- reviderad föreskrift om stegar och arbetsbockar (AFS 1999:10) med tillhörande allmänna råd

Transkript

1 1(6) Arbetsmiljöverket SOLNA REMISSYTTRANDE Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Plåtslageriernas Riksförbund och Sveriges Byggindustrier vill härmed framföra följande synpunkter på Arbetsmiljöverkets förslag om - ändring (tillägg) av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om ställningar (AFS 1990:12) med tillhörande allmänna råd - reviderad föreskrift om stegar och arbetsbockar (AFS 1999:10) med tillhörande allmänna råd - ändring av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:4) om användning av arbetsutrustning med tillhörande allmänna råd Förslag om ändring (tillägg) av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om ställningar (AFS 1990:12) samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Förslaget innehåller ett antal ändringar. Några av dessa ändringar kommer att, om de genomförs, medföra mycket stora ekonomiska och organisatoriska konsekvenser framförallt genom de utbildningskrav som stadgas i 15. Särskild information Beträffande den nivå där förslaget föreskriver särskild information delar vi uppfattningen att sådan skall ske. Det har naturligtvis också i stor utsträckning skett tidigare att arbetsgivaren informerat om och kontrollerat att arbetstagarna har tillräcklig kompetens för att bygga dessa lägre ställningar för eget bruk. Detta anser vi då kunna beaktas genom att informationens längd kan anpassas till kunskapsnivån, dvs 2-4 timmar enligt förslaget. Enligt vår uppfattning föreligger dock inte skäl att som informatör utesluta den som inte genomgått den allmänna eller särskilda utbildning som föreslås i förslaget. Det finns i stor utsträckning egen kompetens i företagen att på ett bra sätt meddela erforderlig information. De föreslagna kraven att arbetet skall ledas av respektive att informationen endast skall kunna ges av den som genomgått allmän eller särskild utbildning i föreskriftsförslaget ställer vi oss således inte bakom. Allmän och särskild utbildning Förslaget innebär krav på formell utbildning på ett sätt som saknar jämförelse med tidigare förändringar i regelsystemen. Postadress Servicebolag Telefon E-post Box 7835, Stockholm Sveriges Byggindustrier info@bygg.org Service AB Besöksadress Organisationsnr Telefax Internet Norrlandsgatan 15 D

2 2(6) Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv föranlett av en önskan att få ner antalet fallolyckor, kanske inte minst i byggbranschen. Fallolyckor från högre till lägre plan innebär dessutom risk för svåra skador och även dödsfall. Även om olycksfallstatistiken inte är alldeles tillförlitlig vid en jämförelse mellan olika EU-länder utgår vi ifrån att Sverige vid en sådan jämförelse tillhör de bästa eller rentav kanske är allra bäst. Det är också vår erfarenhet att ytterst få olyckor är kopplade till byggande av ställning. Däremot sker ett antal olyckor vid brukandet av ställningar. Många gånger är orsaken oförsiktighet och möjligen slarv. Vi anser att detta mer är en attitydfråga än en kunskapsfråga. Mot bakgrund härav anser vi de föreslagna utbildningskraven alltför omfattande. Våra invändningar avser främst tre punkter: 1. Kunskaperna hos de arbetstagare som tidigare byggt ställning, många gånger under lång tid och på ett professionellt sätt, borde kunna tillgodoräknas vid fastställande av om man uppfyller utbildningskraven, t.ex. genom av arbetsgivaren utfärdat intyg. 2. Kraven på s.k. särskild utbildning är för stränga. Ställningsbyggnad vid arbete med t.ex. 3-vånings flerfamiljshus skall kunna ske av arbetstagare som har den allmänna utbildningen enligt förslaget. 3. Det skall inte ses som en väsentlig förändring av ställningen, och kräva s k särskild utbildning när förändring sker av bomlag, t.ex. i samband med mureriarbete på fasad. Detta bör klargöras i kommentaren till 15. Skälen för våra invändningar på ovanstående tre punkter är följande: Att man ställer höga krav på den som bygger ställningar är bra och förståeligt. Det är inte heller fel att ställa större krav på den som bygger mer komplicerade ställningar än den som bygger ställningar av enklare beskaffenhet. Att detta kan leda till stora krav gentemot de företag som är specialiserade på ställningsbyggnad och kanske verksamma med ställningsbyggande av komplicerad natur inom t.ex. processindustrin är naturligt. Samtidigt kan vi konstatera att det i normalfallet inte kan anses lika komplicerat att bygga ställning t.ex. i samband med renovering m.m. av det stora beståndet av 3-vånings flerfamiljshus som finns över hela Sverige. Förslaget som det är utformat skulle i praktiken leda till att det även för ställningsbyggnad kopplad till denna typ av projekt, skulle krävas mer än allmän utbildning. I flertalet fall skulle ställningen behöva vara drygt sju meter och på gavlarna av dessa fastigheter kanske upp mot meter. Dessa ställningar byggs fortfarande i stor utsträckning av egna träarbetare hos byggföretagen. Man bygger den systemställning som innehas av företaget och man kan detta bra. Det förekommer stora regionala och lokala skillnader över landet beträffande om man som entreprenadföretag köper upp ställningsbyggandet av en underentreprenör(ue) eller om man själv gör arbetet.

3 3(6) De entreprenadföretag som själva bygger ställningar i stället för att anlita UE för arbetet skulle, om gränsen för krav på särskild utbildning blir som föreslagen, möjligen nödgas upphöra med detta eller bli tvingade till en specialisering internt inom företaget. Av inte kostnadsskäl skulle endast ett mindre antal arbetstagare kunna erbjudas den särskilda utbildningen. Det kan kanske i många sammanhang betraktas som en fördel med en specialisering, men det är onekligen också en nackdel om förslaget leder till att ställningsbyggande blir något som helt hanteras av renodlade ställningsbyggnadsföretag framöver. Detta inte minst mot bakgrund av att arbetet är av sådan natur att belastningsskador lätt uppstår i en sådan specialiserad verksamhet. Det borde därför ur arbetsmiljösynvinkel vara av värde att undvika att förslag rent praktiskt leder till en sådan konsekvens. Det går inte heller att undvika den typen av risker genom en förändring av utbildningen på gymnasieskolans byggprogram. Även om utbildningen i ställningsbyggnad i gymnasieskolan anpassas till Arbetsmiljöverkets föreslagna utbildningskrav kommer inte detta att ha effekt förrän om ett antal år. Vi tycker också att det skulle vara naturligt att den som faktiskt arbetat med att bygga ställningar tidigare, skulle kunna få tillgodogöra sig dessa kunskaper när krav ställs på allmän eller särskild utbildning. Formerna för detta bör övervägas. Ett intyg utfärdat av arbetsgivaren borde vara tillräckligt. Under vissa omständigheter skulle möjligen alternativet till utbildning också vara en kunskapstest som visar att man redan har de kunskaper som utbildningen avser att förmedla. Vad slutligen gäller utbildningskrav vid väsentlig förändring av en ställning, har vi uppfattat förslaget som att det är en väsentlig förändring i förslagets mening att flytta ett bomlag. Eftersom detta är något som ofta sker vid t.ex. murning av fasader skulle en sådan åtgärd fortsättningsvis i många fall kunna ske endast om arbetet utförs av arbetstagare med s.k. särskild utbildning. Att tillse att egna murare har denna utbildning eller att utbilda träarbetare på samma arbetsplats utifrån detta torde inte vara aktuellt. Inte heller framstår det som praktiskt lämpligt att för varje sådan åtgärd ropa av ställningsentreprenören som kanske uppfört ställningen. Det skulle enligt vår mening för en sådan åtgärd att flytta ett bomlag kunna räcka med allmän utbildning, även om uppförandet av ställningen fordrar särskild utbildning. Som mer allmän reflektion kan man väl också möjligen fundera över den omständigheten att man utgår ifrån att arbetstagaren har full kompetens för att vara delaktig i att bygga bron, bostadshuset, industrianläggningen o.dyl. men inte kompetens för att uppföra den ställning som behövs för att kunna bygga dessa objekt.

4 4(6) Sammanfattningsvis i ovan angiven del - kraven på s.k. särskild utbildning skall inte gälla redan vid sju meters höjd på ställningen utan vid högre meterantal, - tidigare i arbetet förvärvad kunskap skall kunna tillgodoräknas. Av arbetsgivare utfärdat intyg eller kunskapsprov skall på något sätt kunna ersätta, helt eller i delar, kraven på allmän eller särskild utbildning - utrymme skall finnas för en ändamålsenlig tolkning av vad som skall förstås med väsentlig förändring enligt förslaget, gärna exemplifierad i kommentartexten. Utbildningens genomförande Enligt Arbetsmiljöverkets egen bedömning skulle cirka personer kunna omfattas av kraven på s.k. allmän utbildning. Det måste ges möjlighet att kunna meddela denna utbildning internt i företaget t.ex. genom skyddsingenjör eller genom interna utbildningar genom branschföreningar. Vi utgår ifrån att det går att säkerställa att den som meddelar utbildningen också har nödvändig kompetens. Dimensionering, beräkningar m m Förslaget innehåller också krav om att ställningar måste dimensioneras genom beräkningar. Som framgår tycks detta inte bli något problem beträffande systemställningar och kanske inte heller beträffande rör- och kopplingsställningar när Arbetsmiljöverket senare tagit fram nya typfall. Att egna beräkningar måste göras vid avvikelse från standardutförandet framstår som naturligt. Övriga ändringar i ställningsföreskriften I Bilaga 5 under rubriken Särskild information sista meningen, bör stå En lämplig längd på informationen kan vara 2-4 timmar i stället för En lämpligt längd på utbildningen. Förslag om revidering av föreskrifter om stegar och arbetsbockar (AFS 1999:10) samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Vi noterar att förslaget främst avser en precisering av gällande regler. Vi tycker detta är bra. I 1 bör dock framgå att reglerna inte gäller av Boverket reglerade tillträdesleder på tak. Dessa stegar är oftast fast monterade. På villor kan dock förekomma löst upplagda stegar som hänger i en bygel över nocken. Dessa regleras också av Boverket. Beträffande arbetsstegar förekommer inom plåtslageribranschen något man kallar liggstege. Dessa stegar förankras temporärt utmed takfallet i samband med falsningsarbeten av plåt. Detta arbetssätt är särskilt förekommande vid brantare takfall. Omfattas dessa stegar av föreskriften eller ej?

5 5(6) I kommentaren till 10 i de allmänna råden exemplifieras vad som kan förstås med kortvariga arbeten. Denna exemplifiering är kortare än exemplifieringen i tidigare föreskrift. Vi gör bedömningen att det finns kortvariga arbeten utöver här nämnda där det praktiska alternativet ändå är stege. Exempel från verkligheten. Det finns på många håll i landet lokaler där det tillräckliga utrymmet för transport av ställningen till arbetsstället inte är tillfredsställande. Många äldre fastigheter med framförallt lägenheter har utrustats med hissar där hisskorgen är minimal. Vid planeringen inför ett dylikt arbete, där ställning är den arbetsutrustning som företaget avser att välja, framkommer att risk uppstår i transportskedet av ställningen i det trånga trapputrymmet. Den anställde kan ju även falla i trappan. Den sammantagna analysen från planeringen skulle då kunna leda fram till att stege trots allt är mer lämplig som arbetsutrustning än en ställning. Vi skulle ställa oss bakom att det i kommentarerna till 10 införs att kortvarigt arbete även knyts till en viss tidsperiod. Tidsperioden skulle kunna villkoras till stegens utseende, instruktion för det aktuella arbetet och arbetets beskaffenhet. Vid kortvarigt service- och underhållsarbete i befintliga lokaler kan särskilt på el-området en stege med lejdare, plattform och räcke, vara rätt arbetsutrustning. Förslag om ändring av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:4) om användning av arbetsutrustning med tillhörande allmänna råd Reparbete Begreppet reparbete är otydligt. Plåtslagare använder lina och sele som stöd vid snöskottningsarbete. Vidare används denna metod vid kortare reparationsarbeten. Det förekommer också att plåtslagare använder hängstol eller möjligen lina och sele för att byta trasiga stuprör. Idag erbjuds plåtslageribranschen en för takarbete anpassad reputbildning om en dag. Av detta skäl bör inte föreskriften innehålla några anvisningar om utbildningens längd. Utbildningens längd är beroende av typen av arbete som skall utföras. Beträffande konsekvensbedömningen i denna del är det inte endast företag som sysslar med reparbeten som berörs av utbildningskraven. Reparbete är ju en metod och ett hjälpmedel för en yrkesarbetare att nå den punkt där arbetet skall utföras. Reparbete är inte ett arbete i sig. Det finns anledning tro att metoden reparbete kommer att öka i omfattning. Det är således inte endast specialistföretag som är berörda Väderförhållanden Texten borde kommenteras i kommentarerna för att i görligaste mån undvika tolkningstvister.

6 6(6) Övrigt Vi har vid utformningen av detta yttrande utgått ifrån att Ställningsentreprenörerna ger in eget yttrande. Åke Johnson SVERIGES BYGGINDUSTRIER Arbetsmiljöansvarig