DOM Stockholm

Transkript

1 Rotel Stockholm Mål nr Sidi KÄRANDE National Joint-Stock Company "Naftogaz of Ukraine" (Naftogaz) 6 B Khmelnitskogo Street Kiev Ukraina Ombud: Advokatema Ola Nilsson och Rikard Wikström White & Case Advokataktiebolag Box Stockholm SVARANDE Italia Ukraina Gas S.p.a (IUGAS) Via Leopoldo Micucci Rom Italien Ombud: Advokaten Harald Nordenson och jur.kand. Ann-Marie Haro Setterwalls Advokatbyrå AB Box Stockholm SAKEN Klander av skiljedom meddelad i Stockholm den 19 december 2012 i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts skiljeförfarande nr V007/2008 HOVRÄTTENS SLUT 1. Hovrätten awisar den av Naftogaz vid huvudförhandlingen framställda gmnden att sldljenämnden gått utöver IUGAS framställda ränteyrkande. 2. Hovrätten avslår käromålet. 3. Naftogaz ska ersätta IUGAS for rättegångskostnader i hovrätten med kr samt ränta på beloppet enligt 6 räntelagen från dagen for hovrättens dom till dess betalning sker. Av beloppet utgör kr ombudsarvode. Dokld Postadress Besöksadress Box 2290 Birger Jarls Torg Stockholm Telefon Telefax Expeditionstid måndag - fredag :00-15:00 E-post: svea.avd2@dom.se

2 BAKGRUND Sid 2 Naftogaz är ett aktiebolag som är helägt av den ukrainska staten. Naftogaz är det ledande bolaget inom olje- och gasindustrin i Ukraina. IUGAS är ett italienskt aktiebolag. IUGAS ägs av två bolag inom den italienska koncernen F.I.S.I., som är en grupp av bolag verksamma på energimarknaden. Den 24 december 2003 ingick Naftogaz och IUGAS ett gasleveransavtal som löper från den 1 januari 2004 till och med den 31 december Avtalet innebär att Naftogaz ska sälja naturgas av turkmeniskt, kazakiskt, uzbekiskt och/eller ukrainskt ursprung till IUGAS. Gasen ska levereras av Naftogaz till en mätstation vid gränsen mellan Ukraina och Slovakien, där den tas emot av IUGAS. Leveransmängden bestäms månadsvis utifrån en skriftlig begäran från IUGAS före aktuell leveransmånad, men ska maximalt uppgå till 1,3 miljarder kubikmeter per år och sammanlagt maximalt 13 miljarder kubikmeter för hela avtalsperioden. Ett pris för gasen, 110 USD per kubikmeter naturgas, finns angivet i en bilaga till avtalet. Avtalet föreskriver också att partema ska enas om en mekanism för ändring av priset genom tilläggsavtal i händelse av en betydande förändring av gaspriset på den europeiska marknaden. Avtalet innehåller också bestämmelser om skadestånd och vite. Här regleras bl.a. att Naftogaz ska betala vite till IUGAS på visst sätt om den mängd naturgas som levererats är mindre än den angivna mängden i IUGAS skriftliga begäran om leverans. IUGAS har med början i maj 2007 skriftligen begärt leveranser av gas. Inga gasleveranser enligt avtalet har skett före det att den slutliga skiljedomen meddelades. Avtalets bestämmelser om tvistlösning anger i korthet att en tvist som inte kan lösas genom förhandlingar ska avgöras av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut och att skiljenämnden ska bestå av tre skiljemän. I bestämmelsen om skiljeförfarande finns en hänvisning till svensk materiell rätt. I en annan artikel i avtalet fmns också en separat bestämmelse om att avtalet lyder under svensk materiell rätt.

3 Sid 3 SVEA HOVRÄTT T IUGAS påkallade sldljeförfarande mot Naftogaz i januari käromålet yrkade IUGAS bl.a. att skiljenämnden skulle fastställa att avtalet är giltigt och att Naftogaz är skyldigt att leverera naturgas till IUGAS i enlighet med villkoren i avtalet. Naftogaz yrkade för sin del att skiljenämnden skulle awisa IUGAS talan samt fastställa att avtalet är ogiltigt och att inga rättigheter eller skyldigheter följer av avtalet. I en gemensam skrift till skiljenämnden begärde partema efter en tids handläggning att skiljenämnden skulle dela upp förfarandet i två delar. Den första delen skulle resultera i en särskild skiljedom som sedan skulle följas av en slutlig skiljedom. Skiljenämnden beslutade om handläggning i enlighet med partemas överenskommelse. Den närmare innebörden av denna uppdelning var att skiljenämnden i en särskild skiljedom skulle pröva om avtalet är giltigt och i kraft och om skiljenämnden är behörig att döma i tvisten samt om Naftogaz i sådant fall är skyldigt att leverera naturgas till IUGAS i enlighet med villkoren i avtalet. Utifrån den bedömningen skulle också prövas om Naftogaz är skyldigt att betala avtalsvite till IUGAS för inte fullgjorda leveranser och om Naftogaz är skyldigt att betala skadestånd till IUGAS. I ett andra skede skulle storleken på eventuella viten och/eller skadestånd behandlas i en slutlig skiljedom. I den särskilda skiljedomen, som meddelades den 19 oktober 2010, blev skiljenämndens bedömning att skilj enämnden är behörig, att avtalet är giltigt och att fullgörelse av avtalet inte är förhindrad av någon av de omständigheter som gjorts gällande av Naftogaz. Naftogaz ansågs därför skyldigt att leverera gas till IUGAS i enlighet med villkoren i avtalet. Vidare konstaterade skiljenämnden att Naftogaz är skyldigt att betala viten enligt avtalet till IUGAS för begärda men inte fullgjorda leveranser av gas från den 1 september 2008 fram till dess slutlig skiljedom meddelas. IUGAS yrkande om skadestånd ogillades däremot. Naftogaz väckte talan mot IUGAS i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle i första hand förklara att den särskilda skiljedomen var ogiltig såvitt avsåg vissa punkter i domslutet och i andra hand upphäva den särskilda skiljedomen i samma punkter. IUGAS bestred yrkandena.

4 Sid 4 I dom den 2 juli 2012 (mål nr T ) avslog hovrätten Naftogaz talan. Förfarandet inför skiljenämnden fortsatte och resulterade i en slutlig skiljedom som meddelades i Stockholm den 19 december I den skiljedomen har skiljenämnden bl.a. tagit ställning till hur avtalsvitena ska beräknas och förpliktat Naftogaz att betala avtalsviten för uteblivna leveranser och på närmare angivet sätt ränta på avtalsvitena. Vitesbeloppet uppgår till USD och avser tidsperioden den 1 september 2008 till och med den 31 december YRKANDEN I HOVRÄTTEN Naftogaz har yrkat att hovrätten ska i första hand helt upphäva skiljedomen och i andra hand upphäva skiljedomen såvitt avser punkten 2 i domslutet (som avser skyldighet att betala ränta på avtalsviten på visst närmare angivet sätt). IUGAS har motsatt sig att skiljedomen upphävs. IUGAS har yrkat att ett av Naftogaz vid huvudförhandlingen gjort tillägg till grunderna för talan ska awisas. Naftogaz har motsatt sig att tillägget avvisas. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. GRUNDER FÖR TALAN Naftogaz har gjort gällande att skiljenämnden i skiljedomen i flera fall har awisat eller underlåtit att pröva av Naftogaz åberopade omständigheter och argument med hänvisning till att dessa är res judicata då de prövats i den särskilda skiljedomen. Naftogaz har därför inte beretts tillfälle att i erforderlig omfattning utföra sin talan. Detta är ett handläggningsfel som kan antas ha inverkat på utgången (34 första stycket 6

5 Sid 5 lagen [1999:116] om skiljeförfarande, LSF). Alternativt görs gällande att skiljenämnden genom detta sitt förfarande har överskridit sitt uppdrag (34 första stycket 2 LSF). Partema har kommit överens om att eventuella tvister ska lösas av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut i enlighet med dess regler. Enligt dessa regler har skiljenämnden haft att ange domskäl. Domskälen är i flera hänseenden så intetsägande och kortfattade att de med hänsyn till omständigheterna måste anses vara så ofullständiga att det kan likställas med att domskäl saknas. Avsaknad av domskäl utgör ett handläggningsfel som kan antas ha inverkat på utgången (34 första stycket 6 LSF). Naftogaz har i skiljeförfarandet invänt att IUGAS begäran om leveranser av naturgas strider mot den avtalsrättsliga lojalitetsplikten. Enligt Naftogaz var de begärda leveranserna endast skenrättshandlingar och avsikten var aldrig att IUGAS skulle ta emot leverans av naturgas. IUGAS har endast begärt leverans av gas för att på ett illojalt sätt tillskansa sig avtalsviten. Naftogaz kunde inte leverera gasen i fråga på grund av införda exportförbud/restriktioner i ukrainsk lagstiftning. Flera av de omständigheter som Naftogaz åberopat till stödfördenna invändning har skiljenämnden ansett vara res judicata. Övriga omständigheter har skiljenämnden avfärdat utan någon egentlig motivering. Naftogaz invände också att de yrkade avtalsvitenas belopp är synnerligen oskäliga i förhållande till den av IUGAS påstådda skadan samt med hänsyn till ändrade förhållanden. Naftogaz åberopade därför 36 avtalslagen till stödföratt avtalsvitena skulle jämkas. Skiljenämnden konstaterade, utan någon motivering, att det inte fmns någon anledning att tillämpa 36 avtalslagen. Med hänsyn till att bl.a. frågorna om IUGAS illojala agerande och eventuell jämkning av oskäligt höga avtalsviten enligt 36 avtalslagen har behandlats mycket ingående av parterna i skriftväxlingen måste skiljedomens domskäl i dessa delar anses vara så ofullständiga att det kan likställas med att domskäl saknas.

6 Sid 6 SVEA HOVRÄTT I skilj eförfarandet yrkade IUGAS att en årsränta motsvarande Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter skulle utgå på utdömda avtalsviten. IUGAS gjorde gällande att sådan ränta - med avseende på varje utebliven leverans av gas - skulle börja löpa 30 dagar från utgången av respektive leveransmånad till dess full betalning sker. Naftogaz vitsordade inte av IUGAS yrkad ränta varför skiljenämnden hade att pröva IUGAS ränteyrkande i sak. Skiljenämnden har ålagt Naftogaz att betala ränta i enlighet med IUGAS yrkande. IUGAS har inte före det att skiljeförfarandet inleddes framställt krav på att Naftogaz ska betala visst avtalsvite. Skiljenämnden har således inte baserat sitt beslut om ränta på någon bestämmelse i räntelagen. Leveransavtalet saknar bestämmelser om när skyldigheten att betala avtalsvite uppkommer och när avtalsvitet förfaller till betalning. Leveransavtalet innehåller inte heller bestämmelser om vilken ränta som ska utgå på förfallna avtalsviten och från vilken tidpunkt som sådan ränta börjar löpa. I skiljedomen har skiljenämnden noterat att den av IUGAS angivna startpunkten för beräkning av ränta överensstämmer med den i leveransavtalet (artikel 5.3)föreskrivnatidpunktenförbetalning av levererad gas, dvs. 30 dagar från utgången av leveransmånaden. Den bestämmelsen är emellertid enligt sin ordalydelse inte tillämplig på betalning av ränta på avtalsviten. Därtill kommer att Naftogaz enligt leveransavtalet (artikel 6.2) hade möjlighet att "korrigera" eventuell "underleverans" av gas genom tilläggsleveranser under månaden efter leveransmånaden. Av det sagdaföljeratt avtalsviten omöjligen kan förfalla till betalningföreutgången av månadenföreventuella tilläggsleveranser. Skiljenämnden har i domen beslutat att ränta motsvarande Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter ska utgå på utdömda avtalsviten och att sådan ränta ska börja löpa 30 dagar från utgången av respektive leveransmånad till dess full betalning sker. Bestämmelse om att ränta ska beräknas på sådant sätt saknas i avtalet och stöd för en sådan ränteberäkning saknas också i räntelagen. Skiljenämnden har [därför] gått utöver IUGAS ränteyrkande och har kompletterat avtalet med en bestämmelse av denna innebörd. 1 1 Naftogaz har vid huvudförhandlingen justerat meningen på så sätt att ordet "därför" ersätts av orden "gått utöver IUGAS ränteyrkande och har".

7 Sid 7 SVEA HOVRÄTT Vad skiljenämnden gjort är att komplettera leveransavtalet med en ny bestämmelse som foreskriver att ränta motsvarande Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter ska utgå på avtalsvitenföruteblivna leveranser 30 dagar från utgången av respektive leveransmånad. Detta är inte att anse som avtalstolkning eller sedvanlig utfyllnad av avtal. I stället har skiljenämnden kompletterat leveransavtalet med en ny bestämmelse. Eftersom partema inte har lämnat skiljenämnden en gemensam instruktion att komplettera leveransavtalet på detta sätt och stöd saknasförett sådant kompletteringsmandat i leveransavtalets skiljeklausul, har skiljenämnden överskridit sitt uppdrag (34 förstastycket 2 LSF). I vart fall ska skiljedomen upphävas delvis (punkten 2 i domslutet) med stöd av samma bestämmelse. IUGAS har bestritt att det har förekommit något handläggningsfel över huvud taget och därmed inte heller något handläggningsfel som utan Naftogaz vållande sannolikt har inverkat på utgången i målet. Skiljenämnden har inte heller i något avseende överskridit sin behörighet. Skiljenämnden har på ett korrekt sätt behandlat frågan om res judicata. Skiljenämndens uttalanden i denna fråga ger också klart besked om hur skiljenämnden hade materiellt bedömt Naftogaz invändningar för det fall dessa inte hade avvisats som res judicata. Flertalet av Naftogaz invändningar som framfördes i det slutliga skiljeförfarandet hade behandlats av skiljenämnden redan i den särskilda skiljedomen. Det förhållandet att skiljenämnden inte beträffande varje enskild invändning i den slutliga skiljedomen upprepar sin tidigare bedömning innebär inte att invändningen inte har prövats i sak. Inte heller innebär det att domskäl saknas eller att de är så bristfälliga att det kan likställas med att domskäl saknas helt. I vart fall kan det inte presumeras att avsaknaden av domskäl har inverkat på utgången. IUGAS ränteyrkande bygger på tolkningen att artikel 6.2 i leveransavtalet har en bestämdförfallodagoch attförfallodageninfaller direkt efter tilläggsmånadens utgång. I skiljeförfarandet åberopade IUGAS 6 räntelagen jämförd med 3 samma lag, som föreskriver att för fordringar med bestämdförfallodagska ränta börja löpa från den dagen. Rättslig grundförutdömande av ränta har således inte saknats. Till stöd för sin

8 Sid 8 SVEA HOVRÄTT tolkning har skiljenämnden hänvisat till artikel 5.3 i leveransavtalet, som reglerar att förfallodagenförbetalning av levererad gas inträder 30 dagar efter leveransmånadens slut. Enligt skiljenämnden är det en rimlig tolkning av avtalet att såväl skyldighet att betalaförlevererad gas som skyldighet att betala vite vid utebliven leverans uppkommer vid en bestämdförfallotidpunkt.det är alltså fråga om sedvanlig avtalstolkning och inte någon otillåten utfyllnad av avtalet. Skiljenämnden har dock genom ett rent misstag återgett IUGAS ränteyrkande felaktigt så attförfallodagen- i ställetföratt vara den första dagen efter tilläggsmånadens sista dag - angetts till 30 dagar efter leveransmånadens slut. Om detta misstag skulle anses utgöra ett behörighetsöverskridande kan endast komma ifrågaatt upphäva den punkt (punkt 2) i den klandrade skiljedomens domslut som berör denna fråga. NY GRUND IUGAS Naftogaz har i fråga om skiljenämndens behandling av frågan om ränta på utdömt avtalsviteframställten ny gmnd genom att påstå att skiljenämnden gått utöver IUGAS ränteyrkande. Den nya grunden ärförsentframställdoch ska därför awisas. Naftogaz Det gjorda tillägget ska inte ses som en självständig klandergrund utan utgör bara en konsekvens av vad som redan harförtsfram.grundförawisning fmns således inte. PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Ovan har parternas grunderförsin respektive talan angetts. Parterna har till utveckling av sin talan i hovrätten närmare redogjortförsin syn på skiljenämndens särskilda dom och dess slutliga dom. Utifrån denna redogörelse har parterna argumenterat rättsligt för sin sak. I domskälen kommer hovrätten att närmare gå in på innehållet i den särskilda

9 Sid 9 skiljedomen, den slutliga skiljedomen och parternas argumentation i den mån så befinns erforderligt. HOVRÄTTENS SKÄL Utredningen Parterna har åberopat skriftlig bevisning. Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Hovrättens bedömning Ska Naftogaz justering av talan tillåtas? Det av Naftogaz först vid huvudförhandlingen framställda påståendet om att skiljenämnden har gått utöver IUGAS ränteyrkande kan enligt hovrättens mening inte ses som enbart en konsekvens av de omständigheter som Naftogaz redan fört fram i målet. Naftogaz påstående är således att se som en självständig klandergrund. Den har framställts efter den i 34 tredje stycket LSF utsatta tidsfristen och ska således awisas. Har skiljenämnden på ett felaktigt sätt tillämpat principen om res judicata? Naftogaz har gjort gällande att skiljenämnden i den slutliga skiljedomen i flera fall har awisat eller underlåtit att pröva av Naftogaz åberopade omständigheter och argument med hänvisning till att dessa är res judicata då de prövats i den särskilda skiljedomen. De åberopade omständigheterna och argumenten skulle inte ha awisats eller lämnats utan beaktande på grund av den särskilda skiljedomens rättskraft. Att skiljenämnden felaktigt awisat av Naftogaz åberopade omständigheter och argument har fått till följd att Naftogaz inte beretts tillfälle att i erforderlig omfattning utföra sin talan, vilket sannolikt har inverkat på utgången. IUGAS har på sin sida anfört att skiljenämnden på ett korrekt sätt har behandlat frågan om res judicata. Skiljenämndens uttalanden i denna fråga ger också klart besked om

10 Sid 10 SVEA HOVRÄTT hur skiljenämnden hade materiellt bedömt Naftogaz invändningar för det fall dessa inte hade avvisats som res judicata. Hovrätten konstaterar inledningsvis att lagen om skiljeförfarande saknar allmänna bestämmelser om en skiljedoms rättskraft. Som en allmän princip torde dock gälla att en skiljedom vinner rättskraft. Partema har emellertid möjlighet att förfoga över en skiljedoms rättskraft genom att komma överens om att en fråga som avgjorts genom skiljedom ska prövas på nytt av en skiljenämnd. De allmänna civilprocessuella rättskraftsprincipema gäller alltså också för en skiljedom (se NJA 1998 s. 189 och där angiven litteratur). En omständighet som inträffar efter det att en skiljedom har meddelats och som inte har prövats i den skiljedomen, s.k. factum superveniens, bör kunna prövas i en senare skiljedom. I den särskilda skiljedomen (s. 37 ff.) har under ett stort antal punkter tagits upp de invändningar som Naftogaz framställt till stöd for sin ståndpunkt att förhållandena varit sådana att Naftogaz inte varit skyldigt att efterkomma IUGAS beställningar av gasleveranser och därmed inte heller är skyldigt att betala avtalsviten. IUGAS gjorde i skiljeförfarandet gällande att bl.a. Naftogaz skyldighet att utge avtalsviten hade avgjorts i och med den särskilda skiljedomen och därmed kunde inte omständigheter rörande dessa frågor bliföremålförprövning också i den slutliga skiljedomen. Naftogaz på sin sida gjorde emellertid gällande att alla frågor som var förknippade med prövningen av storleken på avtalsviten också kunde prövas i den slutliga skiljedomen. Därtill gjorde Naftogaz gällande att vissa frågor inte hade varit möjliga att väcka under förfarandet och att dessa därmed var facta supervenienta (den slutliga skiljedomen under avsnitt 2.3.1). Skiljenämnden beslutade den 28 september 2011 att frågan om res judicata skulle behandlas i samband med att övriga kvarstående frågor avgjordes, dvs. i den slutliga skiljedomen (s. 18 i den slutliga skiljedomen). Skiljenämnden har i den slutliga skiljedomen behandlat Naftogaz invändningar. Skilj enämnden konstaterar att ett flertal av dess invändningar måste avvisas enligt

11 Sid 11 principen om res judicata (invändningarna 1, 3, 8 och 10). Ett felaktigt avvisande av ett åberopande kan utgöra ett handläggningsfel (se t.ex. Lindskog, Skiljeförfarande. En kommentar [1 mars 2012, Zeteo] kommentaren till 34, avsnitt 5.2.4). Hovrätten har attförstta ställning till om skiljenämnden awisat Naftogaz invändningar eller om dessa har prövats i sak. Hovrätten konstaterar inledningsvis att det inte är alldeles klart vad som innefattas i prövningen i den särskilda skiljedomen ifrågaom skyldighetenförnaftogaz att betala avtalsviten. Därmed inställer sig också problem med att avgöra i vilken utsträckning som Naftogaz invändningar skulle kunna vara prekluderade. Hovrätten konstaterar emellertid att skiljenämnden vid behandlingen av Naftogaz invändningar i den slutliga skiljedomen - samtidigt som skiljenämnden uttalat att invändningarna ska awisas som varandes res judicata - gjort en prövning av invändningarna i sak. Detta kommer till uttryck på följande sätt. Invändning 1 These statements (avser uttalanden som gjorts i den särskilda skiljedomen) are relevant to all of the delivery requests for the period 1 September December Invändning 3 There is reason to assume that the Tribunal's conclusions (avser uttalanden i den särskilda skiljedomen) on these matters are relevant with respect to the whole period now discussed. 3 Övriga invändningar (bl.a. invändningarna 8 och 10) As far as the Tribunal can find, there is no reason to set aside any of these requests because of Naftogaz's arguments. 4 Tillämpligheten av 36 avtalslagen 5 As to the applicability of Section 36 of the Swedish Contracts Act, this issue was also dealt with in the Separate Award (Section 17.2, p. 91). The Tribunal pointed out that this provision mainly refers to the relationship between companies and consumers and that, in the present case, which concerns two commercial entities, it should be taken into account that Naftogaz is a large company with a vast experience in gas trading. Further, the Contract, including the penalty clause, was drafted by Naftogaz. The Tribunal found, therefore, that Section 36 of the said Act was not applicable S. 40 andra och tredje styckena i den slutliga skiljedomen. S. 40 fjärde stycket i den slutliga skiljedomen. S. 40 sjunde stycket i den slutliga skiljedomen. S. 41 Avsnitt 4.2 styckena 2-4 i den slutliga skiljedomen.

12 Sid 12 It is true that, as stated by Naftogaz, there have been significantly changed circumstances since the time when the Contract was concluded. However, the changes described by Naftogaz mainly occurred well before the rendering of the Separate Award and were, thus, taken into account by the Tribunal. The Tribunal now only has to consider whether Section 36 of the Swedish Contracts Act shall apply to penalties concerning such period before the end of 2010 which was not taken into account in the Separate Award. In the Tribunal's opinion, there is no reason for that. Eftersom skiljenämnden, enligt hovrättens mening, får anses ha gjort e n prövning i sak av Naftogaz invändningar har vare sig något handläggningsfel eller uppdragsöverskridande förekommit som kan leda till att den slutliga skiljedomen ska upphävas. Innehåller skiljedomen tillräckliga domskäl? Naftogaz har gjort gällande att de domskäl som skiljenämnden angett i flera hänseenden är så intetsägande och kortfattade att de med hänsyn till omständigheterna måste anses vara så ofullständiga att det kan likställas med att domskäl saknas. Skiljenämnden har därigenom gjort sig skyldig till ett handläggningsfel enligt 34 första stycket 6 LSF. Handläggningsfelet är sådant att det kan antas ha inverkat på utgången. IUGAS har mot detta invänt att det förhållandet att skiljenämnden inte beträffande varje enskild invändning i den slutliga skiljedomen upprepat vad man anfört i den särskilda skiljedomen inte innebär att invändningen inte har prövats i sak. Detta innebär inte heller att domskäl saknas eller att de är så bristfälliga att det kan likställas med att domskäl saknas helt. I vart fall kan det inte presumeras att avsaknaden av domskäl har inverkat på utgången. Partema har kommit överens om att eventuella tvister ska lösas av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC; artikel 8.2 i leveransavtalet). I 36 SCCreglerna föreskrivs att skiljenämnden ska ange domskäl, om parterna inte har kommit överens om något annat. Enligt 21 LSF ska skiljemännen vid handläggningen av tvisten som huvudregel följa vad partema har bestämt. Dock innehåller inte lagen något krav på att skiljedomen ska vara motiverad. I förarbetena till lagen (prop. 1998/99:35 s. 134 f.) diskuterades fördelar och nackdelar med motiverade skiljedomar.

13 Sid 13 Regeringen stannade emellertid för att låta parterna själva bestämma om en skiljedom skulle vara motiverad eller inte. I förevarande fall hänvisar den mellan parterna träffade skiljeklausulen till SCCreglerna, vilket innebär att skiljenämndens avgörande ska innehålla domskäl. Frågan är då vilka krav som ska kunna ställas på motiveringens kvalité. Iförarbetena (a. prop, s. 135) framhölls det angelägna i att begränsa möjligheterna till klander tillförmånför en skiljedoms slutgiltighet. I sammanhanget pekades också på de särskilda problem som kan uppstå när det blir fråga om rena kvalitetsbedömningar. Sådana bedömningar skulle ge upphov till stora gränsdragningssvårigheter. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2009 s. 128 uttalat att endast en total avsaknad av domskäl eller domskäl som med hänsyn till omständigheterna måste anses vara så ofullständiga att det kan likställas med att domskäl saknas kan anses medföra att ett handläggningsfel förekommit. Hovrätten noterar att skiljenämnden i den slutliga skiljedomen (s. 21 f.) i fråga om domskälens utfonnning har uttalat följande. The Parties have raised a great number of arguments and adduced a large mass of evidence, both written and oral. If a particular submission, argument, document or fact is not expressly mentioned or dealt with in this Award, it does not mean that it has not been carefully considered by the Tribunal. Hovrätten finner, oavsett detta påpekande, att skiljenämnden på ett fullt tillräckligt sätt redovisat skäl för det slut som nämnden har kommit fram till. Något handläggningsfel har alltså inte förekommit. Har skiljenämndenfylltut leveransavtalets innehåll? Naftogaz har gjort gällande att det sätt på vilket skiljenämnden har beräknat ränta saknar stöd i såväl leveransavtalet som i räntelagen. Skiljenämnden har därför utan parternas uppdrag kompletterat leveransavtalet. IUGAS har invänt att beräkningen av den utdömda räntan bygger på tolkningen att artikel 6.2 i leveransavtalet har en bestämd förfallodag och attförfallodageninfaller direkt efter tilläggsmånadens utgång. I skiljeförfarandet åberopade IUGAS 6 ränte-

14 Sid 14 SVEA HOVRÄTT lagen jämförd med 3 samma lag, somföreskriveratt för fordringar med bestämd förfallodag ska ränta börja löpa från den dagen. Rättslig grund för utdömande av ränta har således inte saknats. Till stöd för sin tolkning har skiljenämnden hänvisat till artikel 5.3 i leveransavtalet, som reglerar attförfallodagenförbetalning av levererad gas inträder 30 dagar efter leveransmånadens slut. Enligt skiljenämnden är det en rimlig tolkning av avtalet att såväl skyldighet att betalaförlevererad gas som skyldighet att betala vite vid utebliven leverans uppkommer vid en bestämd förfallotidpunkt. Enligt IUGAS uppfattning är det fråga om sedvanlig avtalstolkning och inte någon tillåten utfyllnad av avtalet. Hovrätten har således att ta ställning till om skiljenämnden, vid bestämmandet av ränteberäkningen, utan parternas medgivande fyllt ut leveransavtalet, vilket utgör ett uppdragsöverskridande, eller om skiljenämnden endast har tolkat leveransavtalets innehåll. En tolkning av avtalet - även om tolkningen skulle vara felaktig - är en materiell fråga och utgör inte en klandergrund. Fråga är alltså om skiljenämnden i leveransavtalet kunnat finna stöd för en tidpunkt från vilken ränta på avtalsvitena ska beräknas. Skiljenämnden har i denna fråga tydligt redovisat att man sökt ledning i leveransavtalets artikel 5.3 som behandlar frågan vid vilken tidpunkt som levererad gas ska betalas. Hovrätten konstaterar att sldljenämnden endast har tolkat leveransavtalet när den har bestämt tidpunktenfrånvilken ränta på avtalsvitena ska beräknas. Att skiljenämnden vid sin tolkning inte dragit en helt korrekt slutsats utgör ett materiellt fel och kan inte leda till att skiljedomen ska upphävas helt eller delvis. Sammanfattning Somframgårovan har hovrätten funnit att den av Naftogaz först vid huvudförhandlingenframställdagrunden ska avvisas. Vidare har hovrätten funnit att skiljenämnden inte har vare sig begått något handläggningsfel eller överskridit sitt uppdrag. Käromålet ska därför avslås.

15 Rättegångskostnader Sid 15 Den utgång som hovrätten har kommit fram till innebär att Naftogaz ska ersätta IUGASfördess rättegångskostnader i hovrätten. Naftogaz har överlämnat till hovrätten att bedöma skäligheten av IUGAS yrkade ersättning for rättegångskostnader. Hovrätten finner att det yrkade beloppet är skäligt. Hovrättens dom får enligt 43 andra stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Kristina Boutz, hovrättsrådet Kazimir Åberg, referent, och adjungerade ledamoten Jan Frydman.