EU:s bidrag till aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Finansieras av

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU:s bidrag till aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Finansieras av"

Transkript

1 EU:s bidrag till aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna Finansieras av

2 Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna publikation används. Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering Enhet D.3 Manuskriptet färdigställdes i juni 2012 Omslagsfoto: Getty Image För att använda foton som inte omfattas av upphovsrätt tillhörande Europeiska unionen måste tillstånd först inhämtas från innehavaren/-arna av upphovsrätten. Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu). Kataloguppgifter och en sammanfattning finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2012 ISBN doi: /69222 Europeiska unionen, 2012 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TR YCKT PÅ PAPPER SOM BLEKTS UTAN ELEMENTÄRT KLOR (ECF)

3 Förord av kommissionsledamot Andor Förord Vi tenderar att glömma att en åldrande befolkning är en stor framgång. Det är resultatet av sundare levnadsförhållanden och medicinska genombrott som minskar förtida dödlighet. Dessutom har människor nu mer frihet att välja om och när de ska få barn. Ändå måste man vara medveten om att den snabbt åldrande europeiska befolkningen under de kommande årtiondena och den kommande pensioneringen av babyboom-generationen innebär stora utmaningar. Många fruktar att livet kommer att bli svårare i de äldre samhällen där vi kommer att bo och att spänningar eller till och med öppna konflikter mellan generationerna kommer att vara oundvikliga. Europaåret för aktivt åldrande och solidari tet mellan generationerna 2012 har försökt förebygga en sådan negativ utveckling. Nyckeln är att stödja ett aktivt åldrande i alla aspekter av livet, i arbetslivet, i samhället och i vardagen för att stärka förmågan att åldras hälsosamt och oberoende. Detta kommer att ligga till grund för solidaritet mellan generationerna under de kommande åren. Det betyder att när vi åldras behåller vi kontrollen över våra egna liv i stället för att vara beroende av de yngre generationerna. Aktivt åldrande börjar på arbetsplatsen. En tredjedel av européerna sade nyligen i en Eurobarome terundersökning att de skulle vilja arbeta vidare efter att de har uppnått den ålder då de har rätt till en pension, men inte nödvändigtvis på heltid. Men det är inte så många européer som för närvarande har möjlighet att göra det. Samtidigt innebär det att vi måste förändra vår inställning till vad det innebär att vara äldre, flytta upp gränsen mellan ung och gammal när den förväntade livslängden ökar, och lära oss att uppskatta äldre människors erfarenhet och inse vad de kan erbjuda inom alla områden i livet. Aktivt åldrande innebär också att man erbjuder bättre stöd till äldre människor som behöver det så att inte ohälsa automatiskt leder till utanförskap och att man blir beroende av hjälp från andra. Det är en omfattande insats som man måste bidra till på alla nivåer vid myndigheter, företag, fackföreningar och i det civila samhället. De viktigaste politiska instrumenten är i händerna på beslutsfattare i medlemsstaterna. Europeiska unionen (EU) spelar en viktig roll i detta avseende. Där kan man mobilisera ett brett spektrum av politiska instrument för att stödja medlemsstaterna och andra intressenter i deras ansträngningar. Europaåret ger en möjlighet för oss alla att tänka på vad vi kan göra för att aktivt åldrande ska bli verklighet och att engagera oss i nya initiativ under de kommande åren. I den här broschyren presenterar vi EU:s bidrag till Europaåret för aktivt åldrande och visar att EU är en stark partner i detta avseende. Jag hoppas att den här broschyren kommer att bidra till att stärka viljan att arbeta tillsammans på europeisk nivå och inspirera till ansträngningar i alla medlemsstater för att främja ett aktivt åldrande, och därmed säkerställa solidariteten mellan generationerna när befolkningen åldras. László ANDOR Kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och inkludering 1

4 Innehåll Förord av kommissionsledamot Andor...1 Introduktion Aktivt åldrande och EU:s grundläggande mål och värderingar EU:s lagstiftning för att stödja aktivt åldrande...6 Antidiskriminering...6 Jämställdhetslagstiftning...6 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen...7 Social trygghet och fri rörlighet Hur europeiska strukturfonderna och sammanhållningsfonden stöder ett aktivt åldrande...8 Europeiska socialfonden (ESF)...8 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)...8 Sammanhållningsfonden...9 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Forskning och innovation Det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7)...10 Sammanhållningspolitiken stöder forskning och innovation...10 Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP)...10 Gemensam programplanering för forskning...11 Det Europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande EU-stöd till nationella beslutsfattare: samordnade strategier och ömsesidigt lärande Förstå demografiska förändringar...13 Den europeiska sysselsättningsstrategin...13 Den öppna samordningsmetoden inom social integration och socialt skydd...14 Åldersdiskriminering...16 Lika möjligheter för personer med funktionshinder...16 En strategi för jämställdhet mellan könen...16 Social innovation...17 EU:s program för sysselsättning och social solidaritet (Progress)...17 Prioriteringar rörande folkhälsofrågor, främjande och finansiering av fysiska aktiviteter...17 Främja tillgänglighet och rörlighet...18 Att främja IKT för aktivt åldrande...18 Uppmuntra till livslångt lärande...18 Slutsats...19

5 Introduktion Introduktion Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012 syftar till att stimulera aktörer på alla nivåer att ställa upp ambitiösa mål och vidta åtgärder som gör det möjligt att i våra samhällen klara det demografiska åldrandet genom att öka äldre människors insatser i samhället och öka deras oberoende. Initiativet kommer i rätt tid, eftersom de stora kullarna födda i slutet av och på 1950-talet nu når pensionsåldern. Den demografiska förändringen sker alltså just nu i EU, med massiva sociala, ekonomiska, budgetmässiga och politiska konsekvenser. Två trender är särskilt märkbara. För det första kommer den totala befolkningen i arbetsför ålder (15-64 år) att minska med 20,8 miljoner från 2005 till 2030 när babyboom-kullarna går i pension. Detta har enorma konsekvenser för framtidens arbetstillfällen och för tillväxten i EU, liksom för den sociala tryggheten och hälso- och sjukvårdssystemen, som står inför en större klyfta mellan utgiftsbehov och intäkter från skatter och avgifter. För det andra ökar antalet äldre personer snabbt. Antalet personer över 80 år kommer att öka med 57,1 % mellan 2010 och 2030 (1). Det innebär 12,6 miljoner fler personer över 80 år i Europa, med betydande konsekvenser för hälso- och sjukvården. Demografiska förändringar kan åtgärdas genom en positiv inställning som fokuserar på de äldre åldersgruppernas potential. Begreppet aktivt åldrande är grunden till denna positiva reaktion på de demografiska förändringarna, som är så viktig för att bevara solidariteten mellan generationerna. Aktivt åldrande innebär huvudsakligen tre saker: 1. Att både kvinnor och män ska kunna stanna kvar i arbetslivet längre genom att övervinna strukturella hinder (inklusive en brist på stöd för informella vårdare) och erbjuda lämpliga incitament. Många äldre kan få hjälp att förbli aktiva på arbetsmarknaden med systemiska och individuella förmåner. 2. Att underlätta aktivt medborgarskap genom gynnsamma miljöer som utnyttjar äldre kvinnors och mäns insatser för samhället. 3. Att göra det möjligt för såväl kvinnor som män att hålla sig friska och leva självständigt när de blir äldre, tack vare en helhetssyn på ett hälsosamt åldrande under hela livscykeln i kombination med anpassade bostäder och lokala miljöer som tillåter äldre att stanna kvar i sina egna hem så länge som möjligt. Europa kan inte möta utmaningarna med de demografiska förändringarna på annat sätt än genom aktivt åldrande; dess framtida välstånd och sociala sammanhållning är beroende av det. EU:s strategi Europa 2020 syftar till att ge smart, hållbar och inkluderande tillväxt med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. Fem specifika mål som EU ska uppfylla till 2020 har satts upp, inklusive en sysselsättningsgrad på 75 % för alla åringar och minst 20 miljoner färre människor i eller i riskzonen för fattigdom och social utslagning ( 2 ). Aktivt åldrande är en viktig del av Europa 2020-strategin, vars framgång till stor del är beroende av att äldre människor bidrar fullt ut inom och utanför arbetsmarknaden. Äldre människor måste ha rätt att förbli aktiva som arbetstagare, konsumenter, vårdare, frivilliga och medborgare. Eurobarometerundersökning om aktivt åldrande Enligt en Eurobarometerundersökning 2012 avvisar en majoritet av européerna (60 %) behovet av en högre pensionsålder. Avvisandet är starkast i Rumänien (87 %), Lettland (86 %) och Slovakien (83 %). Bara i Danmark (58 %), Nederländerna (55 %), Irland (53 %), Storbritannien (51 %) och Österrike (49 %) instämde majoriteten av de tillfrågade i behovet av att höja pensionsåldern. Detta avslag innebär dock inte att européerna inte är redo eller villiga att överväga att arbeta längre. Runt 61 % stöder tanken på att människor ska få fortsätta att arbeta när de har nått den officiella pensionsåldern och 53 % avvisar tanken på en obligatorisk pensionsålder. Aktivt åldrande är grunden till solidaritet mellan generationerna ett mål för EU som fastställs i artikel 3 i Lissabonfördraget. Det innebär att äldre människor kan ta ansvar för sina egna liv och bidra till samhället. Det innebär också att mer kan göras för de äldre som är mest beroende av stöd från andra. Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012 syftar till att nå de uppställda målen, inklusive de större ekonomiska målen och samhällsmålen, genom att höja medvetenheten om dessa avgörande frågor med ändrade attityder och genom att engagera alla nivåer i samhället i en strävan att erbjuda bättre möjligheter för äldre människor att vara aktiva och delta som fullvärdiga medlemmar i samhället vid sidan av yngre generationer. Kommissionen hoppas att det under året kommer att produceras nya åtgärder och nya åtaganden hos medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter ( 1 ) Eurostats grundscenario. ( 2 ) Andra mål omfattar utbildning, klimatförändringar och energi samt utgifter för forskning och utveckling.http://ec.europa.eu/europe2020/ reaching-the-goals/targets/index_sv.htm 3

6 och det civila samhällets organisationer för att främja ett aktivt åldrande och därmed stärka solidariteten mellan generationerna. Alla dessa inblandade parter måste göra en insats och ska se året som ett tillfälle att se över vad man kan göra mer för att främja ett aktivt åldrande. Detta är också sant för EU, som endast har begränsad kompetens inom många viktiga områden när det gäller ett aktivt åldrande, men som ändå kan göra en betydande insats för att stödja de åtgärder som vidtagits i medlemsstaterna. I den här broschyren anges vad EU gör för att uppmuntra ett aktivt åldrande. Här presenteras olika instrument som kan stödja åtgärder för aktivt åldrande: EU-lagstiftningen; EU-finansiering via strukturfonderna och sammanhållningsfonden; Europeisk forskning och innovation; Ett stort antal strategier på EU-nivå, program, processer och initiativ för att underlätta ömsesidigt lärande mellan medlemsstater och regioner. Broschyren omfattar befintliga åtgärder på EU-nivå, men tittar även på andra som fortfarande diskuteras, såsom lagstiftning som är under utarbetande och förslag till finansieringsprogram i den nya budgetcykeln

7 1. Aktivt åldrande och EU:s grundläggande mål och värderingar EU:s engagemang i Europaåret för aktivt åldrande bygger på EU:s kärnvärden, såsom de definieras i fördragen. Lissabonfördraget från 2009 fastslår att unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna ( 3 )... Den ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män [och] solidaritet mellan generationerna. ( 4 ) Den starkaste och mest explicita manifestationen av dessa värden finns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som är rättsligt bindande för åtgärder från alla EU-organ, och som även gäller för medlemsstaterna när de genomför EU-lagstiftningen. Kapitlet om jämställdhet i stadgan innehåller två artiklar (se faktaruta) som tydligt visar kopplingen till Europaåret för aktivt åldrande. Stadgan innehåller också ytterligare rättigheter som är relevanta för ett aktivt åldrande inom områden som jämställdhet, social trygghet, hälsovård och utbildning. EU har undertecknat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som omfattar individuell autonomi, icke-diskriminering, fullständigt och effektivt deltagande i samhället, jämställdhet och tillgänglighet. Dessa är viktiga för frågor som rör aktivt åldrande för många människor som har utvecklat ett handikapp. Dessutom ska EU enligt artikel 6 (2) i fördraget om Europeiska unionen ansluta sig till den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (av Europarådet), som ligger till grund för Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Europeiska kommissionen har skapat den Europeiska e-juridikportalen för att hjälpa människor att förstå de rättigheter som följer av dessa instrument och hur de kan verkställas. Aktivt åldrande och EU:s grundläggande mål och värderingar Aktivt åldrande i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Artikel 21 (i) Icke-diskriminering All diskriminering på någon grund [inklusive funktionshinder och ålder] ska förbjudas. Artikel 25 De äldres rättigheter Unionen erkänner och respekterar rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet. ( 3 ) Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen: Artikel 2. ( 4 ) Ibid. Artikel 3. 5

8 2. EU:s lagstiftning för att stödja aktivt åldrande De viktigaste områdena för ett aktivt åldrande förblir ett huvudansvar för medlemsstaterna, men finns det flera viktiga områden där EU:s lagstiftning bidrar till den övergripande agendan för Europaåret för aktivt åldrande. Sådana lagar kan antas endast när det gäller frågor där fördragen ger EU befogenhet att agera. Antidiskriminering Genomförande av EU:s grundläggande värderingar såsom de definie- Ett direktiv är en rättsakt i EU som kräver att ras i fördragen innebär att ta itu med medlemsstaterna ska diskriminering av olika skäl, bland anta bestämmelser annat ålder och funktionshinder. för att uppnå ett visst Åldersdiskriminering hotar individens resultat, utan att föreskriva en exakt form förmåga att delta fullt ut i arbetsmarknaden och i samhället i stort. och ett tillvägagångssätt för genomförandet. Diskriminering undergräver också samhällets insatser för att uppnå sysselsättningsmålen och ta itu med utmaningarna med demografiska förändringar. Att ta itu med åldersdiskriminering på arbetsmarknaden är avgörande för att uppnå aktivt åldrande i arbetslivet. Om äldre arbetstagare ska uppmuntras att stanna kvar i arbetslivet längre är det viktigt att det finns arbetstillfällen för dem. Åldersdiskriminering begränsar orättfärdigt möjligheterna för äldre arbetstagare. År 2000 antog EU rådets direktiv 2000/78/EG som innehåller en allmän ram för bekämpning av diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning i arbetslivet. Enligt det direktivet ska medlemsstaterna göra det olagligt att behandla människor ojämlikt, däribland på grund av ålder och funktionshinder, i fråga om sysselsättning, aktiviteter i sitt yrke eller som egenföretagare, inklusive rekryteringsvillkor, befordran, yrkesutbildning, arbetsvillkor och medlemskap i organisationer. Direktivet ålägger medlemsstaterna att införa nationell lagstiftning som förbjuder direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier och repressalier på grund av ålder. Skillnader i behandling på grund av ålder ska tillåtas endast om de objektivt kan motiveras av ett berättigat arbetsmarknadsmål och om medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga. Alla medlemsstater har införlivat denna icke-diskriminering i sin nationella lagstiftning. Europeiska kommissionen har övervakat denna process och har, där det har varit nödvändigt, genomfört överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte på ett tillfredsställande sätt har genomfört principerna i direktivet. Mot bakgrund av Europaåret 2012 har Equinet, det europeiska nätverket av jämställdhetsorgan, i september 2011 publicerat rapporten Att ta itu med åldersdiskriminering och övrig diskriminering baserad på en undersökning av arbetet med jämställdhetsfrågor rörande ålder. EU-domstolen har konstaterat att principen om icke-diskriminering på grund av ålder är en allmän princip i EU-lagstiftningen i att den utgör en särskild tillämpning av den allmänna principen om likabehandling ( 5 ). För en detaljerad studie av EU-domstolens tolkningar av viktiga frågor som pension och rekryteringsåldrar, se Utveckling av EU-domstolens rättspraxis om åldersdiskriminering, Robin Allen QC ( 6 ). Föreslagen lagstiftning Anti-diskriminering i fråga om tillgång till varor och tjänster Europeiska kommissionen har antagit ett förslag till ett direktiv som förbjuder diskriminering på grund av ålder (bland andra skäl) när det gäller tillgång till varor och tjänster, socialt skydd och utbildning. Detta direktiv skulle fullborda EU:s ramlagstiftning om likabehandling på grund av ålder. Det är fortfarande föremål för förhandlingar i rådet. Tillgänglighet Europeiska kommissionen undersöker en ny Europeisk tillgänglighetslag för att öka tillgängligheten av varor och tjänster till konsumenter. Lagen skulle fokusera på potentiellt sårbara konsumenter, exempelvis personer med funktionshinder och äldre. Ett offentligt samråd avslutades i februari Jämställdhetslagstiftning Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av de gemensamma värderingar som unionen bygger på, och främjandet av jämställdhet finns med bland unionens uppdrag i fördragen. I artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna anges att jämställdhet mellan män och kvinnor ska säkerställas på alla områden, inbegripet anställning, arbete och lön. EU har antagit flera specifika direktiv om jämställdhet som bidrar till att uppnå målen med aktivt åldrande. De gör detta genom att påverka centrala delar av ojämlikhet mellan könen som begränsar tillgången till sysselsättning och möjligheter till livslångt lärande. Dessa skillnader resulterar i lägre pensionsinkomster och högre risk för fattigdom för äldre kvinnor. 6 ( 5 ) Se EU-domstolens mål: C-144/04 Mangold (2005) och C-555/07 Seda Kücükdeveci (2010). ( 6 )

9 Jämställdhetslagstiftning av särskild betydelse för ett aktivt åldrande är direktiven om: Genomförande av principen om lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke (2006/54/EG). Detta omarbetade direktiv innefattar de tidigare gällande direktiven om: Lika lön (75/117/EEG) Likabehandling i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (76/207/EEG ändrad av 2002/73/EG) System för social trygghet (86/378/EEG, ändrad av 96/97/EEG). Successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (79/7/EEG). Tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män i en aktivitet i egenskap av egenföretagare (2010/41/EU). Från augusti 2012 upphäver detta direktiv det tidigare direktivet (86/613/EEG). Genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (2004/113/EG). Dessa direktiv kompletteras av andra åtgärder än lagstiftning inom ramen för EU:s strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (se s. 16) och med finansiering inom ramen för framsteg i EU-programmet för sysselsättning och solidaritet (s. 17). Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är avgörande för att förebygga arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Att säkerställa hälsa och säkerhet för arbetstagare i hela den yrkesverksamma karriären är en förutsättning för ett hållbart arbetsliv och för ett aktivt och hälsosamt åldrande efter pensioneringen. Det utgör en viktig del av de omfattande åtgärder som ska uppmuntra människor att fortsätta arbeta längre och därigenom stödja hållbarheten i pensionssystemen. EU har antagit en rad direktiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som fastställer allmänna krav om förebyggande och skydd av arbetsmiljörisker på arbetsplatsen. Medlemsstaterna ska se till att deras nationella lagstiftning respekterar dessa direktiv och att de genomförs effektivt. Europeiska kommissionen stöder medlemsstaternas ansträngningar genom europeiska kampanjer och initiativ för att öka medvetenheten inom ramen för en flerårig strategi för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen ( ) som för närvarande utvärderas. Den europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) är en viktig aktör i denna strategi. Social trygghet och fri rörlighet Aktivt åldrande kräver också att EU-medborgarna kan åtnjuta sina rättigheter till social trygghet i hela EU. EU har enats om åtgärder som syftar till att skydda tillgången till social trygghet och de sociala trygghetssystem som gör att äldre människor kan delta i samhället och leva självständigt, för människor som är eller har varit geografiskt rörliga. Social dialog och aktivt åldrande Europeiska kommissionen främjar en ömsesidig social dialog mellan företag och fackföreningar, och deltar även själv i trepartsdialogen. Detta har lett till ett antal ramavtal, av vilka några har blivit en del av den europeiska lagstiftningen. De kan vara mycket relevanta för aktivt åldrande på arbetsmarknaden, till exempel på: Föräldraledighet Deltidsarbete Visstidsarbete Distansarbete Arbetsvillkor för tillfälligt anställda Det har pågått en dialog om att utvidga föräldraledigheten till ledighet för vård av anhörig (vård av alla familjemedlemmar som behöver vård) och även att utvidga barnomsorgsmålen till att omfatta vårdtjänster för alla anhöriga. En europeisk förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen (883/2004) garanterar också att medborgarna kan bygga upp sociala rättigheter, även om de omfattas av olika jurisdiktioner under hela sin karriär, och att de kan ta ut sina lagstadgade pensioner och sitt sociala skydd i hela EU. Uppbyggnaden av tjänstepensionsrättigheter (andra pelaren) för personer som flyttar över gränserna skyddas inte ännu på detta sätt i EU-lagstiftningen. Direktivet 98/49/EG av den 29 juni 1998 ser till att personer som flyttar över gränserna kan få sina pensionsrättigheter i hela EU och att de inte behandlas mindre förmånligt än personer som byter jobb inom det egna landet, men lagstiftning om säkerställande av att rörliga arbetstagare kan förvärva hävdvunna pensionsrättigheter och att dessa bevaras efter att en arbetstagare har lämnat ett yrkesbaserat pensionssystem är fortfarande under behandling. Tjänstepensionsrättigheter, inte bara för arbetstagare som flyttar över gränserna, skyddas också av två europeiska direktiv. Ett av dem avser tjänstepensionsinstitut (2003/41/EG) och ger en gränsöverskridande översikt och regler för tjänstepensioner på den inre marknaden. Det andra direktivet gäller skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens (2008/94/EG) och kräver att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att skydda tjänstepensionsrättigheterna. Tillgången till sjukvård är särskilt viktig för äldre människor. Förordningen om samordning av socialförsäkringslagstiftningen (883/2004) innehåller bestämmelser om lika tillgång till lagstadgad sjukförsäkring och sjukvårdssystem för människor som flyttar över gränserna. Dessutom skyddar direktivet om patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-och sjukvård (2011/24/EU) patienters rätt till all den information de behöver om hur man får vård i en annan EU-medlemsstat. Aktivt åldrande och EU:s grundläggande mål och värderingar 7

10 3. Hur europeiska strukturfonderna och sammanhållningsfonden stöder ett aktivt åldrande En stor del av EU:s budget används för att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att skapa arbetstillfällen, främja ekonomisk utveckling och för att uppnå social, ekonomisk och territoriell sammanhållning i hela unionen. Aktivt och hälsosamt åldrande är en central del när det gäller att uppfylla dessa övergripande mål och syns därför tydligt i finansieringsprogram och projekt. Europeiska socialfonden (ESF) Med en budget på 75 miljarder euro under programperioden främjar ESF fler och bättre arbetstillfällen genom att finansiera initiativ för att hjälpa människor att förbättra sina färdigheter och möjligheter på arbetsmarknaden i Europa, men särskilt i de mindre välmående länderna. Europeiska kommissionen godkänner finansieringsprioriteringar, men är inte direkt inblandad i urvalet av projekt som hanteras via de myndigheter som sköter ESF i varje land. ESF är en viktig källa till europeisk innovation, experimentering och framsteg när det gäller att främja ett aktivt åldrande i arbetslivet. Den har redan använts för att finansiera flera olika initiativ att (åter-)anpassa äldre arbetstagare, anpassa företag till anställning av äldre arbetstagare och bekämpa åldersdiskriminering på arbetsmarknaden och på arbetsplatsen. ESF har finansierat lokala och regionala projekt som testar nya och kreativa sätt att möjliggöra ett aktivt åldrande i arbetslivet och har också skapat transnationella nätverk som främjar utbyte av goda idéer och policyer. I oktober 2011 föreslog kommissionen regler för den framtida sammanhållningspolitiken, inklusive ESF. Förslaget föreslår en total ökning av ESF-medel till 84 miljarder euro för programperioden Att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande är en av de föreslagna investeringsprioriteringarna för ESF under den nya perioden. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) ERUF har en budget på 201 miljarder euro under den innevarande programperioden för att stödja initiativ som ska främja den allmänna ekonomiska och sociala utvecklingen i Europas regioner, minska regionala skillnader genom att hjälpa i synnerhet de mest missgynnade regionerna, och förbättra lika tillgång till offentliga tjänster. ERUF bidrar starkt med finansiering för att utveckla social infrastruktur och vårdinfrastruktur och för att ge nationella och regionala reaktioner på några av de utmaningar som åldrandet innebär ur ett samhällsperspektiv, inbegripet förändringar av social- och vårdsystemen. Ett nätverk för att göra ESF effektivare när det gäller att främja ett aktivt åldrande ESF-AGE Network är ett nätverk av offentliga myndigheter från 14 EU-medlemsstater och regioner. Genom att dela med sig och utbyta kunskaper och god praxis kan det definiera, validera och sprida riktlinjer och andra verktyg för att stödja beslutsfattare och andra intressenter i utarbetandet, utvecklingen och genomförandet av strategier för hantering av åldersfrågor under den nya programperioden. Inom ramen för det Europeiska territoriella samarbetet får olika projekt som tar upp frågor om aktivt och hälsosamt åldrande stöd i delprogrammet Interreg IV-C och Urbact-programmet. Två av delprogrammen som finansieras gemensamt av ERUF och de deltagande medlemsstaterna ger särskilt stöd till regionala utvecklingsinitiativ som kan bidra till målet om ett aktivt och hälsosamt åldrande. Ett Interreg IV-projekt om åldrande i städer: Q-ageing (Åldrande med kvalitet i en urban miljö) har varit ett samarbete mellan nio städer och organisationer för att utbyta information och idéer om att förbättra offentliga tjänster och stadsmiljö för att möta de nya behoven hos en åldrande befolkning. Delprogrammet Interreg IVC har finansierat initiativ för att främja ledande företagare, affärsinnovation över generationsgränserna, hälsoteknik, självständigt boende och städer för alla åldrar. Dessa projekt har varit en del av en övergripande strategi för att stödja utbyte av god praxis, nya idéer och strategisk planering mellan regioner för att skapa bättre politik för jobb och tillväxt. Urbact II Delprogrammet Urban II har finansierat nätverk av städer för att undersöka lösningar på stora ekonomiska, miljömässiga och sociala urbana utmaningar, som åldrande befolkningar. Det har finansierat nätverk som tar upp frågor som t.ex. att ta itu med hindren för anställning av äldre arbetstagare i städer och urban tillgänglighet och säkerhetsfrågor samt effektiva strategier för att främja den positiva potentialen hos den yngre generationen. Östersjöprogrammet stärker, med hjälp av ERUF-investeringar, utvecklingen mot en hållbar, konkurrenskraftig och territoriellt integrerad strategi över gränserna. Åldrande är ett av de ämnen som programmet syftar till att ta itu med. 8

11 Exempel på ett Urbact II-projekt för ömsesidigt lärande ActiveAge var ett interregionalt samarbetsprojekt för att aktivt främja ett ömsesidigt lärande mellan nio europeiska städer för att utveckla gemensamma metoder, kartlägga god praxis och förbättra städernas förmåga att möta demografiska förändringar. Det tog upp viktiga frågor som ålder och ekonomi (i synnerhet villkoren för ett längre arbetsliv), ålder och vård samt ålder och delaktighet med åtgärder för att ta itu med ett aktivt medborgarskap och tillgång till lämpliga bostäder. Kommissionen föreslår inom den fleråriga finansieringsramen för perioden att anslå 376 miljarder euro att lägga på sammanhållningspolitikens instrument. Enligt detta förslag skulle ERUF få upp till 183 miljarder euro från de bredare strukturfonderna. De investeringar som ska prioriteras återspeglar i stort och bör bidra till att genomföra de övergripande målen och initiativen i Europa 2020-strategin, vilket gör dem mycket relevanta också för mål för ett aktivt åldrande när det gäller arbete, deltagande i samhället och att leva hälsosamt och oberoende. Samarbete om åldrande i Östersjöregionen: Best agers Initiativet Best Agers är inriktat på personer från 55 år och äldre. Dess mål är att främja generationsöverskridande innovation och att få så kallade best agers att arbeta tillsammans med yngre personer inom områdena affärs- och kompetensutveckling och på så sätt generera nya idéer och dela med sig av erfarenheter och kunskap. Sammanhållningsfonden Sammanhållningsfonden är EU:s finansiella instrument för att uppnå målet om konvergens mellan de minst utvecklade och mest utvecklade medlemsstaterna i EU. Det syftar till att minska de ekonomiska och sociala klyftorna och till att stabilisera ekonomierna i medlemsstaterna. Budgeten på 69,6 miljarder euro för betalas ut bara i fattigare medlemsstater, vars bruttonationalinkomst (BNI) per invånare är lägre än 90 % av genomsnittet i gemenskapen. Fonden stöder särskilt miljö- och transport-infrastrukturprojekt i dessa länder. Genom att utveckla tillgängliga transportsystem kan fonden bidra till ett aktivt åldrande. Dessutom har reformer i den offentliga sektorn inom social- och sjukvård, med särskild uppmärksamhet på åldrande, identifierats som ett centralt mål för sammanhållningspolitiken efter Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) EJFLU har en budget på 96 miljarder euro under programperioden och är EU:s finansiella instrument för att stödja landsbygdsutveckling. Den stöder åtgärder för att förbättra konkurrenskraften inom jordbruket och skogsbruket, diversifiering av landsbygdens ekonomi, landsbygdens miljöförhållanden och attraktionskraft samt livskvaliteten på landsbygden. Att ta itu med isolering av äldre människor på landsbygden Village Meeting Point är ett projekt finansierat av EJFLU. Det skapade en mötesplats för tidigare isolerade äldre personer i den danska byn Idestrup. Det innehöll IT-resurser och utbildning, en träningsanläggning, ett kafé och en liten butik, och underlättade avsevärt ett aktivt åldrande i samhället. EAFRD finansierar framför allt projekt som stöder utvecklingen av sociala tjänster och social infrastruktur till gagn för åldrande samhällen på landsbygden. Många landsbygdsområden är särskilt drabbade av demografiska förändringar när de unga flyttar för att söka jobb- och utbildningsmöjligheter på andra håll och lämnar efter sig en snabbt åldrande befolkning. Många olika aktiviteter för att främja ett aktivt åldrande är berättigade till stöd genom EJFLU, bland annat att främja kunskap och mänsklig potential genom yrkesutbildning och rådgivningstjänster, diversifiering till annan verksamhet än jordbruk och främjande av lokala tjänster på landsbygden ( 7 ). Programmen för landsbygdsutveckling stöder också projekt som bygger på Leadermetoden. Detta tillvägagångssätt ger lokala partnerskap möjlighet att utforma projekt för att möta mycket specifika lokala problem som rör till exempel åldrande samhällen, brist på arbetstillfällen och otillräckligt med offentliga tjänster för äldre. I kommissionens förslag om stöd för landsbygdsutveckling från EJFLU för programperioden (COM (2011) 627) föreslås möjliga åtgärder för äldre samhällen på landsbygden, såsom kunskapsöverföring och information, rådgivning, grundläggande tjänster och förnyelse av byar, gårds- och affärsutveckling och upprättande av och stöd till särskilda lokala utvecklingsstrategier som tar upp ett aktivt åldrande på landsbygden enligt Leadermetoden. Hur europeiska strukturfonderna och sammanhållningsfonden stöder ett aktivt åldrande ( 7 ) RDP-projektdatabasen visar hur EJFLU används i praktiken: ec.europa.eu/policy-in-action/rdp_view/en/view_projects_en.cfm 9

12 4. Forskning och innovation EU har en viktig roll att spela för att stödja och samordna forskning och innovation, bland annat när det gäller aktivt och hälsosamt åldrande. Dess huvudsakliga finansieringsform är det sjunde ramprogrammet, men finansieringen av forskning och innovation kan mobiliseras även från andra källor. Dessutom kan EU främja partnerskap som kan skapa synergieffekter genom att utnyttja resurser och en bättre samordning av forskningsinsatserna. Det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7) FP7 har en total budget på 50,5 miljarder euro för perioden och samfinansierar gränsöverskridande forskning, teknisk utveckling och demonstrationsprojekt som ska ge förslag på lösningar på Europas utmaningar i den globala kunskapsbaserade ekonomin. Programmet ger de allmänna ramarna för EU:s samtliga forskningsinitiativ, även sådana som syftar till att ge svar på demografiska förändringar. Programmet har genom olika forskningstrådar ( 8 ) finansierat projekt som omfattar flera discipliner, teman och verktyg med anknytning till aktivt och hälsosamt åldrande, däribland: vetenskaplig forskning om åldrande som försöker reda ut mekanismerna för åldrande och livslängd teknisk innovation för att stödja ett självständigt liv för äldre medborgare e-integration och e-hälsa tillgängligare kollektivtrafik IKT-lösningar för längre arbetsliv forskning om nya behandlingsmetoder, inriktad på sjukdomar som är vanligare hos en äldre befolkning folkhälsa och samhällsvetenskap. EU-finansierade projekt finns dokumenterade på webbplatsen för CORDIS, gemenskapens informationstjänst för forskning och utveckling. Multilinks (FP7 Samarbete samhällsvetenskap) Multilinks har undersökt vad den demografiska förändringen, solidaritet mellan generationerna, välbefinnande och social integration innebär i verkligheten, för att skapa en politik som undviker riskerna för social utslagning för alla åldersgrupper. EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, initiativet Horisont 2020, kommer enligt kommissionens förslag att ha en budget på 80 miljarder euro för perioden , och kommer att fokusera på att genomföra det Europeiska forskningsrådet, som är det viktigaste initiativet för Europa 2020-strategin. Det syftar till att vända innovativa idéer till genombrott för att ta itu med viktiga utmaningar för samhället som t.ex. aktivt åldrande och få konkurrensfördelar för att främja sysselsättning och tillväxt. Det kommer att åtföljas av en rad åtgärder avsedda att vidareutveckla det Europeiska forskningsområdet. Färdplaner planeras för att ge övergripande strategier för forskning om åldrande. Sammanhållningspolitiken stöder forskning och innovation EU:s sammanhållningspolitik är starkt inriktad på innovation, vilket är ett krav i gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningspolitiken för programperioden Riktlinjerna betonar att för att främja hållbar utveckling och stärka konkurrenskraften är det viktigt att koncentrera resurserna på forskning och innovation (FoUI), företagsamhet, IKT samt utbildning och arbetstagarnas anpassningsförmåga. Innovationsåtgärder ingår i de flesta av de 455 operativa programmen med planerade investeringar på 86 miljarder euro (varav cirka 7 miljarder euro från ERUF och 14 miljarder euro från ESF). Sammanhållningspolitiken kan styras på flera nivåer och har en unik position att erbjuda en systematisk strategi för innovation som omfattar alla regioner. Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) Med en budget på miljoner euro under perioden stöder CIP innovationsverksamhet som bl.a. miljöinnovation och bättre användning av IKT, i synnerhet i små och medelstora företag som ofta kämpar för att få finansiering för sådan verksamhet. Ramprogrammet har gett stöd åt små och medelstora företag i utvecklingen av innovativ verksamhet som svarar mot de utmaningar och möjligheter som den demografiska förändringen innebär och som erbjuder lösningar för ett aktivt åldrande. Ramprogrammet har tre delprogram, som alla kan vara av direkt betydelse för målen för ett hälsosamt och aktivt åldrande: 1. Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (EIP) kan finansiera innovativa lösningar kring att anställa äldre arbetstagare eller leverera innovativa produkter till äldre konsumenter. 2. Programmet för att stödja informations- och kommunikationsteknik (ICT-PSP) stimulerar en större spridning av innovativa IKT-baserade tjänster, däribland IKT för hälsa, åldrande och integration. 3. Programmet Intelligent energi Europa (IEE) kan ta itu med frågor som rör miljövänliga transportalternativ, vilka också kan minska hindren för ett aktivt åldrande. ( 8 ) Se «Förstå sjunde ramprogrammet, index_en.cfm?pg=understanding 10

13 Kommissionen föreslår ett nytt program för att öka konkurrenskraften hos företag och små och medelstora företag (COSME) för med en budget på 2,5 miljarder euro. Detta program kommer att omfatta endast konkurrensdelen av ClP. Innovationsdelen av CIP kommer att överföras till Horisont 2020-programmet. InCasa (ICT-PSP) InCasa har utvecklat ett IKT-baserat system som integrerar användarvänlig hälso- och miljöövervakning och ett specialiserat nätverk för att skydda svaga äldre personer och förlänga den tid de kan leva gott i sina egna hem. och nationella forskningsprogram, inklusive möjligheten att inleda gemensamma initiativ. Den gemensamma programplaneringen Fler år, bättre liv syftar till att ta itu med de särskilda utmaningar och möjligheter som den demografiska förändringen innebär, genom att utveckla ny tvärvetenskaplig kunskap som grund för framtida forskning, innovation och politik. Den gemensamma programplaneringen Forskning om neurodegenerativa sjukdomar syftar ytterst till att finna botemedel för neurodegenerativa sjukdomar, framför allt Alzheimers. Med den vill man samarbeta för att förbättra förståelsen av sjukdomen och utveckla verktyg för att möjliggöra tidig upptäckt och behandling, inbegripet strukturer för att hjälpa patienter och deras familjer. Forskning och innovation AENEAS (IEE) Aeneas ska bli ett europeiskt referensprojekt för att uppnå energieffektivare rörlighet i ett åldrande samhälle. Projektet har främjat framsteg när det gäller utbuds- och efterfrågesidorna för att stimulera den urbana rörligheten för äldre. Gemensam programplanering för forskning Gemensam programplanering, genom offentlig-offentliga och offentlig-privata partnerskap för forskning, blir ett allt viktigare medel för att ta itu med de utmaningar som de demografiska förändringarna i Europa innebär. Sådana frivilliga metoder syftar till att undvika överlappning mellan forskningsinsatser på nationell nivå i olika länder och mellan olika typer av forskningsinstitutioner. Det gemensamma programmet för IT-stöd i boende (AAL) syftar till att öka livskvaliteten för äldre människor. Det finansierar projekt med intelligenta produkter och distanstjänster, som t.ex. vårdtjänster som förbättrar livet för äldre människor i hemmet, på arbetsplatsen och i samhället i stort. Programmet har en total budget på cirka 700 miljoner euro för perioden , varav hälften kommer från offentliga (nationella och EU) organ och hälften från privata organ. ALIAS (AAL det gemensamma programmet för IT-stöd i boendet) ALIAS har utvecklat ett mobilt robotsystem som interagerar med användarna och ger stöd i det dagliga livet och på så sätt främjar ett friskt åldrande och ett självständigt liv. EU och medlemsstaterna har också lanserat två specifika Gemensamma programplaneringar för att underlätta förverkligandet av ett aktivt och hälsosamt åldrande. De gemensamma programplaneringarna syftar till att säkerställa bättre samordning och samarbete mellan europeiska Ytterligare medel till forskning om Alzheimers ges också via Initiativet för innovativa läkemedel (IMI), som är ett offentligprivat partnerskap mellan Europeiska kommissionen (FP7) och den europeiska läkemedelsbranschorganisationen EFPIA, värt 2 miljarder euro, som ska stödja utvecklingen av verktyg och metoder för säkrare och effektivare läkemedel. PharmaCog (IMI) PharmaCog är ett pan-europeiskt partnerskap av experter som normalt konkurrerar, men som arbetar ihop för att erbjuda bra Alzheimers-medicin. Det Europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande Pilotprojektet partnerskap för aktivt och hälsosamt åldrande är ett ambitiöst nytt initiativ för att öka forskning och innovation för aktivt och hälsosamt åldrande. Det har satt som mål att öka den genomsnittliga hälsosamma livslängden med två år till Det skulle innebära en tredubbel seger: att förbättra hälsostatus och livskvalitet för äldre människor, att förbättra hållbarheten i social- och vårdsystem, och att skapa nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen runt innovativa produkter. Strategin är att underlätta engagemanget från alla berörda parter genom att göra det lättare att leverera praktiska innovationer när det gäller: 1. förebyggande åtgärder, urval och tidiga diagnoser 2. vård och botemedel 3. ett aktivt och självständigt liv för äldre människor. I praktiken kommer partnerskapet att försöka samla resurser och kompetens inom området, överbrygga kunskapsluckor, påskynda innovationsprocessen och främja utbredningen av nya produkter och tjänster. Detta kommer att ske särskilt genom att man ser till att EU:s befintliga finansiella verktyg anpassas och samordnas och används så effektivt som möjligt. En styrgrupp med intressenter enades i slutet av 2011 om en Strategisk genomförandeplan för det Europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande. I planen föreslås en första uppsättning åtgärder som ska 11

14 utföras av offentliga myndigheter, företag och det civila samhället från och med nu fram till att hitta innovativa sätt att få patienterna att följa sina ordinationer; 2. att hitta innovativa lösningar för att förhindra fall och stödja tidiga diagnoser för äldre; 3. att främja samarbete för att förhindra funktionell nedgång och bräcklighet, med särskild inriktning på undernäring; 4. att främja framgångsrika integrerade vårdmodeller för kroniska sjukdomar bland äldre patienter, t.ex. genom fjärrövervakning; 5. att förbättra utnyttjandet av kompatibla IKT-baserade lösningar för självständigt liv via globala standarder; 6. att främja innovation för äldrevänliga och tillgängliga byggnader, städer och miljöer. Ett meddelande om stöd till den strategiska genomförandeplanen från Europeiska kommissionen ser på EU-stöd för dessa åtgärder med adekvata lagstiftnings- och finansieringsramar och genom att skapa en europeisk marknad för innovativa idéer. 12

15 5. EU-stöd till nationella beslutsfattare: samordnade strategier och ömsesidigt lärande Förstå demografiska förändringar För att främja ett aktivt åldrande och uppnå målen för strategin Europa 2020 krävs en god förståelse för de enorma demografiska förändringar som det moderna samhället står inför. EU har tagit en aktiv roll i att uppmuntra medlemsstaterna, regioner och intressenter att utveckla sin förståelse för olika utmaningar och möjliga lösningar som kan utnyttja den fulla potentialen hos en åldrande befolkning. Europeiskt demografiskt forum sammanför vartannat år sedan 2006 viktiga europeiska beslutsfattare, intressenter och experter som diskuterar hur man ska hantera de demografiska förändringarna. Europeiska kommissionen offentliggör en Europeisk demografirapport som tar upp viktiga fakta och siffror om den demografiska förändringen och diskuterar lämpliga politiska åtgärder. Under 2007 satte Europeiska kommissionen ihop en Expertgrupp för demografiska frågor, som består av representanter från alla medlemsstater. Den har till uppgift att ge råd till kommissionen, särskilt när det gäller genomförandet av de politiska riktlinjer som fastställs i kommissionens policydokument från 2006 (se faktaruta). Kommissionen håller regelbundna seminarier och arbetsmöten om god praxis rörande demografiska frågor som sedan får ingå i gruppens arbete. Utveckla en forskningsagenda för välbefinnande i familjer I EAF har projektet FAMILYPLAT- FORM finansierats för en period av 18 månader (oktober 2009 mars 2011) av EU:s sjunde ramprogram för att inventera den befintliga forskningen och för att definiera en forskningsagenda som ska öka välbefinnandet för familjer i hela Europa. I Europeisk allians för familjefrågor (EAF) har EU- och regeringsrepresentanter samlats för att utbyta idéer, kunskap och erfarenheter sedan Alliansens arbete går ut på att främja en familjevänligare politik som gör det möjligt för människor särskilt kvinnor att hitta en balans i arbets- och familjelivet med tanke på de demografiska förändringarna, som ökar vårdansvaret. Inför Europaåret publicerade Eurostat ett stort antal uppgifter om Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna: ett statistiskt porträtt av den Europeiska unionen 2012, med statistik över demografi, arbetsmarknad, övergång från arbete till pension, välbefinnande och hälsovård, levnadsvillkor och deltagande i samhället. En Eurobarometerundersökning om aktivt åldrande publicerades i januari 2012, och den ger en uppfattning om de europeiska medborgarnas inställning till frågor såsom åldrande, pensionsålder, frivilligt arbete, äldreomsorg och teknik för äldre. Den avslöjar också några intressanta kulturella skillnader. I Europeiska kommissionens meddelande om Europas demografiska framtid en utmaning som öppnar möjligheter (COM (2006) 571) fastställs politiska svar på demografiska förändringar, bland annat bättre möjligheter att förena arbets- och familjeliv, längre arbetsliv med bättre kvalitet, ökad produktivitet, en bättre integration av invandrare och hållbara offentliga finanser för att garantera adekvata sociala trygghetssystem i det långa loppet. Den europeiska sysselsättningsstrategin Att främja ett aktivt åldrande i arbetslivet är både en väsentlig del av agendan för aktivt åldrande och en viktig faktor för att uppnå EU:s ekonomiska och sociala mål för framtiden. Det är viktigt att det finns metoder att övervinna de strukturella och beteendemässiga hinder som hindrar äldre arbetstagare från att fortsätta att vara aktiva på arbetsmarknaden. Sysselsättningspolitik är ett av medlemsstaternas ansvarsområden. Däremot kan EU spela en roll för att uppnå de gemensamma sysselsättningsmålen. Europeiska kommissionen arbetar för att övervaka och underlätta ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna när det gäller att skapa fler och bättre jobb i EU. Den Europeiska sysselsättningsstrategin ger en ram ( 9 ) för EU-länderna att utbyta erfarenheter, kunskap och idéer i sysselsättningspolitiken med övergripande analyser och rekommendationer från kommissionen. Europa 2020-strategin har satt ett sysselsättningsmål på 75 % för kvinnor och män i åldern år till år För att uppnå detta uppmuntrar kommissionen medlemsstaterna att genomföra åtgärder som stöder aktivt åldrande, avråder från att utnyttja systemen för förtidspensionering i onödan, och uppmuntrar äldre arbetstagare att återgå i arbete. Ett av de främsta europeiska initiativen i Europa 2020 är Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Här belyser man vikten av kompetenshöjning för äldre arbetstagare som är särskilt utsatta för ekonomisk omstrukturering och åtgärder för att stödja övergångar på arbetsmarknaden för äldre människor, särskilt från arbetslöshet tillbaka till arbetet. Programmet för livslångt lärande är mycket relevant i detta sammanhang (se s. 18). I april 2012 antog kommissionen ett nytt sysselsättningspaket för att uppmuntra medlemsstaterna att stimulera efterfrågan på arbetskraft, sänka skatter på arbete, stödja kompetensutveckling i områden med de största framtida möjligheterna att skapa arbetstillfällen som den gröna ekonomin, hälsovård och kommunikationsteknik. Livslångt lärande betonas särskilt som en nyckel till tryggheten i arbetslivet. EU-stöd till nationella beslutsfattare: samordnade strategier och ömsesidigt lärande ( 9 ) Se den öppna samordningsmetoden: summaries/glossary/open_method_coordination_en.htm 13

16 Eurofound: Ett tredelat EU-organ som tillhandahåller policyexpertis rörande boende- och arbetsvillkor Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor i Dublin ger information, råd och sakkunskap om levnads- och arbetsvillkor, arbetsmarknadsrelationer och hantering av förändringar i Europa till de viktigaste aktörerna inom EU:s socialpolitik, inklusive regeringar, EU-institutioner och arbetsmarknadens parter. Man har utvecklat ett resurspaket för aktivt åldrande som ser särskilt på vad som behöver förändras på arbetsplatsen för att hålla äldre arbetstagare kvar i arbetslivet, och öka andelen arbetstagare som är äldre än den officiella pensionsåldern. Den öppna samordningsmetoden inom social integration och socialt skydd Aktivt åldrande på arbetsmarknaden, aktivt åldrande i samhället och hälsosamt åldrande påverkas samtliga av de sociala trygghetssystemen och frågor kring fattigdom och social utslagning. De sociala trygghetssystemen och sysselsättningspolitiken måste stödja varandra för att uppmuntra och möjliggöra för människor att arbeta längre, samtidigt som sociala transfereringar samt hälsovård och sociala tjänster säkerställer att äldre människor aktivt kan delta i samhället och leva självständigt. Socialt skydd och social integration är, precis som sysselsättningen, medlemsstaternas ansvar. EU bidrar, detta oaktat, i hög grad genom att stödja reformer som fastställer gemensamma mål och skapar en process för ömsesidigt lärande. Denna process kallas den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration (OMC) ( 10 ). OMC omfattar pensioner, vård och omsorg samt social integration. Den ger medlemsstaterna: 1. gemensamma mål 2. delade indikatorer för att mäta framgång 3. en ram för rapportering 4. riktmärken för att jämföra prestanda och identifiera bästa praxis. Rapportering inom ramen för verksamheten i kommittén för socialt skydd hjälper till att bedöma framstegen och identifiera de viktigaste utmaningarna och framtida prioriteringar. Vid inbördes granskning under seminarier kan medlemsstaterna dela med sig av och diskutera god praxis. Att beslutsamt påverka fattigdom och social integration För att uppnå målet Europa 2020, att lyfta minst 20 miljoner människor ur fattigdom och socialt utanförskap, kommer man i många länder också att behöva titta på situationen för äldre personer, och äldre kvinnor i synnerhet. Den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration hjälper medlemsstaterna att ge alla tillgång till de resurser, rättigheter och tjänster som behövs för att delta i samhället, bekämpa utslagning och dess orsaker, och få tillgång till arbetsmarknaden. Europeiska kommissionen stödjer ömsesidigt lärande och utbyte genom den öppna samordningsmetoden, men har även skapat Europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning som ett av de sju huvudinitiativen i strategin Europa Det syftar till att stärka arbetet på alla nivåer för att nå EU:s överordnade mål att minska fattigdomen. Syftet är att främja nya partnerskap och social innovation och att på bästa sätt utnyttja alla EU-medel för att uppnå målen för social integration. Plattformen skapades som ett resultat av Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning En prioritering för Europas fokus på fattigdomsbekämpning är att övervinna diskriminering och öka integrationen av personer med funktionshinder, etniska minoriteter, invandrare och andra utsatta grupper. Detta är direkt relevant för situationen för utsatta äldre människor. Plattformen mot fattigdom och social utslagning är speciellt inriktad på de sociala riskerna för äldre invandrare i detta sammanhang, bland annat med tanke på de specifika kulturella och språkliga behov dessa kan ha och de särskilda risker för fattigdom och isolering som de står inför. En övergripande strategi för tillräckliga, hållbara och säkra pensioner Framtida hållbarhet av adekvata pensionssystem är ett centralt krav för aktivt åldrande under de kommande decennierna. Många äldre har ingen annan inkomstkälla än sin pension, och utan tillräcklig inkomst begränsas människors förmåga att delta i samhället fullt ut. EU har satt upp en gemensam ram för medlemsstaterna där de kan utbyta idéer, metoder, kunskap och erfarenheter när det gäller pensioner. Denna process ( 10 ) har följande gemensamma mål: 1. Tillräckliga pensionsinkomster för alla i en anda av solidaritet och rättvisa mellan och inom generationerna. 2. Ekonomisk hållbarhet i de offentliga och privata pensionssystem, bland annat genom att främja längre arbetsliv och aktivt åldrande. 3. Pensionssystem som är transparenta och väl anpassade till individuella och samhälleliga behov. Exempel på inbördes granskning av pensioner År 2011 granskade nio EU-länder det nederländska förhållningssättet till att balansera tryggheten och överkomligheten i finansierade pensionsprogram granskade tio EU-länder det tyska arbetet med effekter av levnadslopp på kvinnors pensioner. ( 10 ) Den öppna samordningsmetoden: summaries/glossary/open_method_coordination_sv.htm 14

17 2010 års gemensamma rapport om pensioner betonade att ytterligare reformer behövs, särskilt när det gäller att uppnå aktivt åldrande i arbetslivet i synnerhet för äldre kvinnliga arbetstagare. EU underlättar nationella reformer, särskilt genom inbördes granskning. Den 16 februari 2012 antog kommissionen en vitbok om pensioner som anger hur EU och medlemsstaterna på bästa sätt kan arbeta för att säkerställa tillräckliga pensionsinkomster, särskilt genom aktivt åldrande. Kommissionen föreslog åtgärder för att främja en bättre balans mellan antalet år i arbete och antalet år i pension och för att förbättra möjligheterna till pensionssparande. Samarbete inom hälso- och långtidsvård System för hälso- och långtidsvård spelar en viktig roll för att möjliggöra ett hälsosamt åldrande och ett självständigt liv. Dessa system är dock under stor press med en åldrande befolkning och ansträngda offentliga budgetar. Organisationen av dessa system ligger på en nationell och ofta regional nivå. Men en EU-process ( 10 ) stöder ömsesidigt utbyte och lärande för att identifiera lösningar för att uppnå följande: 1. Tillgång både till hemmet, samhället och institutionella tjänster, bland annat genom överkomliga priser eller försäkringsskydd och kortare väntetider. 2. Kvalitet bland annat genom bättre samordning mellan olika vårdnivåer och genom att prioritera rehabilitering och hjälpa människor att bo kvar hemma. 3. Hållbarhet bland annat genom en lämplig blandning av offentlig och privat finansiering och bättre samordning mellan avdelningar, samt främjande av hälsa. EU underlättar reformprocesser i medlemsstaterna genom inbördes utvärderingar och genom att finansiera projekt som syftar till att ge nationella beslutsfattare bättre tillgång till internationella erfarenheter. Exempel på inbördes granskning av hälsooch långtidsvård År 2011 granskade sju EU-länder det svenska förhållningssättet till att hantera ökande vård behov och begränsade resurser. År 2009 granskade åtta EU-länder det franska arbetet med Alzheimers och andra besläktade sjukdomar: att ta itu med beteendestörningar i patientens hem. EU stöder även ett aktivt och hälsosamt åldrande genom att främja en bättre kvalitet på vården av svaga äldre personer, både i institutionella miljöer och i hemmet. Stora insatser har gjorts för att förebygga övergrepp mot äldre. I en särskild Eurobarometerrapport om hälso- och långtidsvård från 2007 framkom att 55 % av européerna tror att många äldre personer i beroendeställning faller offer för övergrepp från människor som ska ta hand om dem. I mars 2008 anordnade Europeiska kommissionen en stor konferens om Skydd för äldres värdighet förhindrande av övergrepp mot och vanvård av äldre för att hjälpa till att utveckla en bättre förståelse av fenomenet och hur detta kan hanteras på ett effektivt sätt i hela Europa. Efter detta begärde Europaparlamentet en pilotåtgärd, och Europeiska kommissionen svarade med en inbjudan att lämna förslag till projekt som inriktar sig på övervakning av övergrepp mot äldre via de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen och att identifiera god praxis för att förebygga detta. Ett pilotinitiativ mot övergrepp mot äldre: tre projekt som finansieras av EU EuROPEAN en europeisk referensram för att förhindra övergrepp mot äldre och vanvård MILCEA övervakning av övergrepp mot äldre inom Europeiska unionen genom vård- och omsorgssystem WeDO Europeiskt partnerskap för äldre människors välfärd och värdighet Kommissionen har också finansierat en åtgärd som kallas ABUEL, som utgör en multinationell undersökning av övergrepp mot äldre under folkhälsoprogrammet. EU:s Daphneprogram kämpar mot alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor och skyddar offer och riskgrupper. Det har också finansierat åtgärder för att bekämpa övergrepp mot äldre, som t.ex. bättre sätt att upptäcka, övervaka, ta itu med och förebygga övergrepp mot äldre, inklusive fysiska och ekonomiska övergrepp. Daphne-projektet Eustacea skapade en Europeisk stadga om rättigheter och ansvar för äldre med behov av långtidsvård och assistans. Daphne-programmet: att ta itu med missbruk i familjen Bryt tabun 2 arbetar för att stärka yrkesverksamma inom vården och socialtjänsten att bekämpa våld mot äldre kvinnor inom deras familjer. Det följer upp ett första projekt som resulterade i publiceringen av rapporten Bryt tabun EU-stöd till nationella beslutsfattare: samordnade strategier och ömsesidigt lärande 15

18 Åldersdiskriminering Lagstiftningen som presenteras ovan är inte det enda sättet att bekämpa diskriminering. Ett viktigt bidrag till detta arbete på EU-nivå har varit aktiviteter för att öka förståelsen och kunskapen om fenomenet åldersdiskriminering ofta tillsammans med andra former av diskriminering och hur det påverkar den enskilde och samhället negativt. Kommissionen har gjort följande: Man har sedan 2003 finansierat en europeisk kampanj: För mångfald, mot diskriminering, som publicerar filmer, bilder och skrivet material för att bekämpa stereotyper och öka medvetenheten om diskriminering och de lagar som bekämpar den. Man stöder grupper av experter på icke-diskriminering som syftar till att ge analyser och informationsutbyte mellan medlemsstaterna om socioekonomiska frågor, lagen, jämställdhetsorgan och god samhällsstyrning. Grupperna validerar god praxis och ger ut publikationer, bland annat två om åldersdiskriminering och sysselsättning. Man har beställt en särskild Eurobarometer undersökning om diskriminering i EU under 2009 för att förstå allmänhetens attityder till detta fenomen. Man fann att medborgarna uppfattade åldern som den vanligaste nackdelen när de söker arbete. Kommissionen har uttryckligen markerat sin strävan att bekämpa diskriminering på olika grunder såsom ålder i ett meddelande om icke-diskriminering och lika möjligheter: ett förnyat åtagande. Kommissionen främjar i all politik en systematisk icke-diskriminering på grund av ålder. Kommissionen finansierar dessutom en Plattform för utbyte av stadgor för nationell mångfald på EU-nivå för att främja denna strategi som uppmuntrar företagen att frivilligt fullgöra sina mångfaldsåtaganden. Plattformen består av organisationer som främjar och utför mångfaldsåtgärder på nationell nivå och arbetar för att sprida en framgångsrik mångfaldshanteringskultur, baserat på de fördelar som en diversifierad arbetsstyrka, däribland äldre arbetstagare, tillför ett företag. Lika möjligheter för personer med funktionshinder Hög ålder behöver inte innebära funktionshinder, men med åldern ökar risken kraftigt för att få en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Att hjälpa äldre människor, som i kombination med hinder i miljön påverkas av någon form av funktionshinder, att undanröja dessa hinder är ett viktigt medel för att främja ett aktivt åldrande. Handikappolitiken är främst medlemsstaternas ansvarsområde. EU vill dock förbättra medlemsstaternas politik genom att främja god praxis och ömsesidigt lärande, bland annat via innovativa projekt. På så sätt vill man bidra till att EU fullgör alla åtaganden i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder (se s. 5). EU:s handikappstrategi utvecklar de åtgärder som ska genomföras på EU-nivå för att övervinna hindren för deltagande på arbetsmarknaden och i det ekonomiska och sociala livet såsom det upplevs av dem som lever med ett funktionshinder. Strategin omfattar följande ämnen: 1. Tillgänglighet efter metoden Design för alla i utvecklingen av den byggda miljön, transport, samt information och kommunikation, inklusive definitionen av europeiska standarder. Se avsnittet om planerade europeiska tillgänglighetskrav (på s. 6) 2. Deltagande även i det sociala, kulturella och politiska livet. 3. Jämställdhet det Europeiska direktivet om anti-diskriminering i arbetslivet (s. 6) är ett viktigt verktyg för att bekämpa diskriminering på grund av funktionshinder, som är ett hinder för ett aktivt åldrande i arbetslivet. 4. Sysselsättning stödja arbetsträning, utbildning och projekt för utveckling av tillgängliga arbetsplatser (se s. 8, 18 och 19) samt anti-diskrimineringslagstiftningen (s. 6). 5. Utbildning och livslångt lärande lika tillgång till utbildning och livslångt lärande under människors hela liv (s. 18). 6. Social trygghet och integration att stödja ömsesidigt lärande i medlemsstaterna om hur planer säkerställs (se s ). 7. Hälsa inbegripet lika tillgång till god hälso- och sjukvård (s. 15) och främjande av rehabilitering och förebyggande vård, som är avgörande för hälsosamt åldrande (s ). EU främjar också hälsa och säkerhet på arbetet för att minska antalet olyckor som kan leda till invaliditet och beroende (s. 7). Den Europeiska dagen för personer med funktionshinder den 3 december stöder dessa mål genom att sammanföra berörda intressenter och aktörer. En strategi för jämställdhet mellan könen Europeiska kommissionen har antagit en dubbel strategi för att uppnå jämställdhet genom att vidta särskilda jämställdhetsåtgärder, däribland lagstiftning och ökad medvetenhet, och genom att införa ett jämställdhetsperspektiv i EU:s alla politikområden, särskilt inom ramen för den europeiska 2020-strategin och pensionsreformen. Ojämlikhet mellan könen och luckor under livscykeln ger lägre pension och högre risk för fattigdom under ålderdomen för kvinnor. Dessutom är det främst äldre kvinnor som utnyttjar och tillhandahåller vårdtjänster. EU strävar efter att bidra till att både äldre kvinnor och män kan dra nytta av ett aktivt, hälsosamt och anständigt liv genom att ta itu med dessa ojämlikheter. Kommissionen stärkte sitt engagemang för jämställdhet mellan kvinnor och män med 2010 års Kvinnostadga och dess strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män Syftet är att stödja medlemsstaternas arbete mot jämställdhet mellan könen genom att: publicera årsrapporter om jämställdhet mellan kvinnor och män inrätta strukturer på EU-nivå, som t.ex. högnivågruppen för jämställdhetsintegrering och den rådgivande kommittén för lika möjligheter för kvinnor och män för att 16

19 främja jämställdhet, jämställdhetsintegrering och lika möjligheter för kvinnor och män skapa nätverk av jämställdhetsexperter antog rådgivande kommittén för lika möjligheter för kvinnor och män ett yttrande om Könsdimensionen i aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer År 2011 publicerade nätverket av jämställdhetsexperter rapporten: Strategier för ett aktivt åldrande och jämställdhet: sysselsättning och social integration av kvinnor och män i slutskedet av deras arbetsföra ålder samt i början av pensionsåldern Jämställdhetsfrågor har behandlats i kommissionens meddelanden, Europaparlamentets resolutioner och rådets slutsatser som har fokuserat på ämnen som lika lön, lika möjligheter till ett aktivt och värdigt åldrande och kvinnors roll i ett åldrande samhälle. Social innovation EU främjar social innovation som ett allt viktigare begrepp och en källa till nya och kreativa lösningar på sociala utmaningar och samhällsutmaningar. Det innebär bland annat att hitta nya sätt att främja ett aktivt åldrande. Stöd ges i form av såddfinansiering för nya initiativ, finansiering för upptrappning av framgångsrika småskaliga projekt och initiativ för att utbyta god praxis och innovativa idéer över regionala och nationella gränser. Den viktigaste europeiska plattformen för att bekämpa fattigdom och social utestängning har tagit med ett Europeiskt initiativ för social innovation för att utveckla en evidensbaserad metod för sociala reformer. Initiativet ger tillgång till en rad befintliga EU-medel till stöd för dessa åtgärder, bland annat Europeiska socialfonden (se s. 8) och programmet Progress (se nedan). Social innovation är också en viktig del av Innovationsunionens huvudinitiativ (s. 11). Båda de förslag som kommissionen antagit för ESF och ERUF för innehåller sociala innovationer. Det innebär att medlemsstaterna och regionerna kan välja att investera i social innovation och fördela strukturfondspengar för detta ändamål. En guide om social innovation för EU:s regioner kommer att utfärdas av kommissionen före sommaren EU:s program för sysselsättning och social solidaritet (Progress) Progress har en budget på 743,25 miljoner euro för perioden och finansierar verksamhet som t.ex. undersökningar, rättslig och politisk utbildning, nätverk av icke-statliga organisationer, gränsöverskridande utbyte och informationskampanjer. Det bidrar till agendan för aktivt åldrande genom ett flertal aktiviteter såsom: utforskning av evidensbaserade riktlinjer för övergången från arbete till pension expertnätverk för anti-diskriminering, mångfald och jämställdhet utbildning av rättsligt och politiskt verksamma personer i anti-diskriminering och jämställdhet studier om tillgänglighet i Europa och den Europeiska tillgänglighetsutmärkelsen sociala innovationsprojekt. Programmet ger också en röst åt äldre människor genom att medfinansiera AGE en europeisk plattform för äldre, som sammanför de äldres organisationer från hela EU, liksom liknande nätverk när det gäller kön, funktionshinder, osv. För perioden har kommissionen föreslagit ett efterföljande program för social förändring och innovation. Det skulle integrera Progress, det Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (EURES) och det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter. Prioriteringar rörande folkhälsofrågor, främjande och finansiering av fysiska aktiviteter Det är medlemsstaternas ansvarsområde att definiera en hälsopolitik, men EU kan bidra till att utveckla kunskap och förståelse för hantera folkhälsofrågor, förebygga sjukdomar och ta itu med hälsorisker. Man uppmärksammar också viktiga folkhälsofrågor i linje med långsiktiga mål för att främja ett hälsosamt och aktivt åldrande. I detta sammanhang har EU:s hälsostrategi följande tre syften: 1. Främja god hälsa i ett åldrande Europa. 2. Skydda medborgarna från hälsorisker. 3. Stödja dynamiska hälsosystem och ny teknik. Under 2008 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna och kommissionen att utveckla effektivare offentliga strategier för att bekämpa neurodegenerativa sjukdomar förknippade med åldrande, medan rådets rekommendationer 2009 var inriktade på behovet av att säkerställa patientsäkerhet och förhindrande av hälsovårdsförknippade infektioner. Europeiska kommissionen har offentliggjort meddelanden om telemedicinsystem och tjänster och ett Europeiskt initiativ för Alzheimers sjukdom och andra demenser för att främja framsteg på dessa viktiga områden för ett aktivt och hälsosamt åldrande. När det gäller idrott spelar EU en viss roll i främjandet av hälsofrämjande fysisk aktivitet, bland annat som ett medel för att uppnå ett aktivt och hälsosamt åldrande. Man har producerat en vitbok (2007) och ett meddelande (2011) om idrott som tar upp de sociala och ekonomiska fördelarna med fysisk aktivitet. En expertgrupp om Idrott, hälsa och deltagande, som inrättats av rådet, arbetar med att främja fysisk aktivitet. Den har offentliggjort EU:s riktlinjer för motion inklusive ett särskilt avsnitt om tjänster för äldre. Ett nytt EU-politiskt initiativ om genomförandet av dessa riktlinjer på nationell nivå är under utarbetande. Finansiering av transnationella projekt som stödjer fysisk aktivitet och aktivt åldrande har gjorts tillgängligt under 2009 och även Kommissionen har också inrättat hälsokommittéer och expertgrupper för att förbättra utbyte och lärande mellan viktiga nationella, lokala och regionala aktörer om viktiga frågor EU-stöd till nationella beslutsfattare: samordnade strategier och ömsesidigt lärande 17

20 rörande ett hälsosamt åldrande, bland annat ämnen som rökning, fetma, alkoholmissbruk, cancer och även samarbetsmekanismer för näringslära och fysisk aktivitet, hiv/aids, hälsotrygghet och information. Ett särskilt EU-hälsoprogram har bidragit med 321 miljoner euro, , till åtgärder som främjar hälsa och minska ojämlikheter i hälsa, i syfte att öka antalet friska levnadsår och främja hälsosamt åldrande, samt åtgärder kring frågor som patientsäkerhet och hälsoinformation. Flera andra EU-finansieringsprogram i synnerhet rörande forskning (se s. 10) är också en folkhälsofråga. EU har föreslagit ett nytt program för hälsa och tillväxt inriktat mot Europa 2020-målen, särskilt kring sysselsättning, innovation och hållbarhet. Där föreslås särskilt stöd till det Europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande (s. 11). Idrottskapitlet i kommissionens förslag till det nya EU-programmet för utbildning, ungdom och idrott, Erasmus för alla sätter fokus på främjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Främja tillgänglighet och rörlighet Transport är ett av de viktigaste gemensamma politiska områdena inom EU. Stora insatser har gjorts för att möjliggöra fri rörlighet för personer och varor för att stödja den inre marknaden. Man har också tittat på transportfrågor som kan vara viktiga för att göra det möjligt för människor att förbli aktiva på arbetsmarknaden och i samhället när de blir äldre. EU:s handlingsplan för rörlighet i städer (2009) främjar leverans av integrerade transportlösningar för medborgarna i samband med en åldrande befolkning. Den stöder bland annat miljövänligare stadstransporter, tillgänglighet, passagerarnas rättigheter och intelligenta transportsystem. EU stöder innovativa projekt och utbyte av erfarenheter och kunskap mellan medlemsstater och regioner via flera finansieringsmedel, inklusive FP7 samarbete transport (se s. 10) regionala utvecklingsfonder (s. 8) och programmet Intelligent energi Europa (s. 10). För att göra Europas urbana miljö tillgänglig för alla stöder kommissionen European Access City Award som ger erkännande åt städer där man arbetar med att skapa en miljö som ska vara tillgänglig för alla, dvs. den fysiska miljön, transporter, informations- och kommunikationstekniken och -systemen, och andra faciliteter och tjänster. Aktivt åldrande kräver också tillgång till varor och tjänster (se lagstiftning på gång s. 6). EU:s konsumentpolicystrategi ( ) ser ökningen av antalet äldre konsumenter både som en utmaning och en möjlighet för leverantörer av varor och tjänster. Strategin stöds av Gemenskapsprogrammet för att stödja konsumenter som finansierar aktiviteter för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska och rättsliga intressen. Detta arbete kommer att fortsätta in i en ny agenda för Europas konsumenter och ett konsumentinsatsprogram ( ), som kommer att vara tydligare inriktat på äldre konsumenter. Aktivt åldrande stöds också av ett innovativt projekt för att främja social turism. Calypso-programmet stöder lågsäsongsturism och gynnar både missgynnade grupper, som kanske inte annars kan åka på semester, och de regioner som är beroende av turism för sysselsättning och tillväxt. Seniorer som gått i pension eller är äldre än 65 år är en särskild målgrupp för initiativet. Att främja IKT för aktivt åldrande Informations- och kommunikationsteknik (IKT) spelar en allt viktigare roll för att stödja ett aktivt åldrande. Internet och ny teknik ger ofta kostnadseffektiv och enkel tillgång till information, varor och tjänster, socialt umgänge samt demokratiska och civila processer. EU arbetar för att underlätta den praktiska utvecklingen av realistiska IKT-lösningar som möjliggör ett aktivt och hälsosamt åldrande. Under 2007 lanserade kommissionen en Europeisk handlingsplan om informations- och kommunikationsteknik och åldrande, som heter Förbättrade villkor för åldrande i informationssamhället. Syftet var att ta till vara möjligheterna att skapa nya, mer tillgängliga IKT-produkter och tjänster för äldre. Dessa lösningar syftar till att både stödja aktivt och hälsosamt åldrande i alla delar av livet samt att skapa arbetstillfällen för att gynna ekonomin som helhet. Handlingsplanen för att åldras väl i informationssamhället ingår i EU:s i2010 initiativet för e-integration, som syftar till att utveckla IKT-branschen och offentliga organ för tillgängligheten till alla IKT-produkter och -tjänster för missgynnade grupper. Denna strategi framkom efter ett meddelande från 2008, För ett tillgängligt informationssamhälle, som anger förslag för att förbättra e-tillgängligheten och i synnerhet tillgång till internet för personer med funktionshinder och äldre personer. EU:s ambitiösa Digital agenda 2020, ett av huvudinitiativen i Europa 2020-strategin, försöker utnyttja potentialen hos IKT för att främja innovation, ekonomisk tillväxt och framsteg. Den har en särskild inriktning på potentialen hos IKT att uppfylla behoven hos en åldrande befolkning genom digital läskunnighet och färdigheter, e-hälsa och telemedicin system och tjänster. Den innehåller särskilda åtgärder för att förbättra tillgängligheten för äldre personer och personer med funktionshinder och därmed bidra till mål för aktivt åldrande. Dessa handlingsplaner stöds också av ett flertal europeiska finansieringsprogram, särskilt: FP7-ICT (se s. 10); ICT-PSP (s. 11); AAL (s. 11), EIP (s. 11) och delprogrammen inom EJFLU (s. 9). Uppmuntra till livslångt lärande Genom att förverkliga ett livslångt lärande kan man uppnå ett aktivt åldrande genom att utveckla och underhålla de färdigheter och kompetenser som människor behöver för att arbeta och delta fullt ut i samhället. Utbildningspolitiken är medlemsstaternas ansvar, men EU arbetar för att stödja utbildningens bidrag till att uppfylla EU:s övergripande ekonomiska och sociala mål i samband med ett åldrande samhälle. Utbildning 2020 ger den strategiska ramen för detta europeiska samarbete. EU:s ministrar för yrkesinriktad utbildning anger sina prioriteringar för ett närmare europeiskt samarbete fram till 2020 i Brygge-kommunikén. Den tar särskilt upp vikten av att 18

Socialt ansvarsfull upphandling. En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling. En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling Socialt ansvarsfull upphandling En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling Den här publikationen har beställts inom ramen för EU:s program för sysselsättning och social solidaritet (2007

Läs mer

Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin

Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin En rapport som beskriver dagens möjligheter för unga arbetslösa att etablera sig i arbetslivet via arbetsintegrerande sociala

Läs mer

[DEN EUROPEISKA DEKLARATIONEN

[DEN EUROPEISKA DEKLARATIONEN [ [DEN EUROPEISKA DEKLARATIONEN FÖR JÄMSTÄLLDHET mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 www.skl.se/jamstalldhet

Läs mer

Framtidskontraktet. Beslutad version

Framtidskontraktet. Beslutad version Framtidskontraktet Beslutad version Innehållsförteckning Ekonomin växer när människor växer... 3 Fler jobb är grunden för allt... 7 Med kunskaper växer Sverige... 13 En bra välfärd gör att människor växer

Läs mer

Erasmus+ Programhandledning

Erasmus+ Programhandledning Erasmus+ Programhandledning Om innebörden av olika språkversioner skulle strida mot varandra gäller den engelska versionen. Version 3 (2015): 16/12/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 DEL A ALLMÄN

Läs mer

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Ester Sorri Artikelnummer:

Läs mer

En Europeisk Referensram

En Europeisk Referensram NYCKELKOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE En Europeisk Referensram Nyckelkompetenser för livslångt lärande en europeisk referensram är en bilaga till Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18

Läs mer

"TILLSAMMANS SKAPAR VI ETT HÅLLBART EUROPA" En roll för det civila samhällets organisationer. Ordförandens arbetsprogram och prioriteringar 2010 2013

TILLSAMMANS SKAPAR VI ETT HÅLLBART EUROPA En roll för det civila samhällets organisationer. Ordförandens arbetsprogram och prioriteringar 2010 2013 1 "TILLSAMMANS SKAPAR VI ETT HÅLLBART EUROPA" Ordförandens arbetsprogram och prioriteringar 2010 2013 En roll för det civila samhällets organisationer Jag har tre områden som prioriteringar under mitt

Läs mer

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Företagande som verktyg mot arbetslöshet, med fokus på arbetsintegrerande sociala företag Rapport 0130 En rapport från

Läs mer

[EUROPEISK DEKLARATION OM JÄMSTÄLLDHET

[EUROPEISK DEKLARATION OM JÄMSTÄLLDHET [ [EUROPEISK DEKLARATION OM JÄMSTÄLLDHET mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Presented at CEMR s general assembly, Innsbruck May 2006 Written by CEMR in the framework of the V th community

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA EUROPEISKA UNIONEN KONSOLIDERADE FÖRDRAG STADGAN OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA MARS 2010 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/1 F E U KONSOLIDERADE VERSIONER F E U F AV FÖRDRAGET OM

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Produktion: Näringsdepartementet Illustrationer: Johan Hallnäs/Svenska Grafikbyrån Foto Elliot Elliot/Johnér, omslag, Morgan Karlsson/Johnér, s 4, Kari Kohvakka/Johnér,

Läs mer

LISSABON- FÖRDR AGET KO N S O L I D E R A D V E R S I O N AV E U : S F Ö R D R AG S N S F Ö R L AG

LISSABON- FÖRDR AGET KO N S O L I D E R A D V E R S I O N AV E U : S F Ö R D R AG S N S F Ö R L AG LISSABON- FÖRDR AGET KO N S O L I D E R A D V E R S I O N AV E U : S F Ö R D R AG S N S F Ö R L AG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 E-post: order@sns.se

Läs mer

Perspektiv på fattigdom

Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Utvecklingssamarbetets mål är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Perspektiv på fattigdom beskriver

Läs mer

Bilaga 5. Ett hållbart Sverige

Bilaga 5. Ett hållbart Sverige Bilaga 5 Ett hållbart Sverige . Ett hållbart Sverige 1. Samanfattning Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Den ekologiska hållbarheten kan

Läs mer

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ds 2008:23 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Version för tryck 2014-08-01. Vård och omsorg i en ny tid

Version för tryck 2014-08-01. Vård och omsorg i en ny tid Vård och omsorg i en ny tid 1 Bakgrund Förbundsstyrelsen beslutade i maj 2012 att tillsätta en särskild arbetsgrupp för frågan om äldres vård och omsorg. Förbundsstyrelsens direktiv för gruppens arbete

Läs mer

EU-MEDBORGARNAS AGENDA

EU-MEDBORGARNAS AGENDA EU-MEDBORGARNAS AGENDA Européerna säger sin mening Rättsliga frågor Innehåll 02 EU-MEDBORGARNAS AGENDA 04 DET OFFENTLIGA SAMRÅDET OM EU-MEDBORGARSKAPET 05 Vem deltog? 07 Fri rörlighet i EU 11 Medborgare

Läs mer

DEN NORDISKA KVINNORÖRELSENS SLUTDOKUMENT FÖR NORDISKT FORUM MALMÖ 2014 NEW ACTION ON WOMEN S RIGHTS FEMINISTISKA ÖVERENSKOMMELSER OCH KRAV

DEN NORDISKA KVINNORÖRELSENS SLUTDOKUMENT FÖR NORDISKT FORUM MALMÖ 2014 NEW ACTION ON WOMEN S RIGHTS FEMINISTISKA ÖVERENSKOMMELSER OCH KRAV DEN NORDISKA KVINNORÖRELSENS SLUTDOKUMENT FÖR NORDISKT FORUM MALMÖ 2014 NEW ACTION ON WOMEN S RIGHTS FEMINISTISKA ÖVERENSKOMMELSER OCH KRAV INLEDNING FN genomförde den fjärde kvinnokonferensen i Beijing

Läs mer

Europeisk deklaration om äldres rättigheter och skyldigheter då de är i behov av vård och omsorg

Europeisk deklaration om äldres rättigheter och skyldigheter då de är i behov av vård och omsorg Europeisk deklaration om äldres rättigheter och skyldigheter då de är i behov av vård och omsorg EUSTaCEA-projektet, med stöd av Daphne III-programmet Handbok NOVEMBER 2010 2 Handbok Innehållsförteckning

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD. Framsteg och utveckling 2005 2010

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD. Framsteg och utveckling 2005 2010 TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD Framsteg och utveckling 2005 2010 TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD FRAMSTEG OCH UTVECKLING 2005 2010 European Agency for Development in Special Needs Education

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa 2 Titel Förord Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre. Det är en positiv utveckling som visar att satsningar

Läs mer

Nya pengar, bättre regler. Vägledning för nybörjare. 2008 års upplaga. Översikt över de nya finansiella reglerna och stödmöjligheterna 2007 2013

Nya pengar, bättre regler. Vägledning för nybörjare. 2008 års upplaga. Översikt över de nya finansiella reglerna och stödmöjligheterna 2007 2013 Nya pengar, bättre regler Översikt över de nya finansiella reglerna och stödmöjligheterna 2007 2013 Vägledning för nybörjare 2008 års upplaga i Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper

Läs mer

Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet -

Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet - Integrerad styrning - På väg mot kommunal och regional hållbarhet - En kortfattad introduktion till en modell för ett integrerat ledningssystem, som hjälper kommuner och regioner att integrera aspekter

Läs mer

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Förord av barn-

Läs mer

av människor med funktionshinder

av människor med funktionshinder Om bemötande av människor med funktionshinder Ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande UTGIVEN AV SISUS Bemötandeuppdraget BEMÖTANDEUPPDRAGET Sisus, Statens institut för särskilt utbildningsstöd,

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Riktlinjer för inkludering. att garantera tillgång till Utbildning för Alla

Riktlinjer för inkludering. att garantera tillgång till Utbildning för Alla Riktlinjer för inkludering att garantera tillgång till Utbildning för Alla Innehåll Det är en mänsklig rättighet att få gå i skolan! 5 "Inkludering" också inom svensk skola! 6 Konventionerna 6 Vad är

Läs mer

Det här vill Vårdförbundet

Det här vill Vårdförbundet Det här vill Vårdförbundet Artikelnummer: 502007 Foto: Nordic Photos, Cecilia Larsson, Janne Lindmark Tryck: 08-Tryck, Stockholm, februari 2009 Layout: Form&Funktion i Sverige AB INNEHÅLL 06 Vår vision

Läs mer