Kommunens ansvar att tillgodose asylsökande barns rätt till utbildning analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunens ansvar att tillgodose asylsökande barns rätt till utbildning analys"

Transkript

1 1 Kommunens ansvar att tillgodose asylsökande barns rätt till utbildning analys Har asylsökande barn en rätt till utbildning, och i vilken omfattning? Kan kommunen få ersättning från staten för de kostnader som asylsökande barns utbildning medför, och i vilka delar? Vår expert stadsjurist Natalie Glotz Stade redovisar i denna analys regelverket och därtill hörande praxis kring asylsökande barns rätt till utbildning. Det är den åttonde analysen i vår serie om ensamkommande barn och andra människor på flykt. Rätten till utbildning I 7 kap. 2 skollagen (2010:800) anges följande. Lägg särskilt märke till det fetstilta. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn. I 29 kap. 2 andra stycket 1 anges att Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den som inte är folkbokförd här men som 1. omfattas av 1 första eller tredje stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ( )

2 2 1 första stycket 1 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) lyder enligt följande. I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande), ( ) I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 590 f.) till 29 kap. 2 andra stycket skollagen anförs bland annat följande. Regeringen har valt att lagtekniskt utforma bestämmelserna så, att i den första bestämmelsen (29 kap. 2 skollagen, förf. anmärkning) anges vilka grupper som ska anses som bosatta i landet och därmed ha rätt till utbildning och annan verksamhet enligt skollagen på i princip samma sätt som dem som är folkbokförda i landet. ( )I samtliga fall föreslår regeringen att rätten till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska gälla oavsett huvudman. Alla personer som omfattas av dessa bestämmelser har dock inte rätt till utbildning i alla skolformer. I den följande paragrafen (29 kap. 3 skollagen, förf. anmärkning) anges vissa begränsningar i rätten till utbildning. ALLA BARN SOM VISTAS I SVERIGE HAR EN RÄTT TILL UTBILDNING Alla barn som är asylsökande, det vill säga som har ansökt om uppehållstillstånd på de utpekade grunderna i utlänningslagen nämligen som flyktingar eller som annan skyddsbehövande, har en rätt till utbildning på samma sätt som skolpliktiga barn, men de har inte skolplikt. Att inte ha skolplikt innebär att dessa barn inte behöver ansöka om ledighet eller om ett medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt och att kommunen inte heller vid ett barns betydande frånvaro kan gå vidare med ett ärende om att förelägga vårdnadshavaren vid vite att se till att barnet kommer till skolan. Upplysningsvis kan sägas att även alla andra barn som vistas i Sverige omfattas av rätten till utbildning. Det gäller även de barn som vistas i Sverige och har ansökt om uppehållstillstånd på andra grunder än som asylsökande, se till exempel övriga punkter i 1 första stycket LMA jämförd med 29 kap. 2 andra stycket 1 skollagen, se även 29 kap. 2 andra stycket 2 skollagen, och barn, vilkas rätt till utbildning följer av bland annat EU-rätten (29 kap. 2 andra stycket 3 skollagen). Men likaså gäller rätten till utbildning de barn som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, det vill säga de barn som vistas i Sverige illegalt, exempelvis papperslösa barn som fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig undan verkställigheten av dessa beslut. Se 29 kap. 2 andra stycket 5 skollagen. VAD INNEHÅLLER RÄTTEN TILL UTBILDNING I 7 kap. 3 första stycket skollagen definieras innehållet i rätten till utbildning: Enligt 2 kap. 18 första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Av 2 tredje stycket samt 11 och 15 följer även en viss rätt till utbildning utöver skolplikten. Utbildningen ska vara kostnadsfri, och den utbildning som primärt avses är grundläggande utbildning i allmän skola. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 698) kommenteras bestämmelsen enligt följande. Denna rätt till utbildning är följaktligen en grundläggande fri- och rättighet som är skyddad av grundlag. Rätten till utbildning är även skyddad i FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De utbildningar som (avses, förf. anmärkning) med allmän skola är grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola som anordnas av en offentlig huvudman. Staten garanterar inte någon rätt till utbildning i en fristående skola eller i någon annan skola med enskild huvudman. Däremot följer av bestämmelserna i detta kapitel att skolplikten kan fullgöras i de nämnda skolformerna oavsett om utbildningen bedrivs av en offentlig eller en enskild huvudman.

3 3 Rätten till utbildning i grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola är således en grundlagsskyddad rättighet som inte kan inskränkas genom lag. Rätten till utbildning på gymnasieskola kan göras avhängig vissa tillträdeskrav och är därför inte ovillkorlig och grundlagsförankrad på samma sätt (se prop. 1993/94:117 s. 27 f.). GRUNDSKOLA GRUNDSÄRSKOLA SPECIALSKOLA Den grundlagsstadgade rätten till kostnadsfri utbildning avser således primärt utbildning i den obligatoriska skolan: grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. Den i regeringsformen grundlagsstadgade rättigheten gäller endast de barn som har skolplikt i Sverige. Skollagen vidgar dock rättigheten även till att gälla bland annat asylsökande barn som inte har skolplikt. Dessa barns rätt är dock inte förankrad i regeringsformen med dess särskilda skydd (som innebär att en ändring bara är möjlig genom två riksdagsbeslut under två på varandra följande mandatperioder), utan endast i vanlig lag, skollagen. Asylsökande barn har således en lagstadgad rätt att få gå i grundskola, grundsärskola och specialskola (sameskola torde inte bli aktuell för dessa barn) på samma villkor som barn med skolplikt i Sverige. Se prop. 2009/10:165 s. 591: Därmed kommer, med vissa särskilt angivna undantag, bestämmelserna om rätt till utbildning inom skolväsendet för barn och ungdomar att gälla för asylsökande barn och ungdomar m.fl. på i princip samma sätt som för dem som är folkbokförda i landet. Hur ligger det då till med asylsökande barns rätt att gå i andra skolformer som förskola, förskoleklass, gymnasieskola och gymnasiesärskola? Har asylsökande barn rätt till plats på ett fritidshem eller i annan pedagogisk omsorg enligt 25 kap. skollagen? Det är i 29 kap. 2 andra stycket skollagen och dess regelverk kring asylsökandes likställighet med i Sverige folkbokförda barn samt i 29 kap. 3 skollagen som rätten till utbildning för dessa barn utvecklas. Av förarbetena till 29 kap. 2 skollagen framgår bland annat följande (prop. 2012/13:58 s. 40). Att ett barn anses bosatt i Sverige medför rätt till utbildning i olika skolformer, bl.a. grundskola och motsvarande skolformer (7 kap. 2 tredje stycket skollagen), förskoleklass (9 kap. 5 skollagen) och gymnasieskola (15 kap. 5 tredje stycket skollagen). Rätten till utbildning begränsas dock enligt vad som anges i 3. FÖRSKOLEKLASS Rätten för asylsökande barn, som i och med att de kategoriseras som asylsökande i Sverige är bosatta i Sverige, att gå i förskoleklass framgår således av 9 kap. 5 skollagen: Barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex år. Barn får tas emot tidigare. GYMNASIESKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA Asylsökande barns rätt till utbildning på en gymnasieskola framgår av 15 kap. 5 tredje stycket skollagen: Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. I 29 kap. 2 5 finns ytterligare föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning. Av 18 kap. 27 första stycket skollagen framgår att varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i gymnasiesärskolan. Det finns en inskränkning vad gäller rätten till gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning för asylsökande barn föreskriven i 29 kap. 3 skollagen: De personer som avses i 2 andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare. FÖRSKOLA Av 8 kap. 3 skollagen framgår på motsvarande sätt att barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklassen eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas

4 4 förskola. Omfattningen av erbjuden förskoletid är dock beroende av ett antal kriterier (8 kap. 4 7 skollagen). Bara i fråga om rätten till förskola enligt 8 kap. 4 skollagen görs ingen behovsprövning. Asylsökande barn har således en grundläggande rätt till förskola i den omfattning som anges i 8 kap. 4 skollagen. 8 kap. 4 skollagen lyder enligt följande. Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av 5 7. Om barnet skulle ha ett eget behov av att få gå i förskola från och med ett års ålder utifrån familjens situation (8 kap. 5 skollagen) eller om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola (8 kap. 7 skollagen) täcks denna kostnad inte av den schablonersättning om kronor per år och barn som förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (asylersättningsförordningen) anger. asylsökande har tagits in på en av de uppräknade utbildningarna. Eftersom det råder en likställighet mellan i Sverige folkbokförda barn och asylsökande barn kommer även regelverket i 25 kap. skollagen om bland annat pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem (25 kap. 2 skollagen) att tillämpas på samma sätt. Varken kostnader för annan pedagogisk omsorg än förskola eller fritidshem genererar emellertid statlig ersättning. FRISTÅENDE FÖRSKOLE- OCH SKOLENHETER M.M. Av prop. 2009/10:165 s. 593 framgår att rätten till utbildning för asylsökande m.m. barn och ungdomar omfattar även fristående skolor, fristående förskoleklasser, fristående förskolor samt fritidshem och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs av en enskild huvudman. Det går dock för kommunen att ansöka enligt 5 femte stycket eller alternativt 11 asylersättningsförordningen om extraordinära kostnader för asylsökande barn och elever. Ser mer om det nedan. Eftersom det råder en likställighet mellan i Sverige folkbokförda barn och asylsökande barn kommer även regelverket i 25 kap. skollagen om bland annat pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem (25 kap. 2 skollagen) att tillämpas på samma sätt. Varken kostnader för annan pedagogisk omsorg än förskola eller fritidshem genererar emellertid statlig ersättning. FRITIDSHEM I 14 kap. 3 skollagen åläggs kommunen att erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola, respektive staten att erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola. Rätten till fritidshem är således inte direkt kopplad till bosättningsbegreppet utan till att ett barn på grund av sin bosättning i skollagens bemärkelse, till exempel som Hemkommunens ansvar Det är ett barns hemkommun som ansvarar för att tillgodose sina barns rätt till utbildning (se 8 kap. 12 skollagen avseende förskola, 9 kap. 12 skollagen avseende förskoleklass, 10 kap. 24 skollagen avseende grundskola, 11 kap. 24 skollagen avseende grundsärskola, 12 kap. 24 skollagen avseende specialskola [hemkommunen ska betala ersättning till staten], 15 kap. 30 skollagen avseende gymnasieskolan och 18 kap. 27 skollagen avseende gymnasiesärskolan).

5 5 En hemkommun är i första hand barnets folkbokföringskommun (29 kap. 6 första stycket skollagen). Då de asylsökande barnen inte är folkbokförda definieras deras hemkommun som den kommun i vilken de stadigvarande vistas (29 kap. 6 andra stycket skollagen). I praktiken blir det den kommun där barnen vistas på en av Migrationsverkets förläggningar, eller den kommun där barnen tillsammans med sina vårdnadshavare vistas i eget boende. Har den kommun som är ansvarig för ett asylsökande ensamkommande barn, till exempel en anvisningskommun för ett ensamkommande barn, placerat barnet i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende i en annan kommun, så är det alltså den andra kommunen, den kommun där familjehemmet eller HVB-hemmet är beläget, som är ansvarig för barnets utbildning. Man får inte gå i fällan och blanda ihop den terminologi som är hänförlig till socialtjänstlagen (2001:453) med den terminologi som är tillämplig enligt skollagen. Att en så kallad anvisningskommun alltid är barnets vistelsekommun i den mening som avses i socialtjänstlagen är således endast relevant med hänsyn till tillämpningen av socialtjänstlagen och i förhållande till en socialnämnds uppdrag och inte relevant vad gäller tillämpningen av skollagen. Det är alltså än en gång den kommun där barnen är placerade och stadigvarande vistas, det vill säga där de tillbringar sin dygnsvila (jfr 7 folkbokföringslagen [1991:481]), som ansvarar såsom barnets hemkommun för barnets utbildning oavsett att en annan kommun har ett ansvar enligt socialtjänstlagen. Bestämmelsen i socialtjänstlagen om att en placeringskommun alltid har kvar sitt ansvar för barnet (2 a kap. 4 socialtjänstlagen) gäller endast ansvaret enligt socialtjänstlagen och inte ett ansvar enligt andra lagar (se analysen i JP Infonet: Kommentar till kammarrättsdom om vilken kommun som ansvarar för att handlägga och besluta i ett ärende om tilläggsbelopp). Se även Ann Orrstens analys i JP Infonet om Ersättning för asylsökande elever som går annan kommun?. Vad gäller specialskolan, som har staten som huvudman, är hemkommunen ålagd att betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan (12 kap. 24 första stycket skollagen). I fråga om de fristående förskole- och skolenheter med mera, som har enskilda huvudmän, är hemkommunen ålagd att sköta ansökningsförfarandet i förhållande till Migrationsverket om ersättning för kostnader för barns utbildning på dessa enheter. Kommunen är skyldig att vidarefördela beloppen till de aktuella fristående enheterna. Se mer nedan. Ersättning från staten för asylsökande barns utbildning Det är 5 och 6 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (asylersättningsförordningen) som stadgar om en kommuns möjligheter till statlig ersättning för kostander som asylsökande barns rätt till utbildning medför. Bestämmelserna lyder enligt följande. 5 : En kommun eller ett landsting har rätt till ersättning för kostnader för utbildning för barn till sådana utlänningar som avses i 1 första stycket samt 8 andra och tredje styckena lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. samt för barn som vistas här enligt ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 utlänningslagen (2005:716). Ersättning får betalas för barn som vistas på en mottagningsenhet eller i en kommun och som enligt 29 kap. 2 andra stycket 1 eller 2 skollagen (2010:800) ska anses som bosatta här vid tillämpningen av nämnda lag och som därför har rätt till utbildning i förskola enligt 8 kap. 4 skollagen, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola och, under de förutsättningar som anges i 29 kap. 3 skollagen, gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Ersättning enligt första och andra styckena betalas med kronor per år för ett barn i förskola enligt 8 kap. 4 skollagen, kronor per år för en elev i förskoleklass,

6 kronor per år för en elev i grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola, och kronor per år för en elev i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. För ett barn i förskola eller en elev som inte genomgår utbildning under ett helt år betalas ersättning med ett belopp som för varje påbörjad fyraveckorsperiod utgör en tiondel av det belopp som anges i tredje stycket. Efter särskild prövning får Migrationsverket betala ersättning till en kommun eller ett landsting för extra kostnader för barn i förskola eller elever med behov av särskilt stöd och för andra extraordinära kostnader för utbildningsverksamhet. 6 : Vad som sägs i 5 ska tillämpas även i det fall en fristående förskola eller skola har tagit emot ett sådant barn i förskola eller en sådan elev som avses i 5 första och andra styckena, om förskolan eller skolan har rätt till bidrag enligt 8 kap. 21, 9 kap. 19, 10 kap. 37, 11 kap. 36, 16 kap. 52, 17 kap. 31 eller 19 kap. 25 skollagen (2010:800). I sådant fall ska det belopp som betalas till kommunen utgöra det bidrag som kommunen ska lämna till den fristående förskolan eller skolan. Ersättning enligt förordningen beslutas om och betalas ut av Migrationsverket (2 ). Enligt 5 första stycket är förordningen tillämplig på barn till asylsökande vårdnadshavare (barn till sådana utlänningar som avses i 1 första stycket LMA). Enligt 5 andra stycket får ersättning betalas för barn som vistas på en mottagningsenhet eller i en kommun och som enligt 29 kap. 2 andra stycket 1 eller 2 skollagen (2010:800) ska anses som bosatta här vid tillämpningen av nämnda lag och som därför har rätt till utbildning i förskola enligt 8 kap. 4 skollagen, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola och, under de förutsättningar som anges i 29 kap. 3 skollagen, gymnasieskola eller gymnasiesärskola. FÖRSKOLA Vad gäller barn i förskolan ersätts med schablonersättning endast förskoleutbildning från och med höstterminen det år barnet fyller tre år under 525 timmar om året (8 kap. 4 skollagen). Om barnet skulle ha ett eget behov utifrån familjens situation (8 kap. 5 skollagen) eller om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ingår dessa kostnader inte i den schablonersättning om för närvarande kronor per kalenderår och barn som asylersättningsförordningen anger. Det går dock att ansöka om ersättning för dessa kostnader såsom extraordinära kostnader. SKOLA Barn som får utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och, under de förutsättningar som anges i 29 kap. 3 skollagen, på gymnasieskola eller gymnasiesärskola får ett schablonbelopp per barn och kalenderår. Schablonbeloppen skiljer sig med avseende på skolform: ett barn i förskoleklass genererar för närvarande kr per kalenderår, ett barn i grundskola, grundsärskola och specialskola kr per kalenderår och en ungdom i gymnasieskola alternativt gymnasiesärskola kr per kalenderår. Migrationsverket anger på sin hemsida att de kostnader schablonbeloppen ska täcka är de kostnader som kommunen har för förskolan eller utbildningen inklusive skolskjuts. EXTRAORDINÄRA KOSTNADER Av 5 femte stycket asylersättningsförordningen framgår att kommunen kan ansöka om extra kostnader för barn i förskola eller elever med behov av särskilt stöd och för andra extraordinära kostnader för utbildningsverksamhet. Därutöver stadgas i 11 asylersättningsförordningen om en möjlighet för kommunen att ansöka om betydande extraordinära kostnader för personer som avses i 1 första stycket LMA. Beslut som går kommunerna emot kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (15 asylersättningsförordningen som hänvisar till 22 a förvaltningslagen [1986:223]).

7 7 Några av Migrationsverkets beslut om extraordinära kostnader har blivit föremål för domstolsprövning. SKOLSKJUTS TILL SÄRKOLA Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i RÅ 2007 ref. 14 ansett att en kommuns kostnad för skolskjuts för en asylsökande särskoleelev var en sådan extraordinär kostnad för skolverksamhet för vilken Migrationsverket ska betala ersättning utöver schablonbelopp. I målet var fråga om sådan ersättning som avses i 5 asylersättningsförordningen. HFD anförde bland annat följande. Asylmottagande är en statlig uppgift. Åläggandet för kommunerna att svara för asylsökande barns skolgång har därför inte reglerats enligt den s.k. kommunala självfinansieringsprincipen. I stället skall staten ersätta kommunerna för de merkostnader som dessa barns skolgång medför. Enligt förarbeten är schablonbeloppet för särskolebarn också tänkt att täcka de totala kostnaderna för dessa barn med undantag för kostnader för skollokaler. Statskontoret har emellertid i sin utvärdering av asylsökande barns skolgång (rapport 2004:12 s. 11) gjort den bedömningen att den statliga ersättningen totalt sett inte täcker kommunens samtliga merkostnader för att ge stöd till asylsökande barn. Den i målet aktuella kostnaden är enligt Regeringsrättens mening en följd av kommunens asylmottagande och kan inte såsom i fråga om kostnader för i kommunen boende särskolebarn anses som en kostnad som kommunen regelmässigt har att räkna med. Det kan inte heller antas att de skolbarn som avses i ersättningsförordningen normalt sett har sådana behov att de är berättigade till skolskjuts. I fråga om den aktuella särskoleeleven är det ostridigt att denne behövt skolskjuts. Vidare får det anses utrett att kommunen haft en kostnad för skolskjuts som inte täckts av schablonbeloppet. HFD trycker på att staten ska stå för merkostnader som en kommun har på grund av mottagande av asylsökande, även vad gäller barns utbildning. För att en kostnad ska anses vara extraordinär och därmed inte täckt av schablonersättningen krävs att kommunen inte regelmässigt kan räkna med just denna kostnad, det vill säga att inte alla asylsökande barn normalt sett har ett sådant behov som den aktuella kostnaden avser. Sedan måste det individuella behovet självfallet styrkas samt även kommunens kostnad för att tillgodose behovet. SOMMARFÖRSKOLA Kammarrätten i Göteborg har den 2 september 2012 i mål nr prövat frågan om ersättning för asylsökande barns vistelse på sommarförskola. Kammarrätten hänvisade till 5 femte stycket asylersättningsförordningen som tillämpligt lagrum och påpekade att ersättning enligt detta stycke inte begränsas till barn i förskola enligt 8 kap. 4 skollagen, utan omfattar alla barn i förskola. Kammarrätten framhöll i enlighet med HFD att asylmottagandet är en statlig uppgift. Åläggandet för kommunerna att svara för asylsökande barns skolgång har därför inte reglerats enligt den så kalllade kommunala självfinansieringsprincipen. I stället ska staten ersätta kommunerna för de merkostnader som dessa barns skolgång medför. De i målet aktuella kostnaderna för sommarförskola var enligt kammarrättens mening en följd av kommunens asylmottagande och kunde inte såsom i fråga om kostnader för i kommunen boende förskolebarn anses som en kostnad som kommunen regelmässigt har att räkna med. Det kunde inte heller antas att de förskolebarn som avses i asylersättningsförordningen normalt sett har sådana behov att de är berättigade till förskola utöver den tid som kommunerna erbjuder inom ramen för den allmänna förskolan. I fråga om de aktuella förskoleeleverna var det genom utredningen i målet visat att dessa barn hade behov av särskilt stöd som endast kunde tillgodoses genom de extra förskoletimmar som de hade beviljats. Kommunen var därmed berättigad till ersättning för den kostnad som kommunen har haft for platser i sommarförskola. SKOLSKJUTS FRÅN OCH TILL HVB Kammarrätten i Göteborg meddelade den 2 juli 2012 dom i mål nr avseende en kommuns kostnader för skolskjuts för barn som med stöd av socialtjänstlagen tillfälligt placerats utanför hemmet. Målet prövades enligt 5 femte stycket asylersättningsförordningen. Kammarrätten hänvisade till HFD:s avgörande RÅ 2007 ref. 14, genom vilket HFD ansåg att skolskjutskostnader för särskoleelever utgjorde en

8 8 extraordinär kostnad. Frågan om huruvida kostnader för skolskjuts för andra elever än särskoleelever utgör extraordinära kostnader bör enligt kammarrättens mening bedömas från fall till fall. Att fråga ska vara om extraordinära kostnader bör leda till att prövningen präglas av restriktivitet. Av betydelse får anses vara bland annat hur stora kostnaderna är och i vad mån dessa kostnader hade kunnat undvikas genom att barnens skolgång ordnats på annat sätt. Enligt kammarrättens mening kan enbart det förhållandet att barnen placerats i ett hem för vård och boende inte medföra att de aktuella kostnaderna för skolskjuts ska anses extraordinära. Visserligen hade kommunen angett att barnen behövde struktur och rutiner i sin tillvaro och att ett skolbyte inte kunde anses lämpligt. Utifrån vad som framkommit i målet fanns emellertid en osäkerhet i fråga om vilken anknytning barnen hade till skolan i fråga. Någon utredning som visade att det var nödvändigt utifrån barnens bästa att barnen gick kvar i den aktuella skolan hade inte presenterats i målet. Kammarrätten fann därför inte visat att barnen haft sådant behov av skolskjutsen att kostnaderna för denna varit extraordinära för kommunen. Det förelåg således inte rätt till ersättning utöver schablonnivån. PERSONALKOSTNADER Kammarrätten i Sundsvall tittade den 26 januari 2011 i mål nr på frågan om en ersättning för personalkostnader typiskt sett är en sådan kostnad som omfattas av den statliga schablonersättningen och därför normalt sett faller utanför vad som ersätts som extraordinära kostnader. I det aktuella fallet skulle Migrationsverket avveckla en flyktingförläggning. Ett tydligt besked lämnades dock inte förrän i slutet av januari år Vid utgången av mars 2006 fanns det inte några flyktingbarn kvar i skolan. Någon ersättning för undervisning hade därefter inte utgått. Lön till personal utgick dock enligt avtal till den 15 augusti Kammarrätten konstaterade att personalkostnader typiskt sett är en sådan kostnad som omfattas av den statliga schablonersättningen och faller därför normalt sett utanför vad som ersätts som extraordinära kostnader. I förevarande mål var det fråga om personalkostnader från den 1 april till den 15 augusti När vårterminen inleddes hade kommunen inte fått något besked om när avvecklingen skulle ske. Med hänsyn till svårigheten att anställa kvalificerade lärare för del av termin och den ovisshet som rådde gällande när avvecklingen skulle ske bedömde kammarrätten att kommunen haft fog för sitt beslut att anställa personal för hela vårterminen. Eftersom Migrationsverket under den aktuella perioden inte bedrivit någon verksamhet i kommunen och någon schablonersättning inte utgått ansåg kammarrätten att personalkostnaderna fick anses utgöra extraordinära kostnader. SKOLLOKALER Kammarrätten i Jönköping prövade den 8 november 2011 i mål nr frågan om ersättning för skollokalskostnader vilka inte täcktes av schablonersättningen. Förvaltningsrätten hade funnit att detta förutsatte att det var fråga om extraordinära kostnader. Rätten ansåg att det inte var visat att kommunen haft extra kostnader för särskilt anordnade lokaler, utan skolverksamheten hade snarare ägt rum i befintliga skollokaler. Kammarrätten var enig med förvaltningsrätten och avslog kommunens yrkande. SPECIALSKOLA Kammarrätten i Jönköping prövade den 13 oktober 2008 i mål nr huruvida de kostnader kommunen hade avseende två elever som Specialskolemyndigheten beslutat skriva in vid en specialskola motiverade ersättning för extraordinära kostnader. Genom att eleverna blivit inskrivna i en specialskola påstod kommunen att ha drabbats av extraordinära kostnader. Kammarrätten anförde att enbart den omständigheten att en elev är inskriven vid en specialskola inte innebär att kommunen kan beviljas ersättning utöver schablonen. Man ansåg att inget i övrigt hade framkommit som innebar att förutsättningarna för ytterligare ersättning var uppfyllda. Om Administrationen BARN I KOMMUNALA ENHETER Migrationsverket ger på sin hemsida upplysningar om hur ansökningsprocessen går till. En ansökan om ersättning för utbildning ska lämnas i efterskott. En ansökan per utbildningsform ska skickas in och ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom ett år från utgången av det kvartal ansökan avser. Kommunen kan välja att ansöka kvartalsvis eller att ansöka en gång per termin.

9 9 När kommunen väljer att ansöka terminsvis, påminner Migrationsverket om att det är inom ett år från utgången av första kvartalet ansökan ska skickas in. Om kommunen till exempel skickar in en ansökan om ersättning för utbildning eller en extraordinär kostnad för vårterminen 2013 ska en ansökan senast ha kommit in till Migrationsverket den 31 mars Se 12 asylersättningsförordningen. Ansökan görs genom att fylla i blanketten Ansökan om ersättning för asylsökande barn m.fl. i förskola eller skola eller Ansökan om ersättning för extra kostnader för utbildning av asylsökande barn som finns att ladda ner på Migrationsverkets hemsida. I 12 andra stycket asylersättningsförordningen stadgas om en uppgiftsskyldighet när kommunen ansöker om ersättning hos Migrationsverket. Kommuner och landsting är skyldiga att lämna Migrationsverket de uppgifter som krävs för bedömningen av deras rätt till ersättning enligt denna förordning. Självfallet är denna uppgiftsskyldighet sekretessbrytande (10 kap. 28 offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]) i den mån det eventuellt skulle råda sekretess på en uppgift, till exempel när det gäller ett förskolebarn eller när en elev har extraordinära behov av särskilt stöd. BARN I FRISTÅENDE ENHETER I 6 asylersättningsförordningen anges att samma regelverk gäller avseende barn som går i en fristående förskole- eller skolenhet, såvida förskolan eller skolan har rätt till bidrag enligt 8 kap. 21 (förskola), 9 kap. 19 (förskoleklass), 10 kap. 37 (grundskola), 11 kap. 36 (grundsärskola), 16 kap. 52 (gymnasieskola), 17 kap. 31 (introduktionsprogram på gymnasieskola) eller 19 kap. 25 (gymnasiesärskola) skollagen. I sådant fall ska det belopp som betalas till kommunen utgöra det bidrag som kommunen ska lämna till den fristående förskolan eller skolan. Det är således barnets hemkommun som sköter ansökningsförfarandet avseende elever i de aktuella fristående förskole- och skolenheterna i förhållande till Migrationsverket, och som lämnar vidare de av Migrationsverket beviljade beloppen till de enskilda huvudmännen. När barnet har fått uppehållstillstånd När ett asylsökande barn får uppehållstillstånd normaliseras barnets förhållanden. Barnet får ett personnummer och blir folkbokfört i en kommun. Huvudreglerna avseende bosättning i Sverige, skolplikt och rätt till utbildning tillämpas på barnet. Migrationsverkets ansvar för kommunens kostnader för asylsökande barns utbildning upphör därmed som huvudregel. Undantag är stadgade i 8 andra och tredje stycken LMA till vilken 5 första stycket asylersättningsförordningen hänvisar. Utlänningar som vistas på förläggning har rätt till bistånd även efter det att de har beviljats uppehållstillstånd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. Utlänningar som inte vistas på förläggning har rätt till bistånd även under en månad från den dag de har beviljats uppehållstillstånd. De barn som fått uppehållstillstånd men inte kunnat kommunplaceras och därför är kvar på en förläggning omfattas av det statliga ersättningsansvaret för barnens utbildning så länge som de är kvar på förläggningen. De barn som fått uppehållstillstånd och bor i eget boende eller är placerade i familjehem eller hem för vård eller boende omfattas av det statliga ersättningsansvaret under ytterligare en månad efter beslutet om uppehållstillstånd. Natalie Glotz Stade Stadsjurist JP Infonet Kornhamnstorg 6, Box 2237, Stockholm , info@jpinfonet.se,

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar; SFS 2010:1122 Utkom från trycket den 28 september 2010 utfärdad den 10 september 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen

Utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen 1(5) Utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN 21 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Statlig ersättning enligt förordningen (2002:1118) ASYLSÖKANDE ENSAMKOMMANDE BARN

Statlig ersättning enligt förordningen (2002:1118) ASYLSÖKANDE ENSAMKOMMANDE BARN Statlig ersättning enligt förordningen (2002:1118) ASYLSÖKANDE ENSAMKOMMANDE BARN www.migrationsverket.se 1 b förordningen (2002:1118) Ersättning till kommuner som har träffat en överenskommelse om mottagande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige; SFS 2016:752 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2006:528 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även

Läs mer

Ledningsstaben Juridiska gruppen 2006-08-23 LiÖ 2006-505 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling

Ledningsstaben Juridiska gruppen 2006-08-23 LiÖ 2006-505 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Ledningsstaben Juridiska gruppen 2006-08-23 LiÖ 2006-505 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om hälso- och sjukvård för

Läs mer

Ansökan om medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt

Ansökan om medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-12-02 Handläggare Ted Sandqvist Telefon: 08-508 33 903 Till Utbildningsnämnden 2014-12-18 Ansökan om medgivande att fullgöra

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 12 november 2014 KLAGANDE AA Arbetsliv och Forskning Box 4204 203 13 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs beslut den 4 december

Läs mer

DOM. SAKEN Återkallelse av permanent uppehållstillstånd MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.

DOM. SAKEN Återkallelse av permanent uppehållstillstånd MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet. KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 17 januari 2008 i mål

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 30 juni 2014 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 20 januari 2014 i ärende AdmD 701-2013,

Läs mer

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd Riktlinje Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd UN 2016/1136 Antagen av Utbildningsnämnden 2016-04-20 Tilläggsbelopp kan ges till barn i förskolan

Läs mer

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning

Läs mer

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning Stockholm Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-03-03 Handläggare Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 35 457 Till Arbetsmarknadsnämnden den 15 mars 2016 Ärende 4 Yttrande

Läs mer

Trygghet och studiero

Trygghet och studiero UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Trygghet och studiero Nyheter Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och

Läs mer

DEN ENSKILDES RÄTT ATT PÅVERKA UTFORMNINGEN AV INSATS

DEN ENSKILDES RÄTT ATT PÅVERKA UTFORMNINGEN AV INSATS STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGE N, SOCIAL OCH SKOLJU RIDISKA ENHETEN SID 1 (7) 2012-03-27 pm DEN ENSKILDES RÄTT ATT PÅVERKA UTFORMNINGEN AV INSATS Rätten att få viss utformning av insats prövad

Läs mer

Rutin överklagan av beslut

Rutin överklagan av beslut Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn

Läs mer

Lagrum: 17 kap. 1 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 17 kap. 1 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 29 Minskning av en retroaktivt beviljad sjukersättning med sjukpenning som tidigare betalats ut för en del av den retroaktiva perioden skulle göras för den retroaktiva perioden i dess helhet.

Läs mer

Riktlinjer för fritidshem och pedagogisk omsorg i Haninge kommun - revidering 2016-04-06

Riktlinjer för fritidshem och pedagogisk omsorg i Haninge kommun - revidering 2016-04-06 2016-03-04 Dnr GFN 2015/228 Riktlinjer för fritidshem och pedagogisk omsorg i Haninge kommun - revidering 2016-04-06 Skollagen (2010:800) 8 kapitlet innehåller bestämmelse om förskolan: 3 Varje kommun

Läs mer

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Ansökan om bidrag för studier vid svensk skola i utlandet

Ansökan om bidrag för studier vid svensk skola i utlandet Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-09-03 Handläggare Ted Sandqvist Telefon: 08-508 33 903 Till Utbildningsnämnden 2015-09-21 Förvaltningens förslag till beslut

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 februari 2016 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2015 i mål nr 2949-15 SAKEN Rätt att ta del av

Läs mer

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21. Den nya inskrivningsmyndigheten

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21. Den nya inskrivningsmyndigheten 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Den nya inskrivningsmyndigheten Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HFD 2016 Ref 52. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 juni 2016 följande beslut (mål nr 6499-15).

HFD 2016 Ref 52. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 juni 2016 följande beslut (mål nr 6499-15). HFD 2016 ref. 52 Skäl för byte till ett offentligt biträde som den enskilde har särskilt förtroende för har ansetts föreligga när några betydande biträdeskostnader ännu inte kunnat uppstå i målet. 26 rättshjälpslagen

Läs mer

DOM 2012-12-18 Meddelad i Jönköping

DOM 2012-12-18 Meddelad i Jönköping .-0: KAMMARRÄTTEN IJÖNKÖPING Avdelning 2 DOM 2012-12-18 Meddelad i Jönköping Sida l (3) Mål nr 3260-12 KLAGANDE Migrationsverket, Mottagningsenheten i Högsby Box 140 579 23 Högsby MOTPARTER 1. Idiana Fawzi

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd

Tillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd Linköpings kommun linkoping.se Tillämpningsanvisningar för ansökan om Innehåll 1 Inledning 3 2 Målgrupp 3 3 När inte betalas ut 3 4 Tilläggsbeloppets storlek 4 5 Ansökan 5 5.1 Krav på underlag 5 5.2 Ansvar

Läs mer

Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014

Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014 PM 2014: RIV (Dnr 001-1181/2014) Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder

Läs mer

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Sida 2 av 6 Regler för placering i förskola och pedagogisk omsorg Barn erbjuds förskoleplats från och med ett års ålder i den omfattning

Läs mer

Regler och placeringsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk

Regler och placeringsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk 2015-10-19 Diarienummer UN 2015:170 Regler och placeringsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Tillämpas från och med 1 november 2015 Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:171

Regeringens proposition 2008/09:171 Regeringens proposition 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor Prop. 2008/09:171 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2009 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund

Läs mer

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan Läs detta innan du fyller i intyget: Det här formuläret ska fyllas i av rektorn eller huvudmannen och bifogas till ansökan om

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 3 april 2008 i mål nr 4221-07,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 mars 2014 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 27 juni 2012

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 4144-08 KLAGANDE ID Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Lerums kommun Lerums.kommun@lerum.se Beslut för fritidshem efter tillsyn i Lerums kommun Beskgt 2 (6) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen har

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning; SFS 2016:458 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

RIKTLINJER OCH REGLER FÖR AVGIFTER I FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK- OMSORG BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER OCH REGLER FÖR AVGIFTER I FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK- OMSORG BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER OCH REGLER FÖR AVGIFTER I FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK- OMSORG BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2013-11-19, Beslutande: Barn- och utbildningsnämnden Giltighetstid: Tillsvidare

Läs mer

DOM 2011-06-15 Meddelad i Jönköping

DOM 2011-06-15 Meddelad i Jönköping Avdelning 2 DOM 2011-06-15 Meddelad i Jönköping Sida 1 (5) Mål nr 3684-10 KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm 103 51 Stockholm MOTPART XX, ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Lagrum: 5 kap. 2 a och 3, 25 a kap. 23 och 23 a, 48 kap. 26 och 27 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 5 kap. 2 a och 3, 25 a kap. 23 och 23 a, 48 kap. 26 och 27 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref 52 Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 oktober 2014 Ö 5774-13 KLAGANDE TO Rättegångsbiträde enligt föräldrabalken: Advokat JS MOTPART Göteborgs Överförmyndarförvaltning

Läs mer

Mottagande och anordnande av kommunalt boende för ensamkommande asylsökande barn över 14 år

Mottagande och anordnande av kommunalt boende för ensamkommande asylsökande barn över 14 år Utlåtande 2006:175 RVII (Dnr 325-3394/2006) Mottagande och anordnande av kommunalt boende för ensamkommande asylsökande barn över 14 år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Överenskommelsen

Läs mer

Fristående skolor. Skollagens bestämmelser i huvudsak desamma som för offentliga skolor

Fristående skolor. Skollagens bestämmelser i huvudsak desamma som för offentliga skolor Juridisk vägledning Reviderad april 2015 Mer om Fristående skolor Skollagens bestämmelser för fristående skolor är till stor del desamma som för offentliga skolor. Till exempel kan de flesta skolformerna

Läs mer

Offentlighets- och sekretesslag

Offentlighets- och sekretesslag Offentlighets- och sekretesslag (OSL 2009:400) För Dig som är verksam i förskola, förskoleklass, fritidshem, pedagogisk omsorg, grundskola, särskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och kommunal

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Sekretess för uppgifter på de s.k. tsunamibanden

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens

Läs mer

Informationsmeddelande IM2013: 041 2013-04-05

Informationsmeddelande IM2013: 041 2013-04-05 Informationsmeddelande IM2013: 041 2013-04-05 1 (6) Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid

Läs mer

Föreläggande förenat med vite för familjedaghemmet SusoDus

Föreläggande förenat med vite för familjedaghemmet SusoDus Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-05-26 Handläggare Gentiana Dedaj Telefon: 08-508 33 332 Till Utbildningsnämnden 2015-06-11 familjedaghemmet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:2

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:2 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:2 Målnummer: UM3370-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-02-05 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: En asylansökan från en utlänning som har ett avlägsnandebeslut

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Fritidshem. Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem

Fritidshem. Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem Fritidshem Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem Placering i fritidshem I den här broschyren får du information om hur du ansöker om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor

Läs mer

Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid

Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskola i Malmö

Tillämpningsföreskrifter för förskola i Malmö Stadskontoret Tillämpningsföreskrifter för förskola i Malmö Beslutade i barn- och ungdomsberedningen 13 juni 2012, Att gälla från och med 2012-07-01. Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:49

Regeringens proposition 2010/11:49 Regeringens proposition 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Prop. 2010/11:49 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 januari 2011 Jan

Läs mer

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Vissa grundläggande bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) - När åtgärder rör

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2013:34 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING REGLEMENTE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 1 2015:20 Utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Kalmarsunds Gymnasieförbund gymnasieforbundet@gyf.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Kalmarsunds Gymnasieförbund Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan

Läs mer

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern 2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om svenskt medborgarskap; SFS 2001:82 Utkom från trycket den 13 mars 2001 utfärdad den 1 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Förvärv av svenskt medborgarskap

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (8) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen, dom den 5

Läs mer

Rutiner för mottagande i grundsärskolan

Rutiner för mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Verksamhetsområdet För- och Grundskola Norsjö kommun Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Rutiner Utbildning Skol- och Tillsvidare omsorgsutskottet

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Ansökan 1 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 a Upphävd genom RFFS 2001:25). 3 (Upphävd

Läs mer

Riksarkivets beslut att avslå en begäran om att få allmänna handlingar gallrade har inte ansetts vara överklagbart.

Riksarkivets beslut att avslå en begäran om att få allmänna handlingar gallrade har inte ansetts vara överklagbart. HFD 2015 ref 71 Riksarkivets beslut att avslå en begäran om att få allmänna handlingar gallrade har inte ansetts vara överklagbart. Lagrum: 3 och 22 förvaltningslagen (1986:223); 3 och 10 arkivlagen (1990:782);

Läs mer

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen Offentlighetsprincipen Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Regeringskansliet Tryck: Elanders, 2015 Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 28 juni 2013 KLAGANDE Simrishamns kommun 272 80 Simrishamn MOTPART Ystads kommun 271 80 Ystad ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs

Läs mer

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013 2013-04-16 AN-2013/240.739 1 (10) HANDLÄGGARE Malmsten, Susanne Äldreomsorgsnämnden Susanne.Malmsten@Huddinge.se Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som

Läs mer

Tillämpliga bestämmelser för Skoljuridik exempelsamling

Tillämpliga bestämmelser för Skoljuridik exempelsamling Tillämpliga bestämmelser för Skoljuridik exempelsamling 1. Prövning Skollagen 3 kap. 21 och 15 kap. 28 29 Gymnasieförordningen 8 kap. 10, 25 och 27 Gymnasieförordningen 15 kap. Övergångsbestämmelser: Den

Läs mer

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 Bygglov krävs för Enligt 9 kap. 2 PB krävs det bygglov för 1.nybyggnad, 2.tillbyggnad, och 3.annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och elevresor i Kungälvs kommun

Riktlinjer för skolskjuts och elevresor i Kungälvs kommun Riktlinjer för skolskjuts och elevresor i Kungälvs kommun Riktlinjer Diarienummer: KS2015/2188 Dokumentansvarig: Skolskjutssamordnare Beredande politiskt organ: Sociala myndighetsnämnden Beslutad av: Kommunstyrelsen

Läs mer

Promemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Promemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Dnr 2008-12-15 AdmD-407-2008 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Sammanfattning Kammarrätten avstyrker

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 20 juni 2016 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Jannica Jansdotter Advoca Advokatbyrå AB Sätervägen 143 776 93 Hedemora MOTPART Justitiekanslern

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 10 juni 2016 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Catharina Ytterbom Schönfeldt Lindstedts Advokatbyrå AB Box 1013 851 11 Sundsvall

Läs mer

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 30 juni 2012

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 30 juni 2012 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 30 augusti 2012 7 Paragraf Diarienummer AN-2012/553.739 Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut

Läs mer

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2012-10-31 PIA KRON SID 1/2 EKONOM 08-58785218 PIA.KRON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 mars 2016 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges riksbanks beslut den 17 december 2015 i ärende dnr 2015-00746 SAKEN Rätt att ta del

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 januari 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Anne Rajmic LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning Sektor utbildning Antagen av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-11-09 Samverkad 2015-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 18 mars 2016 KLAGANDE AA God man: BB MOTPART Kumla kommun 692 80 Kumla ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 7 november

Läs mer

INTAGNINGS- OCH KVARGÅENDEREGLER FÖR PLATS I STADENS FÖR- SKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNSOMSORG

INTAGNINGS- OCH KVARGÅENDEREGLER FÖR PLATS I STADENS FÖR- SKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNSOMSORG INTAGNINGS- OCH KVARGÅENDEREGLER FÖR PLATS I STADENS FÖR- SKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNSOMSORG 1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, definitioner 1.1 Förskoleverksamheten i Stockholm bedrivs för barn

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 11

Läs mer

Överklagande. Prövningstillstånd. Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg. Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm. Motpart N.

Överklagande. Prövningstillstånd. Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg. Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm. Motpart N. Överklagande Diarienr 1 (5) 2015-04-02 651-2015 Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg Överklagande Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm Motpart N.N Överklagat avgörande Förvaltningsrätten

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

Läs mer

Mattias Larsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Mattias Larsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 mars 2016 Morgan Johansson Mattias

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 april 2013 Ö 3407-11 KLAGANDE 1. DK Syd AB (publ.), 556703-7808 Östermalmstorg 5 114 42 Stockholm 2. Mälartornet Aktiebolag, 556458-0297

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 oktober 2007 T 4816-05 KLAGANDE 1. ANE 2. MN MOTPARTER 1. MNE 2. AE 3. NME HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress Telefon 08-617 64 00 Expeditionstid

Läs mer

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och organisationer

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och organisationer Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och organisationer Antagna av Norrmalms stadsdelsnämnd 2013-12 - 12 Norrmalms stadsdelsnämnd Box 3128 103 62 Stockholm Växel 08-508 09 000 norrmalm@stockholm.se

Läs mer

Bidrag till fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, principer och belopp 2016

Bidrag till fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, principer och belopp 2016 Beställarkontoret Linda Uller Datum 2015-11-20 Bidrag till fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, principer och belopp 2016 En kommuns bidrag för barn/elev i fristående verksamheter

Läs mer

Hinder mot att bevilja serveringstillstånd enligt alkohollagen har ansetts föreligga när hyresvärden motsätter sig alkoholservering i lokalen.

Hinder mot att bevilja serveringstillstånd enligt alkohollagen har ansetts föreligga när hyresvärden motsätter sig alkoholservering i lokalen. HFD 2016 ref. 15 Hinder mot att bevilja serveringstillstånd enligt alkohollagen har ansetts föreligga när hyresvärden motsätter sig alkoholservering i lokalen. 8 kap. 14 första stycket alkohollagen (2010:1622)

Läs mer

Regler Förskola och Fritidshem Haparanda kommun

Regler Förskola och Fritidshem Haparanda kommun Barn- och ungdomsnämnden Regler Förskola och Fritidshem Haparanda kommun 2016-05-01 Den här skriften innehåller information om regler, rutiner mm och ska ses som en hjälp för såväl föräldrar som personal

Läs mer

Instruktion för redogörelse för uppdrag som god man till ensamkommande barn Sida 1 (7)

Instruktion för redogörelse för uppdrag som god man till ensamkommande barn Sida 1 (7) Överförmyndarkansliet informerar Instruktion för redogörelse för uppdrag som god man till ensamkommande barn Sida 1 (7) Överförmyndaren ska enligt lag utöva tillsyn över gode männens verksamhet. En god

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2016 KLAGANDE Fidelity Funds SICAV Ombud: Advokat Mattias Schömer Advokatfirman Vinge KB Box 1703 111 87 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Lagrum: 24 kap. 2 första stycket, 26 kap. 22 a, 27 kap. 2 första stycket och 27 kap. 45 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 24 kap. 2 första stycket, 26 kap. 22 a, 27 kap. 2 första stycket och 27 kap. 45 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 74 Fråga om hur den försäkrades arbetsförmåga ska bedömas när han eller hon har en skyddad SGI som är fastställd utifrån ett heltidsarbete där den faktiska arbetstiden understiger 40 timmar

Läs mer