Beredning av radioaktiva läkemedel

Transkript

1 Beredning av radioaktiva läkemedel Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter om beredning av radioaktiva läkemedel (LVFS 2014:4) (Version1, 1 maj 2014) Dnr: Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0) Fax: +46 (0) Internet: registrator@mpa.se

2 Inledning Bestämmelser om hur sjukhus och apotek ska bereda och hantera radioaktiva läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter om beredning av radioaktiva läkemedel, LVFS 2014:4. De som är direkt berörda av regleringen är sjukhus som bereder radioaktiva läkemedel i egen regi samt sjukhusapotek och öppenvårdsapotek som levererar bruksfärdiga radioaktiva läkemedel till sjukhus. Avsikten med vägledningen är att beskriva och tolka innehållet i gällande regelverk. Denna vägledning innehåller ytterligare information jämfört med föreskriften, med syfte att öka förståelsen för gällande regelverk. Vägledningen är inte rättsligt bindande, utan exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp vid bedömning och tillämpning av lagstiftningen. Vägledningen utesluter inte andra handlingssätt för att uppnå det resultat som avses med lagstiftningen, utan presenterar Läkemedelsverkets uppfattning. Vägledningen ska läsas som ett komplement till föreskriften och inte som ett fristående dokument. Paragraferna hänvisar till motsvarande paragraf i föreskriften. Endast de paragrafer och punkter där ett klargörande ansetts nödvändigt är kommenterade. 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 2 Strålskydd och den kompetens som krävs för att få arbeta med radioaktiva läkemedel regleras av strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). När det gäller iordningställande d.v.s. dispensering av bruksfärdigt radioaktivt läkemedel inklusive eventuell utspädning eller upplösning till patient regleras detta av Socialstyrelsen. LV föreskriver därför inte om dessa två områden i denna föreskrift. Bestämmelser rörande radioaktivt avfall regleras med stöd av strålskyddslagen. 4 Beredningar kan innefatta flera steg så som kokningar och filtreringar innan administration till patient. Beredning ska utföras enligt tillverkarens anvisningar. Om inte anvisningar följs bedrivs extemporetillverkning och tillverkningen ska då ske av farmaceut inom ett öppenvårdsapotek eller sjukhusapotek. 2 kap. Organisation och personal 1-2 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) godkänner strålskyddsexpert och LV godkänner sakkunnig person som ansvarar för att beredningen utförs enligt god tillverkningssed enligt dessa föreskrifter. Organisationsschema beskriver rapporteringsvägar inom organisationen. Till organisationsschemat bör ytterligare dokument finnas som beskriver samtliga funktioners ansvar. Det ska framgå att det är verksamhetsansvarig som är ytterst ansvarig för verksamheten, och att sakkunnig har mandat att se till att god tillverkningssed tillämpas. Den verksamhetsansvariga kan vara chef för verksamheten inom sjukhus eller apotek. Chef för verksamheten kan också utse någon annan som exempelvis sektionschef, att vara ansvarig för verksamheten. Samtliga läkemedel som beställs till och inom sjukhusen ska anmälas och beskrivas enligt Läkemedelsverkets föreskrifter om sjukhusens läkemedelsförsörjning, LVFS 2012:8. Organisation

3 av försörjningen ska därmed inkludera radioaktiva läkemedel. Om dessa läkemedel inte distribueras via sjukhusapoteket enligt normalrutinen för läkemedel är det en fördel att sakkunnig tillhör sjukhusapoteksfunktionen för att se till att läkemedel beställs och utlämnas enligt upprättade rutiner. Kompetens hos sakkunnig person: De angivna kunskaperna för sakkunnig kan med tilläggsutbildning i radiofarmaci inhämtas från: apotekarutbildningen receptarieutbildningen med fortsättningskurs i galenisk farmaci. Omfattningen av praktisk erfarenhet för sakkunnig behöver vara minst två år. Om den akademiska kompetensen omfattar 300 högskolepoäng (före 2007 motsvarades det av 200 akademiska poäng) kan tiden reduceras med ett år och med ett och ett halvt år om utbildningen överstiger 360 högskolepoäng. 3-5 Kompetens för beredningsverksamhet kan erhållas vid: utbildning till farmaceut enligt sakkunnig ovan följande utbildningar med teoretisk och praktisk tilläggsutbildning sjuksköterska inom adekvat område biomedicinsk analytiker sjukhusfysiker. Kravet på tilläggsutbildning gäller aseptisk tillverkning, GMP och kvalitetskontroll och i förekommande fall arbete med radioaktiva ämnen samt mikrobiologi. Omfattningen av tilläggsutbildning för tillverkningsverksamhet beror på den enskildes bakgrund. Tilläggsutbildningen bör dock motsvara minst 4-5 högskolepoäng. Vidareutbildning enligt 3 bör omfatta GMP, arbete med radioaktiva ämnen samt mikrobiologi där bland annat hygien ingår. 3 kap. Lokaler och utrustning 1 Väggar och golv bör vara försedda med slät beläggning. Undertak behöver vara tätt. Fönsterpartier i renhetsklassade lokaler behöver vara dammtäta och inte kunna öppnas. Arbetsytor behöver ha en slät ytbeläggning. 3 Strålskyddsutrustning och övrig utrustning i säkerhetsbänk bör vara utformad så att säkerhetsbänkens funktion med tanke på bl.a. luftflöden inte äventyras. I begreppet kontroll avses även underhåll och service av utrustning. Utrustning och apparatur bör vara utformad så att den är lämplig för avsedd användning, är lätt att rengöra och förhindrar såväl radioaktiv som mikrobiell kontamination av produkt. Bruksanvisningar behöver vara på ett språk som personalen kan förstå. Till utrustning räknas även datorer med tillhörande mjukvara. Dessa behöver också kvalificeras innan de tas i bruk. 5 Dispensering av jodlösningar för oralt bruk som är vanligt förekommande är att se som ett iordningsställande och dispenseringsarbetet kan ske i oklassad miljö.

4 9 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) skriver i sina föreskrifter att det ska råda undertryck där arbete med radioaktiva läkemedel sker. Däremot ska det råda ett kontrollerat övertryck i sluss ut mot korridor. 10 Kranar till tvättställ bör vara utformade så att de inte behöver manövreras med händerna. 11 Vidtagna åtgärder såsom rengöring, kontroll, kalibrering, underhåll och service dokumenteras i loggböcker eller motsvarande. Rekvalificering av säkerhetsbänk ska utföras regelbundet, vilket bör vara minst årligen. Övrig utrustning som vågar och termometrar bör kalibreras årligen. Instruktioner för städning och rengöring av lokalerna bör vara upprättade i samråd mellan sjukhushygienisk expertis, den sakkunnige samt strålskyddsexperten. 4 kap. Dokumentation och spårbarhet 1 Vid utformning av skriftliga instruktioner förekommer oftast momenten utarbeta, godkänna och fastställa. Ansvaret för dessa tre moment kan fördelas på de tre befattningarna (sakkunnig person, strålskyddsexpert samt ansvarig för verksamheten eller av denne utsedd person) på ett sätt så att det framgår att alla har varit delaktiga. Instruktionerna bör regelbundet gås igenom med berörd personal och hållas aktuella genom översyn. 3 Använda råvaror kan dokumenteras med satsnummer eller annat kodsystem. 5 kap. Beredning av radioaktiva läkemedel 3 Vid beredning av sterila läkemedel inkluderas i skyddskläder även hårskydd, skäggskydd samt särskilda skor. Även munskydd kan behövas. Skyddsklädseln bör vara tättslutande mellan handske och ärm. Personalen bör iaktta noggrann personlig hygien. 5 Läkemedels namn bör även innefatta namn på använd radionuklid om det behövs av säkerhetsskäl eller vid risk för sammanblandning. Om det vid beredningstillfället iordningställs läkemedel till enskild patient regleras märkningen av Socialstyrelsens föreskrifter. 6 kap. Kvalitetskontroll 1 Okulärgranskning bör, under förutsättning att nödvändiga strålskyddsanordningar finns, genomföras om preparatet är avsett för injektion. Första eluatet/extraktet från radionuklidgenerator bör kontrolleras med avseende på genombrott av modernuklid.

5 Kvalitetskontroll av tillverkade kit kan användas som ett medel att validera personalens arbetssätt. 4 Vid ankomst av kit, stamlösningar och radiofarmaka bör det dokumenteras att leveransen överensstämmer med beställningen. Följesedlar behöver sparas för att tillgodose krav enligt Läkemedelsverkets föreskrifter om sjukhusens läkemedelsförsörjning, LVFS 2012:8. 5 För rekvalificering av lokaler se 3 kap lokaler och utrustning. Aseptiskt arbetssätt bör verifieras minst årligen. Miljökontroller (mikrobiologisk- och partikelmässig kontroll) bör genomföras minst årligen. 7 kap. Kvalitetssäkringssystem, avvikelser och egeninspektion 1 Utvärdering av avvikelser bör göras regelbundet. För att identifiera kvalitetsproblem som kan kräva förebyggande åtgärder bör periodiska sammanställningar över avvikelser göras. Återkoppling av avvikande händelser bör göras till personalen. 2 Egeninspektion bör utformas så att den sakkunnige tillsammans med annan ansvarig personal och chef för respektive avdelning företar regelbundna inspektioner av verksamheten för beredning och hantering av radioaktiva läkemedel. Egeninspektion bör genomföras minst en gång per år.