SVERIGES LAVINUTBILDNINGAR SVELAV
|
|
- Birgitta Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVERIGES LAVINUTBILDNINGAR SVELAV SVELAV Sveriges Lavinutbildningar är resultatet av 2 års arbete i samverkan med Polisen, Fjällräddningen, Försvarsmakten, Svenska bergsguiders organisation, Svenska liftanläggningars organisation, Svenska klätterförbundet, Fjälledarorganisationen, Friluftsfrämjandet, Luleå tekniska universitet samt aktiva lavininstruktörer. Arbetet har letts av Naturvårdsverket vilken även är huvudman för SVELAV, vilket innebär att Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för utbildningsystemet. Utbildningsutbudet har tagits fram och kommer att fortsätta att utvecklas i samarbete med branschen genom bland annat arbetsgrupper inom Fjällsäkerhetsrådet, instruktörsseminarier samt genom löpande utbildningsutvärderingar. Naturvårdsverkets och SVELAV:s uppgift är att samordna och kvalitetssäkra svenska lavinutbildningar. Utbildningarna med dess manualer och beskrivningar finns till för att stödja enskilda personer och organisationer att hantera risker i lavinterräng och utbildningarna vänder sig både till människor som är yrkesverksamma i fjällmiljö och till allmänheten. Naturvårdsverket ansvarar för organisation, administration och utveckling av utbildningsutbudet. Det är också Naturvårdsverket som ansvarar för innehållet i utbildningarna och skriver utbildningsmanualerna, i samverkan med en bred arbetsgrupp av aktörer i branschen. SVELAV arrangerar inte utbildningar i egen regi, utan det görs av instruktörer vilka uppfyller behörighetskraven samt vilka betalar en årlig avgift till SVELAV. Instruktörerna kan arbeta i eget namn eller vara anslutna till en myndighet, organisation eller företag. Följande myndigheter, organisationer (och företag) har aktivt medverkat i detta remissförslag, utan inbördes rangordning: Naturvårdsverket, Luleå tekniska universitet, Polisen, Fjällräddningen, Försvarsmakten, Svenska bergsguiders organisation, Svenska liftanläggningars organisation, Svenska klätterförbundet, Fjälledarorganisationen och vid några tillfällen aktiva lavininstruktörer.
2 2(18) Bakgrund Naturvårdsverket fick på lavinkongressen i Åre 2013 branschens samlade aktörers förtroende och uppdrag att ta ett tydligare ansvar för huvudmannaskap, samordning och administration av svenska lavinutbildningar. Uppdraget innebar att ta fram förslag på framtida lavinutbildningars innehåll och omfattning samt att verka för att de är nationellt koordinerade. Utbildningarna ska vila på vetenskaplig grund, spegla efterfrågan, vara kompatibla med internationell praxis samt tydligt kunna bidra till samhällsnyttan. Kort historik om lavinutbildningar i Sverige Här kommer finnas en text om tidigare lavinutbildningar i Sverige. 2
3 3(18) Utgångspunkter för SVELAV Naturvårdsverket är huvudman för SVELAV, vilket innebär att Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för utbildningsystemet. SVELAV:s instruktörer kan arbeta för olika myndigheter, organisationer, företag eller verka i privat regi. Det gemensamma utbildningsystemet säkerställer att olika aktörer kan samverka i lavinsäkerhetsarbetet. Genom att ansluta sig till SVELAV:s utbildningssystem ska instruktören kunna försäkra sig om att innehållet är uppdaterat och i linje med inhemsk och internationell kunskapsutveckling inom lavinområdet. För att säkerställa detta har SVELAV en viktig uppgift att bedriva en aktiv omvärldsbevakning. Utveckling och kvalitetssäkring av utbildningarna ska också ske genom årliga avstämningar med branschens aktörer och aktiva instruktörer. Hänsyn ska även tas till deltagarnas utbildningsutvärderingar. För att säkerställa en jämn kvalitet vid genomförandet oberoende av instruktör ska utbildningarna ha en tydlig målbeskrivning på vad deltagarna förväntas kunna efter slutförd utbildning och en tydlig utbildningsmanual. För att kvalitetssäkra utvecklingen av utbildningarna kommer de, liksom tidigare under SLAO, att ha en nära relation till det Kanadensiska utbildningssystemet. I de fall det är nödvändigt ska utbildningarna anpassas till svenska förhållanden. SLAO:s lavinutbildningar var generellt uppskattade av både instruktörer och deltagare. En övergång till SVELAV kommer inte att innebära stora förändringar utan bygga på de tidigare utbildningarna med smärre justeringar. SVELAV:s utbildningar har som målsättning att bidra till samhällsnyttan genom att med kunskap bidra till att förebygga lavinolyckor i Sverige eller med svenskar inblandade i olyckor i andra länder. Utbildningarna ska även säkerställa bästa praxis vid såväl oorganiserad som organiserad lavinräddning. ersätta SLAO:s lavinutbildningar som svensk branschstandard. Även utbildningar som arrangerats av andra aktörer bör om möjligt integreras och anpassas inom samma ramar. spegla efterfrågan och erbjuda kvalitetssäkrade utbildningar till både yrkesverksamma och allmänheten. vila på vetenskaplig grund, baseras på aktuell kunskap och relevant forskning inom lavinkunskap och riskkommunikation. De ska vara kompatibla med internationell praxis. 3
4 4(18) Utbildningsadministration Naturvårdsverket ansvarar för utbildningsadministrationen, men inför vintern 2015/2016 kommer vissa praktiska uppgifter skötas av SLAO. Dessa delar hanteras av Naturvårdsverket Godkännande av instruktörer och registerhållning av instruktörer Hantering och uppdatering av utbildningsmanualer Svarar på frågor om utbildningarna från instruktörer (Ytterligare uppgifter kan komma att hanteras av Naturvårdsverket) Dessa delar hanteras av SLAO Registerhållning av deltagare vid SVELAV:s utbildningar och utskick av diplom Löpande dokumentation av utbildningsutvärderingar Hantering av administrativa avgifter för instruktörer (Ytterligare uppgifter kan komma att hanteras av SLAO) Instruktörer Lavininstruktörer som varit behöriga i SLAO:s tidigare utbildningssystem erbjuds möjlighet att fortsätta som instruktörer på samma nivå under SVELAV, förutom Lavin 0 instruktörer som föreslås utgå som intruktörsnivå. Förutsättningen är att de medverkar på ett instruktörsseminarium innan de håller första utbildningarna. För tillkommande instruktörer gäller att de ska genomgå en instruktörsutbildning. Det är olika behörigheter för att vara instruktör för de olika utbildningarna. De är beskrivna under respektive utbildning, men grundprincipen är att man kan erhålla instruktörsstatus på utbildningsnivån under den egna utbildningen. (Se beskrivning i slutet av detta dokument). Instruktörerna ska personligen medverka på ett instruktörsseminarium minst vartannat år för att behålla sin instruktörsstatus, alternativt delta på delar av en instruktörsutbildning. Antagning och examinationer Antagningar till SVELAV:s utbildningar sköts av behörig instruktör. Det är instruktörens ansvar att se till att deltagarna uppfyller förkunskapskraven och att utbildningsmålen uppfylls. Undantagen är antagningarna till instruktörsutbildningarna och till SVELAV Pro 3. Till instruktörsutbildningarna sköter SVELAV antagningarna. SVELAV Pro 3 utbildningen är en CAA utbildning, (Canadian Avalanche Association) och CAA ansvarar för antagningarna. 4
5 5(18) De professionella utbildningarna innehåller en examination, men inte de allmänna utbildningarna. Ramverk för utbildningarna SVELAV använder ramverket European Qualification Framework 1 (EQF) som utgångspunkt för att beskriva kunskapsmål och förväntningar på deltagarna efter avslutad utbildning. Det är framtaget av EU kommissionen med syfte att underlätta för EU medborgarna att jämföra olika kvalifikationer. I förhållande till de ämnen som hanteras på utbildningarna, riskhantering och lavinkunskap, är utbildningarna korta. För att fullt ut tillgodogöra sig utbildningarna är det därför en förutsättning deltagarna skaffar sig erfarenheter och kunskaper även utanför utbildningsystemet. Valideringar av internationella utbildningar Liksom SLAO tidigare gjorde har SVELAV valt att fortsätta relatera utbildningssystemet till det Kanadensiska. I Kanada arrangeras av yrkesutbildningar av Canadian Avalanche Association och utbildningar för allmänheten av Avalanche Canada. För SVELAV är det endast aktuellt att validera yrkesutbildningar. En godkänd CAA utbildning kommer att valideras som en godkänd SVELAV utbildning på motsvarande nivå. (I praktiken innebär det att en CAA ITP Level 1 utbildning likställs med en SVELAV Pro 2 utbildning). Intressenter som vill validera andra internationella utbildningar, som motsvarar Pro 2 i tid, kommer att erbjudas en förkortad Pro 2 utbildning inklusive den ordinarie examen. Valideringsutbildningen kommer att fokusera på metoder för systematiskt lavinsäkerhetsarbete, terminologi och på rapport och observationsstandarder som är och kommer vara norm i branschen. Hur och om även Pro 1 utbildningar ska valideras är ännu inte bestämt men ett utvecklat förslag ska vara framme till vintern lex.europa.eu/legal content/sv/txt/?uri=uriserv:c
6 6(18) Utbildningsstruktur SVELAV:s utbildningar har tre utbildningsgrenar; a) Friåkningsutbildningar, utbildningar som i första hand vänder sig till allmänheten, b) Pro utbildningar riktade mot yrke/bedömning, samt c) Lavinräddningsutbildningar. I förhållande till det komplexa ämnet är SVELAV:s utbildningar korta. Det medför att deltagarna bör skaffa sig egna erfarenheter, i yrket eller på fritiden, för att fullt ut kunna tillgodogöra sig nästa steg i utbildningsstegen. Erfarenhet vid sidan av utbildningsystemet är ett förkrav för de högre utbildningsstegen. Vid de första utbildningarna inom varje gren förväntas deltagarna ha grundläggande förståelse och kunna utföra uppgifter självständigt under gynnsamma förhållanden eller med hjälp av checklistor, beslutstöd eller vägledning. Vid de högre stegen förväntas allt större grad av förståelse, självständighet, förmåga att även vägleda andra samt förmåga att lösa uppgifter under försvårande omständigheter eller i komplexa situationer. Yrkesinriktade lavinutbildningar SVELAV:s proutbildningar Pro 3 (CAA ITP 2) Pro 2 Pro 1 Lavinräddningsutbildningar för organiserad räddning Lavinräddning 3 PRELIMINÄR Lavinräddning2 PRELIMINÄR Lavinräddning 1 Assisterande lavinräddning 6
7 7(18) Utbildningar för allmänheten Friåkning 2 PRELIMINÄR Friåkning 1 Svelav intro (Webbaserad) Kamraträddning Modul som kan hållas fristående Övergripande målbeskrivningar för de tre utbildningsgrenarna Pro utbildningar: Syftet med Pro utbildningarna är att förbereda deltagarna för yrkesmässigt arbete i lavinterräng. Tyngdpunkten i Pro 1 ligger på egen säkerhet, i Pro 2 och Pro 3 allt mer på att kunna samla och tolka information om lavinfara och att yrkesmässigt värdera risker även för andra, gäster eller medarbetare. Kamraträddning och överlämning till organiserad räddning ingår som moment i Proutbildningarna, ett arbetslag ska kunna rädda sig själva, medan organiserad räddning lärs ut på lavinräddningsutbildningarna. Lavinräddningsutbildningar I SVELAV:s utbildningsystem ingår kamraträddning i Pro och Friåknings utbildningarna medan organiserad lavinräddning lärs ut på lavinräddningsutbildningar Utbildningarna har tre nivåer där det första steget är en introduktion som ska ge deltagarna en grundläggande bild av hur en lavinräddning går till. Efter introutbildningen ska deltagarna kunna utföra vissa moment på en lavinräddning under direkt ledning av insatsledare eller motsvarande. Efter att ha genomgått Lavinräddning 1 ska deltagarna kunna organisera sin egen och andras säkerhet, de ska introduceras till de vanligaste söksystemen och kunna genomföra första hjälpen med särskild hänsyn till lavinmedicin. Efter lavinräddning 2 ska deltagarna kunna leda en organiserad lavinräddning på plats. Friåkningsutbildningar Utbildningsutbudet som vänder sig till friluftsutövare i fjällen består av två egentliga utbildningar. Fokus är att lära ut metoder för att hantera den egna säkerheten, framförallt med hjälp av fasta regler, officiell lavininformation och beslutsstöd. Därutöver ska det finnas 7
8 8(18) en webbaserad introduktion och en kamraträddningsmodul. Kamraträddningsmodulen kan antingen arrangeras fristående eller vara en del av andra utbildningar. Offpist/Friåkning allmänhetens utbildningar SVELAV Intro Tid: ca 2 timmar En bred, orienterande och folkbildande introduktion till laviner som fenomen och möjligheter/ svårigheter för den enskilda att hantera lavinfara. Introduktionen ska även kunna erbjudas som webbutbildning. Övergripande utbildningsmål Att deltagarna introduceras till verktyg för att hantera sin egen risk i lavinterräng. Introduktionen ska framförallt visa vägar att lära sig använda dessa verktyg i framtiden. Det ska tydligt framgå att intron är mycket begränsat kunskapsunderlag för beslut i lavinterräng. Detaljerade utbildningsmål Efter introduktionen ska deltagarna Känna till grunderna för hur laviner uppkommer och hur de blir utlösta. Känna till vilka grupper som drabbas av laviner och farorna om man hamnar i en lavin Känna till var på fjället som laviner förekommer (Terräng) Känna igen terräng som förvärrar konsekvenserna av en lavin (terrängfällor) Känna till vid vilka tillfällen laviner är vanligast (Snö och väder) Känna till enkla förhållningsregler och vanor som reducerar riskerna vid en lavinolycka Känna till hur man söker information om lavinfarligterräng (Lavinterrängklassning) Känna till var man söker information om lavinfaran just nu (Lavinprognoser) Känna till och ha sett lavinsäkerhetsutrustning Känna till hur de själva kan lära sig mer om att hantera lavinfara (SVELAV:s övriga utbildningsutbud) Instruktörer: Inga särskilda behörigheter för instruktörer. Detta är ingen utbildning utan en översiktlig introduktion som i första han ska erbjudas på webben. Det är fritt att använda för den som önskar arrangera till exempel en lavinkväll. Materialet ska vara hårt mallat och självförklarande och det ska framgå att SVELAV ansvarar för utbildningsmaterialet inte sammankomsten i övrigt. Inga utbildningsintyg eller diplom utfärdas på denna utbildning. 8
9 9(18) SVELAV Friåkning 1 Tid: 2 dagar eller 16 timmar Målgrupper och förkunskapskrav Utbildningen vänder sig till alla som vistas i fjällen vintertid och som är intresserade eller har behov av att lära sig om beslutsfattande i lavinterräng. Utbildningen täcker inte kraven för yrkesmässigt arbete i lavinterräng. Inga särskilda förkunskaper krävs, men instruktören kan ställa krav på exempelvis skid eller skoterfärdigheter för att utbildningen ska kunna hållas effektivt och säkert. Övergripande utbildningsmål: Deltagarna ska efter utbildningen på egen hand, men med hjälp av olika beslutstöd, kunna reducera risken vid aktiviteter i fjällterräng. De ska kunna söka och tolka information om lavinfara, (terrängklassning, lavinprognoser) och kunna använda den för att minska de egna riskerna. De ska kunna identifiera lavinterräng och självständigt kunna hitta lavinsäkra vägval i terräng som är överblickbar och ej krävande. Deltagarna ska självständigt kunna genomföra en kamraträddning under icke försvårande omständigheter, larma och känna till hur en överlämning till organiserad räddning går till. De ska, med stöd, kunna värdera den egna säkerheten under kamraträddningen och kunna vidta riskreducerande åtgärder. SVELAV Friåkning 1 ska ge grundläggande kunskaper om laviner och lavinfara. Utbildningen ska förse människor begränsade erfarenheter och kunskaper med ett beslutsstöd i lavinterräng. Detaljerade utbildningsmål: När utbildningen är slut ska deltagarna: 9 Ha en grundläggande förståelse för hur laviner uppkommer och hur de blir utlösta. Känna till vilka grupper som drabbas av laviner och överlevnadschanserna om man hamnar i en större lavin. Kunna identifiera lavinterräng, teoretiskt och praktiskt. Kunna söka och tolka offentlig information om lavinterräng. ( ATES) Kunna söka och tolka information om lavinfaran just nu. (lavinprognoser) Kunna komplettera den offentliga informationen om lavinfara med egna observationer. (Tecken på lavinfara.) Med hjälp av beslutsstöd kunna planera, anpassa och genomföra sin aktivitet på ett säkert sätt. Kunna tillämpa bästa praxis och riskreducerande åtgärder i lavinterräng. (Grupphantering) Kunna genomföra en kamraträddning, larma och överlämna ansvaret till organiserad räddning. Veta hur man rapporterar lavinobservationer i Sverige och hur man rapporterar olyckor och incidenter.
10 10(18) Kännedom om SVELAV:s utbildningsystem. Förstå begränsningarna i sin lavinutbildning när det gäller att hantera lavinfara. Behöriga instruktörer: SVELAV Lavininstruktör SVELAV Friåkning 2 Tid 32 timmar Övergripande utbildningsmål Fortsättningsutbildningen riktar sig till deltagare som har grundläggande lavinutbildning och viss erfarenhet. Syftet med utbildningen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper och förmågor att hantera sin egen risk i lavinterräng. Officiell lavininformation och beslutsstöd som Avaluator är fortsatt en utgångspunkt i utbildningen. Deltagarna introduceras även till mer självständiga och oberoende metoder som bygger på att egna observationer och som påminner om hur professionella arbetar. De kan användas för att förfina den officiella informationen eller där officiell information saknas. Deltagarna ska självständigt kunna genomföra en kamraträddning, larma och känna till hur en överlämning till organiserad räddning går till. De ska, med stöd, kunna värdera den egna säkerheten under kamraträddningen och kunna vidta riskreducerande åtgärder. Utbildningen täcker inte kraven för yrkesmässigt arbete i lavinterräng. Detaljerade utbildningsmål (baserat på AST 2) Efter utbildningen ska deltagarna: Kunna använda Avaluator (eller andra beslutsstöd) som ett preliminärt planeringsverktyg för att fastställa om riskerna på en rutt/tur är acceptabla. Känna till metoder att verifiera lavinfaran lokalt. Känna till ATES Technical Model och för att kunna värdera terrängen själv. Kunna använda fältböcker och checklistor för att utveckla ett konsekvent och systematiskt förhållningssätt som kan användas att värdera risker för laviner i olika dela av terrängen, för riskhantering och för beslutsfattande. Kunna använda Avaluator Slope Evaluation Card, och andra beslutsstöd till att utvärdera risk på en enskild sluttning. Kunna göra småskaliga vägval som reducerar riskerna. Kunna använda riskreducerande åtgärder. Kunna genomföra en kamraträddning Förstå begränsningarna i sin träning. Behöriga instruktörer: SVELAV lavininstruktör och godkänd SVELAV Pro 3/ CAA ITP Level 2. 10
11 11(18) Professionella utbildningar riktade mot yrkesverksamma eller motsvarande SVELAV Pro 1 Tid: 24 timmar Förkunskapskrav: Inga Övergripande utbildningsmål Efter avslutad Pro 1 ska deltagarna vara förberedda för yrkesmässigt arbete i lavinterräng, under ledning eller med stöd av arbetsrutiner. De ska ha kunskap och förmåga att ta ansvar för sin egen säkerhet och kunna identifiera lavinrisker i sin arbetsmiljö. Detta utan att nödvändigtvis kunna kvantifiera lavinfaran. De ska kunna använda riskreducerande åtgärder. De ska självständigt kunna genomföra en kamraträddning, kunna överlämna ansvaret till organiserad räddning och kunna delta i en organiserad räddning under ledning. Detaljerade utbildningsmål Kunna identifiera och undvika lavinfarlig terräng Kunna beskriva hur mänskliga faktorer påverkar beslut och handling Kunna genomföra kamraträddning med valfri transciever (med eller utan "mark" funktion) genom att sondera två stycken nedgrävda transciever inom ett område av 30x30 m på 5 min Känna till grunderna i snö och snöstabilitetsbedömning Känna till SVELAV:s övriga lavinutbildningar Tolka, använda och förmedla information om var i terrängen det är lavinfarligt (generellt). (ATES) Tolka, använda och förmedla information om den aktuella lavinfaran (Lavinprognoser). Känna till var man rapporterar man olyckor och incidenter, var rapporterar man intressanta observationer. Känna till styrande lagstiftning (produktsäkerhetslag och arbetsmiljölagstiftning) Behöriga instruktörer SVELAV Lavininstruktör 11
12 12(18) SVELAV Pro 2 (Lavintekniker) Tid: 7 dagar eller 50 timmar Förkunskap: SVELAV Pro 1, SLAO 1 eller efter godkänd validering. Övergripande utbildningsmål Efter avslutad Pro 2 utbildning ska deltagarna vara förberedda för självständigt yrkesmässigt arbete i lavinterräng. De ska kunna vidta riskreducerande åtgärder även under försvårande omständigheter. De ska självständigt kunna samla och tolka information om lavinfara och kunna värdera risker för laviner och bedöma lavinfara. De ska fackmässigt kunna vidareförmedla och diskutera informationen med andra. Under ledning eller med hjälp av arbetsrutiner ska de kunna ta ett visst ansvar även för andras säkerhet. De ska självständigt kunna genomföra en kamraträddning även under försvårande omständigheter, kunna överlämna ansvaret till organiserad räddning och kunna delta i en organiserad räddning. Detaljerade utbildningsmål Förstå hur, var och när laviner uppstår Förståelse för begreppet lavinfara och risker för människor Kunna beskriva och klassificera lavinterräng Kunna beskriva hur snötäckets egenskaper påverkar lavinfaran Kunna beskriva och inhämta relevant väderinformation. Kunna inhämta relevant information om snötäcket och lavinaktivitet Kunna självständigt och yrkesmässigt prioritera relevansen vid inhämtandet av ovanstående data Kunna använda det svenska rapportsystemet för att utbyta info om väder, snö och laviner Förstå och kunna använda metodiken vid bedömning av lavinfara Förståelse för den nordamerikanska lavinskalan. Kännedom om den europeiska varianten. Ha förståelse för hur det yrkesmässiga arbetet anpassas efter rådande förhållanden Använda riskreducerande åtgärder Känna till styrande lagstiftning inom området, produktsäkerhetslag, arbetsmiljölagstiftning Kunna självständigt genomföra en kamraträddning och överlämna till organiserad räddning. Behöriga instruktörer SVELAV Lavininstruktör, godkänd examen CAA ITP Level 2 och samt deltagande på en hel Pro 2 utbildning som hjälpinstruktör. Övrigt Utbildningslitteraturen är till stor del engelskspråkig. 12
13 13(18) SVELAV Pro 3/CAA Avalanche Operations Level 2 Tid: Handledd utbildningstid är 14 dagar uppdelade på tre moduler. (Därutöver självstudier) Utbildningen hålls av instruktörer från CAA. Naturvårdsverkets målsättning är att Modul 1 och 2 kan arrangeras i Skandinavien under vintern Förkunskapskrav: SVELAV Pro 2 eller motsvarande (SLAO Lavin 2, CAA Level 1) samt relevant och dokumenterad arbetslivserfarenhet på 100 dagar. Utbildningarna hålls på engelska och utbildningslitteraturen är engelskspråkig. Övergripande utbildningsmål SVELAV 3 arrangeras av Canadian Avalanche Association, CAA. Efter utbildningen förväntas deltagarna kunna ta ansvar både för egen och andras säkerhet i lavinterräng. CAA:s beskrivning av utbildningen: CAA Avalanche Operations Level 2 är en avancerad utbildning riktad till människor som arbetar heltid med lavinsäkerhet. Deltagarna måste ha minst 100 dagars erfarenhet av att yrkesmässigt samla in väder, snö och lavinobservationer när de söker till utbildningen. I allmänhet kräver det minst två års arbete med aktivt lavinarbete under handledning av en CAA Professional member * * I regel ej applicerbart i Sverige, kan läsas som att ha flerårig och yrkeserfarenhet av systematiskt lavinsäkerhetsarbete under handledning av erfarna kolleger. För mer information se Instruktörer: Instruktörer från CAA. 13
14 14(18) SVELAV utbildningar i organiserad lavinräddning SVELAV Lavinräddning Intro Utbildningens längd: 4 timmar Förkunskapskrav: Inga Övergripande utbildningsmål Efter avslutad utbildning ska deltagarna ha kännedom om organiserad lavinräddning och utföra uppgifter under direkt ledning. Deltagarna ska ha en grundläggande förståelse för de olika momenten vid en lavinräddning och kunna inordna sig i en organiserad räddningsinsats Detaljerade utbildningsmål Deltagararen ska ha kännedom om: Struktur för organiserad räddning Överlevnadstider vid lavinolyckor. Skillnaden mellan kamraträddning vs organiserad räddning Olika söksystem, visuellt, transciever, recco, lavinhund, sondering. Olika organisationers ansvar vid lavinräddning i Sverige Vidareutbildningar inom lavinräddning. Behöriga instruktörer: Genomförd Lavinräddning Pro 1 eller SLAO Lavinräddning 1. 14
15 15(18) SVELAV Lavinräddning 1 (Lavinräddare) Utbildningslängd 16 timmar Förkunskapskrav deltagare Utbildning i första hjälpen i terräng utbildning. (Minimum två dagar inklusive HLR) Övergripande utbildningsmål Efter avslutad utbildning ska deltagarna kunna påbörja en lavinräddning, identifiera risker och vidta relevanta riskreducerande åtgärder. De ska ha förståelse för hur en lavinräddning organiseras för att provisoriskt kunna leda en insats (med stöd av checklistor) och sedan yrkesmässigt överlämna det övergripande ansvaret när situationen så kräver. De ska självständigt kunna utföra delmoment av räddningsinsatsen: initial organisation, transciever sök, grävning och omhändertagande. Detaljerade utbildningsmål Efter utbildningen ska deltagaren kunna: Med stöd av arbetsrutiner påbörja den organiserade räddningen, vidta relevanta riskreducerande åtgärder och larma. Ha förståelse för alla moment i en organiserad räddning och vet i vilken ordning saker sker och hur de prioriteras Självständigt kunna utföra transceiversök under icke försvårande omständigheter. (Uvärderas med att söka två transceivrar och finsondera inom 5 min, ej djupt begravda) Självständigt organisera och utföra en v grävning. (Triangel grävning) Förstå skillnaden mellan kamraträddning och organiserad räddning. Kunna genomföra grundläggande första hjälpen anpassat för lavinoffer. Deltagarna ska ha kännedom om: Ha kännedom om alternativa söksystem Sondkedja, Recco, lavinhund. Ha kännedom om hur man förbereder en landningsplats för helikopter. Ha kännedom om styrande checklistor i lavinräddning( Rescue compass) Behöriga instruktörer: Genomförd och godkänd SVELAV Pro 1 Därutöver SVELAV Lavinräddning 2 eller SLAO Lavinräddning 2 och utbildning i första hjälpen i terräng minimum 24 timmar (inklusive HLR). 15
16 16(18) SVELAV Lavinräddning 2/ (Avancerad lavinräddare) Förkunskapskrav deltagare: Lavinräddning 1, SVELAV Pro 1 Utbildningslängd: 24timmar Övergripande utbildningsmål Deltagarna ska efter utbildningen kunna självständigt leda en organiserad lavinräddning. De ska kunna utföra alla vanligt förekommande moment, från att vidta relevanta riskreducerande åtgärder, prioritera och organisera till att genomföra sökinsatser och omhändertagande. De ska kunna hantera följande roller vid en organiserad lavinräddning: Sökledare på plats, transciever och sökning med recco under försvårande omständigheter, ledare av sond och grävarbetslag, grindvakt och kunna samverka med helikopter. Detaljerade utbildningsmål Efter utbildningen ska deltagaren: Självständigt kunna leda den initiala delen av den organiserade räddningen på plats, vidta relevanta riskreducerande åtgärder. Ha förståelse för alla moment i en organiserad räddning och veta i vilken ordning saker ska ske och hur de prioriteras. Uppgifterna ska utföras med stöd av arbetsrutiner och checklistor, men deltagarna ska kunna anpassa dem till situationen. Självständigt kunna utföra transceiversök även under försvårande omständigheter. (djupt begravda, multipelsök med flera offer nära begravda) Kunna prioritera sökinsats vid olyckor med flera lavinoffer. Leda och organisera sondning och anpassa efter situation. Grundläggande sökning med Recco. Kunna förbereda en landningsplats och ta ned en helikopter. Hur ledningen av en lavinräddningsinsats sker enligt vedertagna checklistor. Det innefattar vilka organisationer som är inblandade, vilka roller som finns under insatsen och viktiga principiella överväganden. Behöriga instruktörer: Genomförd och godkänd SVELAV Pro 2. Instruktören ska vara antingen aktiv militär fjällinstruktör, aktiv skidpatrullör eller aktiv fjällräddare. 16
17 17(18) SVELAV instruktörsutbildning Förkunskapskrav deltagare: SVELAV Pro 2 Utbildningslängd: 24 timmar Övergripande utbildningsmål Deltagarna ska efter utbildningen vara väl förberedda för att vara instruktörer för SVELAVS utbildningar. Utbildningens innehåll: Naturvårdsverkets huvudmannaskap för Sveriges Lavinutbildningar Genomgång av utbildningsmanual, Pro 1 Mänskliga faktorer vid lavinolyckor Grundläggande riskpsykologi Grundläggande kognitiv psykologi Grundläggande social psykologi Administration, avtal, registrering diplom Juridiska frågor Metodik vid utlärande av kamraträddning Metodik vid v grävning, rutschblock, testprofil Metodik vid utlärande av terräng och vägval med särskild fokus på riskhantering (Risker både under själva utbildningen och deltagarnas risktagande efter utbildning) Tillämpade användning av beslutsstödsystem Tillämpade övningar i mänskliga faktorer i lavinterräng Att etablera en öppen kommunikation inom sin grupp 17
18 18(18) Kvalifikationer i Pro och räddningsutbildningarna: (Nu endast exempel, bör utvecklas för vart och ett av de viktigaste målen på lavinseminarium) Pro 1 exempel Utbildningsmål Delmål Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kunna identifiera och undvika lavinfarlig terräng Med egna ord kunna beskriva var i terrängen laviner är möjliga. Kunna peka ut lavinfarliga och säkra områden i terrängen, på karta och på bilder Ha förmåga välja väg så att lavinfarliga områden undviks under inte alltför svåra omständigheter. Ha förmåga att identifiera svåra omständigheter och välja säkrare alternativ när det krävs, ex när överblick över terrängen saknas, när terrängen är komplex. 18
Lära andra rädda liv. Certifiering för instruktörer i första hjälpen och hjärt-lungräddning. www.redcross.se/forstahjalpen
Lära andra rädda liv Certifiering för instruktörer i första hjälpen och hjärt-lungräddning Så här är det Vi är ödmjuka inför det faktum att Röda Korset har utbildat i första hjälpen i över hundra år. Att
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i miljövetenskap
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-597-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merFörskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merBedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Läs merKommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Läs merAnvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) September 2014 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad
Läs merFöljsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...
Läs merSammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
Läs merDATORISERAD MÖNSTERHANTERING
DATORISERAD MÖNSTERHANTERING Ämnet datoriserad mönsterhantering behandlar konstruktion av mönster, vilket är en förutsättning för tillverkning av kläder. Vid konstruktion av mönster krävs ett helhetstänkande
Läs merHÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1492-11 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK OCH DATORTEKNIK SPECIALISATION: ELECTRONIC AND COMPUTER ENGINEERING
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs mer1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
Läs merYrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merSvenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att
Läs merFör unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända
För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder
Läs merDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DESIGN Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merAvgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Läs merSpecialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Läs merRiktlinjer för antagning till gymnasieskolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 11-424/3872 SID 1 (5) 2011-04-28 Handläggare: Britt Marie Holmström Telefon: 08-508 33 892 Utbildningsnämnden 2011-05-23 Riktlinjer för
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (5) BESLUT 2015-12-15 Dnr SU FV-3.2.5-1965-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Redovisning Accounting Redovisning är ett område inom företagsekonomi som dels är inriktat på
Läs merMatris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4
Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är
Läs merKurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger
Läs merSKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander. 2011-04-11 1 (7) Dnr 61-2010:1549
Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander 1 (7) Dnr 61-2010:1549 Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare; beslutade den datum
Läs merUtbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master s Programme 120 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga
Läs merJURIDISKA INSTITUTIONEN
JURIDISKA INSTITUTIONEN HRO101 Grundläggande juridisk metod, 15 högskolepoäng Legal method, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2011-06-16
Läs merVÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Läs merGenerell beskrivning av skolan och handelsutbildningens utformning I ansökan om certifiering beskriver skolan: Tolkning och kommentarer
Kriterietolkningar Generell beskrivning av skolan och handelsutbildningens utformning - den egna verksamheten generellt. Exempel på information som bör finnas med är skolan storlek och upptagningsområde,
Läs merUtbildningsplan 1 (5) Datum 14-04-07. Programmets/ Utbildningens benämning Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU-T)
Utbildningsplan 1 (5) Programmets/ Utbildningens benämning Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU-T) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merLäroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Läs merSweJa ett kunskapscenter för vuxna! SweJa Kunskapscenter
SweJa ett kunskapscenter för vuxna! Ägarlett företag grundat 1994 Yrkesutbildning inom vård och omsorg och barn och fritid Svenska som andraspråk, engelska och samhällskunskap Samarbete med Carpe från
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap Landskrona Stad 2015-2018 Antaget av kommunstyrelsen 2016-02-11 Termer... 4 1. Inledning... 5 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 5 2. Krav enligt lagen
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (6) BESLUT 2015-12-16 Dnr SU FV-3.2.5-1993-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Sociologi Sociology Sociologi är vetenskapen om samhället. Mer specifikt är det ett huvudområde
Läs merUTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet,
UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2016 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39,
Läs merMedarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Läs merKommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merSveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk
Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk Vägen till svenskt körkort Funderar du på att skaffa svenskt körkort för personbil? I den här filmen får du reda på
Läs merPedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Education BA (C) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PE014G Pedagogik Grundnivå (C)
Läs merUpplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merYttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning
Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning Stockholm Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-03-03 Handläggare Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 35 457 Till Arbetsmarknadsnämnden den 15 mars 2016 Ärende 4 Yttrande
Läs merLathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma
Läs merRamprogram för Folkuniversitetets verksamhet riktad till personer med funktionsnedsättning
Ramprogram för Folkuniversitetets verksamhet riktad till personer med funktionsnedsättning Utgångspunkter Folkuniversitetets verksamhet omfattar folkbildning, skolor samt utbildning för organisationer,
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27
Läs merLärare för riskutbildning behörighet A1, A2 och A del 2. 1. Yrkestitel Lärare för riskutbildning behörighet A1, A2 och A del 2
Lärare för riskutbildning behörighet A1, A2 och A del 2 1. Yrkestitel Lärare för riskutbildning behörighet A1, A2 och A del 2 2. Beskrivning av ansökan etc. För att få bedriva riskutbildning för behörighet
Läs merDagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12.
Dagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12.00 Utvärdering Bedömning Bedömning (eng. assessment) är den process
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs merSJÄLVSKATTNINGSFORMULÄR FÖR DIG SOM ANSÖKER OM NATIONELL GUIDEAUKTORISATION OCH ÄR MEDLEM I SVEGUIDE UNDER 2015.
validering guide SJÄLVSKATTNINGSFORMULÄR FÖR DIG SOM ANSÖKER OM NATIONELL GUIDEAUKTORISATION OCH ÄR MEDLEM I SVEGUIDE UNDER 2015. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering,
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merKommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.
Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild
Läs merSammanfattning. Utgångspunkter
Sammanfattning Utgångspunkter En del av vårt uppdrag har varit att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merUtbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng (30 högskolepoäng motsvarar kurser från avancerad nivå inom socionomprogrammet) Programme for Master of Social Science with a Major
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva);
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 16 februari 2011. Ändringar införda t.o.m TSFS 2012:56. TSFS 2011:24 Konsoliderad elektronisk
Läs merVad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen; SKOLFS 2009:16 Utkom från trycket den 4 februari 2009 beslutade
Läs merInformationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011
Datum 2011-02-15 Bilaga 2 1(5) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information
Läs merRiktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
Läs merOmfattning: 2 + 2 heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.
SHIFT 1 Vänder sig till dig som samarbetar med människor. SHIFT 1 är en utbildning i det coachande förhållningssättet och grundläggande kunskaper i coaching som metod. Du får praktiska verktyg baserade
Läs merDISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRAFIKTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRAFIKTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Forskning och utbildning är inriktade mot lokalisering, planering, utformning, drift och underhåll
Läs merÖversättning av övergripande budskap
Översättning av övergripande budskap Detta är ett verktyg för dig som: Vill bli bättre på att översätta övergripande budskap så att de blir relevanta och begripliga för dina medarbetare Vill ha stöd i
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merG2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
Ekonomihögskolan FEKH89, Företagsekonomi: Examensarbete i finansiering på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration: Bachelor Degree Project in Financial Management Undergraduate Level, 15
Läs merInformation till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka
Läs merFORDONSTESTTEKNIK. Ämnets syfte
FORDONSTESTTEKNIK Ämnet fordonstestteknik behandlar den teknik och utrustning som används för att genomföra tester inom det fordonstekniska området. Ämnet behandlar även hur en önskad utvecklingsidé blir
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merUtbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits
Utbildningsplan för Masterprogram i historiska studier Master's Programme in Historical Studies Programkod: HISTO Gäller från: HT 2014 Fastställd: 2014-02-04 Värdinstitution: Historiska institutionen 120
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
Läs merLättlästutredningens betänkande Lättläst (SOU 2013:58)
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 13-405-7133 Sida 1 (5) 2013-11-11 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2013-11-28 Lättlästutredningens
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Läs merStudiehandledning utifrån de olika målen och de centrala innehållen för kursen.
Studiehandledning till Specialpedagogik 2 Sanoma Utbildning. Studiehandledning utifrån de olika målen och de centrala innehållen för kursen. Generell information Samtliga studieuppgifter kan göras på samtliga
Läs merÖU2100, Översättarutbildning 1. Magisterutbildning, 60 högskolepoäng
Humanistiska fakultetsnämnden ÖU2100, Översättarutbildning 1 Magisterutbildning, 60 högskolepoäng Professional Translation 1, 60 higher education credits Avancerad nivå Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merValidering inom Vård- och omsorgscollege Riktlinjer och processmaterial
Validering inom Vård- och omsorgscollege Riktlinjer och processmaterial Valideringsprocessen Riktlinjer Struktur för validering GY 2011 Vux 2012 Arbetsgrupp: Ingrid Säterberg Catarina Lindahl-Petäjä Anders
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd
Linköpings kommun linkoping.se Tillämpningsanvisningar för ansökan om Innehåll 1 Inledning 3 2 Målgrupp 3 3 När inte betalas ut 3 4 Tilläggsbeloppets storlek 4 5 Ansökan 5 5.1 Krav på underlag 5 5.2 Ansvar
Läs merFörskollärarprogrammet
Förskollärarprogrammet Förskolepedagogik: Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5hp Studiehandledning (Preliminär) Kurskod 970G31 HT 2016 1 Välkommen till kursen! Innehållet i denna studiehandledning har utarbetats
Läs merElevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Läs merFakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan SGPOL. Politices kandidat. Political Science
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Politices kandidat Programkod: Programmets benämning: SGPOL Politices kandidat Political Science Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:
Läs merRutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning
Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning Sektor utbildning Antagen av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-11-09 Samverkad 2015-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1.
Läs merPersonliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun Kort historik I mitten av 1990.talet startade en försöksverksamhet med Personliga ombud i tio kommuner. Eftersom försöket föll väl ut kunde intresserade
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merRegeringsuppdrag om yrkesutbildning
Missiv Dnr: 01-2012:1073 1 (1) om yrkesutbildning I enlighet med regleringsbrev för Statens skolinspektion 2011 överlämnas härmed bifogade regeringsuppdrag. I detta ärende har generaldirektör Ann-Marie
Läs merDokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet? Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Oktober 2014 Vem beslutar om vad? Lagar Riksdagen Förordningar
Läs merUttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden
Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uppdaterat 2012-06-08 ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2000:2) 1. Detta allmänna råd gäller för näringsdrivande, icke-noterade mindre och
Läs merFAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan
FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan Fråga: Vad är det egentligen som Kyrkomötet har beslutat? Svar: Kyrkomötet beslutade den 21 november 2012 om ändringar i Kyrkoordningen som innebär att Svenska
Läs merAtt visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik
Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik, fil. mag.
Läs mer