Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1957 = Vital Statistics Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1957

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1957 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1959

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS VITAL STATISTICS 1957 CENTRAL BUREAU OF STATISTICS STOCKHOLM 1959 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 Till KONUNGEN Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 20 maj Underdånigst INGVAR OHLSSON HENRIK GESCHWIND Folke Lublin

6

7 V Innehållsförteckning Contents Text Sid. Engelsk översikt XI I. Inledning 1 II. Folkmängd och folkökning 1 III. Ingångna och upplösta äktenskap 5 IV. Födda 13 V. Döda 25 VI. Födelseöverskott 31 VII. Omflyttning 32 Texttabeller Tab. A. Befolkningsrörelsen i länsvis och i församlingsgrupper år 1957 samt under femårsperioden B. Befolkningsrörelsen i i varje stad med minst inv. år 1957 samt under femårsperioden C. Folkmängdens procentuella fördelning efter ålder samt antal kvinnor mot 1000 män vid slutet av åren 1930, 1940, 1950, 1956 och D. Ingångna och upplösta äktenskap åren E. Vigda i första giftet på 1000 ogifta i olika åldrar åren F. Giftermål efter båda makarnas kyrkobokföringsorter (församlingsgrupper) i kombination år G. Äktenskapens decimering genom skilsmässor åren H. Skilsmässor efter vigselår och antal barn år I. Födda barn och döda i första levnadsåret åren J. Födda utom äktenskap och döda i första levnadsåret länsvis åren 1956 och 1957 samt under femårsperioden K. Födelsetal i under olika månader åren 1956 och 1957 samt under femårsperioden L. Födda barn efter föräldrarnas ålder åren 1956 och M. I äktenskap levande födda barn efter äktenskapets varaktighet och moderns ålder år 1957 samt förändringarna sedan åren Text Page English summary XI I. Introduction 1 II. Number and growth of population 1 III. Marriages contracted and dissolved 5 IV. Births 13 V. Deaths 25 VI. Excess of births 31 VII. Migration 32 Tables in text Table A. Vital statistics by county and type of parish 2 B. Vital statistics for each town with at least inhabitants 4 C. Percentual classification of population by age and number of females against 1000 males 5 D. Marriages contracted and dissolved 7 E. Number of first marriages in relation to the unmarried population 8 F. Married persons by place of registration 9 G. Decimating of marriages by divorces 12 H. Divorces by year of marriage and by number of children 14 I. Births and deaths in the first year of life 16 J. Illegitimate births and deaths in the first year of life by county 17 K. Birth rate by month 18 L. Births by age of parents 19 M. Legitimate live births by duration of marriage and by age of mother 21

8 VI Tab. Sid. N. I äktenskap födda barn efter ordningsnummer, äktenskapets varaktighet och moderns ålder år O. Antalet barn och dessas ordningsnummer i år 1950 eller senare ingångna äktenskap 23 P. Dödstal i åren Q. Dödstal i under olika månader åren 1956 och 1957 samt under femårsperioden R. Dödstal i efter kön, ålder och civilstånd år S. Döda hundraåringar år T. Emigranter och immigranter åren U. Emigranter och immigranter efter länder åren V. Överförda till och från bok över obefintliga år Table Page N. Legitimate births by birth order, duration of marriage and age of mother 22 O. Number of children and their birth order in marriages contracted in 1950 or later 23 P. Death rates 25 Q. Death rate by month 26 R. Death rate by sex, age and marital status 27 S. Deceased at the age of a hundred years 29 T. Emigrants and immigrants 35 U. Emigrants and immigrants by country 36 V. Persons transferred to and from the»residence unknown» register 38 Tabeller Tab. 1. Folkmängden länsvis år Folkökningen och dess särskilda faktorer länsvis år Folkmängden och dess förändringar i varje stad med minst inv. år Folkmängden och dess förändringar i varje stad med mindre än inv. år Beräknad folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser i hela riket år Giftermål, fördelade efter makarnas förutvarande civilstånd, äktenskapets ordningsnummer, vigselmånad samt mannens kyrkobokföringsort (länsvis och i utlandet) år Giftermål, fördelade efter makarnas ålder i femårsklasser, första gifte och omgifte samt deras kyrkobokföringsort (länsvis och i utlandet) år Giftermål, fördelade efter makarnas ålder i ettårsklasser och civilstånd samt deras kyrkobokföringsort (landsbygd, städer och i utlandet) år Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser och civilstånd år Ingångna och upplösta äktenskap efter makarnas födelseår år Upplösta äktenskap efter vigselår år Äktenskapsskillnader och hemskillnader, Tables Table 1. Population by county 1 2. Growth of population and relevant factors by county 2 3. Population and vital statistics for each town with at least inhabitants 4 4. Population and vital statistics for each town with less than inhabitants Estimated population by sex, marital status and age in one- and five-year groups Marriages by previous marital status, marriage order, month and groom's place of registration (by county and abroad) Married persons by age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by place of their registration (by county and abroad) Married persons by age in one-year groups, marital status and place of their registration (rural districts, towns and abroad) Marriages by marital status and combined ages of participants in five-year groups Marriages contracted and dissolved by the year of birth of participants Marriages dissolved by the year of marriage Divorces and separations by paragraph in

9 VII Tab. Sid. länsvis efter mannens kyrkobokföringsort år Äktenskapsskillnader, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser år Äktenskapsskillnader, fördelade efter äktenskapets varaktighet och makarnas ålder år Födda barn, fördelade efter liv, legitimitet och kön länsvis år Födda barn, fördelade efter moderns ålder i femårsklasser länsvis år Födda barn, fördelade efter moderns ålder i ettårsklasser år I äktenskap födda barn, fördelade efter föräldrarnas ålder i femårsklasser år I äktenskap födda barn, fördelade efter moderns ålder och äktenskapets varaktighet år Barn födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap, fördelade efter barnets ordningsnummer, moderns ålder samt äktenskapets varaktighet år Födda barn, fördelade efter moderns födelseår och civilstånd samt barnets ordningsnummer år Barn födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap, fördelade efter barnets ordningsnummer och föräldrarnas vigselår år Födda barn, fördelade efter födelsemånad, liv, legitimitet och kön år Födda barn, fördelade efter börder, liv och kön länsvis år Barnsbörder, fördelade efter barnens antal och legitimitet samt liv och kön i olika kombinationer år Döda, fördelade efter kön och ålder i femårsklasser länsvis år Döda, fördelade efter kön och civilstånd länsvis år Döda, fördelade efter kön, ålder och dödsmånad år Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser år Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd år Döda i första och andra levnadsåren, fördelade efter kön, ålder och legitimitet år Flyttande, fördelade efter kön, civilstånd och ålder år Table Page the law and by the man's place of registration (by county) Divorces by age of participants in five-year groups Divorces by duration of marriage and by age of participants Births, whether live or still, by legitimacy, sex and county Births by age of mother in five-year groups and by county Births by age of mother in one-year groups Legitimate births by age of parents in five-year groups Legitimate births by age of mother and by duration of marriage Births in marriages contracted 1950 or later by birth order, age of mother and duration of marriage Births by the year of mother's birth and her marital status and by child's birth order Births in marriages contracted 1950 or later by child's birth order and by year of marriage Births, whether live or still, by month, sex and legitimacy Births, whether single or multiple, live or still, by sex and county Confinements, whether single or multiple, live or still, by legitimacy and sex in different combinations Deaths by sex and age in five-year groups and by county Deaths by sex, marital status and county Deaths by month, sex and age Deaths by sex, marital status and age in one- and five-year groups Deaths by year of birth, sex and marital status Deaths in the first two years of life, by sex, age and legitimacy Internal migration by sex, marital status and age 57

10 VIII Tab. Sid. 33. Antal flyttande länsvis, fördelade efter familjetyp och flyttningstyp (närflyttning och fjärrflyttning) år Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och länder år Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa) länsvis år Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser år Emigranter och immigranter, fördelade efter länder och medborgarskap år Table Page 33. Internal migration by county and by type of family and migration Emigrants and immigrants by country, sex and marital status Emigrants and immigrants by sex, marital status and country and by county Emigrants and immigrants by sex, marital status and age in one-year groups Emigrants and immigrants by country and citizenship 64

11 IX Translation of Swedish words in the tables Angränsande kommun Adjacent commune Annan kommun... Other commune Antalet Number Barn Barnafäder Barnaföderskor.... Bok över obefintliga 1 Children Fathers Confinements. The»Residence unknown» register Borgerliga äktenskap. Civil marriages Båda könen Both sexes Civilstånd Marital status Dagar Days Döda Deaths Dödfödda Stillbirths Dödfödselfrekvens... Frequence of stillbirths Dödsdag Day of death Dödstalet Death rate Dödsålder Age at death Emigranter Ensamfödda Ettårsklasser Emigrants Single births One-year groups Fader Father Familjetyp Type of family Femårsklasser.... Five-year groups Femårsperiod Five-year period Flerbörder Multiple births Flickor (Fl) Girls Flyttningstyp Type of migration Folkminskning.... Decrease of population Folkmängd Population Folkökning Increase of population Folkökningstalet... Increase rate Frånskilda Divorces Fyrlingar Quadruplets Fäder Fathers Födda Births Födelsedag Day of birth Födelseförsamling... Parish at birth Födelsetalet Birth rate Födelseår Year of birth Födelseårsfördelning.. Distribution by year of birth Födelseöverskott... Excess of births Förlust Decrease Församlingsgrupp 2.. Type of parish Första gifte First marriage Första levnadsåret.. First year of life Föräldrar Parents Gifta Married Giftermål Marriages Giftermålstalet.... Marriage rate Gossar (G) Boys Hela antalet Total number Hela riket The whole country Hemförsamling.... Parish of residence Hemskillnad Separations Hustrun Wife I äktenskap (A).... Legitimate Immigranter Immigrants Immigrationsöverskott. Excess of immigration Inflyttade In-migrants Ingångna äktenskap.. Marriages contracted Inom Europa In Europe Invånare (Inv.).... Inhabitants Kvinnor (Kv) Women Kön Sex Land Country Landsbygd (Lb)... Rural districts Landsförsamling... Rural parish Landskommun.... Rural commune Legitimitet Legitimacy Levande födda barn. Live births Levnadsåret Year of life Liv Life Län County Länder Countries Makar Husband and wife Mannen Husband Medborgarskap.... Citizenship Medelfolkmängd... Mean population Moder Mother Månader Months Män (M) Men Mödrar Mothers

12 X Ogifta Single Okänd Unknown Omflyttning Migration Omgifte Re-marriage Områdesregleringar.. Changes in administrative division Ordningsnummer... Order Personer Relativ fördelning Persons.. Relative distribution Samma kommun... Same commune Samtliga Total Skilsmässa Divorce Stad Town Stadsförsamling.... Urban parish Städer (St) Towns Summa Total Trillingar Tvillingar Triplets Twins Upplösningsår.... Year of dissolution Upplösta äktenskap.. Marriages dissolved Utflyttade Out-migrants 1 Persons leaving their parish without notification are erased from the records after 2 years; these persons are then registered as»obefintliga» (residence unknown). 2 Group A: parishes with less than 10 % of population living in built-up Utlandet Abroad Utlänningar Aliens Utom Europa.... Outside Europe Utom äktenskap (Uä). Illegitimate Varaktighet Vigselmånad Vigselar Vinst Yrke Duration Month of marriage Year of marriage Increase Occupation Ålder Age Åldersår» År Year Äktenskapets varaktighet Duration of marriage Äktenskaplig fruktsamhet Fertility of marriage Äktenskapsskillnad.. Divorce Änklingar Widowers Änkor Widows överskott Excess areas. Corresponding figures are in group P»; %, in group C: %, in group D: %, in group E: % and in group F: at least 90 %. Symboler använda i tabellerna Explanation of symbols Upprepning Intet finns att redovisa Mindre än hälften av den använda enheten Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas Uppgift kan icke förekomma Preliminär uppgift» 0 0,0 * Repetition Magnitude nil Magnitude less than half of unit employed Data not available Category not applicable Provisional or estimated figure

13 XI Summary This report deals with the vital statistics for the year On the whole its form and contents are the same as in 1956 and The reports for the years differs in many respects from that for the year The changes depend chiefly on the effort to make the Swedish population statistics more comparable with those of other countries. Hereby have as far as possible the principles been followed, which have been given in»principles for a Vital Statistics System», issued by the United Nations. Sweden's population statistics are based on the parish registers compiled in every parish in the country. The data published in this report on marriages, births, deaths, etc., concern the population thus registered. From the beginning of 1950 the statistics on births, marriages and deaths are based on the notices sent in by the clergy to the province registration offices and then forwarded currently to the Central Bureau of Statistics. Also the migration statistics are based on notices used in the civil registration. The distribution by county, rural districts or towns refers to the parish of residence, with the exception of Tables 6 and in which married and divorced women are classed according to the husband's place of residence. Sweden's total population at the end of 1957 was , this shows an increase of 7,05 per mille on the of the preceding year. The proportion of females to males has, in the main, been levelled during recent years; in 1957 the figures were females to males. The number of marriages during 1957 was , equivalent to a marriage rate of 7,13 per thousand of the mean population. Both the absolute and relative marriage rates have shown a considerable rise from the twenties up to 1944, particularly marked in the towns. Since then there mostly has been a slight decrease. The number of divorces has shown a marked, continuous rise since the twenties. In 1957 the figure was equivalent to 5,09 per thousand married women. The total number of births during 1957 was , of which were live births and stillbirths. It should be noted that, according to present regulations in Sweden, any child that breathes after birth is included in the live birth. To be registered statistically a stillborn child must measure at least 35 cm. The birth rate rose from only 13,68 per mille in 1934 to 20,58 per mille in 1944; since 1944 it has shown a tendency to decrease. In 1957 it was 14,55 per mille, lower in rural districts than in towns. The so-called net reproduction rate for 1957 has been estimated on the basis of mortality during as The number of deaths in 1957 was , or 9,93 per thousand of the mean population. As has been usual in recen! years, mortality was lower in towns thar in rural districts, a fact which is largely due to the more favourable age distribution in the towns. Infant mortality, or deaths occurring within the first year of life, reached its lowest figure in 1957, 17,8 per thousand live births during the year. Emigrants during 1957 numbered and immigrants It should be noted that, in Sweden, persons who report to their registrar for registration as immigrants or intended emigrants are recorded as such. Therefore the figures can give no accurate estimate of the total number of persons who in fact entered or left the country during the year. In 1957, aliens were granted Swedish citizenship by naturalization. After a certain interval persons leaving their parish without reporting their departure are erased from the register; these persons are then registered as

14 XII»obefintliga» (residence unknown). The total number of persons, who for different reasons were transferred to this register in 1957, was Re-registrations of persons previously erased from the register numbered 928.

15 1 I. Inledning Denna berättelse är i allt väsentligt av samma omfattning som motsvarande berättelser för åren 1956 och Tabellerna rörande inrikes omflyttning, som är grundade på stickprov, har dock omlagts. Sålunda har uppgifterna om flyttningar mellan de olika länen (tab. 33 i 1956 års berättelse) utelämnats men finns i manuskript. Orsaken härtill är att antalet flyttningar mellan vissa län under ett enda år är för litet för att man skall kunna draga några säkra slutsatser av en urvalsundersökning, men senare kan talen tänkas komma till användning vid studium av flyttningar under en längre period, exempelvis en femårsperiod. Förutvarande tab. 34 (nu tab. 33) har omlagts och innehåller uppgifter om de flyttandes fördelning på familjetyp och flyttningstyp icke endast i kombination med inflyttningslän utan även med utflyttningslän. Ett par nya tabeller har inlagts i texten. Berättelsen för år 1955 skilde sig däremot i flera väsentliga avseenden från motsvarande berättelser för år 1954 och tidigare år. För de viktigaste omläggningarna redogöres i inledningskapitlet till 1955 års berättelse. Utöver i berättelsen publicerade tabeller har vid bearbetningen framställts vissa manuskripttabeller, som finns tillgängliga i statistiska centralbyrån. Det kan nämnas att även i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden finns tabeller rörande folkmängden och dess förändringar. I den sist utkomna årgången (1958) publiceras bl. a. för första gången (i tab. 4) uppgifter om antalet giftermål, levande födda och döda samt folkökning inom varje kommun. Dessa uppgifter, som avser år 1958, är visserligen (utom beträffande folkökning) preliminära, men avvikelserna från de definitiva talen torde i allmänhet icke vara så stora. Vidare meddelas likaså för första gången (i tab. 3) preliminära uppgifter om befolkningens åldersfördelning i ett- och femårsklasser vid slutet av år II. Folkmängd och folkökning Rikets folkmängd uppgick vid 1957 års slut till personer mot vid början av året. Befolkningstillväxten utgjorde sålunda eller 7,05 % 0 av folkmängden vid årets början. Folkmängden länsvis vid redogörelseårets början och slut framlägges i tab. 1, medan den under året uppkomna folkökningen (»1/ / ) och dess uppdelning i olika faktorer, d. v. s. förändringar i befolkningstalet som uppkommit genom födelser, dödsfall och olika slag av flyttningsrörelser, redovisas i tab. 2. Relativa tal för befolkningsrörelsens faktorer länsvis finnes i tab. A. De i tab. 1 meddelade folkmängdssiffrorna avser den i riket kyrkobokförda befolkningen utom för Stockholm, där den mantalsskrivna folkmängden redovisas, framskriven till årets slut. Folkmängdssiffrorna har redan tidigare publicerats i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1956 resp (tab. 2). Likaledes

16 2 Tab. A. Befolkningsrörelsen i 1 länsvis och i församlingsgrupper år 1957 samt under femårsperioden Vital statistics by county and type of parish 1 Samtliga tal är räknade på av medelfolkmangden. 2 Fr. o. m sker redovisning efter mannens kyrkobokföringsort i stället för såsom tidigare efter kvinnans. I talet för hela riket ingår fall, där mannen ej är kyrkobok. förd i Sverige. 3 Avser levande födda. 'Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret. I talen ingår även vinst eller förlust genom områdesregleringar vid årens början. 'Avser huvudgrupper av församlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek. Grupp A omfattar församlingar med mindre än 10 % av befolkningen bosatt i tätorter år Motsvarande tal utgör i grupp B %, i grupp C % i grupp D %, i grupp E % och i grupp F minst 90 % (se vidare 1950 års folkräkning, del III, sid. 2 ). Då denna indelning trädde i kraft vid 1952 års början har här talen för perioden ersatts med tal för perioden ,- folkökningstalet avser tiden 1 januari december Det höga talet beror delvis på folkökning genom överflyttning av vissa församlingar från landsbygd till städer.

17 har de i tab. 2 anförda siffrorna för emigranter och immigranter samt för överförda till och från boken över obefintliga tidigare meddelats i folkmängdsberättelsen för år 1957 (tab. 3). Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider utjämnats, såsom framgår av uppgifterna i de två närmast följande tablåerna, som hänför sig till slutet av nedanstående år: 3 Landsbygden uppvisar ett allt mer framträdande överskott av män, medan städerna sedan gammalt har ett kvinnoöverskott, som dock kraftigt minskat. Detta framgår av följande uppgifter om antalet kvinnor mot män vid slutet av olika år: Även det relativt stora överskottet av kvinnor i de större städerna har under senare år visat sjunkande tendens. Vid 1957 års slut förelåg övertalighet av män i 22 städer. I följande tablå har gjorts en beräkning av medelfolkmängden, fördelad på män och kvinnor inom grupper av församlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek. Därvid har följts den indelningsgrund, som utarbetats vid 1950 års folkräkning och som framgår av not 5 till tab. A. Av tablån framgår bland annat att kvinnornas undertalighet är störst i de landsförsamlingar, där tätortsbefolkningen är förhållandevis minst, och sedan avtar med stigande tätortsbefolkningsandel. I städerna är tendensen likartad, ehuru talen visar vissa avvikelser, vilket får ses mot bakgrunden av de låga absoluta talen i vissa grupper. Folkmängdens förändringar inom de olika tätortsgrupperna av församlingar framgår av tab. A. I tab. 3 redogöres för folkmängden och dess förändringar inom varje stad med minst inv., varvid redovisningen av vigda, födda och döda efter olika fördelningsgrunder i stort sett är lika utförlig som i länstabellerna. Tab. 4 innehåller i mer sammandragen form motsvarande uppgifter för övriga städer. Relativa tal för alla städer med minst inv. finnes i tab. B. Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut, som redovisas i tab. 5, är grundad på framskrivning. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning på vissa åldersgrupper vid slutet av år 1957 i jämförelse med närmast föregående år samt år 1950 fram-

18 4 Tab. B. Befolkningsrörelsen i 1 i varje stad med minst inv. år 1957 samt under femårsperioden Vital statistics for each town with at least inhabitants 1 Samtliga tal är räknade på at medelfolkmängden. s Tabellen omfattar städer med min»t invånare vid 1957 ftrs siat, upptagna i storleksordning efter folkmängden vid denna tidpunkt. s Fr. o. m. år 1955 sker redovisning efter mannens kyrkobokföringsort i stället för såsom tidigare efter kvinnans. 4 Avser levande födda. 6 Frän den 31 december föregående &r till den 31 december redogörelseåret. I talen ingår även vinst eller förlnst genom områdesregleringar vid åreus början.

19 Tab. C. Folkmängdens procentuella fördelning efter ålder samt antal kvinnor mot 1000 män vid slutet av åren 1930, 1940, 1950, 1956 och 1957 Percentual classification of population by age and number of females against 1000 males 5 går av följande tablå, där gränserna valts vid åldrarna för skolpliktens början och barnbidragens upphörande samt vid inträdet i folkpensionsåldern. Beträffande könsproportionens variation inom olika åldersgrupper hänvisas till tab. C. III. Ingångna och upplösta äktenskap Allmän översikt. Uppgifter om ingångna och upplösta äktenskap finns i tab I tab. 10 redovisas både de ingångna och de upplösta äktenskapen efter makarnas födelseår, och i tab. 11 grupperas de upplösta efter vigselar. De övriga tabellerna innehåller ytterligare uppgifter om giftermål (tab. 6 9) och skilsmässor (tab ). Hela antalet under året ingångna äktenskap var , och antalet genom döden eller skilsmässa upplösta äktenskap var , varför antalet gifta personer av vartdera könet, om man icke

20 6 tager hänsyn till utrikes omflyttning, ökat med Mot ingångna äktenskap svarar 742 upplösta. Dessa uppgifter framgår av tab. D, som även innehåller fördelning efter makarnas födelseår samt tal för tidigare år. Giftermål. Av de giftermålen år 1957, motsvarande 7,13 på varje tusental av medelfolkmängden, ingicks 3 19'1 eller 6,08 % inför borgerlig myndighet mot (ö,33 %) år I tab. E redovisas de speciella giftermålstal för vartdera könet som erhålles, om årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor angives i relation till motsvarande medelfolkmängd av ogifta personer i olika åldrar. Den under senare år för svenska förhållanden jämförelsevis höga giftermålsfrekvensen har lett till att de gifta personernas andel av befolkningen avsevärt ökat. Det procentuella antalet gifta kvinnor i förhållande till hela beståndet avkvinnor i de vanligare giftermålsåldrarna utgjorde vid slutet av år 1957 och några av de föregående åren: för var och en av de större städerna i tab. B. Giftermålen har hänförts till mannens kyrkobokföringsort vid vigseln. Av tab. A framgår bl. a. att antalet giftermål på av medelfolkmängden på landsbygden regelbundet stiger med ökande tätortsbefolkning. I städerna är tendensen i stort sett densamma. En kombination av kontrahenternas kyrkobokföringsorter återfinns i tab. F. Av denna framgår bl. a. att antalet på landsbygden bosatta kvinnor, som ingår äktenskap med män i städerna (3 352), är lägre än antalet män på landsbygden, som gifter sig med kvinnor hemmahörande i städerna (4 294), samt att det är betydligt vanligare att män från församlingar med obetydlig tätortsbefolkning gifter sig med kvinnor från mera tätbebyggda församlingar än att det motsatta förhållandet förekommer. Giftermålens fördelning per 100 äktenskap efter kontrahenternas förutvarande civilstånd framgår av nedanstående tablå, där även tal för år 195G angives: Av tablån framgår, att antalet gifta kvinnor relativt taget ökat betydligt sedan år 1930, särskilt inom de yngsta åldersgrupperna. Sålunda har t. ex. de gifta kvinnornas andel av åldersgruppen år betydligt mer än fördubblats inom tidsperioden i fråga. Hur antalet giftermål fördelar sig på de olika länen, ävensom på landsbygd och städer, framgår av tab. 6. Motsvarande relativtal återfinnes i tab. A och För en karakteristik av de vigdas åldersfördelning under några senare år lämnas i följande tablå uppgifter om dels aritmetiska mediet, dels kvartil- och mediantalen:

21 Tab. D. Ingångna och upplösta äktenskap åren Marriages contracted and dissolved 7

22 8 Tab. E. Vigda i första giftet på 1000 ogifta i olika åldrar åren Number of first marriages in relation to the unmarried population 1 Hela antalet vigda män i första giftet pä ogifta mäu i åldern år resp. hela antalet vigda kvinnor i första giftet på 1000 ogifta kvinnor i åldern år. Såsom framgår av tab. 7 och 8, hade sammanlagt 577 i utlandet bosatta män ingått äktenskap med i Sverige kyrkobokförda kvinnor. År 1956 var siffran 5(55. Hemmahörande i Norge var 81, i Danmark 74, i Finland 50, i Tyskland 61 samt i Europa i övrigt 206 män, medan i 65 fall mannen hade hemvist i Förenta Staterna och i 34 fall i andra utomeuropeiska länder. Utlänningarnas andel av redogörelseårets giftermålsfrekvens framgår av följande sammanställning under jämförelse med åren 1950 och 1956: Det torde i detta sammanhang beaktas att bland de redovisade giftermålen icke ingår sådana, där endast mannen

23 9 Tab. F. Giftermål efter båda makarnas kyrkobokföringsorter (församlingsgrupper) i kombination år 1957 Married persons by place of registration 1 Se not 5 till tab. A.

24 10 men ej kvinnan var kyrkobokförd i Sverige. Däremot ingår, såsom förut nämnts, de fall, där det motsatta förhållandet förekom. Giftermålens fördelning på olika månader redovisas i tab. 6. Giftermålstalen för olika månader på personer av medelfolkmängden framgår av följande tal, som beräknats med hänsynstagande till månadernas olika längd: Äktenskap upplösta genom döden. Under år 1957 upplöstes äktenskap genom mannens död och genom hustruns. Uppgifter om genom döden upplösta äktenskap finnes i tab. D, där för jämförelses skull även genom skilsmässa upplösta äktenskap medtagits. Vad som främst faller i ögonen är skilsmässornas ökning både absolut taget och i förhållande till samtliga upplösta äktenskap. Äktenskap upplösta genom mannens död har ökat något i antal, men deras relativa andel har minskat och utgör numera obetydligt mindre än hälften av alla upplösta äktenskap. Däremot har antalet genom hustruns död upplösta äktenskap även absolut taget minskat. Följande tablå innehåller vissa uppgifter om makarnas ålder m. m. Talen i de tre översta raderna utgöres av medianer, medan talen i de nedersta raderna erhållits genom subtraktion av vissa av dessa medianer. Även här har för jämförelses skull skilsmässor medtagits. Dylika jämförelser försvåras vissa år av att påsken, som är en vanlig vigseltid, kan infalla under antingen mars eller april månad. Av de i tablån redovisade åren var det emellertid endast år 1951, som kännetecknades av att påsken helt inföll i mars, varjämte år 1956 långfredagen och påskaftonen inföll i nämnda månad. Vidare kan pingsten, då även många vigslar sker, infalla antingen i maj eller juni; det sistnämnda var förhållandet åren 1957 och 1951, varjämte år 1952 pingstdagen och annandag pingst inföll under juni. 1 Mannens medianålder vid upplösningen minskad med hustruns. Hemskillnader. Skilsmässostatistiken omfattar statistik rörande hemskillnader och äktenskapsskillnader. I båda fallen utgöres materialet av de anmälningar, som domstolarna insänder till det inom statistiska centralbyrån förda s. k. äktenskapsregistret. Uppgifter om antalet hemskillnader länsvis finns i tab. 12. Hela antalet år 1957 utgjorde 9 048, vilket innebär att 0,5 % av hela antalet gifta personer (medelfolkmängden) fick hemskillnad under året. Även om de flesta hemskillnader senare följes av äktenskapsskillnad, före-

25 11 kommer det ofta att efter hemskillnadsårets utgång skilsmässomålen icke fullföljes eller att samlevnaden dessförinnan återtagits eller att någon av makarna avlidit. Detta medför att hemskillnaderna alltid brukar vara flera än äktenskapsskillnaderna trots att en del av äktenskapsskillnaderna sker utan föregående hemskillnad. Det är nämligen endast äktenskapsskillnad enligt 3 i 11 kap. av giftermålsbalken, som måste föregås av hemskillnad jämte särlevnad i minst ett år, medan däremot vid utslag enligt andra lagrum hemskillnad i regel icke föreligger, såsom framgår av följande sammanställning: 1 3: hemskillnad jämte särlevnad ett år. 4: särlevnad sedan minst tre år på grund av söndring. 8: äktenskapsbrott. 12: dryckenskap. 2 Inr. återgång av äktenskap. 3 av samtliga äktenskapsskillnader enligt resp. lagrum. De flesta av de fall där, trots att hemskillnad förelegat, äktenskapsskillnad skett enligt annat lagrum än 3 är sådana, där på grund av äktenskapsbrott ( 8) skilsmässan snabbare kunnat komma till stånd. Sammanlagt är det 84 % av äktenskapsskillnaderna som föregåtts av hemskillnad. Däremot finns icke några säkra uppgifter om hur stor del av hemskillnaderna, som följs av äktenskapsskillnad, men en ungefärlig uppfattning får man av följande tablå, där antalet hemskillnader under vissa år jämföres med närmast följande år förekommande äktenskapsskillnader enligt 11 kap. 3 i giftermålsbalken (hemskillnad jämte särlevnad ett år). 1 Under vidstående år.! Under året närmast efter vidstående år enligt 11 kap. 3 i giftermålsbalken. Äktenskapsskillnader. Antalet äktenskapsskillnader, d. v. s. vad som i dagligt tal kallas skilsmässor, uppgick under år 1957 till (8 608 år 1956), motsvarande 5,09 på gifta kvinnor av medelfolkmängden (5,00 år 1956). Uppgifter om skilsmässor efter olika fördelningsgrunder meddelas i tab Äktenskapens varaktighet var i medeltal (medianen) 9,82 år. Nedre och övre kvartilerna utgjorde 5,40 resp. 16,00 år. I vilken utsträckning ingångna äktenskap upplöses genom skilsmässa under vigselåret och de närmast följande kalenderåren, belyses av tab. G, som avser äktenskap ingångna åren Bland de äktenskap, som ingicks år 1941, hade efter 16 år skilsmässa skett i något mer än en tiondel av fallen. Av följande tablå framgår i hur många fall endera eller båda makarna tidigare varit skild:

26 12 Tab. G. Äktenskapens decimering genom skilsmässor åren Decimating of marriages by divorces

27 1 Högre antal än 3 förekom icke under 1957.! Inräknat fall där mannen ej var skriven i Sverige. I 16,8 % av samtliga fall hade endera av kontrahenterna eller båda tidigare varit skilda. För landsbygden var motsvarande procenttal endast 11,6 %, för städerna 18,3 % och för enbart Stockholm 23,8 %. Av de äktenskapsskillnaderna 13 hänför sig till dom av häradsrätt, till dom av rådhusrätt, 6 till dom av hovrätt och 1 till dom av högsta domstolen. Om äktenskapsskillnaderna fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, kommer fall på häradsrätt och fall på rådhusrätt, varav följer att antalet skilsmässor på av medelfolkmängden i städer med egen jurisdiktion är 2,02 men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 0,70. Uppgifter om antalet vid skilsmässan levande barn dels under 15 år och dels under 21 år med fördelning efter äktenskapets varaktighet finns i tab. H. Barnantalet i de genom skilsmässa upplösta äktenskapen är påfallande lågt. I medeltal fanns endast 1,02 barn under 15 år, vartill kom 0,20 barn i åldern mellan 15 och 21 år. I nästan en tredjedel av hela antalet fall saknades omyndiga barn, och i 37 % fanns inga barn under 15 år. IV. Födda Allmän översikt. Uppgifter om födda barn finnes i tab I samtliga dessa tabeller särskiljes levande födda och dödfödda barn. Tab och 22 behandlar enbart barn födda i äktenskap, medan de övriga tabellerna avser alla födda barn, varvid barn födda i och utom äktenskap särskiljes (utom i tab. 24). Hela antalet år 1957 födda barn utgjorde , varav levande födda och dödfödda. Allmänna födelsetalet (antalet levande födda barn på av medelfolkmängden) samt motsvarande tal för dödfödda och samtliga födda har under de senaste tio åren varit följande: Allmänna födelsetalet har, med undantag endast för år 1955, visat en oavbruten nedgång sedan Redogörelseårets födelsetal är lägre än talen för samtliga år sedan den svenska befolkningsstatistikens början utom

28 14 Tab. H. Skilsmässor efter vigselår och antal barn år 1957 Divorces by year of marriage and by number of children. 1 Avser 7 barn, där ej annat angives. a ' Därav 2 med 8 barn och 2 mod 9 barn. Därav 1 med 8 barn. 3 Därav 2 med 9 barn års födelsetal var i städerna 15,22 % (15,34 år 1956) och på landsbygden 13,87 % (14,19 år 195G). Detta motsvarar för landsbygden talet 91, om städernas födelsetal sättes = 100. Födelsetalets utveckling i olika län redovisas i tab. A. Det framgår bl. a., att i alla län utom Stockholms län samt Göteborgs och Bohus län födelsetalet för 1957 var lägre än motsvarande tal för femårsperioden Gentemot år 1956 visar talen för 1957 ökning i 6 län. Som jämförelse kan nämnas, att år och år 1955 icke mindre än 20 men år 1954 endast ett län uppvisade ökning. Högsta födelsetalet hade som vanligt Norrbottens län med 18,26 V», medan Blekinge län uppvisade den lägsta siffran, 12,92 7». De födda barnens fördelning på huvudgrupper av församlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek framgår av följande sammanställning:

29 15 Födelsetalen för församlingsgrupperna finns angivna i tab. A. Det framgår tydligt, att födelsetalen på landsbygden är högst i de mest tätbebyggda församlingarna och sedan avtar ju mer glesbebyggda församlingarna är. Vad städerna beträffar, är de absoluta talen i vissa församlingsgrupper för små, för att man skall kunna draga några slutsatser. Födelsetalets utveckling i olika europeiska länder under senare år framgår av följande (delvis preliminära) uppgifter: Under redogörelseåret hade Sverige det lägsta födelsetalet av dessa länder. Relativa tal för olika år med avseende på de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, legitimitet samt en- och flerbörder) lämnas i tab. I. Beträffande relativa antalet utom äktenskap födda barn finns uppgifter länsvis i tab. J. Båda tabellerna innehåller dessutom vissa uppgifter om spädbarnsdödligheten (se nästa kapitel). I tab. 15 finns uppgifter om civilståndet för barnens mödrar. De utomäktenskapliga barnens mödrar var i regel ogifta, men i fall eller 9,62 % var modern räknad som gift, änka eller frånskild. I verkligheten torde emellertid detta antal vara för lågt angivet, enär anteckningarna i materialet (födelseavierna) om utomäktenskaplig börd för andra barn än ogifta mödrars är synnerligen ofullständiga. Anmälningar om att barn fött av gift moder (eller moder, vars äktenskap nyligen upplösts) saknar äktenskaplig börd inkommer nämligen i flertalet fall till pastor, först sedan meddelande om födelsen insänts till länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar. Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 23. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren meddelas i tab. K. I tabellerna över födda barn ingår barn till i riket kyrkobokförda utländska föräldrar. Sammanlagt redovisas levande födda barn, där fadern (för utomäktenskapliga barn modern), var utländsk medborgare, varav i fall finsk, i 506 norsk, i dansk och i 773 tysk. Fördelning efter föräldrarnas ålder. Såväl i som utom äktenskap födda barn (levande och dödfödda) har fördelats

30 16 Tab. I. Födda barn och döda i första levnadsåret åren Births and deaths in the first year of life 1 Av levande födda.

31 Tab. J. Födda utom äktenskap och döda i första levnadsåret länsvis åren 1956 och 1957 samt under femårsperioden Illegitimate births and deaths in the first year of life by county 17 1 På levande födda. efter moderns ålder i tab. 16 och 17 samt dessutom efter hennes födelseår i tab. 21. För barn födda i äktenskap finns vidare uppgifter om moderns ålder i tab och om faderns i tab. 18. Födelsetal för olika åldrar åren 1956 och 1957 redovisas i tub. L. Tabellen innehåller uppgifter både om födda barn efter föräldrarnas ålder och om barnaföderskor och barnafäder efter ålder. En tendens till allt yngre åldrar för mödrar och fäder till barn i äktenskap kan iakttagas. Talen visar ökning från 1956 för mödrar och fäder i den allra yngsta åldersklassen men i regel minskning för övriga åldrar. För en karakteristik av föräldrarnas åldersfördelning lämnas i följande tablå uppgifter dels om medelåldern (aritmetiska mediet), dels om kvartil- och mediantal:

32 18 Tab. K. Födelsetal i under olika månader 1 åren 1956 och 1957 samt under femårsperioden Birth rate by month 1 Talen beräknade per år mod hänsynstagande till månadernas olika längd. 1 Inräknat mödrar i åldern 45 år och över samt med okänd ålder. Av tablån framgår att proportionen av dödfödda kraftigt stiger med moderns ålder. Fördelning av barn i äktenskap efter tiden sedan föräldrarnas vigsel lämnas i tab. 19. Med ledning av tabellens tal har i följande tablå födda barn fördelats efter äktenskapets varaktighet C/oo). Hur dödfödselfrekvensen varierar i olika åldrar framgår av följande tal (dödfödda på födda):

33 19 Tab. L. Födda barn efter föräldrarnas ålder åren 1956 och 1957 Births by age of parents 1 Käknat på gifta kvinnor i motsvarande ålder. 2 Räknat på gifta män i motsvarande ålder. 3 Räknat pi ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i motsvarande ålder. 4 Räknat på kvinnor i motsvarande ålder. 5 Räknat på resp. personer i åldrarna år. Barn, vilkas mödrar varit under 15 år eller vilkas fäder varit minst 60 år eller haft okänd ålder, inräknade. Dessa tal, som meddelas för att möjliggöra jämförelser med äldre år, har beräknats enligt tidigare använd metod; uppgifterna avser således nedkomster och icke födda barn.

34 20 I tab. M framlägges beräkningar för att belysa spörsmålet, i vad mån barnantalet i äktenskap varierar icke blott efter hustruns ålder utan även inom äktenskap av olika varaktighet. Av tabellen framgår även i vilka ålders- och varaktighetsgrupper som barnantalet mest minskat sedan femårsperioden , då nativiteten var ovanligt hög. Det visar sig att trots den stora minskning av antalet födelser, som ägt rum sedan dess, talen för en del grupper ökat. Detta gäller framför allt mödrar, som varit gifta i mindre än ett år, och där det i regel gäller första barnet, men även vissa grupper av mödrar under 30 år, vilka varit gifta i flera år. För de flesta grupper har emellertid nedgång skett, och denna är i regel större desto äldre modern är och desto längre tid äktenskapet varat. Barnens ordningsnummer. Fr. o. m. år 1950 erhåller statistiska centralbyrån uppgifter om ordningsnummer för de i äktenskap födda barnen. Härvid inräknas makarnas samtliga gemensamma barn (både levande och dödfödda), medräknat gemensamma barn födda före vigseln. Uppgifter erhålles visserligen endast för äktenskap ingångna 1950 eller senare, men av de år 1957 i äktenskap födda barnen hänför sig dock 75 r /< till äktenskap, som ingåtts 1950 eller senare, varför statistiken över barnens ordningsnummer omfattar större delen av de i äktenskap födda barnen. Uppgifter om ordningsnummer meddelas i tab Inb. X har barn med olika ordningsnummer fördelats dels efter äktenskapets varaktighet, dels efter moderns ålder. Av de barn, som betecknats som»första barnet», bar nästan hälften (44,40 %) fötts mindre än 9 månader efter vigseln. Tabellen visar även, att dödfödselfrekvensen är störst för första barnet, särskilt i sådana äktenskap, som i många år varit barnlösa. Av tab. O framgår, hur barnantalet successivt stigit i de under åren ingångna äktenskapen. Uppgifterna om barnens ordningsnummer innesluter, såsom framgår av det föregående, gemensamma föräktenskapliga barn, men vid beräkningen av tabellens tre sista kolumner har materialet ej medgivit, att dessa barn medräknats. Av de år 1950 ingångna äktenskapen räknades vid 1957 års slut nästan en tredjedel som barnlösa. Hänsyn har dock ej kunnat tagas till de fall, där första barnet varit fött före vigseln, vilket gör att antalet barnlösa äktenskap i verkligheten är något lägre. Medeltalet barn uppgår först efter omkring 4 års äktenskap till 1. Med ledning av uppgifterna i tab. O kan man få en ungefärlig uppfattning om de bestående äktenskapens fördelning efter barnantal. Differenserna mellan talen i tabellens kolumner ger nämligen ett visst begrepp därom. Exempelvis bör differensen mellan det antal under en viss period födda barn, som betecknats som»andra barnet», och det antal, som betecknats som»tredje barnet», motsvara antalet äktenskap, där under samma period endast två barn fötts. Att talen blott kan användas för ungefärliga beräkningar beror dels på den förut nämnda bristande redovisningen av föräktenskapliga barn, dels på att upplösning av äktenskap samt in- och utvandring inverkar på talen. Dessutom bör påpekas att dödfödda barn medräknats. Med dessa förbehåll får man fram följande fördelning av de år 1950 ingångna äktenskapen efter barnantalet vid 1957 års slut:

35 Tab. M. I äktenskap levande födda barn 1 efter äktenskapets varaktighet och moderns ålder år 1957 samt förändringarna sedan åren Legitimate live births by duration of marriage and by age of mother 21 1 PA 1000 gifta krinnor i motsvarande snipper. ' Samtliga levande född» barn i äktenskap räknat pä gifta krinnor i åldrarna är.» De tal för åren ,»om tidigare publioerati i Befolkningsrörelsen, avser barnaföderskor oeh bar därför omräknats till att avs» levande född» barn. 4 Inräknat okänd varaktighet.

36 22 Tab. N. I äktenskap 1 födda barn efter ordningsnummer 2, äktenskapets varaktighet och moderns ålder år 1957 Legitimate births by birth order, duration of marriage and age of mother 1 Ingångna 1950 eller senare. 2 Avser ordningsnummer bland makarnas samtliga gemensamma barn (både levande födda och dödfödda), inräknat barn födda före vigseln. a Av samtliga födda barn (levande födda och dödfödda). 4 Dödfödda barn i % av samtliga födda (levande födda och dödfödda) inom samma grupp. 6 Inräknat barn med okänt ordningsnummer. Inräknat mödrar i åldern 45 år och däröver. Om man i detta avseende vill jämföra olika vigselårgångar, är det nödvändigt att räkna med en och samma varaktighetsperiod. I följande tablå lämnas för fyra. yigselårgångar uppgifter om barn r antalet efter fem års äktenskap, vigselåret inräknat:

37 Tab. O. Antalet barn och dessas ordningsnummer i år 1950 eller senare ingångna äktenskap 1 Number of children and their birth order in marriages contracted in 1950 or later 23º 1 Ordningsnumret avser makarna» samtliga gemensamma barn (både levande födda och dödfödda), inräknat barn födda före vigseln. 'Antalet under vartdera av åren ingångna äktenskap framgår av tab. G. ' Inräknat barn med okänt ordningsnummer. 3 Avser antalet vid slutet av vidstående år barnlösa äktenskap (om, äktenskap - med före vigseln födda gemensamma barn' ef'medräknad) 1 ^av samtliga in. gångna. ' Födda senast vidstående år. Makarnas före vigseln födda gemensamma barn ej inräknade.

38 24 Vad som främst faller i ögonen är att antalet ettbarnsäktenskap tämligen kraftigt minskat. Däremot visar både de barnlösa äktenskapen och tvåbarnsäktenskapen såväl absolut som relativt taget ökning. Man kan även för de olika vigselårgångarna jämföra hur många år efter vigseln som de olika barnen fötts. Talen i följande sammanställning, som ger besked härom, är aritmetiska medier, och för att jämförbarheten icke skall äventyras har liksom i föregående tablå hänsyn endast tagits till barn födda under de fem första åren av äktenskapet. Flerbörder. Uppgifter om flerbörder finns i tab. 16, 22, 24 och 25. Under Ar 1957 förekom tvillingbörder och 9 trillingbörder, varför antalet under året födda tvillingar var och trillingar 27. Några fyrlingbörder förekom icke under året. I % av samtliga under året födda barn var 2,06 födda i flerbörder. För barn födda i äktenskap var motsvarande tal 2,08 och för barn utom äktenskap 1,86. Antalet dödfödda i % av samtliga födda var bland de i flerbörder födda barnen 4,55 mot endast 1,50 bland ensamfödda barn. Om de i flerbörder födda barnen fördelas efter moderns ålder, erhålles följande uppgifter: Man finner av tablån, att frekvensen av flerbörder stiger med moderns ålder och når ett maximum i åldern år för att därefter avtaga. Fördelningen av de i flerbörder födda barnen i äktenskap efter äktenskapets varaktighet är följande: Som synes är skillnaderna mellan de olika vigselårgångarnas tal mycket obetydliga. Det bör påpekas att talen icke ger besked om tidsintervallet mellan de olika barnens födelse på grund av den inverkan, som variationerna i fråga om baraantal har på tablåns siffror. Motsvarande tal vid fördelning efter barnets ordningsnummer i äktenskap ingångna 1950 eller senare är följande: 1 Vid flerbörder har barnen olika ordningsnummer. 2Det laga talet beror delvis på att här endast kanförekommafall, där nedkomsten är den första, medan däremot under t. ex. ordningsnummer 2 ingår både fall där det är första och andra nedkomsten. ' Inräknat okänt ordninganummer. De två sista tablåerna visar, att frekvensen av flerbörder stiger med äktenskapets varaktighet och barnets ordningsnummer.