summa Väster ,0 2,2 Summa HSN ,3 2,0 14

15 4. Hembesöket, BVC:s första viktiga kontakt Det tidiga hembesöket är bekvämt för föräldrarna och ger en nära kontakt mellan föräldrar och BVC-sjuksköterska. Forskning visar att BVC-sjuksköterskan med förvånansvärt stor säkerhet får en känsla för om hon möter en familj, som kommer att vara självgående eller om familjen tidigt bör ägnas extra tid och omtanke. Under 2009 rapporterar många enheter familjer, som fått hembesök av en annan barnavårdscentral. Siffrorna avspeglar därför inte alltid en enskild barnavårdscentrals prestation. Summeringarna är osäkra då flera BVC inte rapporterat barn, antingen för att verksamheten inte varit igång helt vid årsskiftet eller också för att det varit osäkerhet om vilken enhet, som skall rapportera vad. Alla skall erbjudas hembesök. Målet är att 95 % skall få det, men det får anses vara en god prestation att nå över 80 %. Verksamhet Antal nyfödda 2009 Andel hembesök totalt i % Andel hembesök till första barn i % Centrum Akutläkarna Stampen Allemanshälsan Landala Carlanderska Capio Axessakuten Capio VC Gårda Din Klinik Masthuggets fam.läk Kvarterskliniken Almedal Fredrikdals Läkarhus Hagakliniken BVC Kungshöjd BVC Linnestaden BVC Majorna Summa Centrum Väster Akutläkarna Västra Frölunda Billdals vårdcentral Capio VC Hovås-Billdal 23 Hovås, Askims Fam.läkare Johannesvården BVC Högsbo BVC Hagen BVC Frölunda, Trädet BVC Askim BVC Topasgatan BVC Opalen BVC Styrsö Wästerläkarna Summa Väster HSN

16 Nordost Verksamhet Antal nyfödda 2009 Andel hembesök totalt i % Andel hembesök till första barn i % Angereds Läkarhus Bergsjöns VC Nya Kortedala torg Kortedala VC Familjehälsan VC BVC Angered BVC Lärjedalen BVC Gamlestadstorget Summa Nordost Öster BVC Munkebäck BVC Ekmanska Summa Öster HSN Hisingen Verksamhet Antal nyfödda 2009 Andel hembesök totalt i % Andel hembesök till första barn i % Backa Läkarhus Friskväderstorget VC Torslanda Läkarhus Selma Läkarhus Capio VC Lundby Capio VC Amhult BVC Torslanda BVC Biskopsgården BVC Kyrkbyn BVC Tuve BVC Backa BVC Kärra BVC Brämaregården HSN 11, Hisingen Andel, som fått ett tidigt hembesök förstfödda 26 % 39 % 53 % 49 % totalt 22 % 33 % 43 % 40 % 16

17 5. Föräldrastöd i grupp barn födda 2008 En viktig del av barnhälsovårdens verksamhet är föräldrastöd i grupp. BVC har en lång erfarenhet av att samla nyblivna föräldrar i närområdet till gruppträffar. Ett riksdagsbeslut från 1979 ligger till grund för gruppverksamhetens inriktning. Målsättning för föräldrastöd i grupp på BVC är: Öka kunskaper Skapa möjlighet till kontakt och gemenskap Skapa möjlighet till medvetenhet om, och påverkan av, samhälleliga förhållande. I Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland framgår att alla nyblivna föräldrar skall erbjudas grupp och 70% av förstabarnsföräldrar skall deltagit minst 50 procent av erbjudna tillfällen, dock minst 3 ggr. Underlaget för redovisade siffror är tagna från barnets journal. Den nationella statistiken skiljer på om föräldern deltagit deltagit 5 ggr eller mer, deltagit under 5 tillfällen och deltagit i annan gruppverksamhet (riktad gruppverksamhet). Vid en första skarp uppföljning av verksamheterna i VG Primärvård kommer det regionala kravet att ligga på minst 3 grupptillfällen, dvs lite lägre krav under en inkörningsperiod. I 2009 års verksamhetsuppföljning frågades även efter hur många som erbjudits grupp, tyvärr har 11 enheter inte svarat på detta därför redovisas inte denna uppgift. Redovisningen är inte uppdelad på totalt antal nyfödda och antal första barn, efter som vi inte tagit in uppgift på antal första barn födda 2008, utan endast antal första barn födda enheter har inte redovisat några uppgifter om föräldrastöd i grupp, BVC Lärjedalen, Capio VC Hovås Billdal och Familjehälsan. Av föräldrar till barn födda 2008 har 37 % deltagit i någon form av gruppverksamhet. Motsvarande siffra 2007 var 34 %. Årets statistik tillåter inte jämförelse mellan olika enheter. Enheter som startat 1/ redovisar delvis resultatet från de enheter de rekryterat barn från i vårdvalslotteriet. Det är inte heller rimligt att förvänta sig att nya enheter skall komma igång med en meningsfull föräldragruppsverksamhet direkt från start. I den mån man kommit igång rör det sig om så få barn att procentsiffror blir helt missvisande eller slumpmässiga. Primärvården Göteborgs BVC-mottagningar kommer från en tid med mindre resurser och det har därför varit svårt att bygga upp en god föräldragruppsverksamhet. Bland de BVC, som inte är nystartade, ser vi en stor spridning mellan andel föräldrar som deltagit i någon form av gruppverksamhet från 70% ner till 2%. I våra invandrartäta områden har man på flera håll lagt mycket tid och kraft på att få igång en gruppverksamhet, som passar befolkningen, men inte lyckats. Tänkbara orsaker till detta är språksvårigheter och bristande tradition att träffas i grupp. En enhet, BVC Biskopsgården, har istället för traditionell gruppverksamhet arbetat fram en modell för tematräffar, som fallit väl ut. Andra lägger mer tid på att träffa föräldrarna på områdets öppna förskola. 17

18 Barnhälsovården i Göteborg har under sista åren satsat tid och kraft på att lyfta frågor kring gruppverksamhet på BVC. Under , genomfördes 4 internatsutbildningar med totalt 84 deltagare från 22 av Göteborgs 24 centraler. Vi har även haft ett stort genombrottsarbete där 10 BVC valde att arbeta med sin gruppverksamhet. Barn födda 2008 = 6154 Andel som deltagit i grupp i % ej deltagit deltagit <5ggr deltagit >5 ggr annan gruppverksamhet Av 6154 barn har 2264 haft en förälder som deltagit i någon form av gruppverksamhet på BVC. Hur mycket har pappor deltagit i BVC-grupper? Pappor till 12 % av barnen födda 2008 har haft med sin pappa i någon form av gruppverksamhet på BVC. 18

19 6. Språkundersökning vid 2½ och 3 års ålder Bedömning av barnets språkutveckling görs i Sverige vid 2½ eller 3 års ålder. Detta är det enskilt viktigaste momentet i basprogrammet för att identifiera barn med utvecklingsavvikelser, både av allmänt kognitiv och av neuropsykiatrisk karaktär. Språkundersökning vid 2½ eller 3 år. Barn födda Resultat i %. Resultat Ej bedömd pga Åtgärder antal barn normalt ej normalt tidigare känd uteblivit ej kallad 2½ år remiss logoped omtest vid 3 år 3 år remiss logoped Nordost ,6 9,8 0,5 7,6 0,8 1,1 2,7 3,1 Öster ,1 10,1 0,6 5,3 0,0 0,6 0,0 1,9 Summa HSN ,6 9,9 0,5 6,8 0,5 0,9 1,7 2,7 Centrum ,6 7,3 0,4 4,9 2,6 0,3 1,7 2,1 Väster ,6 11,7 0,9 1,9 1,6 1,7 4,0 2,1 summa HSN ,7 9,7 0,7 3,3 2,0 1,1 3,0 2,1 Hisingen, HSN ,3 8,3 0,8 2,3 0,0 1,2 4,1 3,1 Göteborg ,8 9,3 0,7 3,9 1,0 1,1 3,0 2,6 2½ års språkscreening har resulterat i 60 logopedremisser, 166 omtester vid 3 år och 141 logopedremisser efter dessa omtester. Målet är att 98 % av barnen i en årskull skall nås av språkundersökningen. Här redovisas 90,1 %. Alla verksamheter har inte redovisat resultat. Många redovisar resultat av en undersökning, som gjorts på en annan BVC. Alla barn har säkerligen inte blivit kallade pga osäkerhet om vem, som har ansvaret för det. Man kan räkna med att 4 6 % av barnen i denna ålder har en språkutvecklingsavvikelse av sådan valör att de bör bedömas av logoped. Här har 1,1 % remitterats efter 2½-årsundersökningen och ytterligare 2,6 % efter omtest vid 3 års ålder. 2½-årsundersökningen innefattar nu moment för att identifiera barn med autismproblematik. Resultatet av detta kommer att redovisas i samband med det forskningsprojekt, som genomförs om screeningen. Dock kan man redan nu se att de barn, som får ett tydligt avvikande resultat verkligen har problem medan vi ännu inte vet om screeningen missar barn, som skulle behöva neuropsykiatrisk utredning och habilitering. 19

20 Sifferunderlag för varje verksamhet uppdelat i HSN Språkundersökning vid 2½ eller 3 år. Barn födda Resultat Ej bedömd pga Åtgärder Nordost antal barn normalt ej normalt tidigare känd uteblivit ej kallad 2½ år remiss logoped omtest vid 3 år 3 år remiss logoped Angereds Läkarhus BVC Bergsjöns VC och BVC Nya Kortedala Torg BVC Kortedala VC och BVC Familjehälsan VC inga uppgifter BVC Angered BVC Lärjedalen inga uppgifter BVC Gamlestadstorget Summa Nordost Öster BVC Munkebäckstorget BVC Ekmanska Summa Öster Summa HSN Språkundersökning vid 2½ eller 3 år. Barn födda Resultat Ej bedömd pga Åtgärder Hisingen antal barn normalt ej normalt tidigare känd uteblivit ej kallad 2½ år remiss logoped omtest vid 3 år 3 år remiss logoped Backa Läkarhus BVC Friskvädertorgets VC o BVC Torslanda Läkarhus BVC Selma Läkarhus BVC Capio VC Lundby BVC Inga inskrivna 31/12 Capio VC Amhult BVC BVC Torslanda BVC Biskopsgården BVC Brämaregården (Lundby) BVC Kyrkbyn BVC Tuve BVC Backa BVC Kärra Hisingen, HSN

21 Språkundersökning vid 2½ eller 3 år. Barn födda Resultat Ej bedömd pga Åtgärder Centrum antal barn Akutläkarna BVC Stampen 3 3 Allemanshälsan Landala BVC normalt ej normalt Inga inskrivna 31/12 tidigare känd uteblivit ej kallad 2½ år remiss logoped omtest vid 3 år 3 år remiss logoped Carlanderska BVC Capio Axessakuten BVC Capio VC Gårda BVC Din Klinik BVC Masthuggets fam.läk.och BVC Kvarterskliniken Almedal BVC Fredrikdals Läkarhus BVC inga uppgifter Hagaklinikens BVC Inga inskrivna 31/12 BVC Kungshöjd BVC Linnestaden BVC Majorna Centrum Väster Akutläkarna BVC Västra Frölunda 2 2 Billdalsvårdcentral BVC Capio VC Hovås-Billdal BVC ingen uppgift Hovås, Askims Fam.läk. BVC Johannesvården VC och BVC BVC Högsbo BVC Hagen BVC Frölunda, Trädet BVC Askim BVC Topasgatan BVC Opalen BVC Styrsö Wästerläkarna BVC Inga inskrivna 31/12 Väster Summa HSN

22 7. Hälsobesök vid 4 års ålder 4-årsundersökningen innefattar kontroll av tal, syn, hörsel, motorik och form-uppfattning. I Göteborg görs i första hand en allmän bedömning av barnet, syntest och utfrågning om barnets hörsel. Resultatet från 2009 liknar mycket det från Cirka 20 % av barnen visar någon form av avvikelse. Ungefär 1 barn av 20 remitteras till ögonläkare på misstanke synstörning. Nästan samma antal remitteras till hörselkontroll och ånyo samma antal till logoped. Således tycks det som att 4-årsundersökningen identifierar många barn bedöms med behov av hjälp, men helt säker kan man knappast vara utan att man gör en samlad bedömning av alla remisser och deras resultat. Måluppfyllelse Knappt 6 % av barnen är inte redovisade i barnavårdscentralernas statistik. Av dessa är drygt 91 % undersökta. Resterande har uteblivit eller anses redan kända. Det innebär att ca 85 % av barnen är redovisade i 4-årsundersökningen. Regionmåltalet är 98 %. Säkerligen är en stor del av de ej redovisade ändå undersökta., men det har rått osäkerhet om vem, som skall redovisa dem. Bortfallet i olika områden är proportionellt till hur stökigt det var vid starten av VG Vårdval års barn, dvs föregående års redovisning, undersöktes eller var kända till 96 % och hela årskullen redovisades. Redovisning i tabellform följer nedan. 22

23 Resultat av 4- årsundersökningen inom HSN 12 i Göteborg Totalt antal barn födda 2005 Ej redovisade Andel med normalt resultat Andel med avvikelse Ej bedömd pga redan känd avvikelse Uteblivit Remiss ögon Remiss Remiss öron, logoped hörselvård Remiss psykolog Remiss BUM Remiss habilitering Nordost Angereds Läkarhus ,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Bergsjöns VC ,0% 21,4% 0,0% 22,6% 4,8% 4,8% 7,1% 3,6% 1,2% 0,0% Nya Kortedala Torg ,0% 60,0% 0,0% 0,0% 20,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Kortedala VC ,2% 13,2% 5,3% 18,4% 5,3% 0,0% 2,6% 2,6% 5,3% 0,0% Familjehälsan VC BVC Angered ,4% 28,7% 1,9% 9,0% 8,4% 4,7% 5,9% 1,9% 2,8% 0,3% BVC Lärjedalen BVC Gamlestadstorget ,3% 22,3% 0,0% 23,4% 5,8% 2,2% 1,4% 0,0% 0,0% 0,7% Summa Nordost ,5% 25,0% 1,1% 16,4% 7,0% 3,4% 4,1% 1,4% 1,6% 0,4% Öster BVC Munkebäckstorget ,0% 31,2% 0,6% 3,3% 4,5% 4,2% 3,3% 1,2% 0,9% 0,0% BVC Ekmanska ,5% 12,0% 0,7% 2,8% 4,2% 5,6% 7,7% 2,1% 0,7% 0,0% Summa Öster ,8% 25,5% 0,6% 3,1% 4,4% 4,6% 4,6% 1,5% 0,8% 0,0% HSN ,8% 25,2% 0,9% 11,1% 5,9% 3,9% 4,3% 1,4% 1,3% 0,2% 23

24 Resultat av 4-årsundersökningen inom HSN 5 i Göteborg Centrum Totalt antal barn födda 2005 Ej redovisade Andel med normalt resultat Andel med avvikelse Ej bedömd pga redan känd avvikelse Uteblivit Remiss ögon Remiss Remiss öron, logoped hörselvård Remiss psykolog Akutläkarna Stampen ,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Allemanshälsan Landala Carlanderska BVC ,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9,1% 9,1% 0,0% 0,0% 0,0% Capio Axessakuten BVC ,7% 26,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Capio VC Gårda ,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Din Klinik BVC Masthuggets fam.läkare ,5% 7,5% 5,0% 5,0% 10,0% 2,5% 5,0% 2,5% 0,0% 0,0% Kvarterskliniken Almedal ,0% 40,0% 0,0% 0,0% 13,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Fredrikdals Läkarhus Hagaklinikens BVC BVC Kungshöjd ,2% 15,4% 0,4% 15,0% 4,5% 2,3% 2,6% 0,0% 0,8% 0,0% BVC Linnestaden ,6% 8,2% 1,8% 6,4% 5,0% 1,8% 1,8% 0,9% 0,5% 0,0% BVC Majorna ,8% 18,4% 0,4% 6,4% 4,6% 3,9% 3,5% 1,4% 0,0% 0,0% Summa Centrum ,8% 14,6% 0,9% 8,7% 4,9% 2,7% 2,8% 0,8% 0,4% 0,0% Väster Akutläkarna V:a Frölunda ,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Billdals vårdcentral ,7% 9,8% 0,0% 27,5% 3,9% 3,9% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Capio VC Hovås-Billdal 0 Hovås, Askims Fam.läk ,8% 22,2% 0,0% 0,0% 5,6% 16,7% 11,1% 0,0% 0,0% 0,0% Johannesvården ,7% 0,0% 0,0% 14,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% BVC Högsbo ,8% 28,6% 1,8% 0,9% 12,5% 8,0% 8,0% 4,5% 0,9% 0,0% BVC Hagen ,2% 12,9% 0,5% 5,4% 3,8% 2,2% 3,8% 0,0% 0,0% 0,5% BVC Frölunda, Trädet ,2% 16,0% 0,0% 5,9% 3,4% 9,2% 5,0% 2,5% 0,8% 0,0% BVC Askim ,9% 17,4% 0,0% 10,7% 6,3% 4,0% 8,7% 0,8% 0,4% 0,0% BVC Topasgatan ,7% 18,1% 0,0% 11,2% 6,0% 3,4% 6,0% 0,9% 0,9% 0,0% BVC Opalen ,2% 28,6% 0,0% 3,1% 5,7% 3,6% 4,2% 2,1% 0,0% 0,5% BVC Styrsö ,2% 12,1% 1,7% 0,0% 6,9% 3,4% 3,4% 0,0% 3,4% 0,0% Wästerläkarna Summa Väster ,6% 19,0% 0,4% 7,1% 5,9% 4,7% 5,7% 1,3% 0,5% 0,2% HSN ,5% 17,1% 0,6% 7,8% 5,5% 3,8% 4,4% 1,1% 0,5% 0,1% Remiss BUM Remiss habilitering 24

25 Resultat av 4- årsundersökningen inom HSN 11 i Göteborg Hisingen Totalt antal barn födda 2005 Ej redovisade Andel med normalt resultat Andel med avvikelse Ej bedömd pga redan känd avvikelse Uteblivit Remiss ögon Remiss Remiss öron, logoped hörselvård Remiss psykolog Backa Läkarhus ,9% 11,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 11,1% 11,1% 0,0% 0,0% Friksvädertorgets VC ,9% 15,4% 0,0% 7,7% 7,7% 0,0% 3,8% 3,8% 0,0% 0,0% Torslanda Läkarhus ,9% 3,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 3,1% 0,0% 0,0% 0,0% Selma Läkarhus 6 6 Capio VC Lundby BVC Capio VC Amhult BVC ,0% 50,0% 0,0% 0,0% 50,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% BVC Torslanda ,2% 25,7% 0,3% 2,9% 5,2% 7,0% 5,2% 0,8% 2,9% 0,0% BVC Biskopsgården ,8% 24,9% 2,7% 8,6% 6,6% 3,9% 5,1% 2,7% 0,8% 0,0% BVC Brämaregården ,0% 18,7% 0,8% 6,5% 7,3% 0,4% 4,5% 2,0% 0,0% 0,0% BVC Kyrkbyn ,3% 24,1% 0,9% 1,7% 3,4% 3,4% 4,3% 0,9% 0,0% 0,0% BVC Tuve ,0% 19,2% 2,4% 6,4% 9,6% 1,6% 3,2% 0,8% 0,0% 0,0% BVC Backa ,4% 18,5% 1,4% 3,7% 8,3% 3,7% 4,6% 0,9% 3,7% 0,0% BVC Kärra ,4% 13,1% 1,1% 2,3% 3,4% 3,4% 1,7% 2,3% 0,0% 0,0% HSN 11, Hisingen ,4% 20,8% 1,2% 4,6% 6,2% 3,7% 4,3% 1,6% 1,3% 0,0% Remiss BUM Remiss habilitering Resultat av 4-årsundersökningen, genomsnitt för Göteborg Göteborg ,2% 20,4% 0,9% 7,6% 5,8% 3,8% 4,4% 1,3% 1,0% 0,1% 25

26 8. Amning, barn födda 2008 Uppfödning via amning ger hälsomässiga fördelar för såväl barn som mor. Bröstmjölken är innehållsmässigt anpassad efter barnets behov och enkelt att ge. Därför följs amningfrekvens i de flesta länders hälsostatistik. Amningsstatistiken som rapporteras in för 2009 gäller barn födda Uppgifterna är insamlade från det enskilda barnets journal. Barnhälsovården i Primärvården Göteborg använder datajournal sedan Amningsdokumentationen är komplicerad och inmatade uppgifter låses, vilket leder till att amningsuppgifter inte kan korrigeras eller kompletteras i efterskott. Tokiga rutiner vid införandet av vårdvalet har medfört en stor omflyttning av barn. BVC-personalen har varit osäkra på vilka barn de skall rapportera och i många fall har de fått rapportera barn, som gått större delen av året på en annan BVC. Resultatet är att uppfödningsuppgifterna i 25 % av journalerna ej är bedömbara vid 9 månaders ålder och 47 procent vid 12 månaders ålder. Det skulle krävas ett omfattande manuellt arbete för att redovisa en korrekt och heltäckande amningsstatistik. Därför presenteras inga siffror för 9 och 12 månaders ålder. Amning helt eller delvis registreras i journalen vid 1 veckas samt 2, 4, 6, 9 och 12 månaders ålder. Amningsdefinition (enligt WHO) Enbart ammade eller helammade är barn som enbart får bröstmjölk. De kan också få vitaminer, mediciner och vatten. Delvis ammade är barn som, förutom bröstmjölk, får modersmjölksersättning eller välling eller annan kost. Även s.k. smakportioner (smakprover) räknas hit. Denna definition ändrades från och med barn födda 2004, tidigare kallades barnen helammade även om de fått smakportioner. Detta betyder att en minskning i frekvensen enbart ammade kan bero på ändrade definitioner. I de riktlinjer som WHO anger och som finns angivna i Amningsvänligt sjukhus för att skydda, stödja och främja amning, (SOU 1993:86) skall alla länder ha som målsättning att 80 % av barnen enbart får bröstmjölk fram till 4 månaders ålder. I en senare WHO-rekommendation, från 2001, framförs att alla barn skall ha exklusiv amning fram till 6 månaders ålder. Denna rekommendation har mottagits med en viss skepsis i Sverige (som är Västvärldens mest ammande land), då det finns en ganska väl underbyggd uppfattning att barnet lättare vänjer sig vid nya smaker om man startar med smakprover efter fyllda 4 månader. Denna rekommendation bygger delvis på synen att mödrar i utvecklingsländer gärna tar efter de uppfödningsrutiner, som gäller i den välbärgade delen av världen. Utan tvekan skulle det radikalt förbättra spädbarnsöverlevnaden i utvecklingsländerna om alla barn helammades minst till 6 månaders ålder. Den uppfattning vi oftast framför på BVC är att familjens och barnets situation skall avgöra när amning trappas ned till förmån för annan föda. Annan mat bör introduceras medan amning fortfarande pågår, senast vid 6 månaders ålder, och det är positivt om bröstmjölk ingår i kosten minst hela första levnadsåret. Sammanfattat: Amma länge, men låt gärna barnet smaka på annan mat tidigt. Forskning visar att amning minskar framtida risk för övervikt och diabetes hos barnet och risk för bröstcancer, kanske även livmodercancer, hos mor. Det är därmed en viktig folkhälsobefrämjande åtgärd att upprätthålla hög amningsfrekvens. 26

27 Amningsmönster över tid vid en veckas ålder 120 Amning vid 1 veckas ålder BHV Göteborg Andel % Hel/del amning Hel amning Vid en jämförelse av amningsmönster för barn födda mellan 2002 till 2008 har andelen enbart ammade vid en veckas ålder gått ner från 89 % till 81 % i Göteborg. Jämförande siffra för barn födda 1995 var 93%. För hel-/delammade har siffrorna legat mer konstant; 98 % 2002 och 97 % Enligt socialstyrelsens nationella rapport avseende barn födda i 2007, helammades 86 % och hel-/delammades 97 %. Någon förklaring till varför Göteborg ligger 5 % lägre än riksgenomsnittet i Sverige har vi inte. Ett faktum är att korta vårdtider på BB leder till att de flesta mammor idag inte har kommit igång med amning vid hemgång och att BVC inte klarar av att möta upp behovet av amningsstöd i hemmet. 27

28 Amning vid 4 månaders ålder Vid 4 månader ålder får 80 procent av barnen bröstmjölk och 42 procent helammas. WHO:s mål före 2004 var att 80 % av 4 månader gamla barn skall födas upp med enbart bröstmjölk. Här är det svårt att jämföra över en längre tid, eftersom smakprover inte längre får förekomma i begreppet enbart amning. 42 % av Göteborgsbarn, födda 2008, helammades vid 4 månaders ålder var denna siffra 47 %, % och %. Vi har därmed en minskning av helamning med 18 % på 3 år. Även här ligger Göteborg betydligt lägre än riksgenomsnittet. Jämförande siffra 2007 för riket är 56 %, Stockholm 61 %. 120 Helamning över tid BHV Göteborg 100 Andel % veckor Ny WHO definition 4 månader År 28

29 Amningsfrekvens vid 4 och 6 månader, barn födda Andel% Helamning Hel-/delamning Ej amning Ej bedömbara journaler 4 månader 6 månader Vid 6 månader hel-/delammas 68 % vilket är en sänkning med 3 % sedan föregående år. Siffran för helammade har sjunkit från 6 % föregående år till 3,5 %, vilket kan ställas mot (den omdiskuterade) WHO-normen om exklusiv bröstmjölksuppfödning för alla till 6 månaders ålder. 13 % av journalerna kan ej bedömas. Vid 6 och 9 månaders ålder tillåter andelen bedömningsbara journaler ingen statistik. 29

30 9. Föräldrars rökvanor, barn födda 2008 Nationell statistik sammanställs vid 0-4 veckors och 8 månaders ålder. Årets statistik gäller barn födda Rökvanor registreras på MVC och BVC vid sex tillfällen, före och under graviditet, vid 0-4 veckors, 8 och 18 månaders, och 4 års ålder. I registreringen ingår även uppgift om annan i barnets hemmiljö röker (kan vara syskon mor- eller farföräldrar). Uppgifterna är insamlade från det enskilda barnets BVC-journal. Definition av rökare: En person som röker minst en gång dagligen, dvs drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som röker utomhus. Så kallade feströkare, dvs. en person som ibland röker någon enstaka cigarett, räknas inte hit. Andel barn som vid 0-4 veckors ålder exponerats för tobaksrök i hemmet: Barn födda Andel % % % % % % % I statistiken framgår att 13 procent av Göteborgsbarnen födda 2008, vid 0-1 månaders ålder exponeras för tobaksrök i sin hemmiljö. Detta är en sänkning med 5 procent sedan månaders barn som utsätts för tobaksrök 25 Andel % Mor Far Ej bedömbara journaler barn födda 30

31 Totalt utsätts 12 procent av barn födda 2008 för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder. När det gäller mödrar och fäders rökvanor var för sig ser vi som tidigare år en stor skillnad mellan grupperna. För föräldrar till barn födda 2008 gäller att 5 % av mammorna och 12 % av papporna uppger att de röker när barnen är 8 månader gamla. Vid 8 månader är tyvärr 22 % av journalerna ej korrekt förda och därför inte bedömbara vad det gäller föräldrars rökvanor. Denna siffra har sjunkit något från förra året, men ligger fortfarande högt. Andelen ej bedömbara journaler varierar från 1 till 64 % mellan olika verksamheter. I datajournalen är det krångligt att dokumentera rätt och då kan rökdokumentationen prioriteras ned när tiden blir knapp. Under året har erbjudits lokal hjälp med journalrevision, vilket förhoppningsvis leder till en mer korrekt dokumentation. Barn som utsätts för tobaksrök, fördelat på stadsdelar Andel barn, födda 2008, som exponeras för tobaksrök i hemmet varierar mycket mellan Göteborgs stadsdelar. Under första levnadsmånaden är cirka 6 procent av barnen i centrum exponerade för tobaksrök. Motsvarande siffra för nordost är 28 procent. Nedanstående diagram från verksamhetsrapporten 2008, dvs barn födda 2007, belyser skillnader mellan stadsdelarna. Andel % Bergsjön Gunnared Barn födda 2007 Biskopsgården Lärjedalen Frölunda Backa Gamlestan Tynnered Lundby Majorna Styrsö Högsbo Tuve Linnestaden Härlanda/Örgryte Kärra Torslanda 0-4 veckors 8 mån Centrum Askim Älvsborg Örgryte 31

32 10. Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård 2009 Enheten ska ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och familjer med förskolebarn. Verksamheten tillför mödra- och barnhälsovården ett psykologiskt perspektiv på barnets och föräldraskapets utveckling och värna om en likvärdig hälsovård genom att erbjuda personalstöd via psykologisk konsultation. Uppdraget innebär dels insatser riktade till övrig personal inom mödra- och barnhälsovården i form av konsultation, fortbildning och metodutveckling dels insatser riktade till blivande föräldrar och barn 0-5 år och deras föräldrar genom individuella kontakter och medverkan i generella och riktade föräldragrupper. Psykologverksamheten bidrar till att upprätthålla en väl fungerande och sammanhållen vårdkedja över graviditet, perinatalperioden och under förskoleåren. Respektive verksamhetsbeskrivning för mödrahälsovård, barnhälsovård och psykologverksamheten beräknar psykologresursen till barn och gravida kvinnor per heltidstjänst MHV/BHV-psykolog och anger att skillnader i befolkningsstruktur bör ytterligare påverka resursfördelningen. I en storstad som Göteborg är det, förutom ovan normtal, angeläget att ta hänsyn till vårdtyngd i likhet med barnhälsovården i övrigt. Samtidigt med vårdtyngd bör man beakta att preventivt arbete avseende psykisk ohälsa intar en allt mer betydelsefull del av arbetet inom både mödra- och barnhälsovården än vad som var aktuellt i underlaget för beräknad resurs (Skydda Skyddsnätet 1994). En rimlig resurstilldelning nu bedöms vara barn och 300 gravida per heltidstjänst psykolog. En utökning av psykologresurser inom PV Göteborg under åren har lett till en tydlig förbättring avseende tillgänglighet och arbetsmiljö. Budgeterad resurs 2009 för hela Göteborg är 21,5 heltidstjänster på barn och gravida ( barn och 334 gravida kvinnor/ heltid). Fler medarbetare har nu en kollega på plats att dela uppdrag och samarbeta med (Hisingen undantaget). Ensamarbete påtalas återkommande som ett arbetsmiljöproblem. Kartläggning av psykologverksamhet under 2009 visar att en betydande del av verksamheten upptas av individuella kontakter med föräldrar och barn, samt blivande föräldrar, varav merparten inom barnhälsovården (ca 2/3). Enheten har haft kontakt med drygt 1500 barn och/eller deras föräldrar (4%) och drygt 700 gravida kvinnor enskilt/eller med partner och 92 blivande fäder (10%). Psykologerna har totalt under året haft drygt besök ( beräkningen utgår ifrån information hämtad från datajournalen, som började användas under 2008, och där rutiner för registrering är under utveckling), varav 70% inom BHV. Psykologkonsultation, individuellt och i grupp, riktad till övrig personal (ca 900 konsultationer) sker i till större del inom barnhälsovården, 67 % av konsultationerna. Medverkan i föräldragrupper, totalt 350 grupptillfällen, sker till lika stora delar inom mödra- och barnhälsovården. 32

33 Vanliga kontaktorsaker inom mödrahälsovården är krisreaktion, nedstämdhet och depression hos den gravida kvinnan, föräldrastöd samt förlossningsrädsla. Inom barnhälsovården är vanlig kontaktorsak föräldrastöd, frågeställningar kring barnets utveckling och hälsa, nedstämdhet och depression hos modern under spädbarnstiden och relationsproblem i familjen. Framtida utmaningar I samband med införandet av vårdvalet under oktober 2009 så lämnade psykologverksamheten tidigare organisation inom primärvården och blev en producentneutral enhet med uppdraget att erbjuda insatser på lika villkor inom mödra- och barnhälsovård oavsett vårdgivare. Tf enhetschef tillsattes under hösten med uppdrag att påbörja en sådan utveckling. Psykologverksamheten har uppdraget att tillsammans med övrig personal inom mödra- och barnhälsovården främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos blivande föräldrar och familjer med barn i förskoleåldrarna. Former för det arbetet är konsultation, fortbildning och medverkan i metodutveckling. Utrymmet för och organisation av dessa uppdrag behöver ses över. Områden att utveckla är det tvärprofessionella arbetet/teamet på MVC och BVC, samverkan, tidig upptäckt av barn och föräldrar i riskmiljöer, stöd och behandling av problem i samspelet mellan barn och förälder samt bedömning och behandling av barn, blivande föräldrar och föräldrar inom ramen för mödra- och barnhälsovårdens uppdrag och arbetssätt. Utmaningar finns också i mötet med nya reproduktiva möjligheter som väcker existentiella och etiska dilemman, konsekvenser av barn- och vuxenpsykiatrins tydligare specialisering, mötet med ett jämställt föräldraskap och nya familjebildningar och sist men inte minst utvecklingen av ett generellt och riktat kunskapsbaserat föräldrastöd. 33