SOS ALARM om framtidens ALARMERINGSTJÄNST
|
|
- Solveig Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SOS ALARM om framtidens ALARMERINGSTJÄNST
2 Alarmeringstjänsten är vital för att säkra ett tryggare Sverige för alla I september väntas regeringen fatta beslut om direktiven för en ny alarmeringstjänstutredning, som tar sin utgångspunkt i en sammanhållen larmkedja. SOS Alarm välkomnar detta en sammanhållen larmkedja är vital för att säkerställa ett tryggare Sverige för alla. Det bästa vore naturligtvis om nödsituationer aldrig behövde inträffa, men alla vet att det är en utopi. En nödsituation kan handla om alltifrån ett allvarligt vårdärende för den enskilde, en brand i hemmet för en familj, en översvämning i en skola till en samhällsfarlig händelse såsom branden i Västmanland år När en nödsituation inträffar är det absolut viktigaste att det finns ett nödnummer som kan nås och att den hjälpsökande därefter kan känna sig trygg i att den samlade resurs som behövs kommer att skickas ut på kortast möjliga tid. Och att det finns ett nationellt informationsnummer som kan nås där den samlade informationen om en större händelse finns att tillgå. Utredningsdirektiven kommer även omfatta samhällets allmänna krisberedskap. SOS Alarm välkomnar även detta. Vi har sedan flera år tillbaka en viktig uppgift när det gäller att säkerställa en operativ krisberedskap i Sverige. På uppdrag av andra myndigheter ser vi till att upprätthålla och förmedla den samlade informationen om olika händelser. Med andra ord är vi något av ett nav när det gäller att skapa trygghet och säkerhet. Detta är en uppgift och roll som vi är stolta över och som vi vill utveckla. I denna skrift beskriver vi SOS Alarms syn på vad vi tror är viktigt att beakta när framtidens alarmeringstjänst nu återigen ska utredas. Vi ser även att SOS Alarm fortsättningsvis bör ha en central roll i den samlade alarmeringstjänsten och vi är övertygade att denna roll kan utvecklas än mer. Allt i syfte att skapa ett tryggare Sverige för alla. Stockholm juni 2015 Eva Fernvall, styrelseordförande SOS Alarm Johan Hedensiö, VD SOS Alarm
3 Ett av statens viktigaste mål är att verka för ett tryggare Sverige för alla. SOS Alarm har ett viktigt uppdrag i detta att vara navet som skapar trygghet och säkerhet. En sammanhållen larmkedja är avgörande för att människor ska få rätt hjälp och vård i tid i en akut nödsituation. SOS Alarm är den sammanhållande länken i denna larmkedja. SOS Alarm har även en tydlig roll i samhällets krisberedskap. En sammanfattning I denna skrift presenteras SOS Alarms perspektiv och förslag för att lösa de centrala utmaningar som samhällets alarmeringstjänst står inför. Förslaget tar sin utgångspunkt i en sammanhållen larmkedja eftersom det finns starka argument för att det fungerar mest snabbt och effektivt i en nödsituation. Synsättet har fått ett brett stöd i Alarmeringstjänstutredningen (2013) och dess remissopinion, i uttalanden från regering och riksdag och nu senast i Riksrevisionens granskning av statens styrning av SOS Alarm (2015). Det sker mot en bakgrund av att det på några håll i landet pågår initiativ som leder till att larmkedjan kapas i flera bitar, en uppsplittring som kan öka kostnaderna och som kan medföra risker för den hjälpsökande. Nu ska alarmeringstjänsten återigen utredas. Därför är det angeläget att diskussionen fördjupas. Om det inte sker ser vi flera risker: Skilda arbetssätt i olika delar av landet. Kommuner och landsting skaffar tekniklösningar som inte är kompatibla med varandra eller med SOS Alarm. En uppdelning som skapar en splittrad och mindre effektiv alarmeringstjänst - till nackdel för den som snabbt måste få rätt hjälp i en nödsituation. SOS Alarm behöver långsiktigt stabila förutsättningar för att kunna utföra det samhällsuppdrag som ålagts oss. Det gäller ett förtydligande av alarmeringsuppdraget samt att det finansiella ramverket går hand i hand med vad som behövs för att uppdraget ska kunna utföras.
4
5 Bakgrund Utvecklingen av alarmeringstjänsten har alltid balanserat mellan å ena sidan en strävan från nationellt perspektiv om enhetlighet och samordning och å andra sidan ambitioner om regional och lokal anpassning. Denna avvägning har funnits med från det att numret skapades för snart 60 år sedan och framåt. Det är en naturlig följd av att alarmeringstjänst är ett begrepp som samlar olika verksamheter och som drivs av olika aktörer på statlig, landstingskommunal och kommunal nivå. Lösningarna på lokal och regional nivå för alarmeringstjänsten har skiftat beroende på egna behov och prioriteringar samt tradition. Det bör noteras att de statliga aktörerna som exempelvis Polisen och Sjöräddningen valt särskilda lösningar för att organisera larmverksamheten under nödnumret112. Det är på området alarmering och dirigering av ambulanser som det finns den mest omfattande diskussionen och där några landsting under ett antal år har tagit initiativ till förändringar av alarmeringstjänsten. En viktig fråga som har lyfts fram genom den förra Alarmeringstjänstutredningens arbete är den mekanism som å ena sidan krävs för ge ansvariga aktörer handlingsutrymme metodmässigt och ekonomiskt och å andra sidan en enhetlighet i larmhantering och gemensam teknik över landet. Samtidigt som vi har ett system med kommunalt självstyre och som därmed ska vara anpassningsbart lokalt och regionalt ska medborgarnas hjälpmöjligheter vara rimligt likvärdiga över hela landet.
6
7 Dagens modeller för alarmeringstjänst Rörande räddningsärenden finns i dag, förenklat beskrivet, i huvudsak två modeller för utalarmering av räddningstjänsten. SOS Alarm tar alltid emot nödsamtalet och hanterar intervjun och skickar samtalet på medlyssning. I de flesta fall ansvarar SOS Alarm för utalarmering och dirigering av brandbilarna, men det förekommer även att utalarmeringen överlämnas till räddningstjänsten, som då själva ansvarar för dirigeringen. Alarmeringstjänsten för personer som söker ambulans via 112 hanteras i huvudsak enligt nedan tre modeller: 1. Normalmodellen. Verksamheten organiseras i SOS Alarms lokaler, med SOS Alarms teknik och personal. Förekommer i de flesta landsting. 2. Samverkansmodellen. Verksamheten organiseras i SOS Alarms lokaler, med SOS Alarms teknik och delvis med landstingets personal. Förekommer i Landstinget Dalarna. 3. Egen regimodellen. Verksamheten organiseras i externa lokaler, annan teknik och med extern personal. I dag finns denna modell i Västmanlands och Uppsala län. I modell 1 2 sker den fortsatta hanteringen i den tekniklösning som SOS Alarm står för. I modell 3 sker det i en annan teknisk plattform. I SKLs öppna jämförelser framgår att det är svårt att följa utalarmeringstiderna när överkoppling sker till annan teknik. Det finns dock skäl att anta att den kan bli längre eftersom en manuell överföring måste ske mellan 112-operatören och operatören i den andra tekniken. Organisationen och tekniken för 112 måste dessutom dimensioneras för att klara att ta över i de fall när den andra tekniken eller organisationen sviktar vilket fördyrar alarmeringstjänsten totalt sett. Detta medför även att kvalitetskraven kan bli svåra att uppfylla liksom jämförelser med andra landsting och kommuner. Därtill finns en uppenbar risk för ökade väntetider för den hjälpsökande.
8
9 Olika utgångspunkter I de diskussioner som följt på Alarmeringstjänstutredningen 2013 är det i huvudsak två producentperspektiv som stått emot varandra när det gäller utalarmering av ambulans. Alarmeringskedjan som tar sin utgångspunkt i en snabb, säker och effektiv hantering av de samtal som kommer in på 112. Det handlar om att svara på 112, ställa frågorna, Vad har hänt? och Var har det hänt? och därefter om larmet bedöms ha hög prioritet larma ut ambulans. Effektiviteten mäts i svars- och utalarmeringstider. Vårdkedjan som företräds av vissa landsting. Utgångspunkter är en sammanhållen informationskedja och att hushålla med vårdens resurser och styra patienter till rätt vårdnivå. Landstingen är angelägna att begränsa ambulansuppdragen och inflödet till akutmottagningarna på sjukhusen. Det är mot denna bakgrund som några landsting önskar att sjuksköterskor ansvarar för vårdärenden i SOS-centralerna. Argumentet för egen regimodellen är som tidigare sagt ett ökat fokus på den prehospitala vården och en tätare koppling till akutsjukhusen. Bildandet av SOS Alarmering syftade till att den hjälpsökande kunde komma i kontakt med en SOS-central och därmed inte skulle behöva framföra samma uppgifter till både SOS-central och hjälporgan. SOS Alarm vill värna och ta ansvar för den obrutna larmkedjan i vårt samhälle där ett av ändamålen är att skapa ett tryggare Sverige för alla. Vi vill därför verka för en ordning där ovan två kedjor kopplas samman till en enda sammanhållen kedja, där kvalitet och effektivitet för såväl hjälpsökande som vårdgivare och räddningstjänst är ledstjärnan. Vi ser en närmare samverkan med den prehospitala vården och rådgivande insatser som en naturlig och nödvändig utveckling för SOS Alarm. Den prehospitala vården, det vill säga den vård som utförs av ambulanspersonal innan patienten kommer till sjukhus men även genom rådgivning av SOS-operatörer och sjuksköterskor samt 1177, är en viktig del av vårdkedjan. För att detta ska kunna utvecklas och fungera optimalt krävs en sammanhållen larmkedja där information och flöde mellan larmnummer, SOS-operatör, SOS-sjuksköterska, ambulanssjukvård, räddningstjänst och polis med flera fungerar på ett så effektivt sätt som möjligt.
10 Alarmeringen är en dörr in till akutsjukvården. Några landsting ställer krav på att arbetet med prioritering ska utföras av sjuksköterskor. Arbetet med prioritering är en central del av verksamheten och det behöver föras ett resonemang mellan SOS Alarm och landstingen om hur arbetet med prioritering ska utföras i SOS-centralerna. Det finns i dag ingen evidens som styrker att ambulansprioritering måste utföras av sjuksköterskor. Internationellt går utvecklingen av ambulansprioriteringen heller inte åt detta håll. SOS Alarm menar att en viktig förutsättning är att de som utför arbetet har rätt kompetens. Vi är övertygade om att en kombination där kompetenta SOS-operatörer har tillgång till stöd av SOS-sjuksköterskor är en framgångsrik lösning där den hjälpsökandes behov står i fokus. Det är också viktigt att det finns en helhetssyn i analysen av hur samhället bäst använder sina resurser utifrån den brist på sjuksköterskor som råder inom hela vårdsektorn.
11
12 Ett reformerat alarmeringssystem För att komma vidare i diskussionen om framtidens alarmeringstjänst bör arbetet starta i vad som ska göras snarare än hur. Utgår man ifrån medborgarperspektivet är det naturligt att alarmeringstjänsten bör präglas av enhetlighet och likvärdighet över landet med en sammanhållen larmkedja. En kontakt med 112 ska vara tillräcklig och utifrån det ska den hjälpsökande tas om hand med största möjliga effektivitet och kvalitet. För att detta ska ske så effektivt och likvärdigt som möjligt krävs: 1. Ett regelverk som säkerställer att en organisation får det nationella ansvaret för alarmeringstjänsten. Det kan ske genom SOS Alarm via lagstiftning och genom anpassningar av bolagsordning och ägardirektiv för SOS Alarm. 2. Nationella riktlinjer och kvalitetskrav för alarmeringstjänsten utarbetas, som är mer utvecklade och meningsfulla än dagens krav som enbart gäller svarstider. De bygger på en avvägning mellan behoven lokalt och regionalt och önskemålen om likvärdighet i hela landet. 3. En gemensam teknisk plattform. För att klara en effektiv och trygg alarmeringstjänst krävs en enhetlig nationell teknisk plattform som kan förändras i takt med den tekniska utvecklingen och förändringar av den enskildes beteende. Ansvaret för att utveckla plattformen bör ligga hos den organisation som bedriver verksamheten. Utvecklingen ska ske i samverkan med andra berörda organ som polis, räddningstjänst, sjukvården, länsstyrelser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med flera. Samlokalisering mellan aktörerna kan vara ytterligare en åtgärd för en effektivare alarmeringstjänst. De nationella besluten kompletteras, liksom idag, med 4. Lokala och regionala avtal. Behoven skiftar mellan storstadsområdena, mindre städer på landsbygden och de mest glest befolkade områdena. Därför bör det, liksom idag träffas avtal regionalt och lokalt inom ramen för de nationella regelverken och riktlinjerna. Dessa avtal som kan träffas mellan SOS Alarm och landstingen, räddningstjänst eller polis kan innehålla exempelvis en utvecklad patientstyrningsmodell, dirigeringsmodeller, personalsamverkan och lokala lägesbilder. Avtalen kan även ange hur den tekniska plattformen ska utvecklas, anpassas och finansieras.
13 Samverkan 2.0 Denna reformerade modell skulle öka förmågan till operativ regional krisberedskap liksom skapandet av regionala och lokala lägesbilder. Det strategiska krisberedskapsoch krisledningsarbetet skulle som idag ligga kvar och vara lokaliserade på respektive myndigheter. En förändring av detta slag kan genomföras på kort tid med relativt enkla medel. Beslut om lagstiftning, ändrade ägardirektiv och bolagsordningar kräver ingen omfattande utredning. Nationella riktlinjer tar något längre tid att arbeta fram eftersom de kräver samråd mellan ett flertal departement, myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Denna lösning leder till skillnad från den tidigare alarmeringstjänstutredningens förslag inte till krav på omfattande resurstillskott. Lösningen med regionala och lokala avtal mellan alarmeringsorganisationen och kommuner och landsting ger intäkter både till verksamheten och för den kompetens-, kvalitets- och teknikutveckling som behövs. Kommuner och landsting slipper dessutom att investera i lokala och regionala larmcentraler. Den föreslagna lösningen ger frågan om den framtida organisations- eller associationsformen för SOS Alarm rimligare proportioner. För det unika uppdrag som SOS Alarm har med ansvar för att knyta samman verksamheter som drivs på statlig, regional och kommunal nivå är bolagsformen en effektiv lösning som kan fungera på både kort och lång sikt. Därmed skulle behovet av att skapa kostsamma kommunala och regionala larmcentraler försvinna. En återgång till 1970-talets ineffektiva och splittrade alarmeringslösningar skulle undvikas. Skilda tekniska och organisatoriska lösningar i olika delar av landet är inte något som hjälper den enskilde i akuta nödsituationer.
14 Ökande antal samtal till 112 Det snabbt ökande antalet samtal till nödnumret 112 utgör en stor utmaning för samhället. SOS Alarm tar årligen emot drygt tre miljoner samtal. Av dessa är två miljoner faktiska nödsamtal, det vill säga som innebär att SOS Alarm vidtar en åtgärd. De faktiska nödsamtalen har ökat med nära 25 procent de senaste fem åren. I den dryga miljon samtal som ej är nödsamtal ingår ett antal rena okynnessamtal. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att SOS Alarm de senaste sju åren har behövt lägga drygt en månad årligen på att hantera samtal som inte är nödsamtal, vilket är en misshushållning med resurser som hade kunnat användas på bättre sätt inom vårdkedjan. Den övervägande andelen icke nödsamtal är dock fall där den hjälpsökande behöver hjälp men inte akut. Samtalet borde därför ha ringts till sjukvårdsrådgivningen 1177 eller till polisen via Det krävs därför ett mer samlat arbete mellan aktörerna för att gemensamt informera allmänheten i syfte att styra samtalen till rätt instans. Den ökande samtalsvolymen i kombination med en ryckighet i uppdragen från landstingen har lett till problem för SOS Alarm att klara kravet på medelsvarstider de senaste åren. Men tack var ett målmedvetet arbete för att korta svarstiderna finns nu en positiv trend. Sedan våren 2015 har medelsvarstiden sjunkit vilket är ett mycket positivt trendbrott. Arbetet fortsätter för att nå det uppsatta kravet på åtta sekunders medelsvarstid. Den ökande belastningen på nödnumret 112 är ingen tillfällig höjning utan snarare en permanent höjning beroende på faktorer som ökad folkmängd, åldrande befolkning och insatser för att öka kännedomen om nödnumret 112. Men trots denna permanenta ökning har grundanslaget till SOS Alarm för att utföra uppdraget om att sköta om alarmeringen via 112 inte ökats sedan Det är viktigt att SOS Alarm har långsiktigt stabila förutsättningar för att kunna utföra det viktiga samhällsuppdraget.
15
16 SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På regeringens uppdrag ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret och har även en central roll i samhällets krisberedskap. 112-uppdraget ska inte drivas med överskott. Den vinst som SOS Alarm redovisar kommer från andra delar inom verksamheten. SOS Alarms kunder återfinns primärt inom den offentliga sektorn, men även andra aktörer inom alarmering och beredskap samt säkerhet och jourtele. Den eventuella vinst som delas ut går till ägarna svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting som äger SOS Alarm till lika delar.
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merUppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Läs merKrishantering i Västmanland
Krishantering i Västmanland Syftet med U-Sam Syftet med U-Sam är att i samverkan arbeta för att: förebygga att en kris uppstår dämpa eskaleringen av en kris mildra krisens konsekvenser Allt för att samhället
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merFörslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen
MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd av
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap Landskrona Stad 2015-2018 Antaget av kommunstyrelsen 2016-02-11 Termer... 4 1. Inledning... 5 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 5 2. Krav enligt lagen
Läs merSjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek 100917
Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd Bakgrund När en person blir sjuk eller drabbas av ohälsa påverkas de närstående på många olika sätt. I akuta situationer
Läs merAntagna av Kommunstyrelsen 2011-02-01 78. Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun
Antagna av Kommunstyrelsen 2011-02-01 78 Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun Kvalitetsgarantier i hemtjänst Sociala sektorns verksamhet bygger på människors
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merRätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Läs mer1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
Läs mer4 nödsamtal. SOS-operatören trycker nu på en knapp för att få fram telefonnummer och adress till telefonen pojken ringer från.
4 nödsamtal 1) Hjälp, farmor har ramlat! - SOS 112. Vad har inträffat? - Det är farmor, hon har ramlat! - Ja, hur är det med farmor då? - Hon svarar inte. - Andas hon? - Ja, jag tror det. - Hur ligger
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merVÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1907 av Isabella Hökmark (M) Lag om valfrihet för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merUpprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Läs merArbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län
Arbetsmaterial enbart för diskussion Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län 3 november 2014 Sidan 2 Arbetsmaterial Framtidsplan för enbart hälso- och för diskussion sjukvården Stockholms län växer
Läs merBrevutskick till väntande patienter
Brevutskick till väntande patienter Rapport från Vårdgarantiarbetet i Region Skåne, juni 2006 Bakgrund Genom en överenskommelse har staten och Sveriges Kommuner och Landsting enats om en långsiktig satsning
Läs merFlyktingläget på Tjörn Februari 2016
Flyktingläget på Tjörn Februari 2016 Tjörns kommuns uppdrag Uppdrag från regeringen, dvs Migrationsverket: Ta emot och ordna boende och integration för de flyktingar som anländer till Sverige. Nationell
Läs merGotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010
Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010 Konsekvenser för primärvården PricewaterhouseCoopers har Gotlands kommuns uppdrag att belysa eventuella
Läs merKommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:41 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:05 av Maria Wallhager m fl (fp) om tandsköterskeutbildning Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna föreslår
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merIntegration och tillväxt
Integration och tillväxt 13 maj 2016 Om Stockholms län Över 90 procent är nöjda med det liv de lever Över 90 procent trivs med både sitt arbete och sitt boende Länet utgör 2 procent av rikets yta, men
Läs merRP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas
RP 305/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om besvärsnämnden för social trygghet och 21 i lagen om försäkringsdomstolen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merGranskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014
Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Samordningsförbundet i Sundsvall Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte,
Läs merAnna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merDenna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:
Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i
Läs merRepetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Läs merBedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Läs merVERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Läs merUpplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
Läs merStyrgruppens mål. 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1
Styrgruppens mål Ökad kunskap om vad norrbottningarna anser är viktigt i en framtida hälso- och sjukvård. En förutsättningslös diskussion där vi är öppna för nya idéer. Det ska vara tydligt för de som
Läs merSvar på motion Utred vårdcentralernas öppettider
1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-02-10 RS150251 Ola Johansson Uppdragsavdelningen Regionstyrelsen Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merDetta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Läs merStratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Läs merYttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2016-2018
Kultur- och fritidsnämnden 2016-01-29 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunikation och administration KFN/2015:277 Åsa Karlsson, 016-710 18 27 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss, förslag
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merSamhällsgemensam larm- och ledningscentral (SLC) i Örebro
Samhällsgemensam larm- och ledningscentral (SLC) i Örebro Poliskommissarie Jörgen Berggren Polismyndigheten Nationella operativa avdelningen Utvecklingscentrum Bergslagen 2016-04-21 Bakgrund Den nya polisorganisationen
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merEn offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Läs merKommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merYttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.
1 KULTURMILJÖFRÄMJANDET REMISSVAR 2016-02-15 Kulturdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:10 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:5 av Håkan Jörnehed (v) om fler lönebidragsanställda i landstinget Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Motionären
Läs merBeslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Läs merProcessinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare
Processinriktning Anvisning Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare Beredande organ: Kommunledningssektorn Beslutad av: Förvaltningsledningen
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merS T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merÄndrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Läs merVid telefonsamtal med läkaren framkom det att man inte visste när mannen kunde få sin behandling, utan man hänvisade honom till Vårdgarantikansliet.
1 (6) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2016-03-08 P 6 PaN V1509-04817-30 V1509-05154-30 V1506-03377-59 V1507-03553-59 V1506-03254-55 V1506-03362-55 Principärende Vårdgarantin efterlevs inte Antal ärenden
Läs merAvgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Läs merlpt-domar Barns röster i tvångsvård och tvångsåtgärder / barns röster
Barns röster i lpt-domar Förvaltningsrätterna ska, som oberoende kontrollinstans, pröva beslut om tvångsvård. Barnombudsmannen har undersökt hur barnets åsikter redovisas i förvaltningsrättens beslut.
Läs merFrågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening
Läs merHemtjänst. Information från omsorgsförvaltningen, Alvesta kommun
Hemtjänst Information från omsorgsförvaltningen, Alvesta kommun Uppdaterad 2016 1 Om hemtjänst Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av omsorg, stöd och service i hemmet. Du som är äldre och/eller
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Läs merMedarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merYttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,
Läs merElevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Läs merDEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5
1 DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5 2 3 KAPITEL 8 KOMMUNEN Kommunens uppgifter i samband med ett epizootiutbrott regleras
Läs merEffektivare vård. DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt
Effektivare vård DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Mot bakgrund av analysen ge förslag
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merAvgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter
PROMEMORIA Datum 2006-10-10 Författare Oskar Ode, Andrea Arppe och Mattias Olander Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merJourhemskonsultation
Jourhemskonsultation Global omsorg Med en bred erfarenhet inom omsorg, socialtjänst och skola är Global Omsorg med i arbete att stödja ensamkommande barn till Sverige. Med en kombination av hängivenhet
Läs merEnligt vårdgarantin har du rätt till:
Det finns en vårdgaranti När behörig vårdpersonal beslutat om besök eller behandling i samråd med dig som patient så anger vårdgarantin hur länge du som längst ska behöva vänta. Vårdgarantin reglerar inte
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merInnehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. August Barks gata Boendeverksamheten Social resursförvaltning
Granskningsrapport Brukarrevision August Barks gata Boendeverksamheten Social resursförvaltning 2013 Nominerad till 2009 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Läs merInformationssäkerhet
Presentation Moa Malviker Wellermark Informationssäkerhetsansvarig/Jurist Informationssäkerhet Information är en tillgång som, liksom andra viktiga tillgångar, har ett värde och som måste skyddas. Informationssäkerhet
Läs merPolicy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Läs merRådslaget - ett steg till
Till de lokala utvecklingsgrupperna! (Länsbygderådens egen layout och text ) Skicka era svar och synpunkter till.. senast 1 Till alla lokala utvecklingsgrupper, kommun- och länsbygderåd! Vi i byarörelsen
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merKundservicerapport Luleå kommun 2015
LULEÅ KOMMUN SKRIVELSE Dnr 1 (5) 2016-01-21 Maria Norgren Kundservicerapport Luleå kommun 2015 Kommunstyrelsen har den 12 augusti 2013 fastställt riktlinjer för kundservice Luleå Direkt. Luleå kommun ska
Läs merYrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för
Läs merHar vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du
Läs merHåkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om förlängda semesterperioder.
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen 2013-04-10 LS 1303-0334 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-04- 23 0001 8 Svar på skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om förlängda semesterperioder
Läs merwww.jagvillhabostad.nu, info@jagvillhabostad.nu Folkskolegatan #7, 11535 Stockholm VERKSAMHETSPLAN 2014
VERKSAMHETSPLAN 2014 Det övergripande målet för organisationens arbete är att bostadsbristen för unga ska upphöra, och att föreningen därmed ska kunna avveckla verksamheten. Genom att ge unga en plattform
Läs merHur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.
I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så
Läs merAnne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs merfebruari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga
februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga PM Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga Februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga Inledning Under hösten
Läs merÖverviktskirurgi vid Carlanderska
Överviktskirurgi vid Carlanderska Välkommen till oss på Carlanderska! Att gå ner i vikt är svårt och våra förutsättningar att hålla en hälsosam vikt är mycket olika. Det är definitivt inget att skämmas
Läs merRapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
Läs merCentralstyrelsen föreslår riksstämman besluta. att fastställa förslag till mål- och verksamhetsinriktning för 2017-18.
Centralstyrelsens proposition nr 3 angående mål- och verksamhetsinriktning för 2017-18 Den förra riksstämman fastställde en långsiktig strategisk inriktning för Bilkåren fram till 2020 (gula rutorna i
Läs merEn skola fri från mobbning och kränkningar
En skola fri från mobbning och kränkningar Elever har rätt till en trygg skola Det är nolltolerans mot kränkningar i förskolan och skolan. Du som jobbar i skolan har ett ansvar att se till att alla barn
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs mer