Årsberättelse och Årsbokslut över genomförd verksamhet

Transkript

1 Styrelsen för Vinhandlarens Samfällighetsförening, får härmed avge årsbokslut för Styrelsen avger även berättelse över 2012 vad avser viktigare kommentarer till bokslut, genomförd verksamhet samt de åtgärder som vidtagits för att ha verksamheten i balans. Här redovisas även den organisation i vilken föreningen arbetat. Ekonomi Resultaträkning Belopp i kr Samfällighetens intäkter Rörelsens kostnader Löpande kostnader för drift/förnyelse Löpande reparationer Övriga externa kostnader Av/nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Årets resultat

2 Balansräkning Belopp i kr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Aktiverade kostnader för ombyggnad av garage Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Balansräkning Belopp i kr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början Fonderade medel Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

3 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när de på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknande livslängd. Följande avskrivningsprocent har tillämpats, varvid hänsyn tagits till innehavstiden för under året förvärvade och avyttrade tillgångar. Anläggningstillgångar % per år Materiella anläggningstillgångar: 20 -Byggnader 10 -Markanläggningar 10 Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Noter Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början Nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut

4 Fortsättning Noter Övriga skulder, lång- och kortfristiga Förfallotidpunkt, inom ett år från balansdagen Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen Kommentarer till årets resultat Styrelsen har under 2011 inriktat sig på att hålla balans i ekonomin och undvika onödiga nyanskaffningar och förnyelsearbeten som inte är nödvändiga ur reparationssynpunkt. Sådana beslut har skjutits framåt i tiden och ingår i den flerårs- och långtidsplanering som måste göras under Årets resultat ger ett underskott om kr Styrelsens mål var att klara en nollnivå vilket inte lyckades och den dominerande orsaken till överdraget är att sophanteringskostnaden ökat dramatiskt. Detta var ett markant trendbrott då kostnaden för sophanteringen minskat med 50% de senaste 10 åren. Vi hade redan vid ingången tagit höjd för ett underskott genom att inte ianspråkta avsättningen om kr till underhållsfonder. Detta på grund av att styrelsen noterat en obalans i finansieringen beroende på flera faktorer. Bl.a. har inte justeringar gjorts för prishöjningar under ett antal år. Vidare har ränteökningarna drivit upp kostnaderna, dock ej utanför vad som beräknats men som påverkar helheten i kostnadsredovisningen. Jämfört med 2010 har vissa kostnader blivit markant lägre bl.a. snöröjningen där vi hade rekordkall vinter och en dåligt fungerande snöröjning. Åtgärder för att nå ekonomi i balans För att nå en ekonomi i balans så föreslog styrelsen stämman i december 2011 att sätta högre avgifter för samfällighetens båda gemensamhetsområden samt prisjustera uppåt för parkeringsavgifter. Med detta beslut avsågs att klara hem en avsättning till fonderna samt ett plusresultat för 2012 under förutsättning att inga fasta kostnader ökar mer än beräknat och förvarnat. För att nå en ekonomi i balans så kommer styrelsen att ta fram åtgärder för att minska sopkostnaderna. Även andra kostnader ska ses över. Motiveringen för prisjusteringen gavs vid extra stämman i december 2011 och var enligt följande; 4

5 Motivering till avgiftsjustering 2012års budgetförslag är inriktat mot en höjning av avgifterna vilket förklaras med att ; - De senaste 5 åren har genomförts ett mycket välmotiverat och behövligt upprustningsprogram av föreningens egendomar där reparations och underhållskostnaderna varit c:a 1.2Mkr utöver budgetnivån. Här dominerar underhålls och reparationskostnaden med c:a 0,9 Mkr (byggnader, lekparker o utrustning, asfaltering, belysning) samt c:a 0,3 Mkr på förnyelseåtgärder (markanläggning, grönområden). - Avskrivningar har de 2 senaste åren gjorts fullt ut till de sanna värdena. Avskrivningarna kommer i år och ett par år framöver vara tämligen höga då dessa slår igenom tidsmässigt just nu. Att inte skriva av de investeringar vi gjort vore mycket dålig förvaltning. Allteftersom avskrivningarna fullgörs kommer avskrivningarna att minska. I denna post ligger även amorteringar. Dessa pengar är ju egentligen inga kostnader för föreningen utan en tillgång så korrekta avskrivningar är bra för den långsiktiga ekonomin. - Det ekonomiska läget i landet har vi i princip inte kunnat ta hänsyn till inför varje budgetår mer än de riktlinjer konjunkturinstitutet ger oss. De senaste tre åren har vi haft låga räntekostnader, låg allmän prisutveckling men en hög kostnadsökning inom bygg och byggmaterialsektorn så har det varit svårt i vår begränsade ekonomi att kunna prognostisera framåt långsiktigt. De senaste 5 åren har denna prisutveckling varit svår att bedöma pga de stora förändringarna i bland annat räntan. - Under 2011 har styrelsen startat ett mycket omfattande arbete med att långtidsprognostisera underhåll och förnyelse. Vi har även påbörjat en omfattande administrativ genomsyn av föreningen för att få alla våra aktiviteter att kunna fungera bättre och med så stor kostnads-nyttoeffekt som möjligt. En viktig del av detta är att räkna på våra kostnader 20 år framåt. Varför så lång tid? En 20 årsperiod ger oss en möjlighet att bedöma hur mycket och till vilka kostnader vi ska underhålla och reparera. Normal omsättningsperiod är c:a 10år och vi ska nu räkna på 2 perioder. Detta ger oss fördelar när det gäller att bedöma ex avskrivningarnas andel av budget i en löpande avskrivningsplan där vi planerar in ett så jämnt flöde som möjligt av avskrivningar. - Lång underhållsperiod finns för de stora anläggningstillgångarna t.ex VVS och vägar som också är behäftade med mycket stora underhålls, reparations och förnyelsekostnader. Normaltid för dessa ligger på upp till 40år och föreningen är nu 26år och vi måste planera för dessa kostnader i relation till de korta egendomstillgångarna. 5

6 - Sammantaget så handlar avgiftshöjningen inte om att vi gör för mycket utan att vi framförallt vill slå vakt om att vi har en långsiktig och säker kapitaluppbyggnad där alla medlemmarna betalar en rättvis del av satsningen. Styrelsen är av uppfattningen att extra debiteringar pga behov av kapital eller betalning av föreningsfakturor pga bristfällig intäktstäckning inte ska ske. Den långsiktiga kapitaluppbyggnaden ska ske genom planerad fondering, avskrivning och långsiktiga banklån med fördelaktiga villkor. - Har föreningen dålig ekonomi? Absolut inte! Föreningen har en bra ekonomi där enda bristen idag är att kapitaluppbyggnaden är otillräcklig i det korta perspektivet (3-4 år). Styrelsen gör en bedömning att i dagsläget är ett eget kapital om c:a kr en önskvärd miniminivå. I dagsläget har vi nu ett bra tillfälle att göra detta då ränteprognoserna ligger tämligen stilla under en tre årsperiod och likaså KPI. - Finns det några dolda kommande kostnader? De underhålls- och reparationskostnader som kan aktualiseras är garageportarna som nu är 20 år samt att områdesbelysningen skulle behöva bytas ut mot lågenergialternativ om detta är motiverat ur drifts och kostnadssynpunkt dvs att vi tjänar igen investeringarna på lägre driftkostnader. En annan uppkommande ev kostnad är en vägförbättring pga underliggande lera o vattenbärande lager som förstör beläggningen. Detta gäller vid Starrgränd 4-6 samt I dagsläget bedöms en omskrivning av befintligt lån som den billigaste åtgärden. En höjning av skuldbeloppet med skulle öka den årliga kostnaden och avskrivningen (amorteringen) med cirka kronor första året varav amorteringen ökar med (indirekt sparande) och räntekostnaden ökar med (räntan är en kostnad i budgeten). Årsberättelse gällande Underhåll och Förnyelse Inför 2011 sattes olika mål med Underhåll och Förnyelsearbeten. Grönområden och allmänningar förbättras. Framförallt gräsmattorna på baksidan, fortsätter våren Säkerheten i området skulle fortsätta förbättras genom hastighetssänkande åtgärder och förbättrad skyltning. Vad har gjorts vad gäller underhåll och förnyelse? Landskapet; Köldskadade buskar och växtlighet från kalla vintern har ersatts i våra planteringar I ramarna runt träd etc. har perenna växter planterats som komplettering Lekanordningar; Besiktningar av lekanordningar, åtgärder våren

7 El och belysning Smärre reparationer i garage och stolpar har utförts. Vägar Flera farthinder har byggts i området med syftet att minska hastigheten vid utfarter och lekområden. Förvaltning Styrelsen har fortsatt arbetet med långtidsprognostisering av budget men även startat utredningar om framtida underhåll, förnyelse och finansiering av densamma. Styrelsen har arbetat med att ta fram ett underlag för föreningen att fatta beslut om som gäller regelverk, där det regleras vilka interna regler föreningen ska ha vid ex bokföring, ekonomihantering, revision mm. Även s.k. Ordningsregler och trafikregler. På grund av olika skäl blev vi tvungna att skjuta upp stämman där vi skulle besluta om detta regelverk. Uppskjutningen beror på lång handläggningstid vid kontakter med Lantmäterimyndigheten och Svenskt fastighetsregister. Antagandet kan ske först vid extra stämma hösten Organisation Styrelsen har under 2011 bestått av: Peter Karlsson Ordförande Kaveldunsgränd 45 Anne Kalldal Kassör Kaveldunsgränd 15 Tomas Holmqvist Sekreterare Starrgränd 40 Henrik Lundberg Underhållsansvarig A Starrgränd 29 Ricardo Araos Underhållsansvarig I Kaveldunsgränd 53 t.o.m Rocio Hansson Ledamot Starrgränd 20 t.o.m Johanna Sötterman Ledamot Kaveldunsgränd 25 from Johanna Sötterman Suppleant Kaveldunsgränd 25 from tom Daniel Hedlund Suppleant Kaveldunsgränd 9 from Adjungerad till styrelsen 2011 Sandra Palm Informationsfrågor Kaveldunsgränd 31 Revisorer Pernilla Varverud 1:e revisor Kaveldunsgränd 20 tom Andreas Gillberg Revisor Kaveldunsgränd 39 tom Andreas Gillberg 1:e revisor Kaveldunsgränd 39 from Lars Almerdahl Revisorssuppleant Kaveldunsgränd 4 Hardy Eklund Revisorssuppleant Kaveldunsgränd 25 7

8 Övriga aktiva i föreningen Kicki Almerdahl Kvartershusvärd Kaveldunsgränd 4 Sven Carlsson Flaggansvarig Kaveldunsgränd 6 Övrig verksamhet i föreningen Miljö Föreningen har tyvärr flera gånger påpekat dålig hantering av avfall. Det handlar om felaktiga sopor i gröna/runa kärlen. Bygg och renoveringsavfall i grovsopcontainern samt att möbler som inte slagits i små bitar ställts runt sopcontainern. En särskild bur och förråd för bl.a. elektronikavfall har iordningsställts på grovsopcontainerplatsen. Vidare kastas sopor bakom garaget liksom trädgårdsavfall och julgranar. Detta ska kastas i de faciliteter som iordningsställts. Sollentuna Peter Karlsson Anne Kalldal Tomas Holmqvist Henrik Lundberg Johanna Sötterman 8