SSAB Tunnplåt AB Metallurgi Luleå. Miljörapport 2001

Transkript

1 SSAB Tunnplåt AB Metallurgi Luleå Miljörapport 21

2 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 1(2) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL Allmänna uppgifter Gällande tillstånd (bilaga 17) Miljöledningssystem Undertecknande av miljörapporten TEXTDEL Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens organisation och beslutsansvar Lokalisering och recipientförhållanden Drift- och produktionsbeskrivning Kommentarer till kontroll av villkor Produktion och tillstånd Huvudsaklig miljöpåverkan av verksamheten Produkternas miljöpåverkan Åtgärder för att uppfylla villkoren Åtgärder i verksamheten för att minska miljöpåverkan Följande nya reningsanläggningar har installerats under året Åtgärder för att minska bullernivåerna (kontinuerliga källor) Miljöförbättringsarbete och ändrade rutiner Sammanfattning av årets drift, undersökningar och kontroller Drift, tillbud och störningar i produktionsanläggningar Kommentarer till kontrollmätningar och undersökningar Riskbedömningar Farligt avfall Recipient och övriga kontroller (bilagor 12-15) Vattenkontroll - Utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron), (bilaga 12) Bullermätningar i närliggande bostadsområden Undersökning av bottenfauna i recipienten Nedfallande stoft (bilaga 15) EMISSIONSDEKLARATION Sammanfattning av produktion, utsläpp, förbrukningar och avfallshantering Produktionsuppgifter Utsläpp till luft fördelat på anläggningar Förbrukning av gaser, energi- och bränslen Energiförbrukning och utsläpp från process- och förbränningsanläggningar Energileveranser, gas Förbrukning av råvaror och legeringar Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten Restprodukt- och avfallshantering Keramiskt avfall Förbrukning av kemikalier (bilaga 16) Förbrukning av köldmedia och medel för brandsläckning Utsläpp till vatten (bilagor 3-8) Tabell sammanfattning av utsläpp till vatten (bilagor 3, 5) Utsläpp av kyl- och processvatten Utlopp från hyttslambassäng (bilaga 4) Koksverkets biologiska reningsanläggning (bilaga 6) Reningsanläggning för recirkulerande kylvatten (VV-rening), (bilaga 7) Drift av gasreninganläggningar Dagvatten från industriområdet (bilaga 8) Bakgrundshalter i vatten Sammanfattning utsläpp till luft (bilagor 9-11) Reningsanläggningar kontroll av stoftvillkor och drift Utsläpp av metaller Svavelutsläpp, SO X -total Koldioxidutsläpp, CO Kvävedioxidutsläpp, NO X -total Utsläpp av flyktiga organiska föreningar, dioxin och polyaromater, (bilaga 11)...2

3 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 2(2) Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3:1-3:3 Bilaga 4 Bilaga 5:1-5:3 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 1 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16:1-2 Bilaga 17:1-2 Översiktskarta över industriområdet del väster Översiktskarta över industriområdet del öster Analysvärden och veckoutsläpp till vatten Utsläppspunkt Laxviken Analysvärden hyttslambassäng Analysvärden och veckoutsläpp till vatten - Utsläppspunkt kylvatten koksverket Diagram - renat vatten från biologisk reningsanläggning - koksverket Analysvärden och diagram - reningsverk stränggjutning/valsverk (VV-rening) Analysvärden - dagvatten från industriområdet Emissioner till luften från koksverket Stoftemissioner från anläggningar Förbrukning kemikalier innehållande flyktiga organiska ämnen (VOC) Analysvärden - recipient - Utlopp från Inre Hertsöfjärden Analysvärden - recipient punkter - Harrbäcksviken, Lövskär, Sandöfjärden Provtagnings- och mätpunkter för luft, vatten och recipient Immissionsmätningar av nedfallande stoft Kemikalieförbrukning samt kemikalier med ämnen på KI:s observations- och begränsningslista Koncessionsbeslut 211/98 och länsstyrelsebeslut Framsida: Huv för stoftemissionsbegränsning för kokstryckningen koksverket. Foto: SSAB:s fotoavdelning (Lars Vaksjö)

4 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 3(2) 1 Grunddel MILJÖRAPPORT 21 SSAB TUNNPLÅT AB, METALLURGI, LULEÅ 1.1 Allmänna uppgifter Anläggningsnummer: Miljörapport för år: 21 Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: SSAB Tunnplåt AB, Metallurgi Kontaktperson: Anders Bergman E-post anders.bergman@ssab.com Kommun: Luleå kommun, Norrbottens län Ort där anläggningen finns: Luleå Huvudbransch: 27-1 Övriga branschkoder: Kod för farliga ämnen: SevF14 (gasol), SevS3 (giftiga och miljöfarliga ämnen), SevK8 (brandfarliga gaser) Kod för avgifter: 27-1, Datum för tillstånd: Gällande beslut KN-beslut 211/98, Regeringsbeslut 1999/934/Na Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstolen i Umeå Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Norrbottens län Uppgifter om huvudmannen Huvudman: SSAB Tunnplåt AB Organisationsnummer: Gatuadress: Svartövägen 1 Postnummer: Ort: Luleå Telefonnummer: Gällande tillstånd (bilaga 17) Tillstånd för verksamheten erhölls av koncessionsnämnden den 29 december 1998 (KN-211/98). Beslutet överklagades till vissa delar. Slutligt beslut fattades av Regeringen den 4 november 1999 (Regeringen 199/934/Na). Gällande villkor från besluten finns i bilaga 17:1. I bilaga 17:2 finns anmälningsärenden med eventuella beslut från Länsstyrelsen. 1.3 Miljöledningssystem I bolaget pågår införande av ett miljöledningssystem enligt ISO 141. Detta system utgör en integrerad del i Metallurgis verksamhetssystem som även innefattar kvalitet, arbetsmiljö och säkerhet. En certifieringsrevision är planerad till september Undertecknande av miljörapporten

5 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 4(2) 2 Textdel 2.1 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens organisation och beslutsansvar Under året var Curt Johansson med placering i Borlänge, verkställande direktör för SSAB Tunnplåt AB. Göran Carlsson var vvd och platschef för verksamheten i Luleå. Under platschefen finns ett antal enhetschefer som har det totala ansvaret för varje avsnitt. På vissa enheter finns även chefer som är ansvariga för driften på respektive avdelning. Förutom produktionsenheterna finns serviceenheter för underhåll, IT, ekonomi och personal (E&P) samt en fristående avdelning, Specialstål, direkt underställd platschefen. Respektive enhets- eller avdelningschef ansvarar för drift, skötsel och underhåll av anläggningarna samt för miljöskyddet. Avdelningen för Miljö & Säkerhet utgör en specialistfunktion under E&P, med uppgift att vara rådgivande och handlägga i miljöärenden Lokalisering och recipientförhållanden SSAB Tunnplåt AB:s anläggningar i Luleå är belägna på Svartöns och Börstskärets industriområde (fastighetsbeteckning: Svartöstaden 13:36, 18:11 samt Svartön 18:19). För anläggningarnas placering och recipientpunkter, se karta bilaga 14. Närmast industriområdet i riktning sydväst, finns bostäder i Svartöstaden och ca 1 km norr, finns bostadsområdet Örnäset. Söder om Börstskärets industriområde finns en omfattande fritidsbebyggelse på Sandön och norr därom på ca 3 km avstånd finns Hertsöns bostadsområde. Kylvatten för verksamheten tas från Lule älv vid Svartöns småbåtshamn och från Svartösundet (till koksverket). Kyl-, dag-, och renat processvatten från området släpps ut i Inre Hertsöfjärden (dämd till -,5 m jämfört med normalvattenstånd 19) och därifrån vidare till Lule älv. Utflödet av vatten sker i två punkter till Inre Hertsöfjärden Drift- och produktionsbeskrivning Verksamheten i Luleå har som främsta uppgift att producera stålämnen (slabs) till valsningen i Borlänge. En mindre del råstål såldes i flytande form till Inexa Profil. Vid processerna erhålls biprodukter t ex bensen, svavel, tjära, hyttsten samt energirika gaser. Överskottet av gaser och biprodukter säljs till externa kunder. Verksamheten består av följande produktionsanläggningar: = Koksverk = Masugn = Stålverk med RH, Cas-ob och stränggjutning I mindre omfattning sker dessutom valsning av tunnplåt i ett kallvalsverk (Specialstål). Inom industriområdet finns även ett syrgasverk och en kalkugn som ägs och drivs av externa firmor och som levererar en stor del av sina produkter till Metallurgi. Övriga verksamheter är Inexa Profil AB (sedan i september 21 i konkurs) samt Plannja AB som tillverkar färgbelagd plåt för byggmarknaden. Bilaga 1 visar omfattningen av industriområdet. Figur: Förenklad produktionsbeskrivning, Metallurgi Råvaror Koksverk Masugn Stålverk/LD-ugn RH/Cas-ob Stränggjutning Ämnen(slabs)

6 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 5(2) Koksverk Koksverket har som uppgift att tillverka koks som används i masugnarna. Som biprodukter erhålls koksgas, koksgrus, råbensen, svavel och tjära. Vid koksningen (torrdestillation utan lufttillförsel) avdrivs flyktiga föreningar som gas, s k rågas. Gasen renas i flera steg. När koksningen är klar trycks den färdiga koksen ut med en tryckmaskin i en släckvagn. Efter tryckningen sker en ny fyllning av ugnen. Släckvagnen med glödande koks körs in i ett släcktorn där den kyls med vatten. Efter kylningen transporteras koksen vidare med band till masugnen. Den renade koksgasen används som bränsle. Masugn I masugnen framställs råjärn av järnmalmspellets med kol och koks som reduktionsmedel. Vid processen erhålls även masugnsgas och hyttslagg. Masugnen är en schaktugn, där pellets, koks och kalksten tillförs upptill och het blästerluft och kolpulver tillförs nerifrån. Blästerluften värms upp i varmapparater (cowprar) som är uppvärmda med koks- och masugnsgas. Kalksten tillsätts för att man skall få ut föroreningarna i en masugnsslagg (hyttslagg). Slagg och råjärn tappas ut i masugnens nedre del. Råjärn tappas i torpeder för transport till stålverket och slagg tappas i slaggskänkar. Masugnsslaggen tippas på hyttslaggtippen och kyls med vatten. Stålverk I stålverket behandlas det flytande råjärnet så det blir stål enligt följande flöde. Avsvavling Råjärnet hälls över i skänkar i omhällningsstation och transporteras vidare till avsvavling. Där injiceras kalciumkarbid, magnesium, soda eller kalkbaserat reagens som reagerar med svavlet i råjärnet. Den slagg som bildas flyter upp på ytan och avskiljs. Den stelnade slaggen upparbetas för återanvändning eller säljs för externt bruk. LD-konverter Genom att i LD-konvertrar sänka kolhalterna förädlas råjärnet till stål. Processen som kallas färskning sker genom att syrgas blåses mot det flytande järnets yta varvid kolet avgår som gas. En del av den gas som bildas, återvinns som bränsle. Vid rätt analys och temperatur tappas det flytande stålet och slaggen i separata skänkar. Till stålet tillsätts vid behov legeringar. Skänkmetallurgi (CAS-OB) I skänkmetallurgin justeras stålet till rätt temperatur och kvalitet genom bla tillsatser av legeringsämnen och genom en homogenisering. För att homogenisera stålet blåses argon in genom en spolsten i botten på skänken. Stålet kan värmas eller kylas genom t ex syrgasblåsning eller tillsats av aluminium och stålskrot. Vakuumbehandling (RH) Stål med extra höga krav på låga kol-, syre eller vätehalter behandlas i RH-anläggningen. Där pumpas stålet runt i en vakuumklocka. Vid det låga trycket avgår inneslutna gaser. Vid processen används ånga för att erhålla vakuum. Stränggjutning Stålet tappas via en gjutlåda in i gjutkokillen som i princip är en rektangulär tratt med ställbara sidor. Kokillen och stålet kyls med vatten. När stålsträngen lämnar gjutkokillen styrs den i en gjutbåge från vertikal- till horisontalläge När stålet stelnat kapas det i rätta längder. Produkten, slabs, lastas för transport till kund. Restproduktbehandling (Lulefrakt AB) De järn- och stålhaltiga restprodukterna bl a slagger som uppstår vid verksamheten behandlas för att återta järninnehållet. Detta utförs i en anläggning som ägs och drivs av Lulefrakt AB, placerad på Metallurgis industriområde. Restprodukterna behandlas genom magnetseparering, siktning, trumling (krossning), skärning och hejning. Specialstål (kallvalsverk) I anläggningen kallvalsas stålband till tjocklekar från 3,25 till,1 millimeter. Valsningen sker i omgångar med värmebehandling emellan. Efter valsningen kan kristallstrukturen i materialet förändras genom värmebehandling (glödgning) i klockugnar. 2.2 Kommentarer till kontroll av villkor Villkoren har kontrollerats med mätningar och uppföljningar enligt ett kontrollprogram. Alla gränsvärden har innehållits under året. I det följande beskrivs de händelser som lett till att riktvärden överskridits under 21. Riktvärden i utloppet från hyttslambassängen överskreds för fri cyanid och Zn under vintern (jan- mars) som en följd av de problem som uppstod vid starten av Masugn 3 under år 2.

7 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 6(2) Riktvärdet för suspenderade ämnen i utgående vatten från den biologiska reningsanläggningen på koksverket överskreds vid ett tillfälle under året. I enlighet med KN-villkor 21 styrdes produktionen om tillfälligt och processvattnet användes då till släckning av den producerade koksen. Vid tre filteranläggningar för rening av stoft (kolinjektionen, hörnstation och sträng 5/Casob) har riktvärdet överskridits vid mättillfället. Samtliga har åtgärdats varav en klarade riktvärdet efter ommätning. De övriga två har åtgärdats men fortfarande återstår en del justeringar innan riktvärdet säkert kan innehållas. Övriga villkor för stoftreningsanläggningar har innehållits under året. Metallurgi har anmält händelserna till tillsynsmyndigheten. I övrigt har de av Koncessionsnämnden angivna villkoren kunnat innehållas. Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget till koncessionsnämnden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärenden angett eller åtagit sig. Ytterligare kommentarer till mätningarna finns under kapitel Produktion och tillstånd Koksverk, masugn och stålverkets anläggningar gick kontinuerligt utan några längre avbrott i produktionen. Anläggningarna på Specialstål var i drift dagtid förutom viss skiftgång under vardagar. Övriga verksamheter hade kontinuerlig drift och stod endast under kortare tid för underhåll. Ytterligare information om produktion, avfall, utsläpp, förbrukning av energi och råvaror finns under kap 3. Produkt (Anläggning) Produktion 21 (kton) Tillstånd (kton/år) Koks (koksverket) 75 8 Råbensen (bensenanläggning) 6 11 Råjärn (masugn) Kolpulver (kolinjektion) Råstål (LD 1 och 2) Legerat stål (CAS-OB) Vakuumbehandlat stål (RH) Ämnen (stränggjutning 4 och 5) Kallvalsade, band (Specialstål) Huvudsaklig miljöpåverkan av verksamheten Miljöpåverkan som orsakas av verksamheten är främst kopplad till förbrukningen av reduktionsmedel i form av kol och koks. Detta orsakar främst utsläpp till luft av förbränningsavgaser (t.ex. CO 2 och svavel) och stoft. 2.5 Produkternas miljöpåverkan SSAB satsar på utveckling av höghållfasta stål. Dessa stål är starkare och tåligare, vilket bidrar till resurssnålare användning av material. Egenskaperna leder samtidigt till att stålet får en ökad livslängd. Genom att använda höghållfasta stål kan konstruktioner göras lättare utan avkall på prestanda. Härigenom kan man öka säkerheten i personbilar eller nyttolasten i transportfordon samtidigt som bränsleförbrukningen minskar. Ständiga förbättringar av stålets egenskaper tillsammans med att det kan återvinnas helt, gör att stål uppfyller grundläggande egenskaper för att passa in i ett resurssnålt och miljömedvetet samhälle. 2.6 Åtgärder för att uppfylla villkoren När anläggningarna drivs planerat och på avsett sätt erhålls stabila driftförhållanden vilket även minimerar miljöpåverkan från verksamheten. Kontroll av reningsanläggningar, övervakning av utsläpp, förebyggande underhåll och tillståndskontroller är en del av det dagliga arbetet som utförs för att säkerställa att miljövillkor uppfylls. I det digitala verksamhetssystemet, som alla medarbetare har tillgång till finns rutiner och instruktioner som stöd för det dagliga arbetet. Personal som kan påverka utsläppen direkt eller indirekt erhåller utbildning om den egna verksamhetens processer, rutiner och miljörisker. 2.7 Åtgärder i verksamheten för att minska miljöpåverkan Under året har all personal, ca 14 anställda, erhållit miljöutbildning (1 dag). Utbildningens syfte var att skapa förutsättningar för ett effektivt miljöarbete där alla anställda deltar. Även den personal på LuleFrakt AB som har permanenta arbetsuppgifter inom verksamheten har erhållit samma utbildning som vår egen personal. Dessutom har ca 12 av våra anställda erhållit fördjupad miljöutbildning under en dag.

8 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 7(2) Följande nya reningsanläggningar har installerats under året = En huv över kokstryckningen inklusive en filteranläggning (tryckemissionsbegränsningsanläggning). Detta är en av de största enskilda miljöinvesteringarna i bolagets historia. = Filteranläggning för tidigare Masugn 1 har tagits i drift tillsvidare, för att förbättra avsugningen från tappningen i Masugn 3. = En ny bassäng med oljeavskiljare för utlopp av kylvatten från koksverket (KN-villkor 22). = En ny avskiljningsbassäng för hyttslam (KN-villkor 29) Åtgärder för att minska bullernivåerna (kontinuerliga källor) = Ljudisolering av blandgaskanal mot Lulekraft (ca 1 m). = Ljuddämpare på skorsten, ITK-fläkt. = Försök med nytt material för isolering av Bischoff, (gasrening masugn) Miljöförbättringsarbete och ändrade rutiner För att minska stoftspridning från verksamheten har rutinerna för hanteringen av stålverksslaggerna ändrats. Samtidigt gjordes också vissa ombyggnationer av slaggjutningsplatserna. Rutiner för ändrats för fackling av gas och för tömning av injektionskol från transporter till bunkerfickan har ändrats för att minska bullernivåerna från dessa verksamheter. De kontinuerligt verkande stoftmätarna har medfört tidigare upptäckt av fel samt att åtgärder och reparationer kunnat planeras bättre. Ytterligare två kontinuerliga mätare för stoft har installerats under 21. Metallurgi har under året arbetat med att minska användningen av kemikalier som ger VOC- utsläpp. Kemikalieregister uppdateras löpande och finns tillgängligt på intranätet från varje arbetsplats. I bilaga 16 framgår kemikalieanvändningen under året. 2.8 Sammanfattning av årets drift, undersökningar och kontroller Drift, tillbud och störningar i produktionsanläggningar Driften på koksverket har fungerat normalt under året. Dock var produktionen något lägre än normalt beroende på bl.a. reparationsarbeten i batteriet. Reparationerna har medfört lägre energiförbrukning och sänkt temperatur i koksbatteriet. Detta har i sin tur lett till lägre utsläpp av kväveoxider, något ökade stoftutsläpp från tryckningen och släckningen av koks. Produktionen av råjärn i masugnen har fungerat mycket bra men varit något lägre än planerat. Detta beror delvis på driftstopp i stålverk. För att inte orsaka onödiga störningar i processen med medföljande miljöstörningar har råjärn gjutits som galt. Galtjärnet har återtagits till stålverket som kylskrot. Stoftutsläppen från masugnen har varit på fortsatt låg nivå. Produktionen av råstål i stålverket har varit något lägre än planerat. Detta har till viss del orsakats av mindre störningar i stränggjutningen. Högre totala utsläpp av stoft från stålverket beror främst på ökad produktionsvolym Kommentarer till kontrollmätningar och undersökningar Samtliga större punktkällor för utsläpp av stoft övervakas via kontinuerligt verkande stoftmätare. Vid några tillfällen har dessa mätare indikerat värden som varit över riktvärdet. Avvikelserna har till viss del orsakats av signalfel och vid några tillfällen var orsaken filterhaverier. De kontinuerliga mätningarna underlättar planering av underhåll av filter och kontrollen av utsläpp. De kontinuerliga mätningarna har även använts för beräkningarna av stoftutsläppen om de inte uppenbart varit fel på mätningen. Ytterligare kommentarer till mätningar i luft och vatten finns under kapitel 3. Buller kommenteras under Riskbedömningar Riskanalyser utförs enligt plan för olika delar av verksamheten. För detta finns RM-verktyg och en organisation för bedömning av olika typer av risker. RM-verktyget och planen har uppdaterats under 21. En omfattande riskanalys för hela verksamheten utfördes senast 1999.

9 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 8(2) Farligt avfall För att minska mängden farligt avfall till destruktion, avvattnas oljehaltigt vatten innan avfallet transporteras för destruktion. Farligt avfall lämnas till extern mottagare (Sakab). Ragnsells AB ombesörjer transporten till destruktion. Det farliga avfallet består huvudsakligen av slam, olja, fett och emulsioner. EWC-kod Avfallstyp kg Alkaliskt vätska Skärvätska, emulsion Oljeavskiljare Tvättränneslam / Växelådsolja, spillolja Emulsion, fett Berylliumrör 38 Summa Recipient och övriga kontroller (bilagor 12-15) Placeringen av provtagnings- och mätpunkterna för luft- och vattenrecipienter framgår av bilaga 14. Analyser på övriga vattenprover från recipienten redovisas i bilaga 13. Nedfallande stoft i kringliggande bostadsområden redovisas i diagram bilaga Vattenkontroll - Utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron), (bilaga 12) Parameter (årsmedelvärden) Enhet Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l <,37 <,3 <,33,28 Fenol µg/l <2 <3 <3 <2 Lättillgänglig cyanid, HCN mg/l e.d. e.d. e.d. e.a. Totalcyanid, CN tot mg/l e.a. e.a. <,2 <,1 Totalt org. kol, TOC mg/l 5,5 4,1 4,8 4,9 Totalfosfor, P tot mg/l,22,3,26,26 Totalkväve, N tot mg/l 1, 1,1 1, 1,2 Bly, Pb µg/l Kadmium, Cd µg/l e.d. e.d. <,1 <,4 Nickel, Ni µg/l Krom, Cr µg/l <,6 <,6 1 2 Koppar, Cu µg/l Zink, Zn µg/l Syrehalt, O 2 mg/l 7,8 9,5 8,4 8,7 Klorofyll cv mg/m 3 <6 <11 <8 75 Temperatur o C 9,4 9,5 9,5 8,4 ph ph 7,3 7,5 7,3 8,3 Konduktivitet ms/m Turbiditet (grumlighet) FNU 5,6 6,1 5,4 4, Siktdjup m 1,7 1,9 2, 2,3 e.d.= Ej detekterbart (minst 8 % av analyserna är under detektionsnivå). e.a.= ej analyserat Bullermätningar i närliggande bostadsområden Bolaget kontrollerar bullervillkoret dels genom direkta mätningar i bostadsområden och dels genom beräkningar av bidraget till den ekvivalenta ljudnivån utifrån utförda källpunktsmätningar. De mätningar av bullernivån som utförts i punkter i närmaste bostadsområdet, Svartöstaden visar att de ekvivalenta och momentana bullernivåerna ligger under det provisoriska riktvärdet (se tabell). Resultat från källpunktsmätningar indikerar att det provisoriska riktvärdet för buller i bostadsområde, riskerar att överskridas (KN-villkor 16). En åtgärdsplan har tagits fram för att säkerställa att gällande bullervillkor innehålls. Vissa åtgärder enligt denna plan har till redan genomförts. I tabellen nedan redovisas den ekvivalenta ljudnivån db(a) uppmätt mellan 22 till 6 (natt). Maximala momentana ljudnivåer inom parentes. Svartöstaden Örnäset Datum Sandgatan 8 Sandgatan 25 (skolan) Sandgatan 37 Örnäsvägen / (52) 49 (55) 47 (53) 51**/ 48 (54) * 45 (49) 43 (49) 43 (48) 48 (51) (49) 47 (54) 47 (56) 42 (48) *Kolinjektionen ej i drift och det förekom ingen fackling vid mättillfället. **Lossning av pellets.

10 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 9(2) Undersökning av bottenfauna i recipienten Undersökning av bottenfaunan i recipienten har årligen utförts under perioden 1993 till 1999 och därefter vart annat år. Den senaste undersökningen är utförd 21. Undersökningen indikerar påverkan på Inre Hertsöfjärdens bottenfauna. En förändring som kan bidra till utfallet är ökningen av mängden spillvärmevatten. De övriga recipientlokalerna visar endast små förändringar i faunan jfr. med tidigare undersökningar Nedfallande stoft (bilaga 15) Nedfallande stoft i kringliggande bostadsområden under senaste året redovisas i diagram bilaga 15. I diagram nedan redovisas utvecklingen av nedfallande stoft i bostadsområden under perioden LÖVSKATANS BOSTADSOMRÅDE g/1m2/3dygn Bragegatan 1 LÖVSKATANS BOSTADSOMRÅDE g/1m2/3dygn Föreningsgatan HERTSÖNS BOSTADSOMRÅDE g/1m2, 3dygn Midvinterstigen 4 1 Svartöstan Friskv.center g/1m2, 3 dygn

11 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 1(2) 3 Emissionsdeklaration 21 Företagskod: , SSAB Tunnplåt, Metallurgi, Luleå Mottagare Parameter Ev.Anm. Värde Enhet Typ Ev. Ursprung Metod Flöde ER El.energi MWh/år Totalt M In ER Eldningsolja, lätt 93 MWh/år Totalt Reservångpanna, masugn C In ER Eldningsolja, lätt 78 t/år Totalt Reservångpanna, masugn M In ER Gasol 1 4 MWh/år Totalt C In ER Gasol 85 t/år Totalt M In Marknad Gjutämnen t/år Totalt Stålverket,stränggjutning M Ut Anläggning Koks 75 1 t/år Totalt Rampkoks koksverket M Ut ER Koks 6 9 t/år Totalt Köpkoks M In Anläggning Koks 55 9 t/år Del Koksgrus M Ut Anläggning Koksgas 15 t/år Totalt Produktion M Ut Anläggning LD-gas 22 t/år Totalt Produktion M Ut Anläggning LD-råstål t/år Totalt LD-stålverk M Ut Anläggning Masugnsgas 4 6 t/år Totalt Produktion M Ut Marknad Råbensen 5 96 t/år Totalt Koksverk M Ut Anläggning Råjärn t/år Totalt Masugn M Ut ER Stenkol t/år Totalt M In ER Stenkol 99 8 t/år Del Koksverk M In ER Stenkol t/år Del Masugn M In Anläggning Tillförd effekt MWh/år Totalt Ångpanna, reserv, koksverk M Ut Anläggning Tillförd effekt MWh/år Totalt Ångpanna, koksverk M Ut Marknad Tjära 32 1 t/år Totalt Koksverk M Ut Marknad Toluen 95 t/år Del Råbensen C Ut Marknad Xylener 33 t/år Del Råbensen C Ut Luft As 3 kg/år Totalt C Ut Luft Bensen > kg/år Totalt Diffust E Ut Luft Cd 2 kg/år Totalt C Ut Luft CO 14 t/år Totalt C Ut Luft CO t/år Totalt C Ut Luft CO2 146 t/år Del Koksverk C Ut Luft CO t/år Del Masugn C Ut Luft CO2 98 t/år Del Stålverk C Ut Luft CO2 8 t/år Del Bränslen C Ut Luft Cr 29 kg/år Totalt C Ut Luft Cu 12 kg/år Totalt C Ut Luft DX-ETEQ,2 g/år Totalt Stålverk M Ut Luft DX-ITEQ,2 g/år Totalt Stålverk M Ut Luft F2,oorg-HF 15 t/år Totalt C Ut Luft Fenol nära kg/år Totalt E Ut Luft HCN nära kg/år Totalt E Ut Luft HFC 66 kg/år Totalt C Ut Luft Hg 3 kg/år Totalt M Ut Luft Hg 2 kg/år Del Koksverk M Ut Luft NH3 > t/år Totalt E Ut Luft Ni 48 kg/år Totalt C Ut Luft NMVOC 5,4 t/år Totalt Kemikalier C Ut Luft NOx 549 t/år Totalt M Ut Luft NOx 384 t/år Del Koksverk M Ut Luft NOx 31 t/år Del Ångpanna M Ut Luft NOx 42 t/år Del Masugn M Ut Luft NOx 46 t/år Del Stålverk M Ut Luft NOx 45 t/år Del Bränslen C Ut Luft PAH-6 PAH kg/år Del Koksverk M Ut Luft Pb 73 kg/år Totalt C Ut Luft PM1 15 t/år Totalt C Ut Luft PM1 24 t/år Del Koksverk C Ut Luft PM1 47 t/år Del Masugn C Ut Luft PM1 79 t/år Del Stålverk C Ut Luft Stoft 695 t/år Totalt M Ut Luft Stoft 435 t/år Del Koksverk M Ut Luft Stoft 98 t/år Del Masugn M Ut Luft Stoft 162 t/år Del Stålverk M Ut

12 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 11(2) Mottagare Parameter Anm. Värde Enhet Typ Ev. Ursprung Metod Flöde Luft S-tot 356 t/år Totalt M Ut Luft S-tot 198 t/år Del Koksverk M Ut Luft S-tot 72 t/år Del Masugn M Ut Luft S-tot 4 t/år Del Diffusa utsläpp masugn E Ut Luft S-tot 27 t/år Del Stålverk M Ut Luft S-tot 2 t/år Del Energi, ångpanna M Ut Luft Toluen > kg/år Totalt E Ut Luft Xylener > kg/år Totalt E Ut Luft Zn 46 kg/år Totalt C Ut Vatten As nära kg/år Totalt M Ut Vatten Bensen nära kg/år Totalt E Ut Vatten BOD7 > t/år Totalt E Ut Vatten Cd < 1 kg/år Totalt M Ut Vatten Cr nära kg/år Totalt M Ut Vatten Cu 4 kg/år Totalt M Ut Vatten Cyanider < 5 kg/år Totalt E Ut Vatten Fenol < 13 kg/år Totalt M Ut Vatten F-tot 24 t/år Totalt M Ut Vatten HCN nära kg/år Totalt M Ut Vatten Hg nära kg/år Totalt M Ut Vatten NH3 5,1 t/år Del Biologisk rening M Ut Vatten NH4-N 13 t/år Totalt M Ut Vatten Ni < 8 kg/år Totalt M Ut Vatten N-tot 42 t/år Totalt M Ut Vatten Olja-TEXALC < 8 kg/år Totalt M Ut Vatten Olja-TEXALC 69 kg/år Del Reningsverk M Ut Vatten PAH-6 PAH-21,6 kg/år Totalt Koksverk M Ut Vatten Pb 67 kg/år Totalt M Ut Vatten P-tot,3 t/år Totalt M Ut Intag koksverk & Svartöstaden M Ut Vatten QV 51 5 m3/år Totalt Vatten QV 17 3 m3/år Del Delbidrag intag koksverk C Ut Vatten TOC 1,5 t/år Del Biologisk rening M Ut Vatten Toluen nära kg/år Totalt E Ut

13 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 12(2) 3.1 Sammanfattning av produktion, utsläpp, förbrukningar och avfallshantering Produktionsuppgifter Produkt (kton) Produktion Tillstånd Rampkoks 75,1 8 Koksgrus 55,9 - Råbensen 6, 11 Tjära 32,1 - Svavel 1,29 - Koksgas 353 (milj. m 3 n) - Råjärn 2 27,4 2 3 Injektionskol 293,9 46 Masugnsslagg 379,7 - Galtjärn 132,1 - Masugnsgas (milj. m 3 n) - Briketter (Lulefrakt) 98,4 Restprodukter Avsvavling råjärn 1 981, - Råstål (LD-konvertrar) 2 18,3 2 5 Legerat stål till S45 (Cas-ob) 1 984,4 2 5 Vakuumbehandlat stål (RH-ugn) 287, 1 Råstål till Inexa Profil AB 162,5 - Ämnen, prima slabs 1 913,3 2 5 LD-gas (levererad) 155 (milj. m 3 n) - Specialstål, kallvalsade band 1, 85 Produktionen av koks, råjärn och råstål Koksproduktion (kton) Produktion av järn & stål, (kton) Råjärn Råstål Utsläpp till luft fördelat på anläggningar Variationer i emissionerna av svavel beror på att reningsanläggningen (spaltugnen) tas ur drift för besiktning vart annat år. Variationerna i NOx- emissioner mellan olika år beror till stor del på att utsläppen från uppvärmningen (undereldningen) av koksbatteriet varierar. Reparationerna och en del problem med fördelningen av värmen i batteriet har medfört försämrad värmebalans. Detta har i sin tur även lett till lägre utsläpp av kväveoxider. Utsläppen från energiproduktion ingår i de totala utsläppen redovisade i tabeller. Energianläggningar redovisas även separat. Emissionerna av stoft var något större än föregående år beroende främst på ökade utsläpp från koksverket och högre produktion av stål (+21 %). Verksamhet Stoft (ton) PM 1 (ton) NO x (ton) SO 2 (ton) S (ton) CO 2 (kton) PAH (ton) Dioxiner (g) Koksverk ,85 - Masugn Stålverk ,2 Övrigt (*bränslen) * <,4* <,2* Totalt ,85, Förbrukning av gaser, energi- och bränslen Förbrukning av gaser GWh TJ Koksgas (Mm 3 n) Masugnsgas (Mm 3 n) Koksverk Masugnar ,3 848 Stålverk Ånpannor KV ,4 Fackling ,1 353 Övrigt ,3 Summa

14 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 13(2) forts Energislag Förbrukning Energivärde Elenergi 374,6 (GWh) - Gasol 85,2 (ton) 46,4 (GJ/ton) Hetvatten (inköpt) 71,2 (TJ) Ånga (inköpt) 6,8 (TJ) Olja och drivmedel (m 3 ) (GJ/m 3 ) Olja EO1 84,2 39,7 Diesel 1666,1 37, Bensin 122,9 31, Energiförbrukning och utsläpp från process- och förbränningsanläggningar Energiförbrukning, Anläggning Bränsle* typ (milj.m 3 ) (ton) Tillförd energi (GJ) (GWh) Avgaser milj. m3 Koksbatterier (koksverk) cog Cowperanläggning (masugn) bfg cog 74, Ångpannor (koksverk) cog 26, Utsläpp, Anläggning S (ton) NOx (ton) CO (ton) CO2 (kton) Koksbatterier (koksverk) Cowperanläggning (masugn) Ångpannor (koksverk) * Värmevärde (MJ/nm 3 ) koksgas (cog): 17,77, masugnsgas (bfg): 2,97, LD-gas (ldg): 7, Energileveranser, gas Gastyp m3 ton GJ MWh Koksgas (del som blandgas med bfg och ldg) Masugnsgas (bfg) LD-gas (ldg) Förbrukning av råvaror och legeringar Råvaror (kton) Legeringar mm. (ton) Kol (kokskol) 99,8 Ferrobor 53 Kol (injektionskol) 293,9 Ferrofosfor 2 Järnmalmspellets (MPBO/KPBO)* 3 72, Ferrokisel 86 Koks (köpkoks) 6,9 Ferrokiselmangan Kalciumkarbid 8,48 Ferrokrom 622 Kalksten, masugnar 128, Ferromangan Manganslagg 11, Ferroniob 57 Bränd kalk 64,3 Ferrotitan 111 Dolomitkalk 49,2 Ferrovanadin 18 Rådolomit 13,5 Grafit 556 Kvartsit,4 Kalciumkisel 68 Skrot (inköpt)** 44,6 Kiselnitrid 39 Galtjärn (intern produktion) 136,7 Koltråd 6 Stålplåt (Specialstål) 11,8 Koppar 27 Ammoniak (Specialstål),36 Mangankväve 5 Tjärolja,6 Purosteel 29 Gjutpulver 1, Svavel 1 Täckmedel 1,5 Tapphålsmassa,368 Summa leg. ämnen 15 9 Aluminium 3,56 *Inkluderar förbrukning i stålverket (27,9 kton) **Totalt återanvänt skrot stålverk 392 kton (motsvarar 18 % råstål produktionen) Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten Typ Anläggning Omhändertagande Mängd (kton) Gasreningsslam - hyttslam Masugn Deponering 5,8 Gasreningsslam LD-slam, fint Gasreningsslam LD-slam, grovt Stålverk Deponering Återvinning 37,6 19,1 Bioslam Koksverket Åter till process,13 Glödskalsslam VV-rening Deponering 1,9

15 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 14(2) Restprodukt- och avfallshantering Nedan redovisas hantering av biprodukter, restprodukter och avfall som uppkommer i verksamheten. Mängd Internt Externt EWC Restprodukter och branchavfall (kton) Åter Lager (+) Deponi Åter kod LD-slagg* 142,2 11,3 31, Avsvavlingsslagg 85,6 69,5-12,2 28, Stålskrot (återvunnet) 78,2 78,2 - Avskilt slagg (omagnetiskt) 1,2 1, Keramiskt avfall** 4,6 3,8, Gasreningsstoft masugn 27,7 24,7 2, Gasreningsslam masugn 5,8 5, Gasreningsslam stålverk 56,7 19,1 37, Pelletsfines 96,9 96,9 - Filterstoft LD-sek 1,9 1, Filterstoft CAS-OB,2, Filterstofter övrigt 9, 9, Glödskal 7,5-7,5 15, Glödskalsslam 1,9 1, Bioslam,1, Tjärslam 4,5 4, Summa restprodukter 623,1 315,5-16,8 183,3 141,1 *En del av fallande mängd ingår i avskilt slagg. **Rest som ingår i avskilt slagg vid återvinning av stål, se även Biprodukter (kton) Mängd Åter int. Lager (+) Deponi Åter ext. EWC-kod Masugnsslagg 379,7 46,4-129,6 462,9 - Galtjärn 132,1 136,7-23, 18,3 - Koksgrus -1 78, 22,1 5,4 5,5 - Tjära 32,1 32,1 - Svavel 1,3 1,3 - Råbensen 6, 6, - Summa biprodukter (kton) 629,1 25,2-147,2 571, Övriga avfall (ton) Mängd Intern Återanv Lager Extern Behandl Deponi EWC-kod Träavfall Betongavfall Industrisopor (osorterat) ca Returpapper Farligt avfall (se 2.7.6) Summa totalt (ton) Keramiskt avfall Keramiskt eldfast material Mängd (kton) Anläggning Omhändertagande Aloxid 1,4 Stålverk Deponi Chamotte,24 Stålverk Deponi Krom-magnesit,11 Stålverk Deponi Spinell (magnesit / aloxid),9 Stålverk Deponi LD-konvertrar, kol-magnesit 1,8 Stålverk Försäljning/lager Övrigt eldfast material,1 Masugn, stålverk, mm Deponi Förbrukning av kemikalier (bilaga 16) I bilaga 16 redovisas förbrukningen av kemikalier och produkter med ämnen som finns på kemikalieinspektionens begränsningslista eller miljöfarliga ämnen på observationslistan Förbrukning av köldmedia och medel för brandsläckning Förbrukningen är beräknad som sammanlagt påfylld mängd i fasta anläggningar (ej nyinstallation). Ämne 21 (kg) 2 (kg) 1999 (kg) Halotron (brandsläckning) Köldmedia, HCFC, (R22, R124) 17, , , HFC, (134A, R44, R47C) 66 92,5 11,5

16 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 15(2) 3.2 Utsläpp till vatten (bilagor 3-8) Stora variationer i analyser på inkommande vatten påverkar beräkningen av utsläppta mängder av bl.a. Ntot, Ptot, TOC och metaller (Fe, Cu, Zn). I bakgrundsvärdena, som dras av vid beräkning av utsläpp har extremvärden exkluderats. Bakgrundsvärden används inte vid beräkningen av utsläpp från reningsverk (biologi, vv-rening, slambassäng). Förändringarna av utsläppta mängder till vatten från föregående år beror till stor del på normala årliga variationer i provtagning och analyser. Den ökade produktionen i RH-anläggningen har medfört ökade utsläpp av zink. Detektionsnivåerna underskrids ofta för ett flertal parametrar vilket ger en viss osäkerhet i beräkningen av utsläppta mängder Tabell sammanfattning av utsläpp till vatten (bilagor 3, 5) I bilagorna 3 och 5 redovisas analysresultat och beräkningar av utsläpp för Laxviken utlopp respektive koksverkets utlopp under året. Sammanfattning av utsläppen redovisas i tabell nedan. Parameter 21 (ton) Utlopp Laxviken Utlopp från koksverket 2 (ton) 1995 (ton) As, Arsenik ed e.d. e.d. e d,4 Cd, Kadmium <,1 <,1 e.d. <,1 <,2 HCN, Lättillgängliga, cyanider e.d e.d. e.d. e.d. - CN tot Totalcyanid, e.a <,9 COD* (kem. syreförbrukning) Cr, Krom <,1 <,1 e.d. <,4,4 Cu, Koppar,4,4 e.d.,5,14 Fe, Järn, 2, 2, e.d. 3,5 17 Fenol <,13 <,5 <,8 <,21 <,2 Flöde (Milj. m 3 /år) 51,5 34,2 17,3 46,9 54,3 Mn, Mangan 2,6 2,6 e.d. 2,2 3,4 NH4-N, Ammoniumkväve , Ni, Nickel <,8 <,8 e.d. <,2,2 N tot, Totalkväve, Olja (fett och kolväten) <8 <6 <2 <8 <6 PAH (PAH-24)*,6,5,1 Pb, Bly,7,7 e.d.,11,14 P tot Totalfosfor <,3 <,26 <,6 <,3,77 Suspenderade ämnen* 3,7 e.d. 3,7 2,6 8,4 TOC (totalt org. kol) TOC * 1,5-1, Zn, Zink 2, 2, e.d. 1,3 1, e.d. >8 % av analysvärdena är under detektionsnivå för metod. I bilagorna anges värdena < eller. e.a.: Ej analyserat. * Utsläppet baseras på analyser och flöde från den biologiska reningsanläggningen. Utsläppet av COD är ett beräknat värde via TOC analyser. 12 N tot ton 4 P tot (fosfor) ton NH4-N ton TOC ton Utsläpp av kyl- och processvatten Vatten (kyl-, dag- och renat processvatten) släpps ut i två punkter till recipienten Inre Hertsöfjärden. Mindre utflöden av dagvatten går ut via 4 punkter som redovisas i bilaga 8. Utsläppet från Laxviken till Inre Hertsöfjärden utgörs av renat gasreningsvatten från masugnen (hyttslambassängen)

17 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 16(2) samt kylvatten från hela verksamheten (utom koksverk). Dessutom sker avblödning från det recirkulerande kylvattensystemet (valsverksreningen) för stränggjutningen och Inexa Profils valsverk till Laxviken. Utlopp från koksverket till Inre Hertsöfjärden består av renat processvatten från biologiska reningen samt kylvatten från koksverket. Utsläppspunkter Volym (milj. m 3 ) Utlopp Laxviken 34,2 Utlopp från koksverket 17,3 Totalt 51, Utlopp från hyttslambassäng (bilaga 4) Efter sedimentering släpps vattnet från hyttslambassängen tillsammans med kylvatten ut till recipienten via utloppet från Laxviken. Efter starten av Masugn 3 (hösten 2) uppstod problem med höga halter zink och fria cyanider i utloppet från slambassängen. Detta problem kvarstod under början av 21. De undersökningar som utfördes visade att detta troligen berodde på att rent vatten togs in vid starten och att tid behövdes för att återställa balansen i vatten- och gasreningssystemen. Problemen medförde överskridanden av riktvärden i utgående vatten från hyttslambassängen under början av året (KN-villkor 29). I tabellen redovisas medelvärden för året. Analyser per månad jämfört mot villkor redovisas i bilaga 4. Parameter Enhet 21 Villkor Flöde m 3 /h 15 - Fenoler mg/l <,5,1 HCN, (Cyanid, lättillgänglig) mg/l <,2,1 ph ph 8,2 - NH4-N, ammoniumkväve mg/l 8 - Olja mg/l,2 1 Bly (Pb) mg/l,2,2 Zink (Zn) mg/l,59,5 Suspenderade ämnen mg/l < Koksverkets biologiska reningsanläggning (bilaga 6) Vattnet från biologin släpps ut med kylvatten och dagvatten till utlopp koksverk. Riktvärdet för susp. i utgående vatten från den biologiska reningsanläggningen på koksverket har överskridits vid ett tillfälle under året. Enligt KNvillkor 21 användes vattnet till släckning pga. att buffert kapaciteten inte räckte till. Länsstyrelsen informerades om denna åtgärd. Vid kortare stopp i den biologiska reningen uppsamlas processvatten i utjämningsbassäng och återförs efter drifttagning av reningsanläggningen. I tabellen redovisas medelvärden för året. Analyser per månad jämfört mot villkor redovisas i bilaga 6. Parameter Enhet 21 Villkor Drifttid % 98, Stopptid h 179 ph ph 6,9 6-8 NH 3 -tot mg/l 19 6 Fenoler mg/l <,5,1 HCN, (Cyanid, lättillgänglig) mg/l <,4,1 Suspenderade ämnen mg/l 11 2 TOC mg/l 37 7 Olja mg/l <, TOC (utlopp bio) ton COD (utlopp bio) ton Reningsanläggning för recirkulerande kylvatten (VV-rening), (bilaga 7) Vid reningen har riktvärde (månadsvärde) för olja överskridits vid ett tillfälle. Detta föranledde inte till några åtgärder i reningsanläggningen. Avblödningen släpps ut till recipient med kylvatten via laxvikenbassänger. Vid eventuella stopp i reningen kan vattnet bräddas till detta system. Nedläggningen av Inexa s valsning i september har medfört

18 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 17(2) minskad belastning på reningsanläggningen.i tabellen nedan redovisas medelvärden för året. Analysresultat och jämförelse med riktvärden redovisas i bilaga 7. Valsverksreningen Enhet 21 Villkor Drifttid % 1 - Stopptid (rening) h 1,5 - Flöde m 3 /h Temperatur - före kyltorn C 28,3 - Temperatur - efter kyltorn C 21, - ph ph 7,7 - Konduktivitet ms/m 2 - Olja mg/l,48 1 Suspenderade ämnen mg/l < 4 5 Flöde, avblödning m 3 /h Drift av gasreninganläggningar Driften av gasreningen på koksverket redovisas med anledning av KN-villkor 18 och 24. (Biologisk rening respektive gasrening). Vid stillestånd i den biologiska reningen samlas allt processvatten för senare rening. Spaltugnen var avställd för besiktning från den 2 till 22 maj. Koksverk Drifttid (%) Svavelvätetvätt 99,2 Ammoniaktvätt 97, Svavelväteavsyrare 99,2 Ammoniakavdrivare 99,2 Spaltugn 93, Reservanläggning, NH3-ugn 7, Dagvatten från industriområdet (bilaga 8) Analyser på dagvatten som inte går ut med utgående kylvatten från industriområdet redovisas i bilaga Bakgrundshalter i vatten Bakgrundshalter i tabell nedan har använts då utsläppsmängderna till vatten har beräknats. Dessa baseras på analyser av råvatten eller litteraturvärden ( normala halter) för vatten i Luleälv. Analysvärdena för bl.a. TOC, Ptot, Cu och Zn har varierat kraftigt under året i inkommande vatten. Parameter mg/l Laxviken Utlopp från koksverket Bakgrundshalt baserad på Ammoniumkväve, NH 4 -N,1,1 Litteraturvärde TOC (totalt org. kol) 3,9 4, Analyser (1-2/mån) Nitratkväve, NO 3 -N,3 - Litteraturvärde Nitritkväve, NO 2 -N, Totalkväve, Ntot,9,24 Analyser (1/ mån) Totalfosfor, Ptot,5,9 Analyser (1-2/ mån) Bly, Pb <,3 <,3 Analyser (1/2 mån) Kadmium, Cd <,5 <, Koppar, Cu <,1 <, Krom, Cr <,5 <, Mangan, Mn, Nickel, Ni <,6 <, Järn, Fe, Zink, Zn,3, Sammanfattning utsläpp till luft (bilagor 9-11) Stoftemissionerna från koksverket ökade under året, till stor del beroende på större utsläpp från tryckningen. Under året har intermittenta utsläpp från masugnen följts upp månadsvis och dessa visar på ett fåtal störningar vid tappning. Påverkan på stoftutsläppen är endast marginell. De ökade emissionerna från stålverket är en effekt av högre stålproduktion och en del kan bero på den ökade kontrollen av utsläppen med kontinuerliga mätare. Resultat från kontrollmätning redovisas i tabell nedan (KN-villkor 3 och 34). Diffusa utsläpp av stoft från slaggtippar och galtgjutning är inte inräknade i utsläppen i tabell nedan men dessa uppskattas sammanlagt till mellan 2 till 3 ton. Svaveldioxidutsläpp från koksverket samt index bedömning av emissioner från chargering, tryckning, ugnsdörrar samt fyllhålslock redovisas i bilaga 9. Stoftutsläpp redovisas även i bilaga 1. Beräkningar av VOC- utsläpp redovisas i bilaga 11.

19 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 18(2) Stoftutsläpp från punktkällor 21 (kg/ton)* Villkor 21(ton) 2 (ton) 1995 (ton) Koksverk,61* Masugn (inkl. råmaterial),44* Stålverk (inkl. serviceanläggningar),77* Totalt för hela verksamheten,319** Del av ovan 21 (kg/ton)* Villkor 21(ton) 2 (ton) 1995 (ton) Masugn, råmaterial Masugn, tappning (kontrollmätning) (,39),7 (kg/t) 76,7 (kg/t),11 (kg/t) Stålverk, råståltillvekning ( ) (,79),15 (kg/t) 154,57 (kg/t),29 (kg/t) Serviceanläggningar * Beräknat för de totala emissionerna från punktkällor och per ton produkt för resp. enhet (koks, råjärn, råstål). ** Beräknat för totala emissionerna per ton råstål (,36 kg/t, år 2) Reningsanläggningar kontroll av stoftvillkor och drift En ny reningsanläggning (textilt spärrfilter) för tryckningen av koks har installerats under 21. Drifttillgänglighet och stillestånd för reningsanläggningar redovisas i tabellerna nedan. Resultat från kontrollen av KN-villkor 9 och 35 redovisas i tabell nedan. Ett filterhaveri skedde i maj på ITK-filter för masugn. Luftflöden styrdes om till de två övriga anläggningarna under reparationen. Filter för hörnstation var avställd för reparation under sommaren. Koksverk Processanläggning Resultat från kontroll Villkor (mg/nm3) Drifttid (h) Stillestånd (h) Kolbunkerfilter Kolbunker/ blandarstation * 1 1 % - Masugnar Filter Hörnstation Råmaterialhantering M3 7,5*** Filter Kross & siktstation , Filter Råmaterial (bunkerhus) , Filter Pelletssilo , Filter Pelletstransport , Filter Pelletslossning -- --, Filter Brikettransport <, Filter Omlastning , Filter Chargering , Filter Kolinjektion ** ITK-filter tapphål, torpedo Masugn (M3) 1, IF-filter, , Bachofilter, (fd M1) -- --, Stålverk Processanläggning Resultat från kontroll Villkor (mg/nm3) Drifttid (h) Stillestånd (h) Primärrening LD1 LD-konverter Primärrening LD2 LD-konverter Filter LD-sekundärrening LD-konvertrar skorsten 1 / resp. 2,5 / 6,9 Filter Råjärnsomhällning Omhällning, Filter Avsvavling Avsvavling 5, Filter Krosstorn Råmaterial till LD 1, Filter Murningscentral Ommurningscentral, Filter Sträng5/CAS-OB Sträng5/Skänkmetallurgi 16** /96 (kontinuerlig mätning: 3) Filter Hyvling Adjustage * Filter Slittning * * Mätning ej utförd: Mätning stoppad pga. att platsen saknar betryggande skydd före mätpersonal. ** Vid kontrollmätning: Åtgärder pågår för att klara riktvärdet. *** Över riktvärde vid kontrollmätning. Efterkontroll utförd efter åtgärd! koksverk masugn stålverk Stoft ton Stoft ton

20 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 19(2) Utsläpp av metaller Minskade utsläpp av zink beror till stor del på större användning av internt skrot i stålverket. Skillnaderna för övriga metaller ligger inom normala årliga variationer för provtagning och analyser. Utsläppen av samtliga metaller beräknas från analyser av stoftet utom Hg som analyseras även i gasfas. Utsläpp (ton) Cd Cu Cr Hg Fe Mn Pb Zn V Koksverk,3,1,2 <1,18,23,69,1 Masugn (inkl. råmaterial),2,6,5 34,64,1,45,5 Stålverk (inkl. serviceanl.),1,7,22,8 51,81,49,35,24 Summa,1,12,29,3 85,89,73,46,29 Utvecklingen av utsläpp till luft för en del parametrar redovisas i diagrammen nedan. 3 Cu kg 6 Cr kg Cd kg 6 Ni kg Pb kg Zn ton Hg kg 3 Mn ton Svavelutsläpp, SO X -total Mellanårsvariationer i emissionerna av svavel beror på att spaltugnen tas ur drift för besiktning vart annat år. Utsläppen från energianläggning ingår i de totala utsläppen redovisade i tabell nedan. Resultat av kontrollen av KN-villkor 25, redovisas i bilaga 9. Riktvärdet är 6 kg/h som årsmedel för SO 2 -utsläpp från koksverket. Medelvärdet för utsläpp från koksverket av SO 2 var 51 kg/h. Verksamhet (utsläpp i ton) Redovisat som SO 2 S SO 2 SO 2 SO 2 Koksverk Masugnar Stålverk Totalt som SO2, svavel (S) 712 (356) 616 (38) 722 (362) 1 2 (52) 12 SO2 ton

21 Miljörapport 21, SSAB Tunnplåt, Metallurgi 2(2) Koldioxidutsläpp, CO2 Allt kol som släpps ut till luften är beräknat som CO2- utsläpp, en del av mängden (ca 1 %) är dock i form av CO (kolmonoxid). Förändringen från 2 till 21 beror på högre råjärnsproduktion. Verksamhet (ton) Koksverk Masugnar Stålverk Övrigt (bränslen mm.) Totalt (kton) CO2 kton Kvävedioxidutsläpp, NO X -total Skillnaderna i emissioner mellan olika år beror till stor del på att utsläppen från uppvärmningen av koksbatteriet varierar. Uppvärmningen bidrar med ca 5 % av de totala utsläppen av NOx. Utsläppen från energiproduktion (ångpannan) motsvarar 5-6 % av den totala mängden från verksamheten. Energianläggning ingår i de totala utsläppen från koksverk, redovisade i tabell nedan. Verksamhet (ton) Koksverk (inkl. ångpannor) Masugnar Stålverk Övrigt: bränslen, fordon Totalt (ton) NOx ton Utsläpp av flyktiga organiska föreningar, dioxin och polyaromater, (bilaga 11) Beräknat utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC), är baserat på förbrukningen av kemiska produkter som innehåller lösningsmedel redovisas i bilaga 11. Vid beräkningen av VOC har två produkter som används för vatten behandling inte räknats in i utsläppet. Målet (enligt villkor 11) att halvera utsläpp av VOC till år 21 har uppnåtts. Utsläppen av polyaromater (PAH-21) beräknas på mätningar utförda på emissionerna från tryckningen, släckningen och batteriskorstenen på koksverket. Utsläppen av dioxiner beräknas på mätningar utförda i LD- lanterniner och efter LD- sekundärfilter. Förändringen ligger inom normala variationer för mätningen. Utsläpp / Verksamhet enhet VOC- utsläpp ton 5,4 6,2 8,8 11* PAH- utsläpp / Koksverk ton,85 1,2 1,5,3 Dioxiner (TCDD-ekv enl. Eadon) / Stålverk g,2,3 1,4 1,5 * 1996 pga. att uppgiften för 1995 är relativt osäker. Utvecklingen av utsläpp till luft för en del parametrar redovisas i diagrammen nedan PAH kg VOC ton As kg 3 F ton

22 Översiktskarta över industriområdets västra del. Masugn, stålverk samt Plannja (grön), Uddebo (grå) och Inexa (röd) Bilaga 1

23 Bilaga 2 Översiktskarta över industriområdets östra del. Koksverk med kolhamn och LKAB (gul)

24 Analyser Laxviken 21 Bilaga 3:1 Analyser Flöde NH4-N Olja TOC Fenol Ntot CNfri Ptot Pb Cd Cu Cr Mn Fe Zn Ni Kond ph Temp Datum V m3/h mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l msm O C ,44,3 <1 <,1 13 7,4 9, ,61 <,1 2,2 2 <,1,8 14 7,4 9, ,243,2 1 <,1 17 7,5 1, ,99,2 2 4 <,1,8 2,12 2 <, <,5 16 7,2 1, ,93,2 <,1 18 7,2 1, ,35,2 1,8 <1 1 <,1, ,1 7, ,25,3 <1,1 19 7,6 9, ,65,1 7,62 <,1,2 4,15 3 <, ,6 16 7, 11, ,54,3 2 <,1 14 7, 9, ,5,2 4,3 4,84 <,1 <,2 15 7,2 9, ,55,5 <1 <,1 13 7,2 11, ,83,3 1,9 <1 1 <,1 <,2 17 7,2 8, ,49,2 1 <,1 1 <,5 2 <, <,5 11 7,2 1, ,5,2 <1,81 <,1 <,2 14 6,9 13, ,23,3 <1 <,1 17 7, 11, ,42,2 4,7 <1,54 <,1,5 15 7,4 12, ,31,2 2 <,1 3 <,5 3 <, ,8 15 7, 14, ,48,2 <,1 <,2 19 6,7 14, ,48,2 3 <,1 2 7, 15, ,78,2 <1,85 <,1, ,9 16, ,53,2 8 <,1 22 7,2 16, ,35,2 4,6 2,6 <,1,24 3,76 3, ,1 16, ,26,2 <1,72 <,1 17 7,1 19, ,3,2 <1 <,1, ,2 19, ,15,2 <1 <,1 16 6,7 22, ,21,1 4,6 <1,39 <,1,13 2 <,5 3 <, ,5 11 7, 26, <,1,2 <1 <,1 11 7,1 26, ,15,2 4,2 3,37 <,1, ,9 27, ,16,2 4 <,1 15 7,1 26, ,13,2 2,41 <,1 <,2 19 7,2 25, ,22,2 <1 <,1 1,6 3 <, ,6 25, ,19,1 5,1 <1,52 <,1, , 23, ,24,2 1 <,1 23 6,7 24, <,1,2 5,6 <1,15 <,1,9 13 7,1 24, <,1,2 <1 <,1 3 <,5 1 <, ,8 16 6,3 24, <,1,1 4,,17 <,1, ,6 23, <,1 4 <,1 13 6,6 22, ,61 2,7 4,93 <,1,5 12 6,9 22, <,1,2 5 <,1 2,9 3 <, ,5,9 16 6,8 19, ,1 <,1 7,8 4 <,1, ,8 17, <,1,1 3 <,1 16 6,6 17, ,18,1 3,33 <,1 <,2 13 6,7 16, ,18 <,1 <1 <,1 17 6,7 14, ,33 <,1 5 <1,52 <,1,12 2,2 2, , ,56 <,1 <1 <, , ,1 <, ,4 <,1,2 34 6,8 1, ,2,2 <1 <,1 2 7,1 9, ,67,1 3,8 2,85 1 <,5 2 <, ,8 19 6,8 11, ,52,3 14 6,8 13, ,5,2 3,9 <1,92 <,1, ,7 11, ,2,2 6 <,1 14 6,7 11, ,1,2 3 <,1 3 <,5 2, ,7 16 7,3 9,5 Medel <,47,19 4, <2,66 <,1,1 2 <,9 2 <, ,8 18 7, 16,

25 Beräknade utsläpp laxviken Bilaga 3:2 kg/vecka NH4-N Olja TOC Fenol Ntot CNfri Ptot Pb Cd Cu Cr Mn Fe Zn Ni Datum Vecka kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v <1 < <59 1 < < <6 2 1,4,5 <, < <1 54 < <1 < <6 2,6 1 <, < < <1 < <1 53 < <1 <6 1 <, <, <1 422 < <1 < <1 248 < <6 2 <, 1 <, , < < <1 497 < < <7 13 2,2 1 <, , <1 391 < <1 < <1 < <1 266 <9 8 2 <, 1 <, <1 < < < < <1 <8 1,1 1 <, 31 65, <1 345 < < <1 44 < <1 <8 2 <, <, , < < < <8 1,3 1 <, , < < < < <69 1 < < <6 5 1,11 1 <, , <63 1 < < < < ,4 <, <, , <1 431 < < <5 1,7 <,, ,1 Medel kg/v 217 < <1 33 ed <4 1,3 <,2,8 <, <,2 Utsläpp ton/år 11,1 <6 19 <,8 17 ed <,23,7 <,1,4 <,1 2,5 2, 2, <,8 Bakgrund mg/l,1 3,9,9,5 <,3 <,5 <1 <, <,6 * Höga bakgrundsvärden TOC (mars, maj-juli)!

26 Analyser utlopp Laxviken Bilaga 3:3 NH4-N mg/l,,4,8 1,2 1,6 2, Fenol µg/l TOC mg/l Olja mg/l,,2,4, Ptot mg/l,,1,2,3,4, Ntot mg/l,,5 1, 1, Zn µg/l Pb µg/l

27 Bilaga 4 Hyttslambassäng 21 Analyser (medelvärden) Flöde ph Fenol HCN NH-4N Susp Olja Pb Zn m3/h ph µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,2 <5 <,5 8 1,2,2,59 J 28 8,2 21 1,3 1 1,1,6 2,3 F 24 8,2 <12 2, 128 7,1,2 2,2 M 24 8,1 <5, ,2,5 1,3 A 24 8,3 <6, ,3,2,6 M 24 8,3 <4 <, ,1,2,6 J 18 8,4 <1 <, ,6,4,16 J 17 8,5 <2 <, ,3,2,1 A 6 8,2 <1 <,1 32 2,1,1,46 S ,1,7 O ,2,8 N 8 7,7 <1 <,1 2 2,1,4 D 16 7,6 <1 <,1 94 4,2,1,1 *Inget utlöde från bassäng V (~1 aug - 1 nov) 1,,8,6 1,3 2, HCN mg/l Riktv Fenol µg/l Riktv,4 4,2 2, 21 J F M A M J J A S O N D 21 J F M A M J J A S O N D 3 2 Susp mg/l Riktv 1,,8,6 Olja mg/l Riktv 1,4,2 21 J F M A M J J A S O N D, 21 J F M A M J J A S O N D 2,5 2, Zn mg/l Riktv,3 Pb mg/l Riktv 1,5,2 1,,5,1, 21 J F M A M J J A S O N D, 21 J F M A M J J A S O N D

28 Analyser utlopp koksverk 21 Bilaga 5:1 Flöde NH4-N Fenol CNfri Ntot Kond ph Temp Ptot TOC Olja As Pb Cd Cu Cr Zn Ni Datum V m3/h mg/l µg/l mg/l mg/l ms/m ph o C mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,8 3, ,2 15,8, ,7 3 <, , 14,6,15 2,9, ,39 5 <,1 86 7,3 15,, ,2 <1 <, ,1 14,2,1 2,6, ,31 8 <,1 65 7, 14,8, ,18 2 <,1 2,5 46 7,1 13,2,37 2,, ,31 5 <,1 11 6,9 14,2, ,33 3 <,1 2,7 57 6,9 15,,5 3,2, <,1 1,1 49 6,9 11,5,2 <2,3 <,5 1 <,5 4 <, ,59 3 <,1 2,3 55 7, 12,8 <,2 7,4, ,62 <1 <,1 57 7, 14,5, ,24 <1 <,1 2,5 96 6,9 13,7,2 2,9, ,18 3 <,1 43 6,9 15,, ,13 8 <,1 2,1 75 6,8 17,,2 5,9, ,18 <1 <,1 7 6,9 13,8, ,26 2 <,1 2, ,1 16,8 <,2 4,7, ,3 3 <,1 38 7,1 18,,1 <1 <,2 <,5 1 <,5 3 <, ,35 <,1 59 6,7 2,,9, ,1 1 <,1, ,1 15,2 3,8, ,4 <1 <, ,7 15,,13, ,18 6 <,1 66 7,1 19,, ,17 2 <,1 1,9 14 7,1 19, <,2 *, ,32 <1,1 2, ,7 *, ,16 <1,2 7 8,1,18, ,23 13 <, ,5 19,3, ,18 <1,1 1,8 97 7,4 21,5,1 *,1 <3 <,2 <,5 5 <,5 1 <, <,1 <1 <,1 53 7,2 25,, ,11 8 <,1, ,3 25,6,13 *, ,11 7 <,1 64 7,3 26,, ,23 2 <,1, ,2 24,6 <,2, ,24 <1 <,1 22 7,1 25,8, ,13 2 <,1, ,7 22,2,7 5,6, ,13 3 <, ,5, <,1 <1 <,1, ,3 22,6,9 5,3, ,12 2 <,1 47 7,1 23, <,1 <1,8 <,5 <1 <,5 9, <,1 <,1 37 7,2 22,6,11 4,7 <, <,1 5,1 31 6,9 22,1 <, <,1 5 <,1 1,6 2 7,5 21,2 <,2 <, <,1 3 <,1 11 7, 19,8 <, <,1 4 <, , 16,8,9 6,4 <, ,16 <1 <,1 32 7,2 16,, ,19 <1 <,1 1,1 1 7,2 16,5 <,2 5,6 <, <,1 <1 <,1 3 7,2 15, <, <,1 <1 <,1 1,2 2 7,2 12,6,8 4,4 <,1 <3 <,3 <,5 2,2 5, ,14 <1 <, ,2 1,4 <, ,32 <1 <,1 4 7,4 1,1 * 5,2 <, ,2 <1 <,1 4 7,3 15,5 <, ,22 4 2, ,9 1,6 4,2 <, ,14 2 <,1 46 7,2 14, ,14 2 <,1 2,5 96 6,8 16,,12 5,, <,1 5 <, ,1 16,1, <,1 3 <,1 76 7,2 14,,2 <1,2 <,5 <1 <,5 4,7 Medel 197,28 <3 <,1 1,8 86 7,1 17,2,12 4,5 <,15 <2 <,3 <,5 2 <,5 6 <,6 Bakgrund (mg/l) <,1,16,9 4, <2 <,3 <,5 <1 <,5 4 <,6

29 Beräknade utsläpp utlopp koksverk NH4-N Fenol CNfri Ntot Ptot TOC Olja Datum Vecka kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v kg/v < < <,2 < < ,5 < < < < <,2 < <,2 < < < <,2 < ,4 < ,7 < < ,4 < ,2 < ,4 < ,5 < * ,2 <3 644 * ,2 < ,1 < ,5 <5 771 * ,5 < ,8 < * ,1 < ,1 < ,5 < ,7 < ,6 < ,5 < ,9 <5 < < < ,4 <5 < ,4 <5 677 < ,4 <5 < ,9 < < <,5 <5 < <,5 < < <,5 <5 < <,5 < < <,5 <5 < <,5 <5 * < <,2 <2 < , < ,5 < ,5 < ,3 < ,7 <2 47 medel kg/v 46 <1, < ,2 314 <47 Utsläpp ton / år 2,4 <,5 ed. 25,6 16 <2 Bilaga 5:2

30 Bilaga 5:3 Analyser utlopp koksverk NH4-N mg/l,,4,8 1,2 1,6 2, Fenol µg/l Ntot mg/l Olja mg/l,,2,4, Ptot mg/l,,1,2,3,4,5, TOC mg/l Höga värden bakgrund ph ph 6,5 7, 7,5 8, 8, Kond ms/m

31 Bilaga 6 Vatten från koksverkets biologiska rening ph-värde Riktvärde: 6-8 Fd riktvärde : 1,,2 CN fri mg/l Riktvärde:,1 8,15 7,1 6, fåb -1 jan mar maj jul sep nov, fåb -1 jan mar maj jul sep nov NH 3 -total mg/l TOC mg/l Riktvärde: Gränsvärde medeltal per år: 125 Riktvärde: fåb -1 jan mar maj jul sep nov fåb -1 jan mar maj jul sep nov Fd riktvärde : 1,,2 Fenol mg/l Riktvärde:,1 6 Susp mg/l Riktvärde: 2,15 4,1,5 2, fåb -1 jan mar maj jul sep nov fåb -1 jan mar maj jul sep nov

32 Bilaga 7 VALSVERKSRENING Datum Vecka Flöde Avblödn Susp Olja Kond PH Temp in Temp ut m3/h m3/h mg/l mg/l ms/m ph C o C o <2,6 28 7, <2, , <2, , <2, , <2,9 23 7, , , , , <2,4 11 8, <2, , ,5 12 7, , , <2,6 15 7, <2,6 1 7, <2,2 17 7, <2, , <2, , ,5 13 7, ,9 13 8, ,5 11 8, , , ,7 16 8, ,1 29 7, , , , , ,4 32 7, Medel <3,6,48 2 7,7 28,3 21, Månadsmedelvärden redovisas i diagram nedan Avblödn m3/h Riktvärde 15 1 Susp mg/l Riktvärde Mv -1 J F M A M J J A S O N D Mv - 1 J F M A M J J A S O N D 1,75 Olja mg/l Riktvärde 4 3 Kond ms/m,5 2,25 1 Mv -1 J F M A M J J A S O N D Mv - 1 J F M A M J J A S O N D

33 Bilaga 8 Dagvatten från industriområdet 21 SVARTÖVIKEN * * * * Flöde Fenol Olja Susp PH TOC Fe Zn Pb Datum Vecka m3/h µg/l mg/l mg/l ph mg/l µg/l µg/l µg/l ,3 77 8,3 2, ,2 UDDEBOVÄGEN Flöde Fenol Olja Susp PH TOC Fe Zn Pb Datum Vecka m3/h µg/l mg/l mg/l ph mg/l µg/l µg/l µg/l , , , ,5 4, ÖSTER NJA-HAMN Flöde Fenol Olja Susp PH TOC Fe Zn Pb Datum Vecka m3/h µg/l mg/l mg/l ph mg/l µg/l µg/l µg/l ,5 1,6 64 9,5 2, VÄSTER NJA-HAMN Flöde Fenol Olja Susp PH TOC Fe Zn Pb Datum Vecka m3/h µg/l mg/l mg/l ph mg/l µg/l µg/l µg/l ,2 2,5 8,5 6, <,2 137 Anmärkningar *Höga susp halter tyder på slam vid provtagning! (stör även metall analyser)

34 Bilaga 9 Emissioner till luften från koksverket år SO 2 -emissioner kg/h Fyllning index Tidigare gränsvärde: fåb -1 Ingen insp. januari jan mar maj jul sep nov 12 Tryckning index 1 8 Riktvärde kalenderår: Ingen insp fåb -1 jan mar maj jul sep nov fåb -1 jan mar maj jul sep nov 6 Lockläckage index 12 Dörrläckage index fåb -1 jan mar maj jul sep nov fåb -1 jan mar maj jul sep nov

35 Bilaga 1 Stoftutsläpp från mätbara källor Villkor Utsläpp Anläggning mg/nm3 mg/nm3 nm3 tg kg/h kg/ton ton/år ton/år ton/år ton/år KOKSVERK 112, Batteriskorsten ca ,82, Koksuttryckning , Koksfilter 1,5 1,1, - Släcktorn ,6, Sortenbunker, filter 1 5,5 48 4,27, Ångpanna -,8 15 1,1,1 1 1 MASUGNAR, inkl råmaterial -, MASUGN 3, råjärnstillverkning,7 kg/t 1, Lanternin Ö 3, 59 8,18,5 1 1 Lanternin V ** ,76, Taköppning ** ,58, Slaggskorsten ** ,78, Industrifilter 1** 1,7 88 9,15,6 1 ITK-filter 1** 3,4 95 6,32,1 3 2 JSB-Filter 1**, ,9,4 1 Störningar, ITK-filter 2 19 Cowpereldning,9 19,1, MASUGNAR, råmaterial 47, Hörnstation , Brikettfilter 1,6 1 7,6 Omlastning 1,4 9 55,4 Chargering 1,3 7 5,2 Råmaterial , Kolinjektion , Kross o sikt 1 1,1 63 1, Pelletslossning 1 8, , Pelletssilo 1 2,7 3 7,8 Pelletstransport 1 2, 2 6,1 STÅLVERK (inkl serviceanl.), STÅLVERK, råståltillverkning,15 kg/t 2, Primär LD 1 5** ,66, Primär LD 2 5** 14 61,4, LD-sekundär, filter 1+2 1** 1, ,38, LD-sekundär, filter 3+4 1** 2, ,74, Avsvavling filter 1** 9, ,12, Råjärnsomhällning 1** 2, ,59, LD-Lanterniner ** 1, ,2, Lanterniner LD-tak ** 6, ,4, Serviceanläggningar (stålverk) 1,6, CAS-OB / Sträng 5 1 2, , Krosstorn, kalkfickor 1 1,3 19,2 1 Adjustage, Hyvling , Adjustage, Slittning , Murningscentralen, filter 1,3 19 6,1 Uppmätta stoftemissioner (ton/år)

36 Bilaga 11 Förbrukning av kemikalier som innehåller flyktiga organiska föreningar Produktnamn Ingående sammansättning (VOC) (vol-%) Använd mängd (liter) Lösningsmedel (%) Beräknad förbrukning av VOC (liter) T-Röd Etanol 8-1% Aceton 1-5% Metyletylketon 5-1% Interlac CL Xylen 1-2,5% Lacknafta 25-5% Lacknafta GTA4 Lacknafta 5-1% ACL48 rostskyddsmedel Alifatnafta 5-6% 6 International Förtunning GTA 7 Xylen 5-1% Bycoguard cleaner 1 Lacknafta 3-1% 7 Lisol 83 N-paraffinkolväten C11-C13 6-1% Interprime CPA 16 Lacknafta 25-5% Texet TG 461 rostlösare Butan 1-3% Lacknafta 1-5% Solventnafta 3-6% Isopropanol 1-5% Propan 1-3% Drewcor 45R 2-amino-2-metylpropanol 25-4% THREAD EZE (aerosol) Butan 1-25% Propan 1-25% Tordoglans fönsterputs Isopropanol 1-3% Casco kontaktlim 383 Toluen 3% Quaker state motorolja Petroleumprodukter -85% 85 Lensex allrent Isotridecanol 5-1% DrewFloc 2234 Destillat (petroleum) 2-3% Yield Aerosol Butan 2,5-1% Propan 2,5-1% Swish extra Propan 14% 1, Hexan,9% Metyletylketon 7,5% Nafteniska kolväten 21,6% Kolväten C ,9% Betongolja Alifatnafta 4-5% 5 Standardförtunning 1-metoxi-2-propanol 1-5% 9 Xylen 6-7% Etanol 5-1% Butanol 1-5% Aceton propanon-dimetylketon Tjärlösare solventnafta, lätt aromatisk Summa förbrukad mängd (liter) 6 3 Beräknad förbrukning (ton)* (bedömd medeldensitet:,9kg/l) 5,4 *Beräknat som förbrukad mängd av lösningsmedel.

37 GRÄSÖRENBRON (utlopp från inre Hertsöfjärden) Bilaga 12 NH4-N Fenol O2 CNfri Ptot Ntot Pb Cd Cu Zn Ni Cr Turb Kond PH Temp Sikt TOC Klorof cv Datum V mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l FNU ms/m ph O C m mg/l mg/l ,94 <1 <,1 2,4 51 7,8 4, ,93 2 6,1 <,1,16,97 2,3 44 7,4 4,2 3,2 < ,79 1 <,1 2,4 48 7,8 4, ,75 2 <,1 3,4 39 7,2 4, ,8 4 <,1 5,7 35 7,1 4, ,88 <1 <5 <,1,18 1,6 7,2 28 7,1 1,5 2, ,62 2 <,1 2, , ,49 2 <,1 1, , ,77 1 <5 <,1 <,2 1,2 1 <, ,5 9, ,9 7,2 < ,81 <1 <,1 31 7,1 5, ,68 <1 <,1 2, , ,71 2 <,1 2,3 29 7,1 4, ,47 <1 7,,1,6 1,3 2,7 3 6,9 5, 2,8 5,9 < ,37 <1,2 6,6 35 6,5 3, ,65 <1 <, ,3 4, ,41 2 <,1 2 <, ,6 5,9 28 7,4 6, ,36 <,1 4,9 3 7, ,2 9 <,1 4,1 43 7, ,23 <1 8,9 <,1,42,81 4,8 3 6,6 13 1, ,14 9 <,1 7,7 17 7, <,1 1 <,1 6,3 33 7, <,1 <1 <,1, , <,1 <1 9,3,3,4 11,2 21 7, <,1 <1 <, , <,1 <1 <, , <,1 <1 <,1 5,3 24 7, <,1 2 8,1 <,1,35,73 1 <, <,5 <, ,3 23 1,5 8, <,1 7 <,1 7,4 34 7, <,1 3 <, , <,1 <1 <,1 1,5 36 7, <,1 <1 8,6 <,1,39,54 5,5 51 7,1 17 1,2 5,6 9, <,1 1 <,1 4 6, <,1 <1 <,1 3,8 92 7, <,1 <1 <,1 1 <,5 <1 14,7 <,5 9,5 4 7, <,1 <,1 5,2 37 7, <,1 <1 <,1 1,3 26 7, <,1 5 8,3 <,1,16 1,1 5,9 21 7, , <,1 7 <,1 8,8 46 6, <,1 3 <,1 7, , <,1 2 <,1 5,4 24 7,1 8, ,14 <1 8,2 <,1 <,2,43 5, ,2 1,7 4, ,13 <1 <, ,2 7, ,2 <1 <,1 1 <,5 1 17,8,4 3,9 11 7,1 4, ,24 <1 <,1 3, , ,37 <1 1,2 <,1,27,87 2,5 13 7,2 1,5 4,3 1, ,77 <1 <,1 2,5 11 7,2 3, ,12 <1 1,4 16 7,2 1, ,45 2 <,1 5,7 5 6,6 1, ,48 <1 9,1 <,1 3,2 41 6,9 2,2 4,3 < , 4 <,1,23 1,1 1,9 42 7,2 3, ,2 2 <,1 1 <,5 1 43,9 1 6,8 39 7,1 3,5 Medel <,37 <2 7,8 <,1,22 1, 1 <, <,6 5,6 4 7,3 9,4 1,7 5,5 6

38 Bilaga 13 Recipientanalyser 21 SANDÖFJÄRDEN Datum Vecka ph O2 TURB Ptot Ntot Kond Färgtal TOC Temp Sikt Klorofyll mg/l FNU mg/l mg/l ms mg/l Pt mg/l O C m mg/l ,3 <1 <,2 29 1,7, ,1 12,7 2,8,12, ,4 1, ,8 8,7 1,2,6, ,7 1,2 3,5 1, ,6 2,2,9, ,7 14,3 3,4 1, ,4 9,2 1,8,5, ,5 3,9 8,4 SANDÖFJÄRDEN BOTTEN Datum Vecka ph O2 TURB Ptot Ntot Kond Färgtal TOC Temp Sikt Klorofyll mg/l FNU mg/l mg/l ms mg/l Pt mg/l O C m mg/l ,1 <1 <, ,8, ,1 12,9 1,9,4, , ,2 1,6 <1,4, ,6 3, ,1 9,3 <1,4, ,7 11, ,3 8,9 1,2,6, ,5 4 8,8 HARRBÄCKSVIKEN Datum Vecka ph O2 TURB Ptot Ntot Kond Färgtal TOC Temp Sikt Klorofyll mg/l FNU mg/l mg/l ms mg/l Pt mg/l O C m mg/l ,8 11,7 <1 <,2 3 3,4, ,1 12,6 3,4,4, ,2 1, ,1 1,9 1,5, ,8 9,2 3,5 1, ,6 9,3 1,6,7, ,7 3, ,2 1,5 1,42,8, ,1 8,5 3,5 1,7 HARRBÄCKSVIKEN BOTTEN Datum Vecka ph O2 TURB Ptot Ntot Kond Färgtal TOC Temp Sikt Klorofyll mg/l FNU mg/l mg/l ms mg/l Pt mg/l O C m mg/l ,8 11,6 <1,4 52 3, ,9 12,8 3,2, , ,1 1,7 <1,8, ,8 9, ,4 1,5,1, ,7 14, ,2 9,7 <1,5, ,4 9,2 LÖVSKÄR Datum Vecka ph O2 TURB Ptot Ntot Kond Färgtal TOC Temp Sikt Klorofyll mg/l FNU mg/l mg/l ms mg/l Pt mg/l O C m mg/l ,8 1,8 <1 <,2 51 3,5, ,6 12,4 2,8,9, ,9 1, ,3 9 <1,5, ,4 9,4 4 1, ,9 9,6 1,9,7, ,6 14,8 3,4 1, ,2 1,6 1,49,11, ,5 4,5 1,7

39 Bilaga 14