HANS OLSSON ELEMENTSTENARNA Sökandet efter elementstenarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANS OLSSON ELEMENTSTENARNA Sökandet efter elementstenarna"

Transkript

1 HANS OLSSON ELEMENTSTENARNA Sökandet efter elementstenarna 1

2 Boken kan beställas från: Books-on-Demand tel: fax: Hans Olsson 2010 Sättning: Anders Engström (gäller den tryckta boken) Distribution: Books on Demand Tryck: Books on Demand, Visby ISBN

3 Till min bror Johan, du byggde mig en bro och stöttade mig då, liksom du alltid gjort. Till min Therese, du bor i mitt hjärta för evigt. 3

4 4

5 Prolog En fackla på väggen till höger om honom svajade nervöst till i vinddraget som uppstod när en dörr öppnades någonstans utanför rummet. Torjie öppnade sina halvslutna ögon och vred försiktigt på huvudet. Han var tvungen att hejda sig då smärtan återigen pulserade upp i hans kropp och han slöt ögonen igen för att kunna samla sig. Han svalde försiktigt ett par gånger för att försöka fukta sin torra strupe. Han vred långsamt på huvudet och öppnade ögonen. Han tittade genast bort då han såg sin hand fastbunden vid armstödet i stolen han satt i. Handen saknade alla fingrar och var inte mer än en blodig klump. Om han undvek att titta på den mildrades smärtan något. Istället försökte han fokusera sina tankar på det lilla rummet han befann sig i. Det var ett litet fyrkantigt rum som luktade unket och instängt. På de kala stenväggarna satt facklor som gav ifrån sig ett varmt gulaktigt sken och en svag rökdoft. Rakt fram fanns en stängd dörr i metall med rostfläckar utspridda likt en sjukdom som blommat upp på den. Det fanns också en annan doft i rummet. Han försökte att inte tänka på det men den letade sig gång på gång in i hans medvetande och störde honom. Lukten av hans blod. Han var glad att det snart skulle vara över. Han kunde redan nu känna hur det blev tyngre och svårare att dra ett andetag och han längtade efter den barmhärtiga vilan. De kunde inte göra honom mycket mer skada nu och han hade inte avslöjat någonting. Deras hemlighet skulle förbli dold. Han visste inte varför han helt plötsligt blivit lämnad ensam i rummet. Under de långa timmar de torterat honom hade de bara ställt en enda fråga. De hade inte lämnat honom ensam för en sekund men han gladdes åt den plötsliga tidsfristen. Det enda han egentligen ångrade var att han blivit tillfångatagen. Han borde ha varit mer på sin vakt. Han visste inte hur de hade hittat honom men det spelade ingen roll nu. Han skulle ta sin hemlighet med sig i graven. Det andra som irriterade honom, trots de svåra smärtorna, var att de hade berövat honom hans magi. Han kunde inte längre tänka så klart som han ville, men han misstänkte att den långa mannen i svart hade använt en urgammal magisk formel på honom som blockerade hans magiska förmågor. Han visste att de existerade. Om han fortfarande haft sin magi skulle allt sett annorlunda ut, men nu hade han funnit sig i sitt öde. Han välkomnade det. Någonstans utanför rummet hörde han en nyckel skramla och en dörr som gled upp med ett gnisslande. Facklorna svajade återigen till och fräste olycksbådande. Han hörde hur det skrapade av en nyckel i dörren till hans cell och den gled upp inåt med ett klagande. I dörröppningen stod 5

6 den långa svartklädde mannen. Mannens långa vita hår föll ned över det smala ansiktet. Hans ögon lågade av kallt hat och ett ondsint leende spred sig på hans läppar. Trots att Torjie förberett sig på slutet så kände han en kall kår utmed ryggraden där han satt fjättrad, oförmögen att röra sig. Den svartklädde mannen såg självsäker ut men Torjie hade inga planer på att tala nu. Om han härdat ut såhär länge så visste de båda två att han inte skulle tala. Så varför kände han sig plötsligt så illa till mods? Den svartklädde mannen tog ett långsamt steg in i rummet och hans högresta gestalt tycktes suga åt sig allt ljus. Han gick långsamt runt sin fånge och tittade uppmärksamt på honom. Torjie kunde känna hans blick bränna i nacken när han befann sig bakom honom. Plötsligt blixtrade det till av smärta strax ovanför örat och huvudet kastades våldsamt åt sidan. Det smakade blod i munnen och det svartnade för ögonen en kort stund. När han återfick synskärpan igen kunde han inte låta bli att le. Den svartklädde mannen hade misslyckats och han visste om det. Det minsta Torjie kunde göra nu var att håna honom. Plötsligt grep mannen tag i håret på Torjie och drog huvudet bakåt. Hans kropp spändes och smärtan blixtrade igenom honom som eld. Han tittade upp i den svartklädde mannens lågande ögon och lyckades med stor möda klämma fram ett leende. Han förväntade sig ett slag till men det kom inget. Istället släppte hans fångvaktare taget om håret och gick istället bort till dörren. Torjie fick återigen en ilande känsla av att någonting var fel. Fruktansvärt fel. Varför dödade de honom bara inte? Den svartklädde mannen försvann genom dörren men kom nästan genast tillbaks. Framför sig föste han en kvinna som var bakbunden och hade munkavle på sig. Hennes blick flackade panikslaget fram och tillbaks och hennes blonda långa hår var tovigt och smutsigt. Torjies hjärta stannade när han såg vem det var. Nej. Inte hon. Den svartklädde mannen log svagt när han såg Torjies reaktion och han knuffade bryskt in kvinnan i rummet. Hon föll framlänges, oförmögen att ta emot sig, och ramlade tungt ihop framför Torjies fötter. Då så gamle man. Är du redo att tala nu? Den svartklädde mannens röst ekade ihåligt och skrämmande mellan väggarna. Torjie försökte svälja men nu var han helt torr i munnen. Hur hade de hittat henne? Han sänkte blicken till kvinnan vid hans fötter. Han kände sig plötsligt mer sorgsen än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. Kvinnan var tyst. Han hoppades tyst att hon hade svimmat så hon slapp det som nu var tvunget att ske. En tår rann plötsligt nedför hans kind, men han orkade inte bry sig 6

7 längre. Han visste att han var besegrad. Långsamt höjde han blicken mot den svartklädde mannen och nickade svagt. Bara ni låter henne gå. Det svartklädde mannen stirrade hånfullt på honom. Det vet du att jag inte kan göra. Torjie tittade länge på mannen innan han slog bort blicken. Han kunde inte längre hindra tårarna som strömmade nedför hans kinder. Låt det åtminstone gå fort. Lova mig det och jag berättar vad du vill veta. Den långa mannen nickade gillande. Det har du mitt ord på. Jag visste att du skulle vara till mer nytta än de andra två. Torjie tittade ned på kvinnan på fötterna som nu hade blicken vänd mot honom. Han tittade kärleksfullt på henne och hon återgäldade blicken. Hon var rädd, men hans närvaro tycktes lugna henne något. Han var tacksam över att hon förstod men han hatade den svartklädda mannen ännu mer nu än han någonsin tidigare hade gjort. Om han kunde bespara henne tortyren de utsatt honom för så kunde han åtminstone dö med någon sorts lugn i hjärtat. Så lugn det gick att bli i hans situation. Han kom plötsligt att tänka på vad den svartklädde mannen precis hade sagt. De andra två. Tankarna virvlade runt i hans huvud. Visste mannen att de var fyra från början? Spelade det någon roll? Det gav honom i alla fall ett alternativ. Han skulle göra vad han kunde för att köpa lite dyrbar tid till den fjärde, vem av dem det nu var som fortfarande var i livet. Han drog ett djupt tungt andetag. För första gången på flera hundra år skulle han avslöja vart en av de största hemligheterna någonsin fanns. Han hade inget val. Han var tvungen att göra det för sin dotters skull. Han hoppades bara att den svartklädde mannen var man nog att stå för sitt ord och ge henne en snabb död så att hon slapp lida. Han slickade sig om läpparna en sista gång och förberedde sig för att sätta händelserna i rullning. Kanske var det trots allt för det bästa? Deras roller som väktare var kanske inte längre nödvändiga? Han visste inte och det spelade ingen roll längre. Hjulet var på väg att sättas i rullning och sedan kunde bara ödet bestämma hur det skulle sluta. Han höjde blicken mot den svartklädde mannen. Nu lågade Torjies ögon. Han skulle göra vad han kunde för att ge den fjärde en chans. Det magiska varningssystemet fungerade fortfarande och det skulle förhoppningsvis köpa lite dyrbar tid. Han kastade en snabb blick på kvinnan vid hans fötter och hans ögon fylldes av kärlek till sin dotter. Han höjde återigen huvudet och mötte den svartklädde mannens kalla blick. 7

8 Jag är redo. Kapitel 1 Mannen vinglade fram längst den breda kullerstensgatan. Hans mörka kläder, som täcktes av en grå mantel, var smutsiga och nedstänka av lera. Han hängde med huvudet vilket gjorde att det bruna håret nästan helt täckte de grå intelligenta ögonen under den höga pannan. Ansiktet var kantigt utan att vara grovhugget. På den smala hakan fanns ett tunt lager ojämn skäggstubb. På högra kinden fanns en tydlig smutsfläck och på den smala näsan fanns ett smalt streck jord tvärs över näsryggen. Det såg ut som om han hade ramlat omkull nyligen och glömt torka bort smutsen från ansiktet. I vanliga fall skulle han ha sett normal ut, en ung, slank man på dryga hundraåttiofem centimeter, vem som helst i staden. Men idag var han skitig och ovårdad. Människorna han mötte rynkade på näsan innan de klev åt sidan för att inte råka stöta ihop med honom. Han stannade upp mitt i gatan för att hämta andan, sedan satte han flaskan han hade i handen till munnen och drack två stora klunkar. Han grimaserade när han svalde och sedan gick han in till sidan av gatan för att undvika att bli nedtrampad av en häst som drog en kärra. Han stannade bredvid en liten trädörr där han tog stöd mot husväggen för att inte ramla omkull. Han betraktade livet ute på gatan medan han vilade sig. Våren var på väg att passera vilket gjorde att det var mängder med människor ute. Försommarvindarna rullade genom staden och lyste upp tillvaron för människorna. Förutom stadens alla invånare hade nu alla möjliga sorters människor börjat söka sig till den väldiga staden Collcott som var huvudstad i landet Dravanu. Där mannen stod kunde han se fler kärror rulla förbi. De skumpade långsamt upp och ner på den stenbelagda gatan. Han kunde se köpmän som antingen stod utmed husväggarna och ropade ut priser på sina varor, eller som försökte sälja sina varor direkt från vagnarna. Där fanns också gycklare som försökte tjäna en slant genom att jonglera med äpplen eller bollar. Någon i färgglada kläder slog kullerbyttor för att imponera på de som passerade. I ett gathörn stod en flicka och sålde blommor från en korg. Längre ned på gatan därifrån han kommit spelade någon flöjt och musiken spred sig i den varma klara luften. Collcott låg vid kanten av den väldiga sjön Relnore. Stadens läge hade fått den att blomstra och fyllt den med liv och rörelse under många hundra år. Collcott hade ett naturligt skydd mot 8

9 anfall från två sidor tack vare sjön. Resten av staden var omgärdad av en hög mur och staden skyddades också av den dravanska armén. Det fanns en garnison vid slottet där de flesta av soldaterna var posterade. Andra soldater bodde i ett kvarter i närheten. Slottet låg vid stadens norra del, alldeles intill Relnore. Vid stadens östra del fanns en stor hamn där små fiskebåtar varje dag begav sig ut för att förtjäna sitt levebröd. Hamnen var till viss del naturlig med stora klippor som höjde sig ur vattnet som människorna i staden huggit ut och omformat under årens gång. Från hamnen kunde man även tydligt se fyren Gallashte på den lilla ön Trots. Fyren var uppkallad efter mannen som byggt den en gång för länge sedan. Den stod där som en gigantisk vakt och trotsade både sjöns och vindarnas raseri. Fyrvaktaren brukade tända upp bålet under stormiga dagar för att vägleda fiskarna eller sjöfararna till hamnens trygghet. Sjöfararna kom från städerna runt Relnore. Oftast var det stora långbåtar eller fraktbåtar fulla med vete, kött och andra förnödenheter. Men ibland kom det även mindre båtar med bara några passagerare. Vissa dagar smög sig doften från fiskrökerierna, som låg nere vid hamnen, genom gatorna. Tack vare sjön så var Collcott en väldigt levande och grön stad. Gatorna vävdes samman med kanaler som löpte genom staden likt ett spindelnät. Ibland sprack raderna av hus upp i mindre parker med fruktträd eller små dammar. På en sidogata kunde mannen skymta en av de många broar som korsade en av kanalerna. En liten pojke stod och fiskade där med ett metspö som inte var mer än en pinne med ett för grovt snöre fäst längst ut. Mannen skakade bedrövat på huvudet åt pojken, vad kunde han fånga med det skrangliga spöet? Han suckade överdrivet djupt och gjorde sig redo att fortsätta. En krum liten gumma som stod i dörröppningen till affären bredvid honom gav honom en misstänksam blick. Han tittade förvånat på henne och höjde sedan flaskan till en skål innan han grimaserande tog en klunk till. När han förstod att hon inte ville ha något ryckte han på axlarna och började gå igen. Den vingliga färden fortsatte in mot stadskärnan i staden Collcott. Gatan han gick på var en av huvudgatorna och den kantades av stora hus med flera våningar. Husen var överlag gjorda av fin ljus sten sammanfogade med murbruk. Vissa hus hade fina fasader av trä i olika färger från svagt gula till azurblå. De flesta husen var affärer men här och var fanns det också värdshus eller krogar. På vägen hit hade han passerat en affär som sålde sidenkläder och en annan som sålde smycken. De var avsedda för det finare folket i Collcott och han vinglade bestämt förbi allihop. Han hörde inte hemma i den här delen av staden. 9

10 Plötsligt snubblade han till, tappade för ett ögonblick balansen och vinglade sedan ut mitt i gatan för att inte falla omkull. En fet man med ett rött plufsigt ansikte var försjunken i tankar och han såg aldrig mannen som kolliderade med honom innan det var för sent. Den tjocke grymtade äcklat till medan han föste den fulle mannen åt sidan, sedan fortsatte han gå utan att se sig om. Den fulle mannen mumlade något ursäktande men fortsatte sedan som om ingenting hade hänt. Efter en kort stund vek han in på en smal tvärgata som löpte mellan de höga husen. Han stannade halvvägs in på gatan och lutade sig mot väggen. När han försäkrat sig om att han var ensam och att ingen såg honom så rätade han på sig och hällde upp vatten i händerna. Han gnuggade hastigt rent ansiktet från smutsen innan han hällde ut resten av vattnet på marken. Sedan kände han efter i fickan och fiskade upp börsen som den tjocka mannen hade haft på sig. Den var full av mynt och mannen log nöjt för sig själv. Den tjocke hade visst haft en bra dag idag. Hade, tänkte Tar och log nöjt för sig själv. Tar Zakuli var en professionell tjuv och hade så länge han kunde komma ihåg haft en stor talang för att stjäla saker. Han var tjugosex år och hade levt större delen av sitt liv i Collcott. Han hade inte behövt spela full eller ens kollidera med mannen för att kunna stjäla hans pengar, men det roade honom att se folks besvärade reaktioner. Dessutom hade de flesta människor inte en tanke på att kolla sina pengar när de slog ihop med någon. De kollade inte förrän det var för sent. Nu behövde han inte göra något mer den här dagen och han såg plötsligt fram emot att få sova. Han stoppade börsen innanför tunikan och gick sedan genom den smala gatan ut till nästa gata. När han kom ut på den större gatan så stannade han upp en kort stund och betraktade folkvimlet. En klockas klämtande skar plötsligt genom luften. Det var ett av klocktornen i Collcott som signalerade att det började bli kväll. Tar hade alltid varit fascinerad över klocktornen. Han hade vid några kortare tillfällen bott i tornen under årens gång. Det behövdes bara en person för att sköta om tornen och det behövdes inte mycket underhåll för att hålla igång dem. Resten sköttes av en automatisk mekanik. Han visste inte exakt hur det fungerade men det var en mycket snillrik anordning. När han hade försökt att prata med klockmästarna var de nästan ovilliga att avslöja klockans innersta hemligheter för de som inte var invigda. Så Tar hade låtit det bero. Men han visste i alla fall att stora kar fylldes med vatten för att sedan tippa när de blev fulla och på så sätt driva kolvar och rep upp och ned. Detta maskineri 10

11 skruvade upp en stor pendel som till slut föll och träffade den stora järnklockan. Det skedde regelbundet med ett par timmars mellanrum under dagarna. Nu var folk på väg hem eller till värdshus och överallt skyndande människor fram. Trots att dagarna blev allt varmare ju närmare sommaren kom så var kvällarna fortfarande kyliga. Han bestämde sig för att skynda på stegen. På andra sidan gatan såg han en grupp soldater som misstänksamt granskade alla som passerade förbi och han tittade snabbt åt ett annat håll. Deras grå uniformer blänkte matt i det svaga solskenet. Tar såg att de alla höll händerna nära sina svärdsfästen, som om de var redo att starta bråk när som helst. De hade ingen anledning att stoppa honom, men stämningen i staden hade blivit hårdare på sista tiden och han hade ingen lust att bekanta sig med dem om han inte var tvungen. Han gick raskt uppför gatan och vek sedan av på en mindre. Han fortsatte ytterligare en bit och vek vant av på de mindre gatorna i Collcott. Till slut kom han fram till en smal gata som mynnade ut på ett litet torg. Där fanns en fontän i mitten och runt den stod det köpmän som precis började packa ihop sina saker för dagen. Några viftade halvhjärtat med sina varor åt förbipasserande för att försöka sälja något mer för dagen, men de såg trötta och slitna ut och i färd att ge upp. Tar höll sig i utkanten av torget och gick i en halvcirkel runt fontänen och köpmännen. Han gick utan att tveka fram till dörren till ett av de större husen. En skylt ovanför dörren hängde lite på sned och förkunnade att det var värdshuset Spiken. Han sköt upp dörren och klev in i värdshuset. Det var skumt där inne och det tog ett par sekunder innan Tar vande sig vid ljuset. Bord och stolar stod utspridda över det långsmala rummet. Utmed väggarna stod bänkar med jämna mellanrum. Det fanns bara ett fåtal fönster utmed ena långsidan som var färgade i mörkare glas så att de inte släppte in mycket dagsljus. På väggarna hängde oljelampor som gav ifrån sig ett varmt gult sken och spred en svag rökig doft i lokalen. Han gillade stället, det var ganska avskärmat från resten av staden och hit kom inte soldaterna så ofta. Till det här värdshuset tog sig mest kringvandrande jägare, hantverkare och köpmän. Det var här han hade hyrt ett rum de senaste veckorna och han kunde leva gott av vad staden hade att erbjuda. Hans yrke krävde att han snabbt kunde lämna allt efter sig om situationen blev sådan så ett värdshus en bit från stadskärnan passade honom perfekt. Han hade aldrig haft något behov att slå sig till ro någonstans utan han trivdes med att bo tillfälligt här. Ibland flyttade han helt enkelt till ett annat värdshus och bodde 11

12 där ett tag. Ibland gav han sig iväg utanför staden och stannade i någon by en tid, men det var i Collcott som hans största inkomstkälla fanns. Byarna kunde inte på lång väg erbjuda lika många rika köpmän som här. Tar tittade sig hastigt omkring och konstaterade att det inte var så många människor här än. Några människor satt utspridda här och där men det skulle komma mer senare, det var han övertygad om. Två män satt och samtalade lågt nära dörren. Längre in satt en man och skrev något i en bok med en fjäderpenna. Det var för tidigt på kvällen för att folk skulle samlas för att prata om dagens strapatser över en öl och en bit mat. Han gick fram till bardisken och beställde ett stop öl. Värdshusvärden blinkade tacksamt åt honom när han fick ett silvermynt extra. Han gick för att sätta sig vid ett bord och bara njuta av att vara, men sedan såg han en man med ryggen vänd mot honom inne i ett hörn. Tar gick runt mannen för att se om han hade sett rätt och när mannen vände sitt fårade ansikte med trötta ögon mot hans log de båda stort. Det var länge sen jag såg dig Ubo, sa Tar glatt och satte sig ned mitt emot mannen. Detsamma Tar. Detsamma. Den gamle mannen strålade av glädje och hans leende smittade av sig. Någon lycka ikväll? Ja då, ikväll är det jag som står för ölen, Tar flinade stort och Ubo som försökte se allvarlig ut misslyckades när ett stort flin brast ut i hans rynkiga ansikte. Det är en ovana jag aldrig lyckades lära dig av med, han skakade på huvudet så att hans vita hår svallade fram och tillbaks. Ubo var det närmsta en far Tar hade. Han hade hittat Tar på gatan när han var mycket ung och försökte stjäla mat. Av någon anledning, som Tar aldrig riktigt hade förstått, hade Ubo tagit hand om honom. Ubo hade gett honom ett hem tillsammans med Elvy, sin fru. Tar log åt minnet åt den rundlagda kvinnan och hennes varma leende. Elvy hade dött av ålder för ett par år sedan och sedan dess hade Ubo varit rastlös. Han visade inte att han sörjde sin fru, men Tar visste att han saknade henne mer än han någonsin skulle berätta. Hur har du haft det?, frågade Tar till slut när de båda lugnat ner sig en aning. Det har varit bra, men det verkar sämre ställt med hela staden. Vad menar du? Ubo lutade sig framåt över bordet och sänkte rösten. 12

13 Det går rykten om att misralerna har något stort på gång, men ingen vet vad. Det är bara en allmän känsla av oro. Det sägs också att Chratunga nu är den som styr över Collcott och att kungen bara är hans marionett. Du kommer väl ihåg vad som hände för två år sedan när drottningen blev sjuk och dog? Tar nickade eftertänksamt medan han drog sig till minnes vad som hade hänt för två år sedan. Stogack, kungen i Collcott, hade en natt hittat sin drottning med svåra magsmärtor. Förgäves hade han suttit vid hennes sida och hållit hennes hand medan livet plågsamt runnit ur henne. Morgonen därpå var hon död och kungen hade blivit knäckt, till och med i döden hade drottningen ett smärtsamt uttryck i ansiktet. Ryktet spred sig som en löpeld genom staden och det sades att Stogack bara satt i ett rum på slottet och stirrade in i väggen. Han kunde inte släppa ifrån sig sin drottning och den enda han pratade med var hans närmaste rådgivare, Chratunga. De flesta i Collcott sörjde med kungen men långt ifrån alla var övertygade. Några trodde att drottningen blivit mördad med gift. När ryktet till slut nådde slottet gav Stogack order om att den skyldige till varje pris skulle hittas. Han var fortfarande inte i stånd att fatta några beslut då han knappt orkade ta sig ur sängen så Chratunga fick tillfälligt makten eftersom kungen och drottningen inte fått någon arvinge än. Chratunga gav genast order om att misralerna skulle leda utredningen. Misralerna var en liten skara hårdföra män som utgjorde eliten av den dravanska armén. Deras ledare hette Trapenner, en ärrad man med gråsprängt skägg och isande genomträngande blick. De hade tagit sitt namn efter Misral, den grymma och hänsynslösa härföraren som lett den dravanska armén i det gamla kriget. Det var länge sedan nu och mest en historia man berättade vid lägerelden, men namnet var fortfarande skräckinjagande och folk gjorde klokt i att inte korsa misralernas väg. Misralerna hade skoningslöst farit fram genom staden och landsbygden för att hitta den skyldiga. De hade fängslat och torterat människor oavsett om de visste något eller inte i jakt på det svar som kungen krävde. Till slut, efter flera månader av skräck bland folket, hade de äntligen fått reda på en ledtråd. Det sades att en rörelse som kallade sig Skuggorden låg bakom mordet. Misralerna basunerade ut nyheten på torgen i staden och människorna blev både förskräckta och lättade. Varför Skuggorden skulle vilja döda drottningen var det ingen som visste, men nu visste de i alla fall vem som låg bakom mordet. Stämningen i landet Dravanu hade lättat något efter det men misralerna var fortfarande misstänksamma mot alla och sedan dess hade soldater ur den 13

14 dravanska armén spridit ut sig alltmer. De flesta var oförargliga men det fanns vissa grupper av soldaterna som tog tillfället i akt att plundra byar och våldta kvinnor om de fann den minsta misstanke att Skuggorden hade samröre med dem. Vet du nåt om misralernas planer? Tar blev genast på sin vakt. Att vara en tjuv innebar alltid en risk, hur skicklig man än var och om Ubo visste något om misralerna ville han veta det. Ubo log ett snabbt leende åt Tar när han såg hans reaktion men sedan blev han allvarlig igen. Nej, jag vet inte vad de gör. Men de senaste månaderna har det ryktats om attacker på byar på landsbygden. Har du missat det? Tar skakade på huvudet, han hade också hört sådana rykten men han visste inte om de var sanna. Hur som helst så har det bara blivit värre, fortsatte Ubo bistert. Så sent som igår hörde jag om en liten by norr om Relnore som blivit helt förstörd. Jag hörde det av några soldater som stod och pratade vid ett gathörn så vem vet om det är sant. Männen i byn hade blivit uppradade och sedan halshuggna. Kvinnorna var våldtagna och de hade hittat dem med halsarna avskurna. Barnen var också dödade och slängda i en hög mitt i byn. De sa att det var Skuggordens verk. Jag vet inte om det är sant men de här ryktena har bara blivit fler och fler på den senaste tiden. Soldaterna hade i sin tur på ryktesvägen hört att Skuggorden kom söder ifrån men de visste inte säkert. Det sägs att misralerna planerar att starta krig mot Skuggorden för att få ett slut på det här en gång för alla, men vem vet vad de egentligen planerar? Tar satt tyst och tittade ut i luften försjunken i tankar. Han hade aldrig tyckt om de dravanska soldaterna och plötsligt tyckte han ännu sämre om dem. Om de inte kunde försvara sitt eget folk, vad för nytta gjorde de då egentligen? Han avbröts i sina tankar av Ubos skrovliga stämma. Visste du att jag i min ungdom var en jägare? Jag brukade jaga björn och varg uppe i skogarna i bergen. Jag trivdes bra där, det var lugnt och skönt. En dag behövde jag köpa mat och lite annat så jag begav mig ner från skogarna till en liten by i närheten. Det var där jag träffade Elvy och sedan den dagen har jag inte jagat Ubo avslutade inte meningen och hans röst stockade sig. Tar gav den gamle mannen en sorgsen blick, han anade vad den gamle mannen tänkte säga. Du tänker ge dig av? Ubo mötte inte hans blick och han såg med ens mycket gammal ut. 14

15 Ja. Jag känner inte igen staden längre. Jag är en gammal man nu och det är dags för mig att dra mig tillbaka. Jag är trött på att känna mig rädd i staden som jag spenderat större delen av mitt liv i. Tar nickade sakta medan han stirrade ut i tomma luften framför sig. Han kände sig plötsligt tom inombords och han visste inte riktigt vad han skulle känna. Beskedet kom plötsligt, men egentligen var det inte överraskande. Han förstod den gamle mannen. Ubo hade ingenting som höll honom kvar i Collcott längre. Han skulle få det bättre i skogarna där han fick vara ifred med sina minnen efter Elvy. De satt länge och pratade om gamla minnen, både gemensamma och egna, innan Ubo slutligen suckade tungt och reste sig upp. Gästerna hade börjat tunnats ut inne på värdshuset. Det satt bara enstaka gäster kvar vid borden och drack öl eller samtalade lågt. Tar trodde att det var närmare midnatt och han förstod att tiden var inne. Tar och Ubo utväxlade en lång blick innan Ubo till slut vände sig om och lämnade honom där. Ord kändes överflödiga och blicken de utväxlat räckte som farväl. Tar visste att den gamle mannen inte skulle komma tillbaks och för en kort stund fylldes hans hjärta med sorg. Tar satt kvar vid bordet och tittade länge efter den gamle mannen när han försvunnit ut genom dörren. Kapitel 2 När Tar till slut reste på sig var det mörkt ute och de mörka fönsterrutorna släppte bara in ett svagt disigt ljus från lyktorna i staden. Han gick bort till en liten dörr i bortre änden av lokalen och gick upp för den smala trappan bakom. En lång smal korridor med dörrar på båda sidorna bredde ut sig framför honom. Han gick utan att tveka längst in innan han stannade framför en trädörr. Han fiskade upp en nyckel ur en ficka i tunikan och låste upp dörren som knarrande svängde upp. Han klev in i sitt lilla rum och låste dörren efter sig. Rummet var litet och sparsamt möblerat med en säng i ena hörnet, ett litet bord framför fönstret som vette ut mot en bakgård och en liten stol stod lutad mot väggen. Längs ena väggen stod också en enkel kista i ljust trä där han förvarade sina dyrkar och dolkar som han inte bar med sig. 15

16 Han var trött och på dåligt humör och ville bara sova. Han hade inte träffat Ubo på länge men nyheten om att han skulle ge sig av hade tagit honom hårdare än han ville medge. Dessutom var han orolig för den gamle mannen. Om ryktena om Skuggorden var sanna skulle han kunna råka illa ut och Tar tyckte inte om tanken på att förlora den gamle mannen. Han visste att han inte kunde göra något åt saken och han förstod mycket väl att Ubo ville härifrån. Han suckade och skulle precis dråsa ner på sängen när han hörde något bakom sig. God kväll Tar. Tar snodde runt mot rösten och i hans händer glimmade två långa dolkar som han dragit fram i en enda smidig rörelse. Han stirrade misstroget på mannen som stod vid dörren. Främlingen hade en mörk, enkel skrud med kapuschong som var nerfälld så Tar kunde tydligt se mannens rynkiga ansikte. Han var helt skallig och rynkorna hade letat sig upp långt i mannens runda panna. Han hade ett långt grått skägg som hängde ned mot bröstet. Han var lite kortare än Tar men det fanns en auktoritär utstrålning i den gamle mannen som fyllde upp den smala skepnaden på ett sätt som fick Tar att bli på sin vakt. Det Tar främst lade märke till var hans grå klara ögon som borrade sig in i hans egna. De lyste med en kraft som inte passade in i det fårade ansiktet. Tar stod ihopkrupen och spänd som en fjäder, redo att anfalla mannen. Stoppa undan knivarna Tar. Den gamle mannen viftade avvärjande med ena handen. Jag är inte här för att skada dig. Hur vet du vem jag är? Hur kom du in? Vem är du? Tar blängde misstänksamt på gamlingen och han höll fortfarande dolkarna i ett fast grepp, redo att stöta dem i mannen. Utan att svara gick den gamle tvärsöver rummet och drog fram stolen. Har du nåt emot om jag sätter mig ner? Innan Tar hann protestera satte sig den gamle mannen ned och suckade nöjt. Ah, jag har stått och väntat på dig en bra stund. Det är jobbigt för de här gamla benen förstår du. Mannen höjde på ögonbrynet och pekade menande på dolkarna. Du borde verkligen stoppa undan de där innan du gör dig illa på dem. Tar stirrade på mannen en lång stund men bestämde sig till slut för att göra som han sade. Om gamlingen försökte något skulle han vara död innan han hann resa sig från stolen. Han stoppade undan knivarna innanför kläderna och gick sedan bort till ena väggen och lutade sig mot den med armarna i kors. Vem är du? 16

17 Mitt namn är Valgone och jag har ett uppdrag åt dig. Tar fnös. Vem tror du att du är? Du känner inte mig. Jodå, det gör jag. Du är Tar och den bäste, ja vad ska vi kalla det? Valgone himlade dramatiskt med ögonen medan han letade efter rätt ord. Den bäste införskaffare som finns i Collcott. Den gamle mannen skrockade åt sin egen påhittighet. Tar gav honom en skeptisk hånfull blick., men han sa inget Nåväl, jag vill att du införskaffar en sak åt mig. Du får självklart bra betalt. Tar tänkte protestera, men hann inte förrän den gamle mannen började prata igen. Vet du hur slottet ser ut? Det visste Tar. Man hade grävt ut en större kanal från Relnore som rann genom Collcott och den rann även genom slottet. Denna huvudkanal försåg hela Collcott med vatten och även en del fisk som hade råkat simma in där. Slottet var uppbyggt på båda sidor om kanalen. På den östra sidan låg huvuddelen där kungen normalt höll till. Där fanns även garnisonen och de stora fina salar där man höll banketter och middagar, det fanns också otaliga gästrum som för det mesta stod tomma. På den västra sidan av kanalen fanns den mindre delen av slottet där de flesta lager fanns. På västra sidan fanns även kök och skafferier för att förse kungen och hans gäster med mat. Där kanalen lämnade slottsområdet grenade den sedan ut sig i Collcott. Man hade byggt stora galler som man sänkt ned i vattnet för att förhindra människor från att ta sig in i slottsområdet via kanalen. De båda sidorna av slottet som skiljdes av kanalen bands samman av en stor bro som löpte högt i luften mellan de höga torn som stod likt jättelika vaktposter på varsin sida. Runt omkring hela slottet sträckte sig en tjock hög ringmur och man kom bara in på borggårdarna genom två stora portar, en på vardera sida om kanalen. Det fanns även två mindre broar på marknivå som förband de båda sidorna. Bron som låg närmast staden var för det mesta uppfälld av säkerhetsskäl och användes nästan aldrig. Den andra låg bortom bron mellan tornen och användes för det mesta bara av kökspersonalen. Man var alltså tvungen att bestämma sig för vilken del av slottet man ville till innan man gick innanför murarna. Utanför fanns det gott om broar så om man hade svårt att bestämma sig för vilken del av slottet man ville till hade man gott om valmöjligheter. Men det var utanför slottsmurarna det. Tar mindes att han hade häpnat när han för första gången såg slottet och han undrade vem som byggt den magnifika byggnaden. 17

18 I det västra tornet, precis intill kanalen, finns en sten jag vill att du införskaffar. Den gamle mannen lät plötsligt mycket allvarlig. Det är en blå sten, ungefär så här stor, han knöt handen och höjde den i luften för att visa Tar, som jag vill att du stjäl. Varför skulle jag göra det? Du misstar mig för någon annan. Tar litade inte alls på den gamle mannen. Om det var en spion utsänd av misralerna skulle han med all säkerhet hamna i en fängelsehåla någonstans, eller råka ut för ett ännu värre öde. De tjuvar som blev påkomna blev i bästa fall brännmärkta och i värsta fall avrättade offentligt på ett torg. Men det var något med mannen som han inte kunde sätta fingret på, och innerst inne trodde han inte att mannen hade något samröre med misralerna eller Chratunga. Valgone reste på sig och stack handen innanför kåpan och fick fram en liten läderpåse som han kastade till Tar. Tar fångade den i luften med båda händerna och han kunde känna hur föremålen där inne skrapade lätt mot varandra. Öppna den. Tar kastade återigen en misstänksam blick mot Valgone men sedan gjorde han som han blivit tillsagd. Han hällde ut innehållet i handen och drog sedan häftigt på andan. En mängd stora ädelstenar i regnbågens färger glittrade i hans hand och han kände försiktigt på deras lena, kalla yta med fingertopparna. Han kände igen stenarnas karaktär och visste direkt att stenarna kom från Zarungruvorna. Han visste också att det var en förmögenhet han höll i handen och vad det än var som gamlingen ville så var det dumt att tacka nej. Han hällde tillbaks ädelstenarna i läderpåsen och knöt igen den. Han var på väg att fråga hur Valgone fått tag i stenarna men hejdade sig sedan, han var inte säker på att han ville veta. Du får en påse till när jag får den blå stenen, Valgone lät nöjd när han såg Tars reaktion. Som jag sa så finns den här stenen i det västra tornet. Det finns en dörr högst upp i tornet på bröstvärnet som leder ned till kammaren där stenen finns. Dörren längst upp vätter mot borggården så det är omöjligt att missa den. Du behöver bara ta dig in där, ta dig ned till kammaren och sedan ta dig ut igen. Simpelt, eller hur? Den enda haken är att det måste ske inatt. Varför så bråttom? Du förstår väl vad det innebär att bryta sig in i slottet oavsett vad det är som ska stjälas? Särskilt i dessa tider då misralerna tillfångatar vem som helst oavsett anledning. Varför skulle jag göra mig besväret över huvud taget? Valgones ögon smalnade en aning men sedan log han snett mot Tar. 18

19 Jag ger dig två bra anledningar och sedan får vi se hur pass smart du är. Ädelstenarna du håller i handen är väl värda besväret och en påse till säger du väl inte nej till? Dessutom, tillade han och Tar anade genast vad han skulle säga, kanske misralerna skulle vilja veta att det finns en mästertjuv i staden? Du skrämmer mig inte gamling. Men svara på varför det är så bråttom. För att stenen du ska stjäla kommer flyttas imorgon. Det är mycket viktigt att du får tag i den innan det händer. Jag anställde en annan person att göra det här jobbet, men jag har inte hört något på en vecka så jag måste helt enkelt förlita mig på att du klarar av det här inatt. Varför stjäl du den inte själv? Du lyckades smyga dig in här utan några större problem, då borde du kunna smyga dig in i slottet också. Tars röst lät lite fientligare än han avsåg men han brydde sig inte om det. Den gamle mannen gav honom en skarp blick. Jag är en gammal man. Att smyga mig in i slottet skulle vara farligt på fler än ett sätt. De här gamla benen kanske inte skulle bära om jag var tvungen att springa från vakterna. Jag behöver din hjälp helt enkelt. Tar vände sig bort från den gamle mannen. Han var villrådig över situationen. Å ena sidan tyckte han inte om att mannen visste vem han var och att han ens var här i hans rum. Det betydde att andra också kunde veta att han var en tjuv. Det var inte troligt, men risken fanns. Å andra sidan kunde han känna stenarnas tyngd i handen och han visste att om han tackade nej skulle han gå miste om en ovärderlig skatt. Ädelstenarna tycktes reta honom och han knöt handen hårt om dem. Han visste också att om någon fick syn på honom skulle det direkt innebära problem, fast han var inte orolig över det. Tar var van vid att smyga i skuggorna och han kunde gömma sig överallt. Problemet var bara att stämningen i Collcott var så spänd. Plötsligt kom han att tänka på vad Ubo sagt om misralerna, att de hade något på gång. Det kanske inte var en så dum idé ändå att lämna Collcott för en tid när han var klar med det här uppdraget. Det kunde han hur som helst bestämma senare. Tar suckade och vände sig sedan mot Valgone igen. Jag antar ditt erbjudande gamling, men bara om du betalar lika mycket till. Om inte så tar jag hand om dig efteråt. Valgone öppnade förvånat munnen och sedan brast han ut i ett bullrande gapskratt. 19

20 Tar hand om mig, Valgone kippade efter andan och torkade bort en tår i ögat medan han fortfarande skrattade. Det är bra Tar. Jag söker upp dig imorgon bitti och ger dig resten av din lön. Vi ses då. Valgone fnissade fortfarande när han låste upp dörren och försvann ut i korridoren. Tar noterade att han rörde sig smidigt för att vara så gammal. Han stirrade på dörren när den slog igen efter Valgone, sedan kände han efter i sina fickor och plockade fram en liten silverfärgad nyckel. Gamlingen hade haft den i sina fickor och nu var den Tars. Han log för sig själv när han föreställde sig den andres min när han upptäckte att han saknade sin nyckel och sedan stoppade han tillbaks den i fickan igen. Det hade varit enkelt att stjäla den utan att den gamle mannen märkte något. Nästan för enkelt. Han lade sig på sängen med armarna under huvudet och stirrade upp i taket. Han undrade vad det var för sten den gamle mannen ville att han skulle stjäla och varför det var så angeläget, men å andra sidan hade han betalat bra. Mycket bra till och med och Tar visste att risken han tog var väl värd besväret. Innan han somnade tänkte han snabbt ut en provisorisk plan för att ta sig in i slottet. Han hade den utrustning han behövde i rummet och han trodde inte att det skulle bli några större problem. Motvilligt kände han sig upphetsad över vad natten skulle erbjuda. Att stjäla saker av feta herrar var en sak, men det här uppdraget krävde mer av honom vilket fick hans hjärta att bulta snabbare. Det var en utmaning. Han hade ingen aning om vem Valgone var och han borde kanske inte antagit hans erbjudande, men känslan av spänning som bultade i bröstet på honom var för stark för att han skulle kunna sätta sig emot den. Ett sådant erbjudande kom inte igen och han visste att han gjort rätt, även om han inte helt tyckte om hur det hade gått till. Han behövde bara vila en kort stund innan han var redo att ge sig iväg. Tar vände sig om på sidan och somnade omedelbart. Kapitel 3 Natten var ljummen och stilla. Himlen var kristallklar och månen kastade sitt bleka ljus över Collcott. Någonstans långt till öster sken Gallashte med ett svagt gult sken. Ljusen från staden fick fyrens sken att blekna. Tar stod blickstilla intill det västra tornet, tryckt mot den kalla stenväggen. Innan han lämnade värdshuset hade han bytt om till mörka smidiga kläder istället för de smutsiga han använd tidigare under dagen. Han hade snört på sig mjuka tysta läderkängor och 20

HANS OLSSON ELEMENTSTENARNA Sökandet efter elementstenarna

HANS OLSSON ELEMENTSTENARNA Sökandet efter elementstenarna HANS OLSSON ELEMENTSTENARNA Sökandet efter elementstenarna 1 Boken kan beställas från: Books-on-Demand tel: 0498-21 33 60 fax: 0498-21 33 29 Hans Olsson 2010 Sättning: Anders Engström (gäller den tryckta

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

En kristen i byn. Kapitel 3

En kristen i byn. Kapitel 3 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Inte längre. Den kärlek jag har för dig slutar

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer

Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer Luften var ljummen, gruset var solvarmt och sista lektionen för dagen var gymnastik. Vi spelade

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

"Hallahem - Staden under berget",

Hallahem - Staden under berget, Det här är ett utdrag ur kapitel 2 av "Hallahem - Staden under berget", skriven av Susanne Trydal och Daniel Åhlin. Besök www.hallahem.se för mer information om boken. Hon vaknade med ansiktet tryckt mot

Läs mer

Yxan i huvudet. Kapitel 1

Yxan i huvudet. Kapitel 1 Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina och Sandvargen spelade fotboll nere på stranden. De spelade riktig match, och det var helt klart vem som var på väg att vinna. Jaaa! Måååål! tjöt Sandvargen. Pang i smeten! Mål igen! Han slängde

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013 Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET:

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET: ANGELINA SJÖBERG Kapitel 1 I SKOLAN Hej! Jag heter Lina och jag är 10 år och jag går på Nivirena skolan. Min bästa kompis heter Alice. Jag har långt brunt hår och jag är 1,37 meter hög. Jag är rädd för

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Provet. Läs novellen Provet och besvara frågorna.

Provet. Läs novellen Provet och besvara frågorna. Provet Läs novellen Provet och besvara frågorna. Provet Saihtam Wonelc Svetten forsade ner i ögonen på den yngre av de två männen. Han var i 30-årsåldern, såg någorlunda bra ut och hade i vanliga fall

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Den magiska dörren. Linn Larsson

Den magiska dörren. Linn Larsson Den magiska dörren Linn Larsson 1 Hej Hej! Jag heter Alice. Jag är 9 år och går på Haglunda skola i 3c. Jag har långt mörkt hår med ljusbruna ögon. Jag gillar sport och djur särskilt hundar. Jag bor i

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

Du kan inte ens ana. Stacia hade uppenbarligen känt av hans rädsla och hennes tankar nådde in i hans huvud.

Du kan inte ens ana. Stacia hade uppenbarligen känt av hans rädsla och hennes tankar nådde in i hans huvud. 6 Han hade aldrig sett henne så arg, tänkte Blake där han hängde nästan en meter upp i luften. Stacia, snälla bad han i ett försök att blidka henne. Hon knyckte till med handen och plötsligt flög han genom

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting EN HITTA PÅ-SAGA AV MALIN NORLANDER Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting 2012 Malin Norlander E-bok ISBN 978-91-7477-113-8 Pupill förlag Det var en gång en

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Den magiska dörren. Kapitel 1

Den magiska dörren. Kapitel 1 Den magiska dörren Kapitel 1 Hej jag heter Jakob och jag är 9 år och går på sunds val skolan. Jag hade också en dästa vän oliver.och vi ska gå till skolan för första gången med varandra.men jag var lite

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman)

Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman) Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman) Medan jag gick där på Fredsavenyn kom jag på att jag naturligtvis skulle ta tillfället i akt och tala med kvinnan på museet. Hon skulle självklart kunna

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

Jag blev rädd när jag läste brevet.är jag verkligen den utvalda som kan gå in i porten. Jag. Kapitel 2 BREVET

Jag blev rädd när jag läste brevet.är jag verkligen den utvalda som kan gå in i porten. Jag. Kapitel 2 BREVET Kapitel 1 HEJ! Hej! Jag heter Mandy och jag är 10 år. Jag går på Himlaskolan. Jag bor i Alafors.Rebecka är min bästa vän, hon bor också i Alafors. Hon är 10 år hon med. Vi leker varje dag i skolan. Rebecka

Läs mer

Jag tog några mackor och lite saft och sa att vi skulle sitta på bryggan och fika. Vi gick ner till bryggan och fikade och pratade.

Jag tog några mackor och lite saft och sa att vi skulle sitta på bryggan och fika. Vi gick ner till bryggan och fikade och pratade. Huset Huset är precis så stort som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog eller vatten. Mörk och tät som i sagorna. Det

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan.

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Kap 1 hej Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Min bästa vän heter Emil, Emil gillar fotboll och innebandy.

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

1 En olycka kommer sa " llan ensam

1 En olycka kommer sa  llan ensam 1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på

Läs mer

Disktrasan. Ett filmmanus av Agnieszka Jaff. Geijersgatan 12 3 november Västerås Version 3

Disktrasan. Ett filmmanus av Agnieszka Jaff. Geijersgatan 12 3 november Västerås Version 3 Disktrasan Ett filmmanus av Agnieszka Jaff Agnieszka Jaff Skapelsedatum Geijersgatan 12 3 november 2015 723 35 Västerås Version 3 Tel: 707-709-975 Slutmanus DISKTRASAN 1. EXT. EN VÄG TILL ETT HÖGHUS DAG

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag PIA Jonatan är så glad att han nästan svävar in genom dörren till sporthallen. Han är barfota och har träningsbyxor och T-shirt på sig. Han ser fram emot att få flyga genom luften med ena benet framför

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

ENSAM. Av Matilda Jerkvall

ENSAM. Av Matilda Jerkvall 1 ENSAM Av Matilda Jerkvall Hennes steg ekar där hon går genom den tysta staden. Hon är alldeles ensam där hon skyndar förbi de stängda butikerna. Hur kan hon vara alldeles ensam där det annars brukar

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Den var brun av fett och gamla matrester. Lungmos, sa Lenny och fortsatte röra i kastrullen.

Den var brun av fett och gamla matrester. Lungmos, sa Lenny och fortsatte röra i kastrullen. 11 jag följde det rostfärgade järnvägsspåret in mot skogen. Ibland balanserade jag på rälsen, ibland klev jag mitt i spåret. I jorden låg bitar av nertrampade, svarta syllar. Här och var stack det fram

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Flod våg Art nr

Flod våg Art nr Anne Rooney av Anne Rooney Översättning Maria Holst 8 Kapitel 1 Långt där nere var vattnet mörkt och vilt. Danny svingade sig upp på räcket som löpte längs däcket. Skulle han dyka eller bara hoppa i?

Läs mer