URUGUAY: Ekonomisk och handelspolitisk rapport mars 2016

Transkript

1 Buenos Aires URUGUAY: Ekonomisk och handelspolitisk rapport mars 2016 Uruguay har sedan ett decennium tillbaka styrts av olika politiska allianser inom ramen för koalitionen Frente Amplio, som alla har stått för marknadsekonomiska principer. Nyvalde president Tabaré Vázquez (f.d. president ) installerades den 1 mars 2015 och har inte ändrat på den kursen. Uruguays öppna finansmarknad, fungerande rättssystem och tillväxt gör att landet bedöms ha ett gott investeringsklimat. Tillväxttakten räknad i BNP visar en minskande tendens sedan Den uppgick till (preliminärt uppskattad av den privata sektorn) 1,5 procent i fjol. Prognosen för i år (Världsbankens rapport) är ca 1,9 procent med potentiellt större avtagande p.g.a. recession i Brasilien och begränsad tillväxt i Argentina, Uruguays två största handelspartners. Landet har relativt låg men växande arbetslöshet, stora valutareserver, stabil valutakurs och stabila räntor. Uruguay är ett regionalt finansiellt centrum, särskilt för kapital från Argentina och Brasilien och banksektorn är sund. Stora privata investeringar görs inom energiproduktion och distribution. Utmaningar för regeringen 2016 blir att tackla en relativ hög inflationstakt på 9,44 procent, arbetslöshet på 7,7 procent, underskott i statsbudgeten (ca 3,5 procent av BNP i fjol), underskott i bytesbalansen (ca 3,3 procent av BNP i fjol) samt en fortsatt depreciering av landets valuta gentemot dollarn, vilket gynnar exporten men påverkar den i vissa fall starkt importberoende industrin negativt. Under 2015 ökade Sveriges export till Uruguay med 14 procent, en återhämtning efter fallande siffror sedan 2012, medan importen från Uruguay är kvar på en fallande kurs och minskade med 52 procent från 2014 till Variationerna sammanfaller i stort med förändringar i de slags varor som utbyts. Sverige minskade sin import av bränslen och halvfabrikat men behöll importen av nötkött och frukt på samma nivå. Å andra sidan ökade Sverige exporten av livsmedel och dryck, minskade sin

2 export av råvaror och bränslen och fortsatte att sälja kemiska produkter, lantbruksmaskiner och kullager investerade den svensk-finska skogsindustrikoncernen Stora Enso tillsammans med chilenska Arauco i ett nytt pappersmassabruk i Uruguay med en årskapacitet på 1,3 miljoner ton, den största investeringen någonsin i privat regi i landet. Tillsammans med ett annat bruk som ägs av finska UPM levererar de årligen ca 2,5 miljoner ton pappersmassa för export men även 74 MWe el till landets elnätverk. Tillväxt Uruguays BNP-tillväxt föll till uppskattade 1,5 procent i fjol och är nu ca 54,0 miljarder USD. Den minskande tillväxttakten sedan 2013 är främst ett resultat av vikande efterfrågan från handelspartnerna Argentina och Brasilien. Under de rådande omständigheterna i grannländerna kan Uruguays BNP-tillväxt t.o.m. bli något mindre i slutet av innevarande år. BNP per capita, USD (EIU, Economist Intelligence Unit) år 2014 ökade 2,5 procent till uppskattade USD (EIU) under 2015 och är fortfarande den största i regionen åtföljd av Chile, Argentina och Brasilien. Investeringar 2008 byggde finska Botnia en pappersmassafabrik för 1 miljard USD (som nu ägs av finska UPM). En liknande fabrik sattes i drift 2014 med en investering på 1,9 miljarder USD av Montes del Plata, dotterbolag till svensk-finska Stora Enso och chilenska Arauco på basis av en fördelning av aktier. UPM och Montes del Plata tillsammans exporterar årligen ca 2 miljoner ton pappersmassa, som sedan 2015 utgör den tredje största exportprodukten efter soja och nötkött. Offshoreoljeprospektering drivs av det statägda ANCAP i samarbete med amerikanska Schuepbach Energy, brittiska BP och BG, franska Total samt norska Statoil. En återförgasningsanläggning för att processa ca 3 miljoner kubikmeter gas per dag byggs i Montevideos hamn. Landets telekommunikationssektor utvecklas med optisk fiber och mobila 4Gtjänster hektar, ca 50 procent av landets odlingsareal, upptas av sojaodlingar. Direkta utländska investeringar 2015 sjönk marginellt till ca 4,5 procent av landets BNP jämfört med 4,8 procent under 2014.

3 Arbetsmarknad Arbetslösheten vid slutet av 2015 uppskattades preliminärt till 7,7 procent, en relativt hög siffra (Latinamerikas genomsnitt är 6,7 procent). Säsongberoende arbetstillfällen inom bl.a. turism och i samband med skördetiderna i jordbruket gör att siffran fluktuerar under året. Den minskande tillväxten påverkar sysselsättningen negativt. I fjol försvann jobb i industrisektorn. Arbetslösheten orsakas också av strukturella faktorer såsom låg utbildning bland arbetslösa och brist på ingenjörer. Oppositionen kräver att regeringen startar nya offentliga verk och främjar privata nyinvesteringar. Statsbudget samt skatte- och penningpolitik Penningmängden hölls på samma nivå 2015 och inflationstakten vid årets slut var 9,44 procent, med andra ord över centralbankens mål på 7 procent. I februari i år var den ackumulerade inflationen 4,08 procent och förväntas förbli hög under hela året. Statsbudgetens underskott för 2015 uppskattas av regeringen (och IMF) vara 3,6 procent av BNP. För i år blir den lika med noll om president Tabaré Vazquez inte ökar de offentliga utgifterna. Skuldsättningsgraden 2015 uppskattas preliminärt vara ca 32 miljarder USD (brutto 62 procent och netto 36,6 procent av BNP). Statsskulden är numera till största delen uppmätt i uruguayanska pesos för att skydda sig mot eventuellt tryck på valutakurserna. Av försiktighetsskäl behåller man också tillräckligt med reserver (ca 14 miljarder USD i början av mars i år) för att täcka skuldbetalningar under minst fjorton månader eller motsvarande tre månaders import. Finansmarknad och valutakurs 85 procent av finansmarknaden är koncentrerad till fem banker: spanska Santander, spanska BBVA, brasilianska Itaú, kanadensiska Scotia Bank (som köpt uruguayanska Nuevo Banco Comercial) och brittiska HSBC. Samtliga de privata bankerna hade 2015 sammanlagt tillgångar för ca USD 19,7 miljarder (av vilka USD 11,4 miljarder i krediter) och skulder för USD 18,5 miljarder. Ca 70 procent av deras krediter och ca 85 procent av deponeringarna finns i form av kontobehållning i dollar. Räntabiliteten på tillgångarna varierade 2015 från bank till bank mellan 0,18 och 2,51 procent. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s ger Uruguays statsskuld i dollar kreditbetyget BBB, Moodys Baa2 och Ficht BBB- ( ).

4 Den uruguayanska peson deprecieras långsamt. I början av mars 2016 var kursen 32,1 pesos (URU) per dollar mot 24,5 pesos vid slutet av mars i fjol. Bytes- och handelsbalans Bytesbalansen hade 2015 ett underskott på 1,8 miljarder USD (-3,28 procent av BNP) och handeln med utlandet ett underskott på 0,487 miljarder USD. Handel Uruguays jordbruks- och råvaruorienterade ekonomi har ökat sin andel av industriellt förädlade varor i exporten (framför allt pappersmassa), men nötkött och soja är fortfarande de största exportvarorna. Uruguays export 2015 gick främst till Kina och Brasilien (18,3 respektive 15 procent). Andra handelspartner är USA, Argentina, Tyskland, Mexiko, Holland och Venezuela. Delar av exporten genomförs nu från de tre skattefria områden Punta Pereyra, Fray Bentos och Nueva Palmira där slutdestinationen är svårt att precisera. Totalt var Uruguays exportvärde ca 9,5 miljarder USD under 2015, vilket innebär en nedgång på 7,44 procent från 2014, främst beroende på minskade priser på råvaror. De viktigaste importvarorna är råolja, bränslen, bilar, lastbilar, bildelar och mobiltelefoner importerade Uruguay varor (exklusive olja, se nedan) för ca 10,0 miljarder USD, ca 10,6 procent mindre än Ca 10 procent av importen kommer från Kina. Brasilien och Argentina är viktiga handelspartner. Jämfört med 2014 ökade volymen på importen av råolja under 2015, främst från Venezuela via statliga ANCAP, med 10 procent medan priset för importen sjönk med 39 procent från till ca 933 miljoner USD under samma årsperiod. Handel med Sverige och andra relaterade frågor Den svenska exporten till Uruguay nådde 402 respektive 473 miljoner SEK åren 2012 och 2013 men sjönk till 331 miljoner SEK Den ökade under 2015 jämfört med 2014 med 14 procent från till 378 miljoner SEK. Importen till Sverige från Uruguay visar en fallande tendens sedan 2011 med 213 miljoner SEK det året, 140 miljoner SEK 2012, 119 miljoner SEK 2013, 128 miljoner SEK 2014 och knappa 62 miljoner SEK i fjol, vilket motsvarar en minskning med ca 52 procent från 2014.

5 Mellan 2014 och 2015 ökade den svenska exporten av livsmedel och drycker till Uruguay kraftigt från 11 till 77 miljoner SEK medan exporten av råvaror och bränslen halverades, exporten av heloch halvfabrikat sjönk med 5,6 procent och exporten av verkstadsprodukter minskades med 7,1 procent. De två sistnämnda produkterna utgör 79 procent av den svenska exporten och består huvudsakligen av kemiska produkter och maskiner (främst lantbruksmaskiner och kullager). Mellan 2014 och 2015 minskade Sverige sin import av uruguayanska livsmedel (-47 procent), råvaror och bränslen (- 99 procent) samt heloch halvfabrikat (-52 procent). Importen består nu huvudsakligen av nötkött, frukt och margarin (tillsammans 58 utav 62 miljoner USD). På plats i Uruguay finns svenska AAK (Aarhus) som tillverkar choklad och andra livsmedelsfabrikat för export, Stora Enso, ABB, Astra Zeneca, Ericsson, Linde Gas, SKF och Securitas omvandlades den finsk-uruguayanska handelskammaren till en nordisk-uruguayansk. Den svensk-finska skogsindustrikoncernen Stora Enso tillsammans med chilenska Arauco investerade 2014 i ett nytt pappersmassabruk i Uruguay med en årlig kapacitet på 1,3 miljoner ton (den redan befintliga finska UPM-ägda bruket producerar 1,2 miljoner ton), den största investeringen någonsin i privat regi i landet. Den levererar även 74 MWe el till landets elnät och sysselsätter direkt 700 personer i hela landet.