Det blir bara bättre och bättre på jobbet! Det är säkert.

Transkript

1 Det blir bara bättre och bättre på jobbet! Det är säkert. En resumé av arbetsmiljöprojektet Tio-i-topp

2 År 2006 startade TMF ett arbetsmiljöprojekt för att hitta bakom liggande orsaker till att det inträffar olyckor. Syftet var också att lyfta fram bra arbetsmiljölösningar för trä- och möbelindustrin. Resultatet visar bland annat att det finns brister i säkerhetsoch arbetsmiljötänkandet i industrin. Men ofta är det enkla medel som krävs för att åtgärda bristerna. Nu ska ytterligare tio företag besökas och kartläggas.

3 Läget idag: Skador vid maskiner är vanligast Statistiken över arbetsskador visar att trenden är svagt nedåtgående. Bland arbetsolycksfallen dominerar skador vid arbete med maskiner. Belastningssjukdomar utgör cirka två tredjedelar av arbetssjukdomarna. Arbetsolyckor (AO) och arbetssjukdomar (AS) per anställda Källa: Olyckor från Arbetsmiljöverkets ISA-system samt sysselsatta från SCB:s företagsdatabas. År AO/ * AS/ * * Preliminära siffror beräknade av TMF. Säkerhet och god arbetsmiljö är en prioriterad fråga för TMF som strävar efter att medlemsföretagen ska vara attraktiva arbetsplatser med bra och säker arbetsmiljö. TMF:s styrelse beslutade därför 2006 att starta ett arbetsmiljöprojekt. Projektets syfte: Identifiera risker och finna goda exempel Syftet med projektet är: Att lyfta fram goda exempel på bra arbetsmiljölösningar. Att med nya arbetsmiljöglasögon upptäcka risker och föreslå åtgärder och på så sätt stödja företagen i deras eget arbetsmiljöarbete.

4 Tio företag är med: Tarkett AB Kinnarps AB Tibro Kontorsmöbler AB Marbodal AB Forbo Parquet AB Totebo AB Gustaf Kährs AB Finndomo AB med 3 enheter (Hjältevad, Hultsfred och Hässleholm) Bräntorp Möbelfabrik AB Orresta Dörr AB Så gick det till: Kartläggning, dokumentation och åtgärdsförslag Tolv av de största företagen inom svensk trä- och möbelindustri fick erbjudande om att medverka i projektet. En arbetsmiljökonsult, Mai Isakson, anlitades under åren 2006 och Hon lade särskild tyngd på maskinsäkerhet och skydd. Varje företag fick en genomgång under två till tre dagar. Jag dokumenterade goda exempel såväl som risker med digitalkamera och anteckningsblock, och sedan presenterade jag kartläggningen med mina åtgärdsförslag för företaget, berättar Mai Isakson. Jag har också kunnat fungera som bollplank och diskuterat med företagsledningarna om vilka åtgärder som fungerar bäst. Tanken är att goda erfarenheter ska kunna spridas till andra företag.

5 Företagens synpunkter: Bra med utomstående granskare och samarbete mellan företag Fredrik Skoglund, Orresta Dörr: Har er medverkan gett några positiva effekter vad gäller arbetsolyckor eller sjukdomar ännu? Vi kan se en uppgång i rapporterade tillbud, vilket är positivt (förutsatt att frekvensen av rapporteringen ökat och inte antalet tillbud). Vad har varit mest givande med kartläggningen? Att vi satt fokus på frågorna och har fått ett ökat engagemang. Inte bara arbetsledning och skyddsombud påpekar felaktigheter. Anser ni att er medverkan i projektet på något sätt påverkat attityder och säkerhetstänkande i ert företag? Ja, helt klart. Vi har fortfarande långt kvar till en helt bra attityd. Enligt min erfarenhet är det framför allt de äldre medarbetarna som har inställningen att man vet om risken och är försiktig. Tyvärr är det ju inte ovanligt att man har färre än tio fingrar i denna personalkategori. Carl-Anders Svensson, Swedwood (Tibro Kontorsmöbler AB, Bräntorp Möbelfabrik AB): Varför valde ni att vara med i arbetsmiljöprojektet? Vi ansåg att det var bra att någon utifrån gjorde en analys av hur det såg ut i vår verksamhet. Har ni några idéer om hur branschen tillsammans kan verka för en bättre säkerhetskultur? Jag tror att det som kan tillföra mest är ett bra nätverk mellan företagen, där man gör olika teman om arbetsmiljö, samt att göra studiebesök hos varandra.

6 Greger Jonsson, Finndomo: Anser ni att ni har något att lära andra företag i branschen vad gäller arbetsmiljö och säkerhet? Ja, det anser jag. Vi har vakna människor här och vi har skapat ett system i datamiljö: Handlingsprogram skyddsronder, där vi samlar alla punkterna. Varje arbetsledare är ansvarig för att sköta sin del. Fabrikschefen och skyddskommittén kollar av att det sker. Har ni några idéer om hur branschen tillsammans kan verka för en bättre säkerhetskultur? Arbetslivet idag är så styrt att man svårligen hinner med allt man skulle vilja göra för arbetsmiljön. Vi skulle behöva ännu mer av det som projektet står för: någon som kommer utifrån, inte bara inventerar utan sedan gör återbesök, kollar av, tipsar och följer upp tills de åtgärder man kom överens om är klara. Någon som finns till hands över en längre tid. Kunnandet om branschens arbetsmiljöproblem är väl kända, men det behövs ett rikt utbud av åtgärder att visa på och mer information om vilka företag som saluför lösningar och tips om hur man själv kan tillverka sådana. Stefan Wernholm, Totebo AB: Har kartläggningen lett till några åtgärder hittills? Jag kommer ihåg att vi hade väldigt många punkter, och vi har nog arbetat bort mer än hälften av dem. Har ni några idéer om hur branschen tillsammans kan verka för en bättre säkerhetskultur? Nätverksarbeten är alltid vettigt; att byta erfarenheter med varandra inom området, och åka och titta på företag som kommit långt i sitt arbetsmiljöarbete. Ett samarbete med Arbetsmiljöverket är inte heller fel, och att de arbetar mer med förebyggande arbete än rent polisärt det vill säga mer som samarbetspartner och expertishjälp, ungefär som de flesta certifieringsorgan gör idag. Helen Oscarson, Forbo Parquet AB: Har kartläggningen lett till några åtgärder hittills och i så fall vilka? Vi håller på att arbeta fram säkerhetsblad till våra maskinlinjer, och har prioriterat om vilka maskinlinjer som vi ska ha i fokus.

7 Susanne Larsson, Kinnarps: Vad har varit mest givande med kartläggningen? Att någon sett på vår verksamhet med nya ögon och ur andra vinklar. Det är bra med olika aktiviteter som höjer det interna arbetet. Och med kunskapsöverföring mellan företag! Har ni några idéer om hur branschen tillsammans kan verka för en bättre säkerhetskultur? Jag tror mycket på nätverk mellan företag som verkar i samma bransch och har någorlunda lika företagsstorlek och -struktur. Små företag kan tycka att de inte känner igen sig i stora företags problem och tvärtom. Men även här finns det mycket att lära av varandra. Eva Nyberg, Tarkett: Varför valde ni att vara med i arbetsmiljöprojektet? Även om vi anser att vi har en bra arbetsmiljö med få olyckor finns det alltid något nytt man kan ta till sig eller få ett annat perspektiv på. Det är också bra om någon extern tittar på arbetsmiljön, någon som kan se saker som vi kanske blivit hemmablinda för. Har kartläggningen lett till några åtgärder hittills och i så fall vilka? Några saker rättades till direkt efter samtal med Mai Isakson och arbetsledaren för mekavdelningen. Mai påpekade också faran med att ha två parallella linjer byggda vid olika tidpunkter, där knappar och manöverpaneler inte var lika. Vi har blivit tydligare med att påpeka detta för de maskinställare som finns vid linjerna. Anser ni att er medverkan i projektet på något sätt påverkat attityder och säkerhetstänkande i ert företag? Vid den efterföljande redovisningen var det några av arbetsledarna som hade lite taggar utåt eftersom de tyckte att man inte efter någon timme på avdelningen kan komma och påpeka saker som kunde vara bättre. Efter lite diskussion förstod de mer av vad Mai menade med säkerhetsaspekterna, även om en del föreslagna åtgärder inte var direkt överförbara på det egna ansvarsområdet.

8

9 Vad visar kartläggningen? Bortkopplad säkerhetsutrustning och djupt rotade attityder TMF:s kartläggning visar att det går att göra en hel del när det gäller arbetsmiljö och säkerhet inom trä- och möbelindustrin bland annat med hjälp av informationsspridning. Det finns också stora skillnader i säkerhetstänkandet på de olika företagen. Tyvärr är det vanligt att man kopplar bort säkerhetsutrustning då maskiner krånglar gång på gång, eller att skyddsutrustning som inte är produktionsanpassad plockas bort i tron att det går fortare att köra utan. Det saknas ofta fungerande rutiner för att rapportera tillbud. Det finns brister när det gäller att följa kraven i SAM, (Systematiskt Arbetsmiljöarbete), liksom i interna regelverk. Det finns inte produktblad till alla kemikalier och färger som används i verksamheterna. Det finns också en del att göra när det gäller attityder: Uppfattningen om vad som är farligt eller inte är mycket djupt rotad. Åsikten att så har vi alltid gjort återkommer ofta. Det kan få till följd att det är mycket svårt för nya medarbetare att använda kunskaper och erfarenhet från tidigare arbetsplatser eller utbildningar. Ett annat exempel är synen på trädamm. Många uppfattar att det inte går att göra något åt dammet trots att det faktiskt finns flera projekt som visar på väl fungerande åtgärder. Men eftersom få frågar efter lösningar händer inget hos tillverkare eller leverantörer.

10 Några slutsatser och förslag på åtgärder Arbetsmiljöarbetet fungerar bäst på de företag där det finns engagerade personer med god kunskap i ämnet och med tid att jobba med frågorna. Nedan finns förslag på åtgärder för att minska skador och tillbud: Se till att tillbudsrapporteringen fungerar. Informera samtliga på företagen om vikten av att dokumentera. Förändra grundattityden till arbetsmiljö genom att öka insikten om hur mycket förhållandena runt maskiner påverkar verksamheten. Sprid till alla på företaget den kunskap som finns om säkerhet, arbetssätt och regler. Acceptera inte att vissa gör som de vill, av gammal hävd. Sätt tydligare krav vid upphandlingen av utrustning och maskinlinjer, som att utrustningen verkligen fungerar på avsett sätt inom utlovad tid. All skyddsutrustning som finns ska vara produktionsanpassad och självklart medfölja vid leverans. Se till att utbildning ingår när ny maskinutrustning köps in. Utbildningen ska vara på det språk operatörerna talar, vilket också gäller dokumentation som är av betydelse för handhavandet av maskinen.

11 Fortsättning följer Ytterligare cirka tio företag erbjuds nu en arbetsmiljökartläggning. TMF satsar vidare på WIA, träindustrins rapporteringssystem för arbetsskador. Systemet är ett sätt att ha kontroll på olycksfall och tillbud, både på företagsnivå och på branschnivå. Det administreras av AFA Försäkring. Några företag är intresserade att medverka i en fortsättning som omfattar även trivsel- och hälsofrågor. TMF kommer att samarbeta med Prevent när det gäller detta.

12 Box 55525, Stockholm Tel Fax e-post: