Stockholms läns landsting 1(2)

Transkript

1 Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE LS Landstingsstyrelsen Yttrande över landstingsrevisorernas Delrapport årlig granskning 2014 landstingsstyrelsen Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning Landstingsrevisorerna har överlämnat Delrapport årlig granskning för yttrande. Förslag till beslut Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att avge yttrande över landstingsrevisorernas Delrapport årlig granskning 2014 enligt landstingsdirektörens tjänsteutlåtande. Landstingsrådsberedningens motivering Landstingsrevisorernas kontinuerliga granskning och konstruktiva kritik är viktig för landstingets förbättringsarbete. Landstingsstyrelsen genomför successivt förbättringar utifrån revisorernas rekommendationer och förslag. I delrapporten årlig granskning 2014 noterar landstingsrevisorerna att landstingsstyrelsen 2014 arbetat aktivt med att förbättra intern styrning och kontroll. Dock kvarstår revisorernas bedömning att ekonomistyrningen av landstingets akutsjuldius behöver bli mer tydlig och transparent samt att beslutade styrprinciper och resultatkrav för landstingets verksamheter bör tydliggöras. I den förändrade budgetprocess som Landstingsdirektören föreslår i ärendet Anmälan av slutlig budget 2015 till landstings-fullmäktige (LS ), är ett led stärkt styrning av landstingets verksamheter och ge utökat utrymme för budgetarbetet inom landstingets förvaltningar och bolag. Detta kommer att förbättra landstingets planeringsförutsättningar.

2 Stockholms läns landsting 2(2) SKRIVELSE LS Det ekonomiska utfallet för landstinget för år 2014 beräknas för åttonde året i rad bli positivt, vilket gör Stockholm unikt bland Sveriges landsting. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 29 januari 2015 Landstingsrevisorernas Delrapport årlig granskning 2014 den 13 november Carl Rydingstam

3 Stockholms läns landsting 1(3) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsen Yttrande över landstingsrevisorernas Delrapport årlig granskning 2014 landstingsstyrelsen Ro kl. L Ärendebeskrivning Landstingsrevisorerna har överlämnat Delrapport årlig granskning för yttrande. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 29 januari 2015 Landstingsrevisorernas Delrapport årlig granskning 2014 den 13 november 2014 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande över landstingsrevisorernas Delrapport årlig granskning 2014 enligt landstingsdirektörens tjänsteutlåtande. Förvaltningens förslag och motivering Bakgrund Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. I delrapporten redovisas de iakttagelser och bedömningar som revisorerna gjort dittills under året inom ramen för den årliga granskningen. Delrapporten omfattar även en översiktlig granskning av koncernens delårsrapport per den 31 augusti Revisionen bedömer att resultatet i koncernens delårsrapport i allt väsentligt är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige beslutat om. Revisionen bedömer också att verksamhetens resultat enligt delårsrapporten i allt väsentligt är förenligt med de övriga mål fullmäktige beslutat om för verksamheten. Det har enligt revisionen inte framkommit några omständigheter som tyder på att delårsrapporten inte ger en

4 Stockholms läns landsting 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS rättvisande bild och revisionen gör bedömningen att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Två rekommendationer framförs av revisorerna i delrapporten. Rekommendation i: Landstingsstyrelsen bör tydliggöra hur kostnadsansvaret för framtidsplanens byggnationer ska hanteras i de fall vårdgivare vill ändra lokalernas planerade funktionalitet. Rekommendation 2: Landstingsstyrelsen bör tydliggöra vem som har det ekonomiska ansvaret för införskaffandet av utrustning som behövs i nya byggnader och ombyggda lokaler utöver informations- och kommunikationsutrustning, IKT, och medicinteknisk utrustning, MT. Fokus i revisorernas granskning har varit frågor om intern styrning och kontroll. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom landstinget, framhåller revisorerna vikten av att landstingsfullmäktige får tillräcklig information om viktiga förhållanden för bedömning av landstingets nuvarande tillstånd och framtida utveckling. Revisorerna konstaterar att landstingsstyrelsen arbetat aktivt med att förbättra både styrning och intern kontroll. Revisionens efterfrågar dock, i likhet med tidigare bedömning, en mer tydlig och transparent ekonomistyrning av landstingets akutsjukhus. Revisionen ser med tillförsikt på det arbete som landstingsstyrelsen har påbörjat inom det interna kontrollområdet men gör bedömningen att detta skulle kunna stärkas ytterligare. Revisionens samlade rekommendationer återfinns i bilaga till delrapporten. Revisionen ser positivt på det arbete som pågår med att vidta åtgärder med anledning av lämnade rekommendationer. Revisionen har tagit bort rekommendationer som inte längre är aktuella alternativt behöver anpassas till förändringar i verksamheten. I delrapporten är det totala antalet rekommendationer 38 jämfört med 73 i årsrapport Förvaltningens förslag och motivering Stockholms läns landsting är inne i en period av stora investeringar inom kollektivtrafiken. Samtidigt går framtidens hälso- och sjukvård in i ett genomförandeskede. Nya Karolinska Solna, NKS, tas från och med år 2016

5 Stockholms läns landsting 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS successivt i bruk samtidigt som de övriga sjukhusen moderniseras och stora nyinvesteringar genomförs. De kommande åren kräver nya arbetsformer på alla nivåer. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår för att utnyttja möjligheter till gemensam konsekvent styrning där alla organisationens delar nyttjas för såväl samordning som flexibilitet och kostnadseffektivitet med utgångspunkt från verksamhetsspecifika förutsättningar. Landstingsrevisorernas synpunkter, bedömningar och rekommendationer är värdefulla för det fortsatta utvecklingsarbetet kring till exempel intern styrning och kontroll. Förvaltningen arbetar aktivt med att åtgärda revisorernas rekommendationer och noterar att antalet rekommendationer minskat väsentligt sedan årsrapport Utifrån rekommendationerna kring att tydliggöra kostnadsansvar kan konstateras att avsvaret för investeringsutgifter framgår av budget när det gäller byggnationer respektive inventarieanskaffning. Ansvaret innebär att utgiften ska hållas inom fastställda ramar både på objektsnivå och inom investeringsplanens samlade ram. Kostnader till följd av investeringar vilar på respektive verksamhet. Information om landstingets investeringsstrategi med tillhörande ansvarsoch beslutsordning genomförs kontinuerligt. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende.

6 DELRAPPORT ÅRLIG GRANSKNING 2014 Ankom Stockhoims läns landuir»: 20U Dnr. ii...:.!.: iiz,,. Landstingsstyrelsen Jill Landstingsrevisorerna d/vb STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

7 DELRAPPORT ÅRLIG GRANSKNING 2014 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och styrelser sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att amnäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev.sll.se.

8 Jill Landstingsrevisorerna SfSSi STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING RK Landstingsstyrelsen Delrapport 2014 till landstingsstyrelsen Revisorerna i revisorsgrupp I beslutade på möte överlämna rapporten till landstingsstyrelsen för yttrande senast I delrapporten redovisas de iakttagelser och bedömningar som gjorts hittills under året inom ramen för den årliga granskningen. Delrapporten omfattar även en översiktlig granskning av koncernens delårsrapport per 31 augusti Revisorerna noterar att landstingsstyrelsen under 2014 arbetat aktivt med att förbättra intern styrning och kontroll. Revisorernas bedömning kvarstår dock då ekonomistyrningen av landstingets akutsjukhus behöver bli mer tydlig och transparent. Revisorerna vill framhålla vikten av tydliga styrprinciper så att verksamheterna vet om ett uppställt resultatkrav på verksamheten gäller eller inte. På längre sikt, då arbetet med framtidens hälso- och sjukvård beräknas medföra stora utmaningar för verksamheterna, är det än mer viktigt att fastställa och vidmakthålla styrprinciper inom landstinget för en ekonomi i balans. Övriga iakttagelser framgår av revisionskontorets bifogade Delrapport årlig granskning 2014 och Revisorernas bedömning av delårsrapport 2014 för koncernen Stockholms läns landsting. Den senare överlämnas till fullmäktige för behandling i anslutning till delårsrapporten i november. Paragrafen justerades omedelbart. Sekreterare Landstingsrevisorerna Telefon: Säte: Stockholm Box Fax: Org.nr: Stockholm E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Besöksadress: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset

9 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING RK Revisionskontoret Sammanfattning Landstingsstyrelsen I denna delrapport ges en lägesrapport utifrån de iakttagelser som gjorts i den löpande granskningen hittills under året och i den översiktliga granskningen av delårsrapporten för landstingsstyrelsen. Fokus i granskning och avrapportering har varit frågor om intern styrning och kontroll. Detta är en delrapportering inför den slutliga bedömningen och avrapporteringen av årets granskning under våren den årliga revisionen prövas om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Bedömning av ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Landstingsstyrelsen prognostiserar ett helårsresultat på 200 mnkr för hela landstinget, vilket är 148 mnkr högre än fullmäktiges resultatkrav på 52 mnb', samtidigt som landstingets akutsjukhus prognostiserar ett sammantaget underskott på 525 mnkr för året. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom landstinget är det angeläget att landstingsfullmäktige får tillräcklig information om viktiga förhållanden för bedömning av landstingets nuvarande tillstånd och framtida utveckling. Bedömning av intern styrning och kontroll I revisionens årsrapport 2013 för landstingsstyrelsen bedömdes den interna styrningen och kontrollen som inte helt tillräcklig av revisionen. Landstingsstyrelsen har arbetat aktivt med att förbättra både styrning och intern kontroll. Revisionens tidigare bedömning kvarstår dock vid delrapporteringen för Bland annat efterfrågar revisionen, likt tidigare, en mer tydlig och transparent ekonomistyrning av landstingets akutsjukhus speciellt mot bakgrund av de stora utmaningar som framtidens hälso- och sjukvård kommer att föra med sig för landstinget som helhet. Revisionen ser med tillförsikt på det arbete som landstingsstyrelsen har påböijat inom det interna kontrollområdet, men bedömer att detta skulle lämna stärkas ytterligare genom att dagens interna kontrollplan delades upp i två separata dokument så att det tydligare framgår vilka risker som är landstings övergripande och vilka som endast avser landstingsstyrelsens förvaltning. Möjlighet finns att utveckla en landstingsövergripande intern kontrollplan, baserad på bolagens och förvaltningarnas insända intern kontrollplaner. En sådan intern kontrollplan bör främst avse risker som landstingsstyrelsen ur ett landstingsövergripande perspektiv har ansvar för att hantera, men även sådana risker som verksamheterna har ansvar för att hantera, risker som är av den arten som landstingsstyrelsen behöver ha uppsikt över. Bedömning av räkenskaper I granskningen har inte framkommit några väsentliga avvikelser. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. I 1

10 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Revisionskontoret INNEHÅLL 1 EKONOMISKT OCH VERKSAMHETSMÄSSIGT RESULTAT - PROGNOS PER Ekonomiskt resultat ur ett landstingsövergripande perspektiv Verksamhetsmässigt resultat ur ett landstingsövergripande perspektiv Verksamhetsmässigt resultat inom hälso- och sjukvården Verksamhetsmässigt resultat inom kollektivtrafiken Analys av problem och utmaningar inom vård och trafik kan utvecklas Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat för landstingsstyrelsens förvaltning Ekonomiskt resultat för landstingsfastigheter i Stockholm Verksamhetsmässigt resultat för förvaltningen för utbyggd tunnelbana Revisionens samlade bedömning 5 2 STYRNING, SAMORDNING OCH KONTROLL Ekonomistyrning ur ett landstingsövergripande perspektiv Ekonomistyrningsstrategi Otydlig ekonomistyrning Omställningskostnader Modell för hyressättning för strategiska fastigheter Styrning och samordning ur ett landstingsövergripande perspektiv Målstruktur Verksamhetsstyrning med utgångspunkt från uppsiktsrapporten Ansvar för att bygga och utrusta NKS TioHundraprojektet Uppdrag från fullmäktige 2014 och tidigare Intern kontroll Bidragshantering inom landstingsstyrelsens förvaltning Revisionens samlade bedömning 14 3 RÄKENSKAPER Sammanställd redovisning för Stockholms läns landsting Redovisning av derivat och säkringsredovisning Landstingsstyrelsens förvaltning Revisionens samlade bedömning 16 4 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE REKOMMENDATIONER 16 5 YTTRANDE ÖVER ÅRSRAPPORT BILAGOR Bilaga 1 Sammanställning och uppföljning av lämnade rekommendationer till landstingsstyrelsen B i I aga-2 bs-yt^rar^e^ ver^r^ra^

11 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat - prognos per Ekonomiskt resultat ur ett landstingsövergripande perspektiv Landstingsstyrelsen prognostiserar ett helårsresultat på 200 mnkr för hela landstinget, vilket är 148 mnkr högre än fullmäktiges budget på 52 mnkr. I delårsrapporten salmas dock en förklaring till varför resultatprognosen är 100 mnkr lägre i förhållande till tidigare prognos i juli. Den prognostiserade budgetawikelsen förklaras bland annat av ökade intäkter för verksamheterna med 720 mnkr. Finansnettot har påverkat prognosen positivt med 295 mnb' liksom den högre prognosen för de samlade skatteintäkterna på 235 mnkr. Ökade bemanningskostnader och kostnader för köpt hälso- och sjukvård på drygt 1 mdkr, samt ökade avskrivningar på 325 mnkr påverkar samtidigt prognosen negativt. Landstingsstyrelsen bedömer att landstinget som helhet kommer att uppnå lagstiftarens balanskrav avseende Följande verksamheter prognostiserar de största positiva resultatawikelserna mot budget: Landstingsstyrelsens resultatenhet koncernfinansiering (551 mnkr) - vilket främst beror på en ökning av de samlade skatteintäkterna + 235, lägre kostnader för arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och dylikt +110 mnkr och ett högre finansnetto än budgeterat + 71 mnkr.? Folktandvården i Stockholm AB (45 mnkr) - Bolagsstyrelsen har beslutat om ett högre resultatkrav än det som fullmäktige har beslutat om. Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO (45 mnkr) vilket främst beror på ökad ersättning inom psykiatrin. Revisionen kan konstatera att de största negativa resultatawikelserna inom landstinget finns hos akutsjukhusen. Sammantaget prognostiserar dessa en budgetawikelse på -525 mnkr, varav: Karolinska Universitetssjukhuset (-250 mnkr) - vilket beror på högre bemanningskostnader och en lägre produktion än budgeterat. Södersjukhuset AB (-145 mnkr) - vilket bland annat beror på lägre ersättning än budgeterat då produktionen påverkats av en besvärlig personalsituation som också lett till högre personalkostnader.» Danderyds sjukhus AB (-116 mnkr) - vilket beror på högre personalkostnader och betydligt lägre intäkter än budgeterat på grund av lägre produktion. Periodens investeringar uppgår till mnkr, motsvarande 54 procent av den budgeterade årsvolymen på mnkr. Upparbetningsgraden är därmed 11 procentenheter högre jämfört med delåret Årsprognosen på mnkr innebär dock ett utfall som är mnkr lägre än årsbudget. Inom kollektivtrafiken finns investeringsawikelserna främst inom program Roslagsbanan, där upphandlingen av fordon skjutits på framtiden och inom program Spårväg city med en försenad järnvägsplan och försenade tillgänglighetsanpassningar. Inom vården förklaras merparten av avvikelserna av försenade fastighetsinvesteringar vid de strategiska investeringsobjekten och senarelagda utrustningsinvesteringar vid NKS. Trots att den prognostiserade investeringstakten är lägre än budgeterat överskrider de prognostiserade avskrivningarna budget med nio procent. Detta förklaras av att utrangeringar inte har budgeterats. De ekonomiska prognoserna i delårsrapporten bedöms i allt väsentligt som rimliga. Avvikelser i förhållande till budget har i huvudsak analyserats och kommenterats på ett till- 1

12 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING fredställande sätt i delårsrapporten för SLL. Revisionen kan utifrån egna beräkningar konstatera att landstingets nettokostnader ökar i snabbare takt än de samlade skatteintäkterna. Inklusive finansnettot, så ökade landstingets nettokostnader mellan 2012 och 2013 med 6,1 procent medan de samlade skatteintäkterna ökade med 4,2 procent. Under 2014 prognostiseras motsvarande gap i ökningstakten mellan nettokostnader och intäkter. Det saknas dock en analys av konsekvenserna för landstinget på kort och lång sikt. Den finansiella delen av delårsrapporten kommenteras vidare i avsnitt Verksamhetsmässigt resultat ur ett landstingsövergripande perspektiv Verksamhetsmässigt resultat Inom hälso- och sjukvården Vårdproduktion Som en konsekvens av svårigheterna för akutsjukhusen att leverera vård i enlighet med gällande vårdavtal förväntas de sammantagna vårdtillfällena i landstinget bli lägre under året än vad som budgeterats. Akutsjukhusen anger framförallt bristen på sjuksköterskor som en viktig orsak till den lägre produktionen. Under 2014 beräknas även läkarbesök understiga budget, medan övriga vårdgivarbesök beräknas öka jämfört med budget. Tillgänglighet och kvalitet Ett av landstingets övergripande mål är att tillgängligheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården ska förbättras. Tillgängligheten avseende besök hos husläkare är i princip oförändrad. Andelen patienter som har väntat 30 dagar eller mindre till mottagningsbesök har försämrats medan andelen som fått behandling inom vårdgarantins gräns på 90 dagar har förbättrats. Beställarens mål om maximalt fyra timmars väntetid på akuten uppnås inte vid Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset. Vårdproducenterna har i enlighet med anvisningar från landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) i sina delårsrapporter beskrivit utvecklingen av tillgänglighetsindikatorer. Landstingsstyrelsen bedömer att målet om en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälsooch sjukvården kommer att uppnås på helårsbasis, men det framgår inte av delårsrapporten vilket underlag landstingsstyrelsen har för bedömningen att de indikatorer som inte uppfylldes i samband med delårsrapporteringen kommer att uppfyllas på helårsbasis. Vidare saknas en analys i landstingets delårsrapport av verksamheternas arbete med att öka vårdens kvalitet Verksamhetsmässigt resultat inom kollektivtrafiken Produktion Inom både kollektivtrafiken på land och på vatten är antalet påstigande i stort sett oförändrat i jämförelse med motsvarande period För färdtjänsten är antalet utförda resor något lägre. Prognosen är att resandet på land under året kommer att öka något, vilket också innebär en ökning i jämförelse med budget. Resandet till sjöss prognostiseras, i enlighet med budget, öka under året. Antalet färdtjänstresor prognostiseras minskas under året i förhållande till budget. Tillförlitlighet Enligt landstingsstyrelsens anvisningar ska fullmäktiges mål om attraktiva, effektiva och tillgängliga resor följas upp i årsrapporten. Trafiknämnden gör ingen prognos i delårsrapporten om fullmäktiges mål kommer att uppnås. Nämnden rapporterar uppfyllelsen av interna mål som punktlighet. Punktligheten i kollektivtrafiken på land per augusti har ökat för samtliga trafikslag utom lokalbana jämfört med föregående år. Det är dock endast lokalbanan som når nämndens mål för punktlighet. 2

13 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Trafikiiämnden gör ingen bedömning av om målen kommer att uppnås vid årets slut. Inom färdtjänsttrafiken bedömer nämnden att målet för tidspassning 1 kommer att nås under året. Målet för tidshållning i skärgårdstrafiken 2 prognostiseras uppfyllas med god marginal liksom de senaste två åren. Målet ligger dock på en relativt låg nivå, både i jämförelse med utfall och med målformulering för andra trafikslag där ambitionen är att tidspassningen/punktligheten ska öka Analys av problem och utmaningar inom vård och trafik kan utvecklas I förvaltningsberättelsens inledning finns en övergripande beslaivning av befolkningstillväxt och om landstingets ekonomi. I inledningen finns även en beslaivning av kommande utveckling av tunnelbanan och om satsningar inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård. Landstingsstyrelsen anger exempelvis att landstinget har en fortsatt hög kostnadsutveckling, i huvudsak till följd av ett ökat utbud inom den externt köpta vården. I verksamhetberättelsen redovisas att antal vårdtillfällen har minskat och i avsnittet om uppföljning av akutsjukhusen framgår att samtliga akutsjukhus har begränsad produktionskapacitet och höga bemanningskostnader till följd av bristen på framförallt sjuksköterskor, men även av annan vårdpersonal. En samlad lägesanalys i förvaltningsberättelsen av exempelvis de omfattande bemamiingsproblemen inom vården, som dels påverkar produktionen och tillgängligheten, dels har inneburit ökade kostnader för inhyrd personal saknas dock. Även för trafikverksamheterna saknas en samlad analys. Revisionens bedömning Förvaltningsberättelsen kan utvecklas med en mer samlad analys och bedömning av läget i verksamheterna för både vården och trafiken. Detta är inte minst viktigt med hänsyn till rådande kostnadsutveckling inom landstinget och de stora utmaningar som väntar framöver. Det är angeläget att landstingsfullmäktige får tillräcklig information om viktiga förhållanden för bedömning av tillståndet men även utvecklingen framåt. 1.3 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat för landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) prognostiserar årets resultat till 0 mnkr, vilket är i överensstämmelse med fullmäktiges resultatkrav. Resultatet har påverkats med 60 mnkr för satsning på ökad kapacitet inom hälso- och sjukvården. Satsningen initierar ett sparbeting internt inom LSF med motsvarande belopp där varje funktionsområde förväntas bidra till besparingen. LSF bedömer att fullmäktiges mål för verksamheten i huvudsak kominer att uppnås. Antalet uppdrag från fullmäktige till landstingsstyrelsen och landstingsdirektören uppgår till 29 st. Uppdragen indelas i två olika grupper, de som är givna i budget och de som är givna under året. Måluppfyllelsen för givna uppdrag i budget uppgår till 97 procent per 31 augusti 2014, vilket medför att målet på 90 procent är uppnått. Måluppfyllelsen för uppdrag givna under året är 86 procent. Revisionen noterar att något mål inte har satts för dessa uppdrag. Ett systematiskt arbete pågår inom LSF med att åtgärda revisionens rekommendationer. Förvaltningen har gjort en uppföljning av arbetet i samband med delårsbokslut 2014 för att få en lägesbild per den 31 augusti. Större delen av rekommendationerna är åtgärdade. Förvaltningen har följt upp måluppfyllelsen i samband med delårsrapporten. Måluppfyllelsen uppmäts till 80 procent i jämförelse med årsmålet på 90 procent. Ledningen inom 1 Tidspassning vid resa (andel inomlo minuter), taxi SL Målet och mätningarna inkluderar således inte hamntrafiken (pendelbåtstrafik och djurgårdsfärjorna). 3

14 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING LSF har höjt ambitionsnivån för riskhantering, uppföljning och intern kontroll inom landstingsstyrelsens förvaltning. Bland annat har ett förslag till riktlinjer för intern styrning och kontroll tagits fram och lämnats till landstingsstyrelsen för beslut. Revisionskontoret bedömer LSF:s prognos för det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet i allt väsentligt som rimlig. 1.4 Ekonomiskt resultat för landstingsfastigheter i Stockholm Locum prognostiserar årets resultat i LFS till 267 mnkr, vilket är 32 mnkr högre än fullmäktiges resultatkrav. Avvikelser i förhållande till budget har i huvudsak analyserats och kommenterats på ett tillfredställande sätt i delårsrapporten. Verksamhetens intäkter prognostiseras till mnkr, vilket är något högre än budgeterat. Förklaringen är dels att interna och externa hyresintäkter förväntas bli högre än budgeterat, dels att fler avslutade hyresgästinitierade projekt ger tilläggshyror. Vidare har utökade vårdval imieburit fler externa hyresgäster. Verksamhetens totala kostnader prognostiseras till mnkr, vilket är i nivå med budget. Avskrivningarna bedöms i prognosen bli 131 mnkr högre än budget, vilket beror på utrangeringar av byggnader som rivits på Södersjukhuset samt Danderyds och Södertälje sjukhus. Dessa utrangeringar hade inte detaljplanerats när budget för 2014 togs fram och fanns därmed inte med i bedömningen av kostnader för året. Finansnettot för 2014 beräknas uppgå till -209 mnkr, vilket är en positiv avvikelse på 53 mnkr jämfört med budget. Huvudskälet till detta är lägre låneräntor än vad som gällde vid budgetarbetet. Avkastning på eget kapital väntas uppgå till 3 procent för Landstingsfullmäktiges mål är 6 procent på lång sikt. Avkastningen har dock de senaste åren legat över 6 procent. Revisionskontoret bedömer styrelsens prognos för det ekonomiska resultatet i allt väsentligt som rimlig. 1.5 Verksamhetsmässigt resultat för förvaltningen för utbyggd tunnelbana Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT) bildades under våren Syftet är att säkerställa att utbyggnaden av tunnelbanan kan genomföras på bästa tänkbara sätt, samtidigt som arbetet med ordinarie trafikinvesteringar fortsätter i trafilcförvaltningen. Samarbetspartner och medfinansiärer är staten, Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun. Totalt innebär utbyggnaden en samlad investering på 25,7 mdkr. Byggstarten beräknas kunna ske år 2016 och trafiken bedöms vara igång på alla sträckor år Förvaltningen är under uppbyggnad och håller på att bemannas. Processer och rutiner är under utveckling. Uppbyggnaden av ekonomisystem och redovisningsfunktionen är viktig inte minst för att medfmansiärerna löpande ska kunna få transparent ekonomisk uppföljning av verksamheten. Viktiga frågor är bland annat redovisning av landstingets bidrag till förvaltningen, landstingets del i driftskostnaderna, gränsdragning mellan underhåll och investering samt fördelning av kostnaderna på de olika tumielbanelinjerna. Diskussioner pågår med Locum AB om att sköta förvaltningens redovisning. Betalningar från medfmansiärerna sker enligt avtal. 3 3 LS

15 Jill Landstingsrevisorerna ryvfes STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Delårsrapport lämnas inte avseende år 2014 då antalet transaktioner per den sista augusti var relativt få. 1.6 Revisionens samlade bedömning Landstingsstyrelsen prognostiserar ett helårsresultat på 200 mnkr för hela landstinget, vilket är 148 mnkr högre än fullmäktiges resultatkrav på 52 mnkr, samtidigt som landstingets akutsjuldius prognostiserar ett sammantaget underskott på 525 mnkr för året. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom landstinget är det angeläget att landstingsfullmäktige får tillräcklig information om viktiga förhållanden för bedömning av landstingets nuvarande tillstånd och framtida utveckling. 2 Styrning, samordning och kontroll 2.1 Ekonomistyrning ur ett landstingsövergripande perspektiv Ekonomistyrningsstrategi I mål och budget för 2013 fick landstingsstyrelsen i uppdrag av fullmäktige att genomföra en översyn av landstingets ekonomistyrningsstrategi. I budget för 2014 delåterrapporterade landstingsstyrelsen uppdraget i form av en definition och ett antal fokusområden som den framtida ekonomistyrningsstrategin skulle byggas upp kring. Av landstingsdirektörens underlag till budget för 2015 framkommer att det pågår en översyn av sanktionsreglerna och soliditetskraven för akutsjukhusen och att investeringsstrategin med tillhörande ansvars- och beslutsordning föreslås utvecklas. I budget för 2015 föreslås fullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för perioden Detta i enlighet med en ändring i kommunallagen 4 som trädde i kraft redan Otydlig ekonomistyrning Revisionen har granskat hur resultat- och effektiviseringskraven på verksamheterna ger förutsättningar för en aktiv ekonomistyrning inom landstinget. Landstingets budget och resultatkrav för verksamheterna beslutas, utom under valår, i juni året innan budgetåret. Grunden för fullmäktiges budgetbeslut och verksamheternas egna budgetar bygger därmed i stor utsträckning på föregående års resultat och förutsättningar. Akutsjukhusen styrs av flerårsavtal med beställaren, hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), där bland annat ersättningsnivåer för produktionen regleras. Sedan flera år tillbaka finns dessutom ett effektiviseringskrav i avtalen med akutsjukhusen på två procent om året. Revisionen konstaterar dock att det inte finns någon tydlig koppling mellan fullmäktiges resultatkrav och detta effektiviseringskrav och att det senare inte heller följs upp på övergripande nivå. Landstingsfullmäktige har därutöver beslutat om resultatdispositionsregler 5 som stipulerar att de bolag som uppvisar ett negativt resultat jämfört med fastställt resultatkrav ska återställa det negativa resultatet under de två nästkommande åren. I samband med beslut om årsredovisningen 2012 för SLL beslutade fullmäktige i enlighet med förslag från landstingsstyrelsen att reglerna om återställande av negativa resultat skulle frångås för det ackumulerade negativa resultatet per på sammanlagt 107, 6 mnkr för ett antal av landstingets sjukvårdsproducenter. Beslutet motiverades med "vårdens utmaningar i samband med strukturförändringar inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård". Med samma motivering beslutade fullmäktige, på förslag av landstingsstyrelsen att åter frångå 4 Lag om ändring i kommunallagen (2012:800) 8 kap. 1 5 LS

16 Jill Landstingsrevisorerna d / K S STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING resultatdispositionsreglema för ett antal vårdproducenter även för räkenskapsåret 2013, denna gång på 240,4 mnkr. I landstingets delårsrapport för 2014 framkommer att akutsjukhusen sammantaget prognostiserar en negativ avvikelse på 525 mnkr mot budgeterat helårsresultat. Av landstingsrådsberedningens missiv till landstingsstyrelsen inför beslut om tertialrapport per april 2014 framgår att "Ett starkt ekonomiskt utfall centralt gör att resurser kan reserveras i de fall akutsjukhusen inte fullt ut når de prognostiserade resultaten i enlighet med budget." Skrivningen är inte beslutad av landstingsstyrelsen, men ger uttryck för landstingsrådsberedningens intention i frågan. För att illustrera problematiken med styrningen kan Södersjukhuset användas som exempel. I samband med 2014 års budgetarbete under hösten 2013 beslutade sjukhusstyrelsen om en budget vars resultat underskred fullmäktiges resultatkrav med 95 mnkr. Av protokoll från sjukhusstyrelsens möte i oktober 2013 framkom att landstingsledningen begärt att sjukhuset skulle rapportera in en budget i enlighet med fullmäktiges resultatkrav, men också att representanter för landstingsledningen under hösten 2013, informellt lovat sjukhuset att ändra sjukhusets planeringsförutsättningar för budgetåret 2014 med 95 mnkr i syfte att just uppnå resultatkravet. Revisionens bedömning Revisionen vill, inte minst inför den översyn av sanktionsregler m.m. som pågår, framhålla vikten av tydliga styrprinciper så att verksamheterna vet om ett uppställt resultatkrav på verksamheten gäller eller inte. De senaste årens återkommande beslut om att frångå resultatdispositionsreglema, kompletterat med landstingsrådsberedningens uttalande från april försvårar styrningen på kort sikt. På längre silct, då arbetet med framtidens hälso- och sjukvård berälcnas medföra stora utmaningar för verksamheterna, är det än mer viktigt att fastställa och vidmakthålla styrprinciper inom landstinget för en ekonomi i balans Omställningskostnader Landstingsstyrelsen har sedan tidigare fått i uppdrag av fullmäktige att återkomma med detaljerade kalkyler över omstruktureringskostnader för framtidens hälso- och sjukvård (FHS) inklusive förslag till en finansieringsmodell. Revisionen kan konstatera att landstinget sedan tidigare beslutat om att öronmärka medel inom ramen för det egna kapitalet på 5,3 mdkr för omställningskostnader hänförliga till FHS. Vidare har en definition av omställningskostnader tagits fram. För att definieras som omställningskostnader ska följande kriterier vara uppfyllda; centralt beslutade och direkt kopplade till planen för genomförande av FHS hänförbara till de strategiska investeringsprojekten vara temporära under perioden för omställningen Av landstingsdirektörens budgetförslag för 2015 framkommer att för åren uppgår de planerade omstrukturermgskostnaderna inom ramen för FHS till 3,5 mdkr. Det framkommer dock inte av budgeten om det finns några överordnade principer för fördelning av dessa mellan berörda verksamheter. Revisionens bedömning Mot bakgrund av akutsjukhusens svårigheter att uppnå fullmäktiges resultatkrav de senaste åren och diskussioner mellan dessa och landstingsstyrelsen om extramedel, menar revisionen att det är viktigt att principerna för fördelning av medel för verksamheternas omställningskostnader blir transparent och tydlig. Det behöver för inblandade parter vara tydligt vilka förutsättningar som gäller för att få ta del av de 3,5 mdkr i omställningslcostnader som budgeterats för perioden Detta är speciellt viktigt om det visar sig 6

17 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING att omställningskostnaderna, enligt definitionen, sammantaget överstiger de avsatta 3,5 mdkr för planperioden Modell för hyressättning för strategiska fastigheter I samband med budget 2013 fick landstingsstyrelsen i uppdrag av fullmäktige att ta fram en risk- eller kostnadsfördelningsmodell för de ökade kapitalkostnader som de strategiska fastighetsinvesteringarna inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård kommer att generera. Inför budget 2014 tog landstingsstyrelsens förvaltning fram ett förslag till sådan modell, som landstingsstyrelsens arbetsutskott återremitterade för ytterligare politisk beredning. I budget 2015 presenterar landstingsstyrelsen ett förslag till hyresfördelningsmodell där hyran baseras på de faktiska investeringsutgifterna utan tillägg för det nuvarande avkastningskravet på 6 procent som landstingsfastigheter i Stockholms har. Akutsjukliusens hyror, för ny- och ombyggda vård- och vårdrelaterade lokaler, föreslås endast täcka direkta kostnader för drift, underhåll och kapitalkostnader. Dessutom föreslås hyran rabatteras under en femårsperiod, med 15, 10,10, 5 respektive 5 procents rabatt per år. Trots att hyresnivån föreslås bli anpassad efter de strategiska fastighetsinvesteringarna, så framkommer det i budgetunderlaget att de innebär kostnadsökningar i jämförelse med de nuvarande hyresnivåerna för sjukhusen. Av budgeten framkommer vidare att denna kostandsökning kommer att kräva prioriteringar av vårdutbud och investeringar, kostnadseffektiviseringar och att nya arbetssätt införs vid sjukhusen, i enlighet med vad som beskrivs i Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet. I framtidsplanen beskrivs emellertid inte vilka framtida kostnadsökningar som sjukhusen ska hantera efter föreslagna hyresrabatter, eller hur sjukhusen förväntas arbeta med effektiviseringar och nya arbetssätt för att kunna hantera dessa. Av budgettexten framkommer vidare att hyresmo dellen medför att avkastningen för LFS minskar, men att resultatet fortsatt bedöms bli positivt, då avkastningskravet för alla befintliga fastigheter med gällande hyresavtal kvarstår oförändrat. 2.2 Styrning och samordning ur ett landstingsövergripande perspektiv Målstruktur Landstingsstyrelsen fick ett uppdrag i budget 2013 att genomföra en översyn av de kortsiktiga målens indikatorer. I samband med översynen framkom behov av en mer sammanhållen bild av mål och indikatorer. Revisionen har översiktligt granskat målstrukturen, med fokus på indikatorerna och deras förändring och utveckling mellan budget 2014 och budget 2015, och noterar bland annat att tre nya långsiktiga mål tillkommit samband med beslut och budget 2014: Hållbar tillväxt och utveckling Ett fritt tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Attraktiv och konlairrenskraftig arbetsgivare De nya målen är, liksom övriga mål, nedbrutna till delmål med indikatorer för att kunna mäta måluppfyllelsen. I budget 2015 anger landstingsstyrelsen generellt att indikatorernas värde ska förbättras eller vara oförändrade i jämförelse med budget Vidare anges att minst hälften av indikatorerna under respektive mål ska vara uppfyllda. Antalet indikatorer i budget 2015 har ökat med två och uppgår därmed till 41; Inom kollektivtrafiken har delmålet "Attraktiva resor" kompletterats med indikatorn "Andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten" gällande sjötrafiken. 7

18 Jill Landstingsrevisorerna SyVS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Delmålet "Forskning i vårdens tjänst" har kompletterats med indikatorn "Kliniska studier med ekonomiska avtal med extern part (läkemedel och medicinteknik) ska öka med 10procent årligen". Forskning och innovation inom landstinget kommer att vara en integrerad del av framtidens hälso- och sjukvård. För att stärka forskningens roll kommer därför en samverkan med externa aktörer De tre indikatorer som mäter måluppfyllelse 2014 av delmålet "Hög effektivitet" (som i sin tur kopplar till förbättrad tillgänglighet och kvalitet i sjukvården) är ett exempel på svårigheterna att med ett fåtal indikatorer mäta ett brett formulerat mål. Dessa är; Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto på Mina vårdkontakter. Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete. Andel specialistläkarbesök som utförts av specialistläkare utanför akutsjukhus, (har i budget 2015 flyttats till delmålet "Vård i rätt tid".) I delårsrapporten anges 18 delmål med 40 indikatorer, vilket innebär en komplettering för kollektivtrafiken med en indikator jämfört med budget 2014; "Bibehållen andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten". Resultatet för 16 av de 40 indikatorerna redovisas i delårsrapporten medan resterande indikatorer kommer att följas upp på årsbasis. Revisionens bedömning Ett utvecklingsarbete har genomförts de senaste åren avseende målstrukturen. Nya mål har tillkommit, ändrats och kompletterats med mätbara indikatorer som underlättar uppföljning av ytterligare verksamheter och stärker målstyrningen. Revisionen bedömer att indikatorerna som är kopplade till de nedbrutna målen inte alltid ger en heltäckande bild av måluppfyllelsen. Det finns därmed risk för att styrningen blir otydlig och att måluppfyllelsen påverkas. I enlighet med tidigare skrivningar delar inte revisionskontoret landstingsstyrelsens uppfattning att det är tillräckligt att hälften av indikatorerna är uppfyllda för att ett mål ska anses uppfyllt. Revisionen anser att landstingsstyrelsen ytterligare bör utveckla indikatorerna så att de i högre utsträckning ger en bredare bild av måluppfyllelsen Verksamhetsstyrning med utgångspunkt från uppsiktsrapporten I en bilaga till landstingets årsredovisning för 2013 lämnade landstingsstyrelsen för första gången en uppsiktsrapport till fullmäktige. Rapporten är landstingsstyrelsens redskap för att återrapportera uppsikten av landstingets nämnder och styrelser och dess verksamheter till fullmäktige. Landstingsstyrelsen ställer ett antal krav på nämnder och styrelser på inrapportering av underlag, bland annat information om verksamheternas interna kontrollarbete och deras följ samhet till gällande policyer. Med utgångspunkt från imiehållet i uppsiktsrapporten för 2013 har revisionen granskat hur landstingsstyrelsen kvalitetssäkrar och analyserar rapporteringen från nämnder och styrelser om det interna kontrollarbetet och verksamheternas följ samhet till gällande policyer inom landstinget. Enligt landstingets policy för intern kontroll har landstingsstyrelsen det övergripande ansvaret för att följa upp att landstingets styrning och kontroll fungerar tillfredställande. I samband med delårsrapporteringen ska alla nämnder och styrelser sända in beslutad internkontrollplan iiildusive utdrag ur nämnd-/styrelseprotokoll över den antagna planen till landstingsstyrelsen. Vidare ska nämnder och styrelser i samband med delårs- och årsbokslut rapportera statusen på den interna kontrollplanen inklusive en försäkran från respektive förvaltnings- och bolagsdirektör om att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig intern kontroll inom respektive organisation. 8

19 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Revisionen har tidigare framfört att den kvalitativa analysen och bedömningen av den interna kontrollen bör utvecklas på övergripande nivå för landstinget. En fördjupad analys av de risker som uttrycks i verksamheternas internkontrollplaner skulle ge underlag, dels till landstingsstyrelsens bedömning av risker inom landstinget som helhet, dels till en uppsiktsrapport med mer fokus på analys och utvärdering. Förvaltnings- och bolagsdirektörernas försäkran om att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig intern kontroll inom respektive organisation överensstämmer inte alltid med revisionens bedömning av om nämndernas och styrelsernas interna kontroll är tillräcklig. Revisionen kan konstatera att landstingsstyrelsen inte ger verksamheterna någon återkoppling på insänt material. I de fall där revisionen gjort en annan bedömning har det inte medfört någon dialog eller åtgärder från landstingsstyrelsens sida. Frågor kring intern kontroll behandlas inte systematiskt i arbetsutskottets ägardialoger. Däremot behandlas intern kontroll frågor i produktionsutskottets ägardialoger löpande med respektive verksamhet. Av de minnesanteckningar, som biläggs mötesprotokollen, framkommer dock inte huruvida området diskuteras med utgångspunkt från det insamlade intern kontrollmaterialet. Av uppsiktsrapporten framkommer att landstingsstyrelens bedömning är att "...inget avsteg har skett från landstingets policyer och styrdokument." Revisionen kan emellertid konstatera att landstingsstyrelsen inte har underbyggt detta uttalande med någon kontroll eller värdering av riktigheten i verksamheternas försäkran om att gällande policyer följs. Revisionens bedömning Revisionen kan utifrån årets granskning konstatera att landstingsstyrelsen arbetar aktivt för att få in efterfrågat material om intern kontroll i syfte att sammanställa en övergripande rapportering till fullmäktige. Revisionen bedömer att landstingsstyrelsen i den nya uppsiktsrapporten redovisar statusen inom ett antal områden till fullmäktige vilket ger en grund för en stärkt samordning och styrning av landstingets verksamheter. Däremot har landstingsstyrelsen inte genomfört någon analys av det insamlade materialet. För att ytterligare förstärka arbetet med intern kontroll i landstinget som helhet skulle, som revisionen tidigare framfört, de insamlade interna kontrollplanerna från verksamheterna i högre utsträckning kunna utgöra underlag för en landstingsövergripande riskanalys och intern kontrollplan. Uppsiktsrapporten är väsentlig för att ge en bild av landstingsstyrelsens arbete, men kan till kommande år utvecklas till en mer transparent och analyserande återrapportering till fullmäktige Ansvar för att bygga och utrusta NKS Fram till och med utgången av 2011 hade NKS-förvaltningen under landstingsstyrelsen ansvaret för såväl själva byggnationen som planeringen av verksamhetsinnehållet vid NKS. Sedan januari 2012 är ansvaret för projektet Nya Karolinska Solna uppdelat mellan landstingsstyrelsen och styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset. Landstingsstyrelsen ansvarar för planering och genomförande av byggnationen av sjukhuset. Enligt ägardirektiv ska Karolinska delta i planeringen av byggnation, upphandling, installation av IT-infrastruktur, medicinsk teknisk utrustning och övrig byggnadspåverkande utrustning. Vidare ansvarar Karolinska för att planera inflyttning, driftssättning och verksamhetsinnehåll. 9

20 Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Revisionen har i flera projekt granskat arbetet med NKS 6. Under våren 2014 granskades upphandlingen av en första delleverans av informations- och kommunikationsteknologi (jlkt) till NKS 7. Revisionen bedömde att upphandlingen i allt väsentligt hade genomförts med en tillfredsställande styrning och kontroll. Vidare bedömdes att avtalet ger landstinget möjlighet till en aktiv uppföljning, men att det finns behov av att tydliggöra roller och ansvar internt inom landstinget för avtalsuppföljningen. Slutligen ansåg revisionen att en utvärdering av processen för upphandlingen bör genomföras i syfte att dra nytta av erfarenheterna för kommande delar av upphandlingen av IKT-försöijningen till NKS. Därutöver har revisionen under hösten 2014 granskat om ansvarsfördelningen mellan Karolinska och landstingsstyrelsen avseende byggnation och utrustande av NKS är tydlig. Ansvariga inom landstingsstyrelsens förvaltning vid juridik och upphandling, strategiska fastigheter och investeringar (SFI), inklusive NKS-Bygg har intervjuats liksom ansvariga medarbetare från Karolinskas programkontor för NKS. Av intervjuerna framkommer att samarbetet i huvudsak fungerar bra men att det finns problemområden och erfarenheter som landstinget bör dra lärdom av vid omdaningarna av övriga akutsjuldius. I enlighet med OPS avtalet med Swedish Hospital Partners AB (SHP), som bygger sjukhuset, har landstinget ansvar för att godkänna funktionaliteten för kliniska lokaler utifrån SHP:s förslag. Ett ansvar som från och med 2012 ligger på Karolinska. Det har underhand genomförts ett antal lokaländringar jämfört med det ursprungliga förslaget på grund av Karolinskas behov av ändringar. Av intervjuerna framkommer att det inledningsvis fanns en låg medvetenliet inom Karolinska om OPS avtalets konstruktion och komplexitet avseende hantering av ändringar. Detta har enligt de intervjuade förändrats avsevärt och det finns numera en ökad medvetenliet om att kostnader för ändringar kommer att påverka sjukhusets framtida ekonomiska handlingsutrymme. De intervjuades bedömning är dessutom att de ändringar som är aktuella framöver är av mindre omfattning. Karolinska har ansvarat för kravställande i samband med upphandling av utrustning, bland annat informations- och kommunikationsutrustning (IKT) och medicinteknisk utrustning (MT). För denna typ av utrustning som ska upphandlas centralt inom landstinget finns centralt reserverade budgetmedel. Däremot kommer Karolinska att behöva bekosta inköp av övrig utrustning, som exempelvis datorer och telefoner som behövs för att NKS ska bli funktionsdugligt. Enligt uppgift, hade Karolinska inte uppfattat att de skulle stå för denna finansiering. Ett annat område där det råder en viss otydlighet är logistiken kring inflyttningen som en konsekvens av att det nya sjukhuset driftsätts i flera olika etapper. Då Karolinskas olika verksamheter kan behöva flytta runt i byggnaderna flera gånger innan de når "sin slutdestination i huset", finns en risk för att det kan leda till kostnader för olika interimslösningar för att säkerställa en fungerande verksamhet. Karolinska uppger dock att det finns planer sedan för hur denna logistik ska fungera. Landstinget har det övergripande ansvaret för samordningen gentemot SHP. SFI poängterar vikten av att landstinget tydliggör för SHP vilken organisation inom landstinget det är som ansvarar för samordning av och arbetsledning för installation av den tekniska utrust- 6 Se till exempel: Landstingsrevisorerna, rapport 10/2010, Offentlig Privat Samverkan, Nya Karolinska Solna Landstingsrevisorerna, rapport 3/2012, Byggnationen av Nya Karolinska i Solna 7 Landstingsrevisorerna, rapport 1/2014, Upphandling av IKT-infrastruktur till Nya Karolinska Solna 10