KONVENTIONER MILJÖ, ARBETSFÖRHÅLLANDEN, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH KORRUPTION
|
|
- Susanne Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KONVENTIONER MILJÖ, ARBETSFÖRHÅLLANDEN, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH KORRUPTION
2 MILJÖ Utsläpp till luft Klimatkonventionen, 1992 Klimatkonventionen är en global konvention med åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Den har arbetats fram inom FN, undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992 och trädde i kraft Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, 1979 Konventionen syftar till att minska skador på naturresurser orsakade av försurning genom svaveldioxider, kvävedioxider och andra förorenande substanser från förbränning av fossila bränslen. Det har lagts till ett antal Kyotoprotokollet, 1997 Till klimatkonventionen hör Kyotoprotokollet, som undertecknades 1997 och trädde i kraft i februari Kyotoprotokollet har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5 procent från året 1990 till perioden Montrealprotokollet, 1987 Till Wienkonventionen hör Montrealprotokollet (Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer). Där specificeras hur parterna ska halvera produktion och konsumtion av de mest ozonnedbrytande ämnena samt stoppa fortsatt ökning av produktion och användning av tre typer av haloner. Protokollet undertecknades 1987 och trädde i kraft protokoll till konventionen som reglerar tillåtna utsläpp av svavel, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Senare har även protokoll för tungmetaller och organiska ämnen som inte är flyktiga lagts till. Helsingforsprotokollet till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, 1985 Detta protokoll, till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, syftar till att begränsa utsläppen av svavelföroreningar eller dess gränsöverskridande flöden med minst 30 procent.
3 Sofiaprotokollet till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, 1988 Detta protokoll, till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, syftar till att begränsa utsläppen av svavelföroreningar eller dess gränsöverskridande flöden. Göteborgsprotokollet till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, 1999 Detta protokoll, till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, syftar till att begränsa utsläppen av svavelföroreningar eller dess gränsöverskridande flöden. MARPOL-konventionen, 1973 Internationella konventionen om förhindrande av havsförorening från fartyg (MARPOL) handlar om att förebygga utsläpp av olja, kemikalier, toalettavfall, fast avfall och luftföroreningar från fartyg till havs eller i hamn. Ramsarkonventionen, 1971 Ramsarkonventionen eller våtmarkskonventionen är en global naturvårdskonvention om att skydda och bevara våtmarker och vattenmiljöer och deras livsformer och använda dem på ett hållbart sätt. Den undertecknades 1971 och trädde i kraft Kemikalier Wienkonventionen, 1985 Detta är en global konvention med åtgärder för att förhindra utsläpp av ämnen som bryter ner ozonskiktet. Konventionen, som har arbetats fram inom FN, undertecknades 1985 och trädde i kraft 1988.Utsläpp till vatten Helsingforskonventionen, Östersjökonventionen (HELCOM) Denna regionala miljöskyddskonvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt, syftar till att återställa miljön i Östersjöområdet och bevara dess ekologiska balans. Grundläggande miljöprinciper som försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren betalar ingår. Konventionen gäller för hela avrinningsområdet. Rotterdamkonventionen, 1998 Rotterdamkonventionen handlar om export och import av farliga kemikalier. Syftet med konventionen är att ge kunskap om farliga kemikalier som är förbjudna eller som omges av stränga restriktioner. I huvudsak innebär konventionens regler att ett land som tar emot vissa farliga kemikalier måste informeras i förväg av exportlandet och dessutom godkänna importen. Konventionen omfattar bekämpningsmedel och industrikemikalier. Stockholmskonventionen, 2001 Genom Stockholmskonventionen har en överenskommelse nåtts om att förbjuda produktion, användning och handel med långlivade organiska föroreningar, så kallade POP:s (persistent organic pollutants). Till denna Dokumentnamn 2/8
4 grupp hör några av vår tids värsta miljögifter, till exempel DDT, PCB och dioxiner. Avfall Baselkonventionen, 1992 Konventionen reglerar gränsöverskridande transporter av avfall. Det grundläggande syftet med Baselkonventionen är att skydda människors hälsa och miljön mot skada som transporter och bortskaffande av farligt avfall och annat avfall kan orsaka. Londonkonventionen, 1972 Konventionen handlar om dumpning och förbränning av avfall, även radioaktivt, i alla hav vilket innebär att deponering av kärnavfall inte får ske i havet eller på havsbotten utanför kusten. Transporter FN:s internationella konvention om transport av farligt gods på väg och terräng (ADR-S) Syftet med det internationella regelverket för transport av farligt gods på väg, ADR-S, är att öka säkerheten för människa och miljö när det gäller transport av farligt gods. Det ställs något olika krav på vilka säkerhetsföreskrifter som ska uppfyllas vid transporten beroende på vilken mängd, av en vara eller ämne, som transporteras. Dokumentnamn 3/8
5 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, ARBETSFÖRHÅLLANDEN OCH KORRUPTION Arbetsförhållanden ILO:s trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och arbetsmarknaden Denna anger principer inom områdena sysselsättning, utbildning, arbetsvillkor och förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare. Regeringar, arbetsgivare, arbetstagare liksom multinationella företag rekommenderas att följa dessa. ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, 1998 Deklarationen anger principer för de grundläggande rättigheterna i arbetslivet, till exempel föreningsfrihet och kollektiva förhandlingsrättigheter, tvångsarbete, diskriminering och användning av barnarbete. ILO:s konvention (nr 29) om tvångs- eller obligatoriskt arbete, 1930 Konventionen handlar om riktlinjer för utförande av arbete och tjänster under hot om något slag av straff och där personen i fråga inte erbjudit sig av fri vilja. Tvångs- eller obligatoriskt arbete får endast tillgripas för offentliga ändamål och inte till förmån för enskilda personer, bolag eller juridiska personer av privat karaktär. ILO:s konvention (nr 87) om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, 1948 Konventionens handlar om att arbetsgivare och arbetstagare har rätt att utan medgivande bilda och ansluta sig till olika typer av arbetar- eller arbetsgivarorganisationer och centralorganisationer. ILO:s konvention (nr 98) om tillämpningen av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, 1949 Konventionen handlar om att arbetares och arbetsgivares organisationer ska kunna lämna tillfredsställande skydd när det gäller anställningsförhållanden som är av organisationsfientlig art. Detta skydd omfattas av åtgärder som har till syfte att motverka att en anställning upphör på grund av att arbetaren är fackligt organiserad. ILO:s konvention (nr 100) om lika lön (mellan kvinnor och män), 1951 Bestämmelserna i konventionen handlar om principen; lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde. Lönesats för arbetsuppgift ska värderas objektivt på grundval av den arbetsinsats som uppgiften förutsätter. Enligt konventionen ska principen kunna tillämpas genom lagstiftning, erkänd ordning för fastställande av lön eller via kollektivavtal. Dokumentnamn 4/8
6 ILO:s konvention (nr 105) om avskaffande av tvångsarbete, 1957 Konventionen ställer krav på att man ska avskaffa, och inte anlita, tvångsarbete som medel för politisk påtryckning eller som straff för uppfattningar som motsätter sig de rådande politiska, sociala eller ekonomiska systemen. Tvångsarbete får inte heller användas som en arbetsdisciplinär åtgärd, straff för att man deltagit i strejk eller i diskriminerande syfte. ILO:s konvention (nr 111) om diskriminering vad avser anställning och yrkesutövning, 1958 Konventionen ställer krav på att alla, oavsett ras, hudfärg, kön, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller socialt ursprung ska behandlas lika när det gäller anställning eller yrkesutövning. Nationell politik anpassad efter landets förhållanden och praxis ska utformas och tillämpas i syfte att avskaffa diskriminering och främja likställdhet när det gäller möjligheter och behandling i fråga om anställning och yrkesutövning. ILO:s konvention (nr 138) om minimiålder för tillträde till arbete, 1973 Syftet med denna konvention är att säkerställa att barnarbete avskaffas och att minimiåldern för tillträde till anställning successivt höjs till en nivå som gör det möjligt för ungdomar att uppnå full fysisk och psykisk utveckling. Enligt konventionen är minimiåldern för alla typer av anställning eller arbete, som medför risk för ungdomars hälsa och säkerhet, 18 år. ILO:s konvention (nr 182) om förbud mot och omedelbara åtgärder för avskaffande av de värsta formerna av barnarbete, 1999 Konventionen ställer krav på att det är förbjudet att utsätta barn under 18 år för slaveri, prostitution och annan olaglig verksamhet som kan skada barns hälsa, säkerhet eller moral. Effektiva åtgärder för att säkerställa förbud mot och avskaffande av dessa värsta former av slaveri ska omedelbart vidtas. ILO:s konvention om arbetstagares representanter, 1971 Konventionen uttrycker skydd för arbetstagarnas representanter. Den innehåller också bestämmelser om att dessa representanter ska ges möjlighet att fullgöra sina uppgifter. I detta anger konventionen också att hänsyn ska tas till företags behov och möjligheter. ILO Decent Work Agenda, Detta är ILO:s globala arbete med Decent Work- agendan, det vill säga att genom satsningar på jobbskapande, krav på drägliga arbetsvillkor, fackliga rättigheter och social trygghet verka för en rättvis globalisering. ILO:s deklaration om rättvis globalisering (2008) Deklarationen bygger vidare på ILO:s Decent Work Agenda och tar upp de fyra områdena: sysselsättning, socialt skydd, social dialog samt respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet. Här slås fast att de fyra områdena är inbördes beroende av varandra och att en del inte kan ryckas loss från de andra. Dokumentnamn 5/8
7 Mänskliga rättigheter FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Deklarationen ställer krav på grundläggande mänskliga rättigheter som varje individ i samhället har rätt till oavsett skillnader vad gäller ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk åsikt, förmögenhet, härkomst eller social ställning. Ingen åtskillnad ska heller göras på grund av situationen i en individs hemland när det handlar om politisk, rättslig eller internationell status. Alla har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande. I det begreppet ingår mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning. FN:s millenniumdeklaration, 2000 Deklarationen är en överenskommelse mellan världens ledare om vissa grundläggande värderingar som ska vara vägledande i alla internationella relationer. Värderingarna handlar om frihet, jämlikhet, solidaritet, tolerans, respekt för naturen och delat ansvar. I deklarationen anges även åtaganden som ska uppfyllas inom sju olika sakområden: * fred, säkerhet och nedrustning * utveckling och fattigdomsbekämpning * skydd av vår gemensamma miljö * mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning * skydd av de sårbara * åtgärder för att möta Afrikas särskilda behov * ett starkare FN ILO:s konvention (nr 117) om social handlingsplan (Grundläggande mål och normer), 1962 Konventionen innehåller generella principer kring sociala och ekonomiska förutsättningar som krävs för att jordens befolkning ska kunna utvecklas och må bra. Jordens befolkning har rätt till goda levnadsförhållanden och ett välbefinnande med möjligheter till utbildning, en skälig lön och ingen diskriminering. Korruption FN:s konvention mot korruption, 2003 FN:s konvention mot korruption handlar om att främja effektiva åtgärder för att bekämpa mutor. Med begreppet mutor avses missbruk av makt för egen vinning. Syftet med konventionen är också att främja åtgärder som stödjer internationellt samarbete för att förebygga korruption. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser, 1997 Konventionen handlar om krav på att vidta de åtgärder som är nödvändiga i lagstiftningen för att straffa att någon erbjuder, utlovar eller lämnar otillbörliga penningförmåner, vare sig direkt eller genom mellanhänder, till en utländsk offentlig tjänsteman, för dennes räkning eller för tredje mans räkning, för att han ska vidta eller underlåta att vidta en åtgärd i tjänsten för att vinna eller upprätthålla en affärsmässig fördel i internationella affärsförbindelser. Dokumentnamn 6/8
8
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Läs merLikabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Läs merIdrotten och FN s barnkonvention
Idrotten och FN s barnkonvention Idrott och FN:s barnkonvention Idrott för barn och ungdomar upp till 18 år ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter. Idrotten
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 17 september 2002 PE 316.369/9-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 9-23 Förslag till betänkande (PE 316.369) Manuel Pérez Álvarez Tillämpning på
Läs merStrategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
Läs merFINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal -
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal - MÅL Vår skola ska vara en trygg miljö för alla. Det betyder att ingen som helst diskriminering får förekomma. Exempel på
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merEn skola fri från mobbning och kränkningar
En skola fri från mobbning och kränkningar Elever har rätt till en trygg skola Det är nolltolerans mot kränkningar i förskolan och skolan. Du som jobbar i skolan har ett ansvar att se till att alla barn
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Förskolan Karlavagnen 2013 Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merVi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
Torshälla stads nämnd Datum 1 (6) Torshälla stad Torshälla Förskolor Torshällas förskolor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Inledning Alla förskolor ska arbeta aktivt och målinriktat
Läs merRiktlinjer mot trakasserier pga. kön och sexuella trakasserier Haparanda stad
Riktlinjer mot trakasserier pga. kön och sexuella trakasserier Haparanda stad Antagen av Kommunfullmäktige 2008-12-15, 70 Innehållsförteckning Arbetsgivarens ansvar att förebygga, förhindra och utreda
Läs merBortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering
Ds 2010:20 Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Lättläst sammanfattning Integrationsoch jämställdhetsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Läs merFAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:
HEJ! Vi fattar att facket kanske inte är det första du tänker på just nu. Men ganska snart kommer du att sluta gymnasiet, och då kan det vara väldigt bra att känna till att vi finns. Läs vidare så berättar
Läs merPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER
PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER AB EKERÖ BOSTÄDER Policy antagen av AB Ekerö Bostäders styrelse 2014-11-14 Inledning Denna plan ansluter till Ekerö kommuns gemensamma Plan för lika rättigheter
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567); SFS 2014:958 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om
Läs merMänniskan i EU. fri rörlighet. - om förvaltning, medborgarskap och. vt 2012 1
Människan i EU - om förvaltning, medborgarskap och fri rörlighet Anna-Sara.Lind@jur.uu.se/T6 vt 2012 1 Dagens föreläsning 1. Inledning 2. Fri rörlighet ett perspektiv över tid 3. EU:s stadga om de grundläggande
Läs merFör dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Läs merMål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018
Bilaga 1 Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018 Strategiska målområden Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! HÅLLBAR TILLVÄXT DELAKTIGHET OCH EGENMAKT
Läs merOffentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen
Offentlighetsprincipen Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Regeringskansliet Tryck: Elanders, 2015 Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Förskolan Hästen Avdelningen Hästskon Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merERICSSONS Uppförandekod
ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av
Läs merProgram för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1.-465/2015 Sida 1 (5) 2015-11-19 Handläggare Maria M Laxvik Telefon: 08-50815014 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-12-17
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merCarl Fredrik Bergström. EU-rättens grunder
Carl Fredrik Bergström EU-rättens grunder EU-rätten i lagboken? I stort sett osynlig påverkan från EU:s fördrag och direktiv föreskrifter som anpassats föreskrifter som inte anpassats (åtminstone inte
Läs merEuroparådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter
Peti Wiskemann Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter Antagen
Läs merUpprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Läs merCode of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom
Läs merBakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag
SYNTELEJE FÖRSKOLA Utskriftsversion likabehandlingsplan 20151001-20161001 Innehåll Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag Diskrimineringsgrunder Vår plan mot kränkande/diskriminerande behandling
Läs merRP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas
RP 305/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om besvärsnämnden för social trygghet och 21 i lagen om försäkringsdomstolen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merPBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 Bygglov krävs för Enligt 9 kap. 2 PB krävs det bygglov för 1.nybyggnad, 2.tillbyggnad, och 3.annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär
Läs merMOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING
Österåkers kommun Tråsättraskolan Datum: 2013-08-21 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013/2014 MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Inledning Grunden för Likabehandlingsplanen är Lagen mot förbud mot diskriminering
Läs merDin röst gör skillnad!
Din röst gör skillnad! Den 15 september är det kyrkoval. Då får du och alla andra 5,5 miljoner som är medlemmar och över 16 år bestämma vilken väg Svenska kyrkan ska gå. Socialdemokraterna ställer upp
Läs merMR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merVi är specialister på att avgifta farligt avfall
for a cleaner tomorrow Vi är specialister på att avgifta farligt avfall Nordgroup a/s Lindholmvej 3 DK-5800 Nyborg Kundservice Tel +45 8031 7100 Fax +45 8031 7300 Måndag till torsdag kl. 7-16 Fredag kl.
Läs merVÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Läs merLikabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde
Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde Bakgrund Många barn och ungdomar utsätts för diskriminering och annan kränkande behandling i skolan, detta kan självfallet aldrig accepteras. Att skolan ska
Läs mervalsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,
1 KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs mer30 % av kommunens budget är upphandlade varor och tjänster. Är det en marknad för Dig? 12 september 2016
30 % av kommunens budget är upphandlade varor och tjänster. Är det en marknad för Dig? 1 12 september 2016 Fakta om offentlig upphandling Cirka 700 miljarder kronor per år (eller är det 800?) Kommunerna
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för verksamheten inom fritidshem, förskoleklass och grundskolan
Likabehandlingsplan kränkande behandling för verksamheten inom fritidshem, förskoleklass och grundskolan Vad innebär den och vad säger lagen? Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt
Läs merTill dig som vill bli medlem i SEKO
Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss
Läs merBARNKONVENTIONEN. Vimmerby kommun
BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Barnkonvention Vimmerby kommun Vimmerby kommun 2013 I denna presentation hittar Du lite information om barnkonventionen. - Lite kort bakgrund - Lite frågeställningar som
Läs merPraktikavtal inom ramen för Europeisk mobilitet Avtal med ett svenskt företag / organisation som ställer upp som värd för en lärling från ett EU land.
Praktikavtal inom ramen för Europeisk mobilitet Avtal med ett svenskt företag / organisation som ställer upp som värd för en lärling från ett EU land. Inledning / Med tillämpning av nedan nämnda artiklar,
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
1 (6) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Njutångers skola, Fritidshem LÅ 2011-2012 Planen reviderad 20111212 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår
Läs merVi går nu in på området arbetsmiljö och ska ta ställning till programmet Min. Det finns ingen fråga som ägnats så mycket tid de senaste åren i
Förbundskamrater, Vi går nu in på området arbetsmiljö och ska ta ställning till programmet Min arbetsplats. Det finns ingen fråga som ägnats så mycket tid de senaste åren i samhällsdebatten som arbetsmiljöfrågan.
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Läs merELSÄK-FS 2006:1. Elsäkerhetsverkets föreskrifter. och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet
ELSÄK-FS Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merUF företagande, socialt entreprenörskap och välgörenhet, - hur hänger det ihop?
UF företagande, socialt entreprenörskap och välgörenhet, - hur hänger det ihop? Ingemar Holm Ivrig påhejare av UF företagande Verksamhetsledare för Centrum för Publikt Entreprenörskap Ordförande i Limhamns
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364); SFS 2009:59 Utkom från trycket den 24 februari 2009 utfärdad den 12 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Läs merEn offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Läs merVerksamhetsplan 2014
Datum 2014-01-29 Verksamhetsplan 2014 Vision Södertäljeavdelningen Visions framtidsidé Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. Visions medlemslöfte:
Läs merVägledning för tillämpning av arbetstidslagen vid en pandemi
Avdelningen för juridiska frågor Karolina Ehrenpil Anna Varg, 08-730 96 21 anna.varg@av.se Vägledning för tillämpning av arbetstidslagen vid en pandemi Sammanfattning: En pandemi bör kunna vara en sådan
Läs merSkolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?
Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det? Johan Lilly Gyberg Diskrimineringsombudsmannen (2011) do@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig
Läs merStatens räddningsverks författningssamling
Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Utkom från trycket den 1 mars 2004 Statens räddningsverks föreskrifter om explosionsfarlig miljö
Läs merBeslut från Borgerlig Framtids stämma våren 2016 Innehåll
Beslut från Borgerlig Framtids stämma våren 2016 Innehåll 1. Kultur... 2 Medborgarexamen... 2 Nationella minoriteter... 2 2. Ekonomi... 2 Statliga bidrag till religiösa föreningar... 2 Avdragsrätt för
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merS T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Läs merGör Stockholm till en freetrade-stad Motion (2015:81) av Joar Forssell (L)
Utlåtande 2016:115 RI (Dnr 106-1692/2015) Gör Stockholm till en freetrade-stad Motion (2015:81) av Joar Forssell (L) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. freetrade-stad anses
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Koltrasten 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merUtdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen
1(5) Utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN 21 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds
Läs merSOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-11-24 MÅL
SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-11-24 MÅL På Solgläntan tar vi ett gemensamt ansvar för att var och en känner sig välkommen, trygg, respekterad för den man är, och får uppleva gemenskap. LEVNADSREGLER
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; utfärdad den 23 maj 2013. SFS 2013:309 Utkom från trycket den 31 maj 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 29 kap. 3, 5 och 9 miljöbalken
Läs merHÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1492-11 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK OCH DATORTEKNIK SPECIALISATION: ELECTRONIC AND COMPUTER ENGINEERING
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM46. Rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram Arbetsmarknadsdepartementet 2014-01-16 Dokumentbeteckning KOM (2013) 857 Förslag till rådets rekommendation om
Läs merPROTOKOLL 2015-12-07. Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2015-12-07 245 Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516 Beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att avslå
Läs merYttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering
Läs mer3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBeslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Läs mer10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män
13 Jämställdhetslagen Arbetsgivaren skall varje år upprätta en plan för sitt Jämställdhetsarbete. Planen skall innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Rent vatten Naturområden Miljöförstöring Miljöbil Hållbar utveckling Växthuseffekt Global uppvärmning Energianvändning
Läs merUppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld
Regeringsbeslut II:4 2011-03-31 U2011/2232/UC Utbildningsdepartementet Ungdomsstyrelsen Box 17801 118 94 Stockholm Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet,
Läs merYttrande angående revidering av Rutin för lex Sarah. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Emma Nilsson 0413-622 61 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden v 2i q33-1 4.5 INVESTOR LN PEOPLE Yttrande angående revidering av Rutin för lex Sarah. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår
Läs merPersonlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare
Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare Kiruna kommuns vision Vår övertygelse om människors lika värde är lika djup och värdefull som vår malm Våra ambitioner är högre än våra fjäll
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lövkojans förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lövkojans förskola Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merAnsökan om drift av fristående förskola Åby ängar
SID 1/7 Ansökan avser FÖRSKOLA Uppgifter om huvudman HUVUDMAN, NAMN ORGANISATIONSFORM ORGANISATIONSNUMMER/PERSONNUMMER ADRESS POSTADRESS TELEFON (ÄVEN RIKTNUMMER) MOBILTELEFONNUMMER E-POSTADRESS ORGANISATIONSFORM
Läs merLikabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Läs merDenna uppförandekod har antagits av NGS styrelse den 16 december 2013 och ändringar kan endast godkännas av styrelsen.
NGS arbetar uteslutande med människonära tjänster, och i vårt dagliga arbete möter vår personal människor på skolor, förskolor, vårdcentraler och sjukhus, både i vardags- och krissituationer. Vi som företag
Läs merLänsstyrelsernas roll i mottagandet av ensamkommande barn. Eva Gård Länsstyrelsen Västra Götaland
Länsstyrelsernas roll i mottagandet av ensamkommande barn Eva Gård Länsstyrelsen Västra Götaland Timeline 1 januari 2011 fick länsstyrelserna uppdraget att föra dialog med landets kommuner om mottagande
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merBild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Läs merVÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor. FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Jan Andersson (PE 305.695) MOBBNING I ARBETSLIVET
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 26 juni 2001 PE 305.695/1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Jan Andersson (PE 305.695) MOBBNING I ARBETSLIVET
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012
1(6) Sörgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012 2 Vår vision Vi vill att: alla barn på Sörgården ska känna att de har samma rättigheter och möjligheter, flickor
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM40. Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster Socialdepartementet 2015-12-09 Dokumentbeteckning KOM (2015) 615 final Förslag till EUROPA
Läs merLÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning
LÄRARES YRKESETIK Förslag till innehåll och utformning Lärare utövar ett av samhällets viktigaste yrken. De ansvarar för att medborgarna tillägnar sig nödvändiga kunskaper och kompetens. Lärarprofessionen
Läs merPolicy Åmåls ridklubb
Policy Åmåls ridklubb -ÅRK välkomnar alla människor till vår förening och alla ska trivas i verksamheten. Därför måste samtlig personal och medlemmar acceptera och följa nedanstående: Föreningens syfte
Läs merFörberedelser inför EU:s dataskyddsförordning
Förberedelser inför EU:s dataskyddsförordning Vägledning till personuppgiftsansvariga Hur kan ni som hanterar personuppgifter förbereda er inför EU:s nya dataskyddsförordning? 13 frågor att besvara redan
Läs merInformationen nedan kompletterar Munksjös hållbarhetsinformation i årsredovisning 2014.
Global Reporting Initiative (GRI) Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende, nätverksbaserad organisation som har utvecklat det globalt ledande ramverket för hållbarhetsredovisning. GRI är en frivillig
Läs merInnehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Läs merRådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar
Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 225, 12/08/1998 s. 0016-0021 EUROPEISKA
Läs mer