Kapitaltäckning och riskhantering

Transkript

1 Kapitaltäckning och riskhantering

2 Innehållsförteckning Verksamheten... 3 Närstående... 4 Ersättningar till anställda och ledande befattningshavare... 4 Riskhantering... 4 Organisation... 4 Kreditrisk... 6 Kreditgivning mot säkerhet... 6 Kreditgivning utan säkerhet...7 Årets förändring av kreditreserv... 8 Motpartsrisk... 9 Marknadsrisk Ränterisk Valutakursrisk Operativ risk Likviditetsrisk Likviditetsreserv Kapitalbas och riskexponering Konsoliderad situation Kapitalbas Kapitalbuffertar Internt bedömt kapitalbehov... 16

3 Verksamheten Nordnet Bank bedriver tillståndspliktig bankverksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland, där banken har sitt säte i Sverige, och övriga länders verksamhet bedrivs som filialer. Bankens affärsverksamhet delas in i tre områden: investeringar och sparande, pension och lån. Investeringar och sparande är kärnverksamhet och utgörs framför allt av värdepappershandel på webben och i mobilen. Nordnet erbjuder två olika typer av lån privatlån utan säkerhet och värdepappersbelåning. Värdepappersbelåning finns på alla våra fyra marknader, och ger våra kunder möjlighet att belåna sina portföljer för att öka sina investeringar, eller för andra ändamål. Produkten privatlån är tillgänglig på den svenska marknaden under varumärkena Konsumentkredit och Toppenlånet Det är Nordnet Bank AB som är verksamhetsdrivande bolag. Uppgifter i denna rapport avser dock den konsoliderade situationen, vilket förutom Nordnet Bank AB även innefattar Nordnet AB (publ) som är moderbolag i koncernen, och till vilket Nordnet Bank AB är helägt dotterbolag. Konsolideringsgrunden för den konsoliderade situationen skiljer sig från den konsolidering som sker i redovisningssyfte, där skillnaden är att dotterbolagen Nordnet Pensionsförsäkring AB, Deriva Financial Services AB samt Shareville AB ingår. Figur samt Tabell nedan visar skillnaderna i konsolideringsgrund. Figur 1.1 Konsolidering av bolag för redovisningssyfte Tabell 1.1 Konsolidering av bolag i tillsynssyfte Moderbolag Dotterbolag Org nr Ägarandel % Konsolidering Nordnet AB (publ) Nordnet Bank AB Fullständigt Det föreligger inte i dagsläget några väsentliga hinder för snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder mellan moderbolag och dotterföretag. 3

4 Närstående Nordnet Bank AB och dess moderbolag Nordnet AB (publ) har vissa närståendetransaktioner vilka redovisas nedan. E. Öhman J:or AB är närstående till Nordnet AB (publ) då E. Öhman J:or AB dels innehar ett direkt ägande dels genom att familjemedlemmar till ägarna av E. Öhman J:or AB innehar ett direkt ägande i Nordnet AB (publ). Nordnet ABs förlagslån till närstående uppgår totalt till - (11,0) MSEK. Nordnet Bank AB ingår regelbundet olika affärsrelationer med E. Öhman J:or AB med dotterbolag på samma sätt som regelbundet görs med andra finansiella aktörer. Enligt styrelsen för Nordnet Bank AB har affärsrelationerna ingåtts på marknadsmässiga villkor. Emric-gruppen med moderbolaget Emric Partners AB är närstående till Nordnet AB (publ) genom att E. Öhman J:or AB är delägare i bolaget. Emric-gruppen administrerar hanteringen av Nordnet Bank AB's blancolån. Bolaget har per den 31 december 2015 värdepappersbelåning till ledande befattningshavare med beviljade limiter om totalt (13 400) KSEK, varav utnyttjade krediter uppgår till (2 470) KSEK. Bolaget har också per den 31 december 2015 blancokrediter till ledande befattningshavare om (1 482) KSEK. Ersättningar till anställda och ledande befattningshavare För information avseende ersättningspolitik som erfordras enligt art 450 i Kapitaltäckningsförordningen (EU) 575/2013, hänvisas till information om personal, ersättningar och anställda i årsredovisningen för Nordnet AB (publ) Denna återfinns på Nordnets hemsida, Riskhantering Riskhanteringen i Nordnet tjänar flera syften. Dels att uppnå eftersträvad lönsamhet och tillväxt givet en medvetet tagen risknivå, dels att upprätthålla ett högt förtroende från kunder och omvärld. Ett förtroende som är av avgörande betydelse för Bankens långsiktiga lönsamhet och existens. Hur riskhanteringen går till beskrivs i ramverket för riskhantering. I ramverket beskrivs riskhanteringsrelaterade; strategier, processer, rutiner, interna regler, limiter, kontroller och rapporteringsrutiner. Dessa tillsammans syftar till att säkerställa att Nordnet löpande kan identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som Nordnet är, eller kan förväntas komma att bli, exponerad för. Organisation Styrelsen beslutar om huvudprinciperna för riskhanteringen och ansvarar ytterst för att det finns ett effektivt system för att hantera Nordnets risker samt att Nordnet följer tillämpbara 4

5 direktiv, lagar och föreskrifter. Det finns ett ramverk för internkontroll som omfattar hela organisationen och grunderna i detta utgörs av system och rutiner som ska säkerställa: Effektiv och ändamålsenlig verksamhet Adekvat riskkontroll Tillämpning av goda affärsprinciper Tillförlitlig finansiell- och annan rapportering Efterlevnad av lagar, reglering, krav från tillsynsmyndigheter samt internt regelverk VD är ansvarig för att risker hanteras enligt styrelsens beslut och att verksamheten bedrivs lämpligt och i enlighet med externa regler i praktisk bemärkelse. Nordnet arbetar med risker i enlighet med principerna om de tre försvarslinjerna. Den första linjen i försvaret utgörs av verksamheten. Nordnet ska inom den löpande verksamheten ha effektiva processer för att identifiera, mäta eller bedöma, övervaka, rapportera och i förekommande fall minska riskerna. Affärsenheterna och administrationen, under tillsyn av den ansvariga ledningen, är ansvariga för att hantera riskerna dagligen med hänsyn till Nordnets riskaptit och i enlighet med gällande riktlinjer, rutiner och kontroller. Riskhanteringen begränsas alltså inte till riskspecialister eller kontrollfunktioner. Den andra försvarslinjen utgörs av Risk Control och Compliance. De övervakar, kontrollerar och rapporterar Nordnets risker och efterlevnaden av interna och externa regelverk. Risk Control ansvarar också för uppföljning och återrapportering till bolagets styrelse. Den tredje försvarslinjen utgörs av Internrevisionen som utför en regelbunden granskning av såväl ledning som Nordnets interna kontroller, kontrollfunktionernas arbete och Nordnets riskhantering. Internrevisionen inom Nordnet utförs på styrelsens direkta uppdrag av externa konsulter. Den interna kapital och likviditetsutvärderingen (IKLU) är en kontinuerlig process som utvärderar kapital- och likviditetsbehovet i relation till Nordnets riskprofil. Resultatet blir vägledande i de strategival som görs för att långsiktigt upprätthålla god kapitalstyrka och tillräcklig likviditet. Ett IKLU-dokument upprättas årligen och uppdateras kvartalsvis. Detta ligger bland annat till grund för styrelsens arbete med Nordnets kapitalplanering. Som ett led i IKLU genomförs en omfattande genomlysning och analys av riskerna i verksamheten. Nordnet arbetar för att hela organisationen ska vara en del av riskanalysen. Samtliga medarbetare har ett ansvar att identifiera risker och öka sin kunskap om dessa. IKLU-processen utgör en del av organisationens riskarbete och kräver ett aktivt deltagande från riskägare och berörda medarbetare. Nordnet har utöver ovanstående beskrivning även en riskkommitté, bestående av bolagets ledningsgrupp samt Chief Risk Officer, Head of Compliance, Head of Treasury, Head of Credit, Head of Security and Surveillance och Head of Legal. Riskkommittén har haft 9 protokollförda möten under år

6 För ytterligare uppgifter om styrelsen, avseende färdigheter, sakkunskap och antal styrelseuppdrag som styrelsemedlemmarna har, se information i årsredovisning för Nordnet AB (publ) Denna återfinns på Nordnets hemsida, Kreditrisk Med kreditrisk avses risken att Nordnet inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser och där eventuella säkerheter inte täcker Nordnets fordringar. De huvudsakliga kreditriskerna delas in enligt nedan: Kreditgivning mot säkerhet Kreditgivning utan säkerhet Motpartsrisker Kreditgivning mot säkerhet Kreditgivning regleras i enlighet med av styrelsen beslutad Kreditpolicy och Kreditinstruktion. Den avgörande bedömningsgrunden för Nordnets kreditgivning är säkerheten för krediten i form av belåningsbara värdepapper, tillgodohavanden i olika valutor och kundens kreditvärdighet. Belåningsvärdet beträffande säkerheterna för krediterna utvärderas i enlighet med en intern modell som utgår från enskilda aktiers likviditet och volatilitet. Nordnets kreditavdelning bevakar löpande belåningssituationen på aggregerad och individuell nivå. Nordnets bedömning är att det inte finns någon väsentlig koncentration av kreditrisker. Utlåningen är väl spridd på de geografiska marknaderna enligt tabell nedan, med en ambition att undvika en hög koncentration av de belånade säkerheterna. I en situation där säkerheternas belåningsvärde inte täcker den fordran som Nordnet har på kunden har Nordnet möjlighet att sälja säkerheter i den utsträckning som krävs för att åtgärda den uppkomna överbelåningen. Om säkerheternas värde understiger Nordnets fordran sker reservering i enlighet med Nordnets kreditinstruktion. Beslut om reserv ska ske fattas senast 90 dagar, alternativt enl IAS 39, räknat från tidpunkten från överbelåningen uppstår. Då anses fordran som osäker. Se tabell nedan avseende storleken på utgående reserv 2015 och årets förändring av denna. 6

7 Osäkra fordringar per geografisk tillhörighet ksek Osäkra Sverige varav specifika varav allmänna 0 Norge varav specifika varav allmänna 339 Danmark varav specifika varav allmänna 178 Finland varav specifika varav allmänna 119 TOTAL Kreditgivning utan säkerhet Kreditgivning utan säkerhet består av utlåning till privatpersoner i Sverige. Utlåningen består av lån utan säkerhet på belopp upp till SEK, kundackvisition och kreditbeviljning sker centraliserat. Individuell prissättning tillämpas, där priset speglar risken vid ansökningstillfället. Utlåningen uppgick vid årsskiftet till (2 347) MSEK. Av detta belopp utgör (2 297) MSEK utlåning under produktnamnen Konsumentkredit och Toppenlånet. Styrelsen reglerar kreditrisker för lån utan säkerhet genom kreditpolicyn och kreditinstruktionen. Syftet är att säkerställa att kreditgivning sker med god kontroll samt att ange den övergripande kreditriskstrategin och kreditriskaptiten. Samtliga kreditbeslut avseende lån utan säkerhet fattas av en separat avdelning. Långivningen är inriktad på mängdhantering med små enskilda engagemang. Kreditvärdering i kreditbeviljningsprocessen sker genom egenutvecklade scoring- och ratingmodeller samt sedvanliga kreditupplysningar. Dessa scoringmodeller och dess statistiska fundament har funnits från starten av verksamheten och de uppdateras löpande. Interna riskklassificeringssystem utgör en central del i kreditprocessen och omfattar arbetsoch beslutsprocess för kreditgivning, kredituppföljning samt kvantifiering av kreditrisken i portföljen. Systemet syftar till att mäta risken för fallissemang och därigenom uppskatta framtida förluster i portföljen. Risken för framtida kreditförluster enligt modellen påverkar den ränta som erbjuds den enskilda kunden vid kreditbeviljningen. Uppföljning av kreditrisken i kreditprocessen samt dynamiken i kreditportföljen sker regelbundet och syftar till att följa upp att risknivån är i enlighet med den av styrelsen beslutade riskaptiten. Rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en snabb handläggning av kravärenden. Krediter som inte sköts av kunderna säljs efter 100 dagar varvid skillnaden mellan köpeskillingen och fordringens redovisade värde kostnadsförs. 7

8 Årets förändring av kreditreserv Tabellen på sid 8 visar förändringen i reserverat belopp för osäkra fordringar under Beloppen avser reserver inom utlåning till allmänheten, både kreditgivning mot säkerhet samt utan säkerhet. Total utlåning i Nordnet Bank AB uppgick per 31 december 2015 till MSEK, totala reserveringar uppgick samtidigt till 33,3 MSEK. Den låga reserveringsgraden kan förklaras att största delen av kreditgivning sker mot säkerhet, och att dessa krediter anses till största del utgöra mycket låg risk. Av totalt reserverat belopp per 31 december 2015 var ca ksek hänförliga till kreditgivning mot säkerhet samt ksek hänförligt till kreditgivning utan säkerhet. Årets förändring i specifika och allmänna kreditriskjusteringar avseende lånefordringar ksek Specifika Allmänna Ingående balans för reserveringar, 1 jan Periodens reserveringar Återförda reserveringar Reserver som tagits i anspråk för bortskrivningar Övriga justeringar -930 Utgående balans för reserveringar, 31 dec Total exponering fördelat på exponeringsklasser ksek Exponeringsklass Bruttoexponerings belopp Periodens genomsnitt Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker och institut Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Övriga poster Summa

9 Geografisk fördelning av kreditriskexponeringar, riskvägt belopp ksek Sverige Norge Danmark Finland Övr länder TOTAL Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag varav till små och medelstora företag Exponeringar mot hushåll Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Övriga poster Summa Nordnet använder sig av externa ratinginstitut för beräkning av riskvägda belopp för delar av bankens totala exponeringar. De exponeringsklasser för vilka detta utförs återfinns i tabellen nedan. De ratinginstitut som används i denna process är Standard & Poors, Moody s och Fitch Ratings. Vid riskviktning av exponeringsklasser som viktas enligt extern rating, följer Nordnet den kreditkvalitetsskala som anges i Förordningen (EU) 575/2013 del tre avd II kap 2 utan avsteg. Tabellen nedan visar bruttoexponering per exponeringsklass för de exponeringar som riskviktats med hjälp av extern rating. Exponeringar som riskviktas genom kreditrating bruttoexponering och kreditkvalitetssteg Kreditkvalitetssteg ksek Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer Exponeringar mot institut, löptid > 3 mån Exponeringar mot institut, löptid < 3 mån Exponeringar mot företag Exponeringar i form av säkerställda obligationer TOTAL Motpartsrisk Motpartsrisker delas in enligt nedan: Emittentrisker i treasuryportföljen Risker mot kontohållare (bankinlåning) Avvecklingsrisk (ersättningskostnader för öppna affärer mot kunder och handelsmotparter inklusive repor och OTC-derivat) Risker mot clearinghus och CCP:er 9

10 Med avvecklingsrisk avses att motparten i en affär inte kan fullgöra sina åtaganden att betala för eller leverera avtalade värdepapper eller finansiella instrument. Med det avses risken att en motpart fallerar före avräkning av en affär och att priset på det finansiella instrumentet har förändrats när affären måste göras om med en ny motpart. Denna ersättningskostnad utgör avvecklingsrisken. Som en följd av detta är en del av Nordnets motpartsrisk relaterad till affärsflödet från börserna på de nordiska marknaderna. Riskerna begränsas genom att Nordnet använder etablerade clearingorganisationer som till exempel Euroclear och NASDAQ OMX. Motpartsrisk uppstår även vid placering av Nordnets likviditetsöverskott. Likviditetsöverskottet placeras på konto i bank, i statsskuldväxlar, i säkerställda obligationer eller i andra räntebärande tillgångar. Tabellen nedan visar ratingen på Nordnets finansiella tillgångar enligt Standard & Poor's. För säkerställda obligationer har obligationens rating använts, för övriga används emittentens rating. Kort rating anges för tillgångar med en återstående löptid kortare än ett år förutom för säkerställda obligationer, statsobligationer, kommunobligationer och obligationer utgivna av European Investment Bank där lång rating används oberoende av återstående löptid. De finansiella tillgångar som kan säljas och som saknar lång rating hos Standard & Poor's har hos Moody's rating Aaa Rating enligt Standard & Poor's Koncern MSEK Not A-1+ A-1 A-2 A-3 saknar rating AAA AA+ AA AA- A+ A A- Tillgångar saknar rating TOTALT Utlåning till Kreditinstitut * Utlåning till Allmänhet Finansiella tillgångar till v erkligt v ärde Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som hålls till förfall Summa * Varav MSEK redov isas som försäkringstekniska tillgångar i koncerncens balansräkning Rating enligt Standard & Poor's Koncern MSEK Not A-1+ A-1 A-2 A-3 saknar rating AAA AA+ AA AA- A+ A A- Tillgångar saknar rating TOTALT Utlåning till Kreditinstitut Utlåning till Allmänhet Finansiella tillgångar till v erkligt v ärde Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som hålls till förfall 23 Summa

11 Marknadsrisk Marknadsrisk hänförs till risken att det verkliga värdet på ett finansiellt instrument eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument påverkas av förändringar i marknadspriser. Nordnet exponeras för marknadsrisker i form av ränterisk, valutakursrisk och aktiekursrisk. Nordnets verksamhet är uppbyggd kring kundhandel och Nordnet har därmed inte som affärsidé att exponera sig för marknadsrisker i eget namn. Ränterisk Ränterisker förekommer vid löptidsobalans mellan bolagets tillgångar och skulder samt i förändringar av tillgångars värde till följd av marknadsfluktuationer. Nordnets kreditgivning sker till rörlig ränta och finansieras av inlåning till rörlig ränta. Inlåningsöverskottet placeras i enlighet med restriktionerna i bolagets Finanspolicy. Räntekänsligheten i portföljen mäts och rapporteras veckovis till Risk Control och CFO. Ränterisken beräknas på 1 procentenhets parallellförskjutning av avkastningskurvan. Varje kvartalsskifte görs dessutom en känslighetsanalys av portföljen i samband med finansfunktionens ränterapport till Finansinspektionen. Per 31 december 2015 uppgick ränterisken i räntebärande placeringar till 40,0 (48,7) MSEK före skatt vid en förändring av marknadsräntan om en procentenhet. En sammanställning över Nordnets räntebindningstider återfinns i nedanstående tabell. År 2015 Utan ränte- Tillgångar 0-1 mån 2-3 mån 4-6 mån 7-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år bindning Totalt Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Finansiella tillgångar till v erkligt v ärde Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som hålls till förfall Öv riga tillgångar Summa tillgångar Skulder Totalt In- och upplåning från allmänheten Öv riga skulder Efterställda skulder Eget kapital Summa skulder Differens mellan tillgångar och skulder Vikter 0,04% 0,16% 0,36% 0,71% 1,39% 2,25% 3,07% 3,85% Total räntenettorisk Valutakursrisk Valutakursrisk avser risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden, och uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Nordnet hanterar uppkomna valutapositioner genom att genomföra valutaväxlingar flera gånger varje dag och endast mindre flödesrelaterade valutapositioner kan normalt förekomma över mer än en bankdag. 11

12 Känslighetsanalys visar att en ofördelaktig valutakursutveckling om 10 procent i respektive valuta innebär en risk om cirka 1,2 MSEK före skatt. I detta ingår utlandsverksamheternas nettotillgångar vilka inte valutasäkras. Valutaresultatet hänförs således huvudsakligen till resultat av kundernas valutaväxling i samband med handel av utländska aktier. Operativ risk Operativ risk avser risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Förutom alla de risker som kan sammankopplas med mänskliga fel och misstag kan typiska exempel på operativa risker vara; datorhaveri, nyckelpersonberoende, bedrägerier, bristande efterlevnad av lagar och interna regelverk eller externa händelser som brand, naturkatastrofer, sabotage eller förändringar av lagar och regelverk.. Primärt ansvariga för hantering av operativa risker är de enskilda avdelningarna och funktionerna ute i organisationen. Avdelningen för Risk Control ska förutom att stötta och vägleda avdelningar i deras riskarbete även ha det övergripande perspektivet för operativa risker. Här ingår sammanställning, analys och uppföljning av risker som har identifierats av organisationen men också att själva identifiera och kontrollera operativa risker. Då bolaget använder basmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativ risk i Pelare 1 finns det en risk att Nordnet underestimerar alternativt överestimerar den operativa risken i företaget då basmetoden endast utgår från företagets omsättning och därmed inte tar hänsyn vare sig till de operativa risker som faktiskt finns i företaget eller det arbete som företaget gör för att hantera operativa risker. Till underlag för analys av Nordnets operativa risker har risker identifierats i den självutvärdering som koncernen utfört årligen i samband med den interna kapital- och likviditetsutvärderingen. Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses risken att Nordnet inte kan finansiera existerande tillgångar eller fullgöra sina betalningsåtaganden, eller endast kan göra detta till höga kostnader. Likviditetsrisken kan delas upp i två delar. Den första delen är risken att inte kunna finansiera verksamheten och den andra delen är risken att inte kunna omvandla placeringstillgångar till likviditet. Hos Nordnet utgörs balansräkningens tillgångssida i huvudsak av likvida medel, utlåning till kreditinstitut och till allmänheten samt räntebärande instrument. Inlåning från allmänheten (hushåll och företag) utgör Nordnets viktigaste finansieringskälla. Nordnets likviditetsrisk reduceras av att finansieringen är spridd på många kunder och på flera geografiska marknader och betalningsberedskapen bedöms som mycket god. Nordnets Treasuryavdelning ansvarar för att hantera likviditetsrisken och likviditetsreserven. Detta sker i nära samarbete med kontoägarna i organisationen, som är de personer och enheter som ansvarar för respektive bankkonto där Banken håller likvid eller säkerheter. Kontoägarna skickar in kassaflödesprognoser till Treasury. Treasury begränsar och följer även 12

13 upp kontoägarnas möjligheter att låsa upp likvida medel över natten samt säkerställer kvalitén på mottagna prognoser genom kontinuerlig backtesting. Baserat på mottagen information så övervakar och justerar Treasury Nordnets totala likviditet inklusive pantsatta tillgångar. Likviditetsriskhanteringen är framåtblickande och kontinuerliga gapanalyser och stresstester utförs. Middle Office ansvarar för att oberoende rapportera till riskkontroll och CFO att styrelsens riskaptit efterlevs. De stresstester som utförs avseende likviditetsrisk är: Likviditetstäckning (med styrelsens definition av likvidreserv och 100% nettoutflöden enligt LCR). Likviditetstäckning (LCR). GAP-analys (15 % minskad inlåning & 15 % ökad utlåning). Största minskning av inlåningen under en 90-dagarsperiod de senaste 36 månaderna. Vid en stressad likviditetssituation aktiveras beredskapsplanen för likviditetsrisker och Likviditetsgruppen som utgörs av CEO, CFO, Chief Operations Officer, Chief Risk Officer och Head of Treasury sammankallas. Likviditetsgruppen har bredare möjligheter än Treasury ensamt att påverka Bankens balansräkning och att därmed minska likviditetskriser. Likviditetsreserv I enlighet med FFFS 2010:7, 5 kap, redovisar Nordnet information avseende likviditetsriskpositioner per balansdagen Uppgifterna avser den konsoliderade situationen, vilket innefattar Nordnet AB (publ), org nr samt Nordnet Bank AB, org nr Likviditetsreserven finansieras genom inlåning från allmänheten. Reserven är placerade i obligationer med hög rating, t ex säkerställda obligationer och obligationer emitterade av stat. Samtliga obligationer är belåningsbara hos centralbank och används inte som pant. Likviditetsreserven utgörs även av tillgodohavande i centralbank eller bank. MSEK SEK EUR USD Övriga Kassa och tillgodohavanden i centralbank 2 489,4 545,4 644,6 217, ,1 Värdepapper emitterade eller garanterade av stat, centralbank eller multinationella utvecklingsbanker 4 324, ,0 233,4 158,4 575,8 Säkerställda obligationer 7 361, , ,3 251, ,1 Summa reserv , , ,3 626, ,9 Fördelning valutaslag 53,8% 15,2% 4,4% 26,6% Nordnet Bank AB har enligt avtal med kunderna möjlighet att finansiera sig genom att belåna de aktier som kunderna ställer som säkerhet för sin belåning. Nordnet Bank AB är medlemmar i Svenska Riksbanken och Danska Nationalbanken vilket ytterligare stärker likviditeten. 13

14 MSEK Likviditetsreserv/Inlåning från allmänheten 59,7% Utlåning till allmänheten/inlåning från allmänheten 30,5% Kapitalbas och riskexponering Nordnet tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kreditriskexponering. Inga interna modeller används. Vid tillämpning av schablonmetoden finns sexton stycken riskklasser med ett flertal olika riskvikter inom respektive klass. Exponeringsbelopp för marknadsrisker beräknas enligt schablonmetoden. Exponeringsbelopp för operativa risker beräknas enligt basmetoden vilket innebär att kapitalbaskravet utgör 15 procent av genomsnittet för de tre senaste räkenskapsårens rörelseintäkter. Konsoliderad situation I enlighet med CRR, den europeiska kapitalkravsförordningen rapporterar Nordnet en konsoliderad situation bestående av Nordnet AB (publ) och Nordnet Bank AB. En sammanställning över bankens kapitalbas, kapitalkrav och kombinerade buffertkrav presenteras nedan. För fullständig uppställning enligt Bilaga VI till Genomförandeförordning (EU) 1423/2013 lämnas till denna rapport i Bilaga 1. 14

15 Kapitalbas Totalt eget kapital 1 746, ,1 Avgår, vinster som ej varit föremål för revision - - Avgår krav på försiktig värdering -11,9-12,1 Avgår förutsebar utdelning -227,5-175,0 Avgår immateriella anläggningstillgångar och uppskjutna skattefordringar -366,4-408,1 Kärnprimärkapital 1 140, ,9 Tillkommer förlagslån - 140,6 Supplementärkapital - 140,6 Kapitalbas 1 140, ,5 Riskexponeringar Exponering kreditrisk enligt schablonmetoden 5 435, ,3 varav Institutexponeringar 1 093, ,2 varav Företagsexponeringar 157,1 261,1 varav Hushållsexponeringar 3 162, ,2 varav Aktieexponeringar 8,6 3,0 varav Säkerställda obligationer 888,5 726,3 varav Övriga exponeringar 125,1 126,5 Exponering marknadsrisk 22,4 12,8 varav Valutarisk 22,0 12,6 varav Avvecklingsrisk 0,4 0,2 Exponering operativ risk 1 957, ,6 Totalt exponeringsbelopp 7 415, ,6 Kapitalrelation 15,4% 16,2% Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden 434,8 451,9 Marknadsrisk 1,8 1,0 Operativ risk 156,6 155,2 Kapitalkrav 593,2 608,1 Kapitalkrav Pelare 2 95,0 123,0 Totalt Kapitalkrav 688,2 731,1 Kapitalrelationer och buffertar Kärnprimärkapitalrelation, % 15,4% 14,4% Primärkapitalrelation, % 15,4% 14,4% Total kapitalrelation, % 15,4% 16,2% Institutsspecifika buffertkrav, % 3,0% 2,5% varav krav på kapitalkonserveringsbuffert, % 2,5% 2,5% varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert, % 0,5% 0,0% Totalt kapitalkrav inklusive buffertkrav, % 12,3% 12,1% Kärnprimärkapital tillgängligt för buffertkrav, % 7,4% 8,2% Uppgifter lämnas endast för buffertkrav som trätt i kraft. 15

16 Kapitalbas Kapitalbasen för den konsoliderade situationen uppgår per till 1,1 mdrsek där samtliga beståndsdelar av kapitalbasen utgörs av kärnprimärkapital. Kärnprimärkapitalet utgörs i sin tur av aktiekapital, övrig fri fond, fond för verkligt värde,, balanserat resultat samt årets vinst. Aktiekapitalet består av aktier till ett kvotvärde om 1 SEK. Övrig fri fond ksek, Fond för verkligt värde, ksek innehåller verkligt värde reserv som uppstår vid orealiserade verkligt värde justeringar på bankens finansiella tillgångar som kan säljas. Balanserat resultat, ksek består av upparbetad resultat från tidigare år, samt kapitaltillskott- och avdrag i form av aktieägartillskott, koncernbidrag och utdelning till aktieägare. Avdrag från kapitalbasen görs för immateriella tillgångar och för moderbolagets innehav av aktier i Nordnet Pensionsförsäkring AB (som ej ingår i konsoliderad situation och därmed ej ska inräknas i kapitalbasen).ytterligare avdrag från kapitalbasen görs enligt krav om försiktig värdering, och avser en justering hänförlig till Finansiella tillgångar som kan säljas. Kapitalbuffertar Nordnet redovisar utöver krav på Pelare 1 och 2-kapital även institutsspecifika buffertkrav om 3% av totalt riskvägda belopp. Buffertkraven för Nordnet består av kapitalkonserveringsbuffert om 2,5% av total REA, motsvarande 185,4 MSEK samt kontracyklisk kapitalbuffert, ca 0,5% av total REA, motsvarande 35,8 MSEK per 31 december Den kontracykliska kapitalbufferten beslutas på nationell nivå av utsedd myndighet, och aktiverades för Sverige och Norge under Nordnets kreditexponeringar mot dessa länder står därmed för den samlade beräknade bufferten.. Beräkning av buffertkrav är utförda i enlighet med Lag (2014:966) om kapitalbuffertar, Förordning (2014:993) om särskild tillsyn och kapitalbuffertar, Finansinspektionens föreskrift (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar samt Kommissionens delegerade förordning. Internt bedömt kapitalbehov I enlighet med gällande kapitaltäckningsregler upprättar Nordnet två interna kapital- och likviditetsutvärderingar (IKLU), en för Nordnet Bank AB och en för den konsoliderade situationen. Den interna kapital- och likviditetsutvärderingen är en av styrelsen beslutad process under vilken risker i verksamheten identifieras, mäts och följs upp med syfte att resultera i en uppfattning om det kapital- och likviditetsbehov som behöver uppfyllas för att kunna bedriva verksamhet nu och i framtiden. Utfallet av processen och en sammanfattning av resultatet skall årligen rapporteras till styrelsen, och ligga till grund för styrelsens beslut i kapitalfrågor. Efter särskild begäran skall IKLU rapporteras till Finansinspektionen. Nordnet 16

17 rapporterar också kvartalsvis uppgifter till Finansinspektionen om företagets bedömda kapitalbehov. Utöver minimikapitalkravet är det Nordnets bedömning att det för de inom IKLU-processen identifierade riskerna bör hållas 95,0 (123,0 ) miljoner kronor i ytterligare kapital i båda rapporterande enheterna för att ha en tillfredsställande kapitalsituation med hänsyn till de verksamheter som bedrivs. Som ett led i den interna kapital- och likviditetsutvärderingen genomförs en omfattande genomlysning och analys av riskerna i verksamheten samt en bedömning av huruvida identifierade risker hanteras på ett tillfredsställande sätt samt täcks av det lagstadgade kapitalkravet. I det fall väsentlig risk identifieras som inte bedöms täckas av ovan nämnt kapitalkrav beslutas om eventuell ytterligare kapitalallokering. I IKLU görs även en bedömning om ytterligare kapital utöver kapitalkonserveringsbufferten krävs för att täcka en svår men inte osannolik finansiell påfrestning. Det görs även en bedömning för att kontrollera att kapitalkonserveringsbufferten inte behöver tas i anspråk i en normal lågkonjunktur. Sammanfattningsvis uppgår kapitalbasen till 1,1 mdrsek jämfört med lagstadgat Pelare 1-krav om 0,6 mdrsek. Detta ger ett kapitalöverskott om ca 547 MSEK. Nordnet har därmed en tillfredsställande kapitaltäckning som uppfyller samtliga lagstadgade krav, såväl som interna krav på kapital. 17

18 Bilaga 1 Mall för upplysningar om kapitalbas under övergångsperioden, Bilaga VI, Kommissionens Genomförandeförordning (EU) 1423/2013 Belopp per balansdag Förordning (EU) nr 575/2013 Artikelhänvisning Kärnprimärkapital: Instrument och reserver 1 Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder , 27, 28, 29 varav: Aktiekapital EBA-förteckn 26.3 varav: Övrig fri fond EBA-förteckn 26.3 varav: Fond för verkligt värde EBA-förteckn Ej utdelade vinstmedel c 3 Ackumulerat annat totalresultat a Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse 26.1 f 4 Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från kärnprimärkapitalet Minoritetsintressen (tillåtet belopp i konsoliderat kärnprimärkapital) 84 5a Årsresultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som verifierats av personer som har en oberoende ställning Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Summa rad 1-5a 7 Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp) , Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp) b, 37 9 Tomt fält i EU Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, utom sådana som uppstår till följd av temporära skillnader (netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) (negativt belopp) 36.1 c, 38 Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster på kassaflödessäkringar Negativa belopp till följd av beräkningen av förväntade 33.1 a förlustbelopp 36.1 d, 40, 159 Eventuell ökning i eget kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar (negativt belopp) Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt värde och som beror på ändringar av institutets egen kreditstatus 33.1 b 15 Förmånsbestämda pensionsplaner (negativt belopp) 36.1 e, Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument (negativt belopp) 36.1 f, Direkta, indirekta, och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) 36.1 g, 44 Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10% netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) 36.1 h, 43, 45, 46, 49.2, 49.3, 79 18

19 Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i 19 vilka institutet har en väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10% netto, eller godtagbara korta positioner) (negativt belopp) i, 43, 45, 47, 48.1 b, , Tomt fält i EU 20a Exponeringsbelopp för följande poster som är kvalificerade för en riskvikt på 1 250% när institutet väljer alternativet med avdrag 36.1 k 20b Varav: kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn (negativt belopp) 36.1 k, c varav: värdepapperiseringspositioner (negativt belopp) 36.1 k, ii, b, b, Uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader (belopp över tröskelvärdet på 10% netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) (negativt belopp) 36.1 c, a 22 Belopp som överskrider tröskelvärdet på 15% (negativt belopp) Varav: institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn när institutet har en väsentlig investering i de enheterna 36.1 i, 48.1 b 24 Tomt fält i EU 25 Varav: uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader 36.1 c, 38, 48.1 a 25a Förluster för innevarande räkenskapsår (negativt belopp) 36.1 a 25b Förutsebara skatter som är relaterade till kärnprimärkapitalposter (negativt belopp) 36.1 l 27 Avdrag från kvalificerande primärkapitaltillskott som överskrider institutets primärkapitaltillskott (negativt belopp) 36.1 j 28 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital Summa rad 7-20a, 21, 22 och 25a Kärnprimärkapital Rad 6 minus rad Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 51, Varav: klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder 32 Varav: klassificerade som skulder enl tillämpliga redovisningsstandarder 33 Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från primärkapitaltillskottet Kvalificerande primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott (inbegripet minoritetsintressen som inte tas med i rad 5) som utfärdats av dotterföretag och innehas av tredje part 85, Varav: instrument som utfärdats av dotterföretag och som omfattas av utfasning

20 36 Primärkapitaltillskott före lagstiftningsjusteringar Summa rad 30, 33 och Ett instituts direkt och indirekta innehav av egna primärkapitaltillksottsinstrument (negativt belopp) 52.1 b, 56 a, Direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) 56 b, Direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10% netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) 56 c, 59, 60, Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) 56 d, 59, Tomt fält i EU 42 Avdrag från kvalificerande supplementärkapital som överskrider institutets supplementärkapital (negativt belopp) 56 e 43 Summa lagstiftningsjusteringar av primärkapitaltillskott Summa rad Primärkapitaltillskott Rad 36 minus rad Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + primärkapitaltillskott) Summa rad 29 och 44 Supplementärkapital: Instrument och avsättningar 46 Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 62, Belopp för kvalificerande poster som avses i artikel och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från supplementärkapitalet Kvalificerande kapitalbasinstrument som ingår i konsoliderat supplementärkapital (inbegripet minoritetsintressen och primärkapitaltillskottsinstrument som inte tas med raderna 5 eller 34) som utfärdats av dotterföretag och innehas av tredje part 87, Varav: instrument som utfärdats av dotterföretag och som omfattas av utfasning Kreditriskjusteringar 62 c och d 51 Supplementärkapital före lagstiftningsjusteringar Supplementärkapital: lagstiftningsjusteringar Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna supplementärkapitalinstrument och efterställda lån (negativa 52 belopp) 63 b i, 66 a, Innehav av supplementärkapitalinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) 66 b, 68 20

21 54 Direkta och indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument och efterställda lån i enhter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10% netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) 66 c, 69, 70, Institutets direkta och indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (netto efter godtagbara korta positioner) (negativt beloppp) 66 d, 69, Tomt fält i EU 57 Summa lagstiftningsjusteringar av supplementärkapital Summa rad Supplementärkapital Rad 51 minus rad 57 Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + 59 supplementärkapital) Totala riskvägda tillgångar Kapitalrelationer och buffertar Kärnprimärkapital (som procentandel av det totala riskvägda 61 exponeringsbeloppet) 15,4% 92.2 a 62 Primärkapital (som procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet) 15,4% 92.2 b 63 Totalt kapital (som procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet) 15,4% 92.2 c 64 Institutspecifika buffertkrav (krav på kärnprimärkapital i enl med artikel 92.1 a plus krav på kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk kapitalbuffert, plus systemriskbuffert, plus buffert för systemviktiga institut uttryckt som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 3,0% 65 Varav: krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5% 66 Varav: krav på kontracyklisk kapitalbuffert 0,5% 67 Varav: krav på systemriskbuffert 0% Varav: buffert för globalt systemviktigt institut eller för annat 67a systemviktigt institut 0% Summa rad 45 och 58 Kapkravsdir 128, 129, 130, 131, Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 7,4% Kapkravsdir ej relevant i EU-förordningen 70 ej relevant i EU-förordningen 71 ej relevant i EU-förordningen Belopp under tröskelvärdena för avdrag (före fastställande av riskvikt) Direkta och indirekta innehav av kapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10%, netto efter 72 godtagbara korta positioner) 36.1 h, 46, 45, 56 c, 59, 60, 66 c, 69, Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10%, netto efter godtagbara korta positioner) 36.1 i, 45, Tomt fält i EU 75 Uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader (belopp under tröskelvärdet på 10%, netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) 36.1 c, 38, 48 21

22 Tak som ska tillämpas på inkludering av avsättningar i Kreditriskjusteringar som inkluderas i supplementärkapitalet med avseende på exponeringar som omfattas av 76 schablonmetoden (före tillämpningen av taket) Tak för inkludering av kreditriskjusteringar i supplementärkapitalet enligt schablonmetoden Kreditriskjusteringar som inkluderas i supplementärkapitalet med avseende på exponeringar som omfattas av internmetoden (före tillämpningen av taket) Tak för inkludering av kreditriskjusteringar i supplementärkapitalet enligt internmetoden 62 Kapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang (får endast tillämpas mellan den 1 januari 2014 och den 1 januari 2022) - Nuvarande tak för kärnprimärkapitalinstrument som 80 omfattas av utfasningsarrangemang - Belopp som utesluts från kärnprimärkapital på grund av tak (överskjutande Belopp över taket efter inlösen och 81 förfallodagar) - Nuvarande tak för primärkapitaltillskottsinstrument som 82 omfattas av utfasningsarrangemang - Belopp som utesluts från primärkapitaltillskott på grund av tak (överskjutande Belopp över taket efter inlösen och 83 förfallodagar) - Nuvarande tak för supplementärkapitalinstrument som 84 omfattas av utfasningsarrangemang - Belopp som utesluts från supplementärkapital på grund av tak (överskjutande Belopp över taket efter inlösen och 85 förfallodagar) 484.3, och , och , och , och , och , och