KUNDFRÅGOR MED ENKLA SVAR

Transkript

1 KUNDFRÅGOR MED ENKLA SVAR

2 Funktionssätt och uppbyggnad för en luftkonditionering. Köldmedelscirkulation med expansionsventil Kompressor Kondensor Torkfilter Expansionsventil Förångare och ventilationsfläkt Högtryckssida gasform Högtryckssida flytande form Lågtryckssida gasform Lågtryckssida flytande form Funktionssätt för och konstruktion av motorns kylsystem. Kylcirkulation Kylare för kylarvätska Kylarvätskepump Kylarfläkt Termostat Värmeväxlare Värmeventil (tillval) Motor Luftström 8 2 uppvärmd kylarvätska avkyld kylarvätska

3 INNEHÅLL Innehåll 1. Varför måste man underhålla en luftkonditionering? 2. Varför bör luftkonditioneringen desinficeras regelbundet? 3. Varför är det nödvändigt att byta kupéfiltret varje år resp. var :e km? 4. Varför måste torkfiltret bytas? 5. Vad har en luftkonditionering med säkerheten att göra? 6. Hur kan fukt komma in i AC-systemet? 7. Hur kommer det sig att det kan vara stora prisskillnader mellan verkstäderna när det gäller service av luftkonditioneringen? 8. Varför pratar man så mycket om bilen och klimatet? Handlar det inte bara om att tjäna pengar? 9. Vad innebär underhåll på en luftkonditionering? 10. Varifrån kommer den unkna lukten i bilen? 11. Varför immar bilens fönster igen? Hur kan jag förhindra det? 12. Varför bör jag använda luftkonditioneringen året runt och inte bara på sommaren? 13. Hur mycket bränsle drar luftkonditioneringen? 14. Hur mycket kan det kosta att reparera luftkonditioneringen? 15. Hur märker jag att det är något fel på luftkonditioneringen? 16. Hur kan köldmedel läcka ut ur luftkonditioneringen trots att den utgör ett slutet system? 17. Är det farligt om köldmedel kommer in i kupén? 18. Hur lång tid tar en underhållsgenomgång av luftkonditioneringen? 19. Hur mycket kostar underhållet av luftkonditioneringen?

4 INNEHÅLL 20. Hur använder jag luftkonditioneringen på effektivaste sätt? 21. Hur skiljer sig bilens luftkonditionering från ett kylskåp? 22. Hur definieras de olika termerna kontroll, service, underhåll och test av luftkonditioneringen? 23. Finns det undantag från 2-årsintervallet mellan byte av torkfilter/ackumulator? Motorkylning 24. Varför behöver kylsystemet också på sommaren frostskyddsmedel och tillsatser? 25. Varför bör kylarvätskan bytas ut med vissa intervaller? 26. Vilket är rätt blandningsförhållande mellan vatten och frostskydd? 27. Får man använda kranvatten för att fylla på kylarvätskan? 28. Kan man blanda olika frostskyddsmedel? 29. Behöver kylsystemet underhåll? 30. I vilka fall kan det vara nödvändigt att spola kylsystemet och vad bör man spola med? 31. Varför skall inte tätningsmedel användas i kylsystemet? kamrem och kylarvätskepump 32. Varför räcker det inte bara att byta ut kamremmen? 33. Vid kamremsbyte måste vattenpumpenbytas ut och när vattenpumpenbyts ut måste kamremmen bytas ut. Varför? 34. Vilken betydelse har komponenterna i V-remsdrivningen? 35. Varför skall generatorns frihjulskoppling kontrolleras och ev. bytas vid byte av kamremmen? Laddluftkylare 36. Vilken uppgift har laddluftkylaren? 37. Varför skall principiellt laddluftkylaren bytas ut efter en mekanisk defekt på turboladdaren? 38. Vad måste man tänka på när laddluftkylaren och turboladdaren byts ut? 23 / / Denna information är främst tänkt som allmänna riktlinjer. Dessutom måste fordons- och systemspecifika tillverkaruppgifter beaktas.

5 FRÅGA 1 Varför måste en luftkonditionering underhållas? Eftersom upp till 10 % av köldmedlet försvinner varje år. Eftersom oljetillförseln till kompressorn annars inte fungerar tillfredsställande. Eftersom dyra reparationer annars kan bli nödvändiga p.g.a. fukt i systemet. I motsats till vad många fordonstillverkare påstår, måste luftkonditioneringen underhållas. Årligen försvinner upp till 10 % av köldmedlet från systemet på naturligt sätt genom slangar och förbindelseelement. Redan efter tre år märks detta på kyleffekten. Dessutom fungerar köldmedlet som cirkulerar i AC-systemet som bärare av den olja som också finns i systemet. Den oljan måste AC-kompressorn ha för sin smörjning. Om det finns för lite köldmedel i systemet, finns det därför risk för att kompressorn inte smörjs som den ska. Det kan leda till kompressorhaveri. Kostnaderna för de reparationer som då blir nödvändiga kan uppgå till kronor. Detta undviker man genom att varje år låta kontrollera luftkonditioneringen så kallad "AC service". Vidare tar köldmedlet upp fukt utifrån genom slangarna. En del av den fukten fångas upp av AC-systemets torkfilter. Efter ca 2 år är dock filtret mättat. Om torkfiltret inte byts ut regelbundet, leder den höga vattenhalten i systemet till korrosion. Extra förslitning och mekaniska skador på systemkomponenterna kommer då som ett brev på posten. Vidare finns risk för isbildning i expansionsventilen. Detta kan leda till betydande driftstörningar och även till att luftkonditioneringen slutar att fungera. Genom regelbundet byte av torkfiltret undviker man höga reparationskostnader. 4 5

6 FRÅGA 2 Varför bör luftkonditioneringen desinficeras regelbundet? Genom att bakterier, svamp och andra mikroorganismer ansamlas i förångaren kan unken luft och allergiska reaktioner uppstå. Förångaren är monterad nedanför instrumentbrädan och utgör en del av fläktsystemet. Med sin mörka och fuktiga miljö är denna svåråtkomliga plats idealisk för bakterier, svamp och mikroorganismer. Grogrunden är luftens smutspartiklar som fastnar på lamellerna i förångaren. Genom regelbunden desinficering av förångaren dödas mikroorganismerna för lång tid framåt. Om desinficeringen utförs sakkunnigt och fackmannamässigt är den helt fri från hälsorisker. De oönskade gästerna sprids sedan via fläktsystemet till hela kupén. Många människor får då allergiska reaktioner (nysningar, hosta, rinnande ögon). Mikroorganismerna ger även upphov till en unken, obehaglig lukt.

7 FRÅGA 3 Varför är det nödvändigt att byta kupéfiltret varje år resp. var :e km? Eftersom luftgenomströmningen genom kupéfiltret avtar med drifttiden, är det nödvändigt med ett regelbundet byte. Detta föreskrivs även av fordonstillverkaren. Ett igensatt kupéfilter kan förstöra fläktmotorn. Immiga rutor är ofta följden av ett smutsigt filter. Även dålig lukt kan härröra från kupéfiltret. Kupéfiltret består i regel av mikrofibermaterial, som filtrerar bort damm, smuts och pollen ur luften. Med ett kupéfilter som innehåller aktivt kol filtreras även skadliga gaser bort (kolväteföreningar, ozon). Om man tänker på att upp till 300 kubikmeter utomhusluft varje timme strömmar genom filtret, kan man föreställa sig att mättnadsnivån har nåtts efter ca. ett år resp km, och att filtret måste bytas. Om detta inte görs, ökar luftmotståndet i filtret. Därigenom blir kupéfläktens motor hårdare belastad och kan i värsta fall förstöras p.g.a. överhettning. Ytterligare följder av ett smutsigt filter är att den luftfuktighet som då stannar kvar i kupén leder till imbildning på fönstren. Vidare reagerar de smutspartiklar som fastnar i filtret så småningom med luftfuktigheten. Om filtret blir för gammalt, kan även detta leda till att dålig lukt utvecklas. 6 7

8 FRÅGA 4 Varför måste torkfiltret bytas? Torkfiltret avlägsnar fukt och smuts från luftkonditioneringen, vilket skyddar detta från skador och gör att optimal kyleffekt kan åstadkommas. En del av fukten i AC-systemet fångas upp av torkfiltret (i vissa system kallat ackumulator). Efter ca 2 år är dock filtret mättat. Om torkfiltret inte byts ut regelbundet, leder den höga fukthalten i systemet till korrosion. Extra förslitning och mekaniska skador på systemkomponenterna kommer då som ett brev på posten. Vidare finns risk för isbildning i expansionsventilen. Detta kan leda till betydande driftstörningar och även till att luftkonditioneringen slutar att fungera.

9 FRÅGA 5 Vad har en luftkonditionering med säkerheten att göra? Värme gör att föraren fortare blir trött. Koncentrationsförmågan sjunker. Reaktionstiden förlängs. Risken för olyckor ökar. Vetenskapliga undersökningar visar att koncentrationsförmågan avtar med stigande temperatur, och att kroppen snabbare tröttas ut. Samtidigt förlängs reaktionstiden. Allt detta gör att risken för olyckor ökar avsevärt. Bilens luftkonditionering kyler ned kupén till en behaglig temperatur samtidigt som luften avfuktas. Klimatförhållandena blir angenäma för de åkande. Och som en följd av detta bibehålls förarens reaktionssnabbhet och koncentrationsförmåga under längre tid. 8 9

10 FRÅGA 6 Hur kan fukt komma in i AC-systemet? Slangarna släpper igenom vattenånga. De flesta oljor som cirkulerar i AC-systemet tillsammans med köldmedlet är hygroskopiska (absorberar vatten). Trots att luftkonditioneringens slangar består av flera skikt, är de inte 100-procentigt gastäta. Lika väl som köldmedel tränger ut ur slangarna, tränger vattenånga (luftfuktighet) in genom dem. Den olja som cirkulerar i systemet tillsammans med köldmedlet är hygroskopisk och bär med sig fukten.

11 FRÅGA 7 Hur kommer det sig att det kan vara stora prisskillnader mellan verkstäderna när det gäller service av luftkonditioneringen? Olika omfattning av det genomförda arbetet. Annorlunda definition av AC-kontrol, AC-service osv. De delvis avsevärda prisskillnaderna mellan olika företag för kontroll, service osv. av AC:n uppstår p.g.a. att det arbete som utförs har olika omfattning. De termer som används på marknaden AC-"kontroll", -"service", "-underhåll", "-test" är inte enhetligt definierade. Vissa verkstäder erbjuder därigenom mindre fullständiga genomgångar, vilket naturligtvis leder till ett förmånligare pris. För att det ska gå att jämföra priserna måste omfattningen av kontrollen och de utförda arbetena vara identiska, liksom de delar som eventuellt ska bytas

12 FRÅGA 8 Varför pratar man så mycket om bilen och klimatet? Handlar det inte bara om att tjäna pengar? Nej! Erfarenheten visar att regelbundet underhåll av luftkonditioneringen förhindrar att skador uppstår, och på så sätt undviks dyra reparationer. För bara några år sedan var den allmänna uppfattningen att en luftkonditionering utgjorde ett slutet system, och därför krävdes inget underhållsarbete. Dock har man med tiden kunnat konstatera att kyleffekten kraftigt avtar genom naturlig förlust av köldmedel, och av samma orsak ökar risken för kompressorskada. Detsamma gäller när fukthalten i systemet blir för hög. (se även: Varför måste man underhålla en luftkonditionering?). Inte heller bör man underskatta miljöaspekten. Numera vet var och en att utsläpp av köldmedel p.g.a. defekt (otät) eller dåligt underhållen luftkonditionering belastar miljön (även genom ökad bränsleförbrukning). Detta har givit anledning för både medier och fordons-/utrustningsindustrin samt verkstäderna att upplysa kunderna om hur det ligger till. Samtidigt har investeringskostnaderna för serviceutrustning och -verktyg de senaste åren sjunkit kraftigt, vilket betyder att det för nästan varje verkstad är lönsamt att erbjuda reparation och service av luftkonditioneringar.

13 FRÅGA 9 Vad innebär underhållsarbete(ac service) på en luftkonditionering? Systemet tömms och köldmedlet sugs ut, renas och separeras från olja. Torkfiltret byts (rekomenderas vartannat år). Fukten avlägsnas ur systemet med en vakuumpump. En okulärbesiktning genomförs av alla komponenter, och en kontroll görs av kopplings- och driftelement samt av kablage och manöverelement. Luftkonditioneringen fylls på nytt med den mängd köldmedel, olja och UV spårmedel som tillverkaren anger. Kupéfiltret kontrolleras/byts (varje år resp. var :e km). En funktions- och täthetskontroll görs av hela systemet. Resultaten av varje enskilt kontrollmoment dokumenteras och varnings och servicedekal monteras i motor-rummet

14 FRÅGA 10 Varifrån kommer den unkna lukten i bilen? Orsaken kan vara ett för gammalt kupéfilter och/eller en förorenad förångare. De smutspartiklar som fastnar i kupéfiltret reagerar så småningom med luftfuktigheten. Om filtret blir för gammalt, kan även detta leda till att dålig lukt utvecklas. Genom att bakterier, svamp och andra mikroorganismer ansamlas i förångaren kan unken luft och allergiska reaktioner uppstå. Mer information finns i anvisningarna: Varför bör luftkonditioneringen desinficeras regelbundet? och "Varför är det nödvändigt att kupéfiltret...? Ett regelbundet byte av filtret och regelbunden desinficering av förångaren undanröjer detta problem resp. förebygger att det uppstår.

15 FRÅGA 11 Varför immar bilens fönster igen? Hur kan jag undvika det? Imma på fönstren är inget annat är fukt från luften som sätter sig där, det kan avhjälpas genom målinriktad användning av luftkonditioneringen. Under den fuktiga, kalla årstiden är luften i allmänhet fuktig, och med våra kläder, fuktiga skor och jackor tar vi hela tiden med oss ny fukt in i bilens kupé. Dessutom bidrar andedräkten. Tänk också på golvmattorna! Här uppstår ofta en liten sjö, som gynnar imbildningen på fönstren. Luftkonditioneringen torkar luften i kupén och på så sätt blir fönsterrutorna återigen imfria. Ännu fortare går det om man från början kopplar in cirkulationsluften. För detta krävs bara några få handgrepp: Sätt på luftkonditioneringen. Rikta luftströmmen enbart mot vindrutan. Tryck in knappen för cirkulationsluft (hos vissa bilar kan denna funktion inte kombineras med punkt 2, gå då vidare till punkt 4). Ställ in ventilation och värme på högsta nivån. (Stäng av cirkulationsluften efter en kort stund igen och ställ in fläktreglaget på mellanläge.) Obs! Hos vissa tillverkares modeller stänger AC-automatiken automatiskt av systemet när utetemperaturen sjunker under ca + 4 C

16 FRÅGA 12 Varför bör jag använda luftkonditioneringen året runt och inte bara på sommaren? För att imma på rutorna ska försvinna snabbare. För att få ett sundare klimat i kupén. För att se till att anläggningen fungerar även på våren. Immiga bilfönster utgör en säkerhetsrisk. När luftkonditioneringen körs i uppvärmningsläge blir luften inte bara uppvärmd utan samtidigt även torrare (i: Varför immar bilens fönster igen? tas det upp närmare). Detta bidrar till ett bättre klimat i kupén. För att se till att AC-kompressorn alltid försörjs med olja och att tätningarna i hela systemet inte torkar, måste luftkonditioneringen även köras några minuter varje vecka under vintern.detta bidrar även till att man på våren plötsligt slipper upptäcka att luftkonditioneringen inte fungerar.

17 FRÅGA 13 Hur mycket bränsle drar luftkonditioneringen? Bränsleförbrukningen beror av flera faktorer. Den kan utgöra upp till 10 %. Extraförbrukningen av bränsle för luftkonditioneringen beror av typen av ACsystem, bilens skick, utetemperaturen och förarens sätt att använda anläggningen. En ytterligare faktor är luftkonditioneringens drift- och underhållsskick. Även utvecklingen inom bilindustrin har här gjort stora framsteg. Det finns AC-system med reglerade eller självreglerande kompressorer, som alltefter status inte alltid ger full effekt. Många luftkonditioneringar har numera automatisk temperaturreglering resp. helautomatisk styrning av temperatur och ventilationsspjäll. Denna vidareutveckling bidrar i avsevärd grad till att hålla nere bränsleförbrukningen. I stadstrafik är förbrukningen något högre än vid körning på landsväg och motorväg. Med ökande utetemperatur krävs att luftkonditioneringen ger högre kyleffekt, vilket förstås leder till högre bränsleförbrukning. Den som använder luftkonditioneringen från färdens början till dess slut förbrukar onödigt mycket bränsle. Tack vare efterkylningsverkan kan luftkonditioneringen stängas av några kilometer före resmålet (läs beträffande detta även avsnittet "Hur använder jag luftkonditioneringen på effektivaste sätt? ). Dåligt underhållna anläggningar, eller anläggningar som inte alls underhålls, leder ibland till att kunden påstår att bränsleförbrukningen har ökat. Om det finns för lite köldmedel bibehålls luftkonditioneringens kyleffekt genom att kompressorn körs oftare och längre än normalt. Även detta höjer naturligtvis bränsleförbrukningen. I regel ökar bränsleförbrukningen p.g.a. användningen av luftkonditioneringen med 5 10 %. Detta är dock relativt, eftersom bilar utan luftkonditionering ofta körs med öppet fönster/sollucka vid höga utetemperaturer, vilket p.g.a. det högre luftmotståndet leder till en nästan lika hög extraförbrukning av bränsle

18 FRÅGA 14 Hur mycket kan det kosta att reparera luftkonditioneringen? Om luftkonditioneringen totalhavererar (t.ex. på grund av kompressorskada) är reparationskostnader på kronor inte ovanliga. Reparationskostnaderna beror förstås mycket på felets typ, fordonstypen och luftkonditioneringens utförande. Sålunda medför exempelvis bytet av en mekaniskt skadad kompressor att även torkarfiltret och expansionsventilen (strypventilen) måste bytas. Byte av en förångare är beroende på fordonstyp förknippad med en avsevärd arbetsinsats (demontering av instrumentpanelen) och kan snabbt leda till ytterligare en kostnad på kronor. För att alla föroreningar (metallspån) ska avlägsnas ur systemet måste det "spolas" igenom helt och hållet. Annars kan det inte garanteras att anläggningen inte havererar på nytt efter reparationen.

19 FRAGE 15 Hur märker jag att det är något fel på luftkonditioneringen? Bristfällig kyleffekt, eller att det upplevs som att kylan kommer och går. Ökad bränsleförbrukning. Missljud. Imma på fönstren. Dålig lukt. Ovan nämnda faktorer kan ses som tecken på att luftkonditioneringen inte har underhållits på rätt sätt eller fungerar dåligt. Saknas köldmedel kan det vara en orsak till dålig kyleffekt (se även "Varför måste man underhålla en luftkonditionering? ). En ökad bränsleförbrukning kan uppstå på grund av att AC-kompressorn slås på för ofta och för länge (se även Hur mycket bränsle drar luftkonditioneringen? ). Missljud som bara hörs när luftkonditioneringen är i gång härrör oftast från kompressorn eller expansionsventilen. Ständig imma på rutorna tyder ofta på ett förorenat kupéfilter (se även "Varför immar bilens fönster igen? ). Unken lukt kan bero på att bakterier eller svamp har ansamlats i förångaren. Även ett för gammalt kupéfilter kan vara en orsak (se även Varför bör luftkonditioneringen desinficeras regelbundet? och "Varför är det nödvändigt att byta kupéfiltret...?). Om symtom som dessa konstateras, bör luftkonditioneringen genast undersökas av en fackman så att följdskador undviks

20 FRÅGA 16 Hur kan köldmedel läcka ut ur luftkonditioneringen trots att den utgör ett slutet system? Genom slangar och kopplingar mellan systemets komponenter. Genom de slangar som ingår i ACsystemet och de tätningsförsedda enskilda systemkomponenterna kan en mindre del av köldmedlet läcka ut på grund av naturlig avdunstning. Detta kan varje år uppgå till så mycket som 10 % av den totala mängden. De förutsättningar som råder i motorfordon (böjliga ledningar, materialens beskaffenhet) gör att det är omöjligt att uppnå en 100-procentig täthet.

21 FRÅGA 17 Är det farligt om köldmedel kommer in i kupén? Hälsoproblem är så gott som uteslutna. Skador på hälsan p.g.a. att köldmedel kommer in i kupén är synnerligen osannolika. Om köldmedel kommer in i kupén p.g.a. otäthet (t.ex. i förångaren), sker detta som regel långsamt. Tack vare att kupéluften ständigt byts kan köldmedelskoncentrationen (mätt i volymprocent) i kupén vid en otäthet snarast betecknas som låg. Endast i extremt sällsynta situationer som: fordonet en längre tid har körts med cirkulationsluft och ett köldmedelsutsläpp plötsligt inträffar kan negativ inverkan på hälsotillståndet p.g.a. syrebrist inte helt uteslutas

22 FRÅGA 18/FRÅGA 19 Hur lång tid tar en underhållsgenomgång (AC service) av luftkonditioneringen? En normal service av luftkonditioneringen tar normalt ca 1 timme. Servicen av ett AC-system som inte har några defekter och där kunden inte heller har några särskilda klagomål tar ca 1 timme. Hur mycket kostar underhållet av luftkonditioneringen? Kostnaderna varierar alltefter land, region och konkurrensförhållandena på orten. Dessutom måste verkstaden ta ut ett konkurrenskraftigt pris där hänsyn tas till affärsförhållandena (timkostnad m.m.).

23 FRÅGA 20 Hur använder jag luftkonditioneringen på effektivaste sätt? På sommaren: Parkera i skuggan. Före start låt dörrarna stå öppna en kort stund. När du börjar köra ställ in luftkonditioneringen och ventilationen på maxläge. Ha fönstren/solluckan öppna under de första minuterna. Kupétemperaturen bör inte underskrida 22 C. Soliga dagar bör bilen om möjligt parkeras i skuggan. Kupétemperaturen kan annars stiga till 60 C. För att värmen ska försvinna ur bilen när den har stått stilla, bör dörrarna få stå öppna en kort stund innan körningen påbörjas. För att uppnå snabbast möjliga avkylning är det lämpligt att köra luftkonditioneringen på högsta kyleffekt och ha kupéventilationen på maxläge. Därvid behöver luftströmmen inte nödvändigtvis riktas mot passagerarna. Om man har cirkulationsluften på en kort stund påskyndas kylningen. Om man har fönstren eller solluckan öppna under de första minuternas färd byts luften snabbare och på så sätt erhålls en snabbare avkylning av kupén. "Korsdrag" bör då undvikas. Av hälsoskäl bör kupétemperaturen inte understiga 22 C

24 FRÅGA 20 På vintern: Sätt på luftkonditioneringen. Rikta luftströmmen enbart mot vindrutan. Tryck in knappen för cirkulationsluft (hos vissa bilar kan denna funktion inte kombineras med punkt 2 - gå då vidare till punkt 4). Ställ in ventilation och värme på högsta nivån. För att erhålla varm, avfuktad luft och så snart som möjligt avlägsna imman bör man sätta igång luftkonditioneringen innan färden påbörjas och rikta luftströmmen mot vindrutan. För att kupéluften inte ska tillföras ytterligare fukt, bör under en tid cirkulationsluften vara på. Det är lämpligt att ställa ventilationen och värmen på maximum. Cirkulationsluften måste slås av efter en kort tid. I de flesta fall räcker det att ställa in kupéfläkten på mellanläge så snart imman har försvunnit från fönstren. Luftkonditioneringen kan då stängas av. Obs! Hos vissa tillverkares modeller stänger AC-automatiken automatiskt av systemet när utetemperaturen sjunker under ca + 4 C. Det är inte säkert att cirkulationsluften kan användas om luftkonditioneringen är i gång och luftströmmen riktad mot vindrutan.

25 FRÅGA 21 Hur skiljer sig bilens luftkonditionering från ett kylskåp? Mekaniskt driven kompressor. Fler kopplingselement. Böjliga slangar i stället för styva metall-rör. Varierande driftförhållanden. Luftkonditioneringen i en bil fungerar på liknande sätt som kylskåpet i ett kök, nämligen enligt värmepumpsprincipen. I båda fallen pumpas köldmedel genom ett slutet system med hjälp av en kompressor. Systemet avlägsnar värme från det utrymme som ska kylas och leder bort den till omgivningen. I motsats till kylskåpet, vars kompressor drivs elektriskt, är driften av luftkonditioneringen mekanisk med hjälp av en kilrem eller en V-rem. De enskilda komponenterna i kylsystemet är i kylskåpet placerade nära intill varandra och är vanligtvis anslutna till varandra med kopparledningar och få löstagbara kopplingselement. I en bil däremot är ledningarna avsevärt längre. Konstruktionsförhållandena gör dessutom att böjliga slangar måste användas. Här finns också avsevärt fler kopplingselement. Eftersom kylskåpet är stationärt, ändras driftförhållandena (omgivningstemperatur, luftfuktighet, av- och påintervall) bara sällan, och eftersom ledningarna är av metall är köldmedelsförlusten liten. På grund av ledningsmaterialet och de få kopplingselementen kommer endast lite fukt in i systemet. Därför är systemet också underhållsfritt, även om det ofta finns ett torkfilter i kylskåp

26 FRÅGA 22 Hur definieras de olika termerna AC kontroll, AC service, underhåll och AC test av luftkonditioneringen? AC Kontroll och AC test av luftkonditioneringen inbegriper genomgång av särskilda parametrar men inte byte av köldmedel. AC Service och underhåll inbegriper en komplett genomgång inklusive byte av köldmedel och diverse delar systemet brukar också fyllas med UV spårmedel för framtida läcksökning och service.. Frågan om vad kontroll, service osv. innebär återkommer ständigt. Tyvärr finns inga enhetliga definitioner på marknaden. Det betyder att termerna kontroll och test samt service och underhåll kan anses vara jämförbara. Som fackinstans när det gäller luftkonditioneringar bör man hålla sig till följande: En kontroll resp. ett test bör utföras årligen och innebär genomgång av viktiga parametrar såsom högtryck, lågtryck, lufttemperatur i utblåsen i kupén.. Härav kan översiktliga slutsatser om AC-systemets status dras och allvarliga fel kan eventuellt upptäckas omedelbart. Dessutom bör alltid kupéfiltret kontrolleras resp. bytas. Vidare ingår i kontroll / test okulärbesiktning av alla relevanta och lättåtkomliga komponenter i AC-systemet. Ställ alltid frågan till din serviceverkstad vad som ingår och be om dokumentation på utfört arbete. Arbete och med AC system får enligt lag endast utföras av mekaniker/tekniker med certifierad kylkompetens.

27 FRÅGA 22 Tips: Var observant på eventuell dålig lukt i kupén. Kan förebyggas med regelbunden desinficering av förångare och ventilationskanaler! Service resp. underhåll bör utföras vartannat år och innebär en grundlig genomgång av hela AC-systemet. Härvid kontrolleras resp. byts hög- och lågtryck, lufttemperatur och kupéfilter. Vidare kontrolleras alla relevanta komponenter. Köldmedlet byts och ett UV spårmedel förs in i systemet tillsammans med det nya köldmedlet. Samtidigt görs en täthetskontroll av alla komponenter. Likaså bör byte av torkfilter resp. ackumulator göras vartannat år (se Varför måste torkarfiltret bytas? och Finns det undantag från 2-årsintervallet...? ). Tips: Kunden bör rekommenderas att låta göra en desinficering av förångaren resp. ventilationskanalerna vartannat år. Ju längre det dröjer mellan desinficeringarna, desto svårare blir det att avlägsna uppkommen dålig lukt

28 FRÅGA 23 Finns det undantag från 2-årsintervallet mellan byte av torkfilter/ ackumulator? Fordonstillverkaren föreskriver inte byte och fordonets garantitid har inte gått ut. Torkarfiltret och kondensatorn utgör en fast enhet. Tidsåtgången för arbetet är betydligt över genomsnittet. Luftkonditioneringen är otät. I vissa fall finns det undantag som rättfärdigar att avvika från det 2-åriga utbytesintervallet av torkarfiltret eller ackumulatorn: Om bilens garantitid fortfarande gäller, och tillverkaren inte föreskriver byte av torkfilter/ ackumulator med bestämda mellanrum, kan man låta bli att göra detta byte vid normal service av luftkonditioneringen. Detta bör dock ske i samråd med kunden resp. fordonstillverkaren. På några få fordon utgör torkarfiltret och kondensatorn en enhet som inte kan tas isär eller delvis bytas ut. Då är det på grund av den höga arbets- resp. materialkostnaden inte absolut nödvändigt att byta hela enheten vartannat år. Detta gäller även för de få fordonstyper hos vilka byte av ackumulator/torkfilter är förknippat med en arbetstid betydligt över genomsnittet. Då måste man tänka igenom huruvida ett 3- eller 4-årigt bytesintervall räcker. Om det skulle visa sig att ACsystemet är otätt och inte innehåller något köldmedel, måste under alla omständigheter torkarfiltret/ackumulatorn bytas, även om det inte är 2 år gammalt. Se även "Varför måste torkarfiltret bytas?". Tips: Genom årlig och långvarig evakuering kan vid ovan nämnda problemfall ett byte av torkfilter/ackumulator fördröjas.

29 FRÅGA 24 Varför behöver kylsystemet också på sommaren frostskyddsmedel och tillsatser? Frostskyddsmedel skyddar inte bara mot frost, utan även mot överhettning. Tillsatser skyddar mot kalkavlagringar och korrosion. Överbegreppet för vätskan i kylsystemet är kylarvätska. Kylarvätska är en blandning av vatten, frostskydd (glykol) och tillsatser. Det skyddar inte bara motorn och komponenterna i kylsystemet mot frost. Kylarvätska har till uppgift att ta upp motorvärmen och avge den igen till omgivningsluften via kylaren. Eftersom glykol har en avsevärt högre kokpunkt är vatten, kan kokpunkten höjas till 135 C vid rätt blandningsförhållande av kylmedlet (se "Vilket är rätt blandningsförhållande..") och ett systemtryck på 1 till 2 bar. Detta bidrar till betydande prestandareserver för kylarvätskan, eftersom medeltemperaturen för kylarvätskan ligger på ca. 95 C för moderna motorer och därmed precis under kokpunkten för rent vatten (100 C). Tillsatser i kylarvätskan bildar ett skyddande skikt på kylsystemkomponenternas metallytor och förhindrar kalkavlagringar och korrosion. Därför behöver kylsystemet också - och just på sommaren - en tillräcklig andel av frostskydd och tillsatser

30 FRÅGA 25 Varför bör kylarvätskan (glykol) bytas ut med vissa intervaller? Tillsatser utsätts för ett visst slitage. Tillsatserna som ingår i kylarvätskan utsätts för ett visst slitage. Dvs. någon gång är de så pass förbrukade att de inte längre uppfyller de tänkta egenskaperna tillräckligt. Är t.ex. korrosionsskyddstillsatserna förbrukade, kan kylarvätskan färgas brun. Generellt bör kylarvätska bytas ut om det finns föroreningar (olja, korrosion) och vid fordon som inte är fyllda med "long life"- kylarvätska. Vid normala driftförhållanden rekommenderas ett intervall på 3 år. Tiden för utbytesintervallet för kylarvätska beror bl.a. på kylarvätskans kvalitet och föreges av fordonstillverkaren. Vissa fordonstillverkare föreger inte något utbytesintervall, andra i sin tur föreskriver ett byte efter år (3 5) eller efter kilometer ( ).

31 FRÅGA 26 Vilket är rätt blandningsförhållande mellan vatten och frostskyddsmedel(glykol)? Det optimala blandningsförhållandet vatten/glykol ligger på 60:40 till 50:50. Principiellt skall fordonstillverkarens uppgifter följas för blandningsförhållande och specifikation av kylarvätskan. Ett typiskt blandningsförhållande vatten/glykol är 60:40 till 50:50. Detta motsvarar som regel ett frostskydd på - 25 C till - 40 C. Det minimala blandningsförhållandet bör vara 70:30 och det maximala blandningsförhållandet 40:60. Genom att ytterligare öka frostskyddandelen (t.ex. 70 %) uppnås ingen sänkning av fryspunkten längre. I motsats, outspätt frostskyddsmedel fryser redan vid -13 C och avleder inte tillräckligt med motorvärme. Det finns fara att motorn överhettas

32 FRÅGA 27 Får man använda kranvatten för att fylla på kylarvätska? Ja, i den mån hårdheten ligger under 3,9 mmol/l (22 dh). Kranvatten är lämpat för att fylla på kylsystemet upp till en hårdhetsgrad på 3,9 mmol/l. I Sverige har vi oftast ett mjukare vatten men kontrollera för säkerhets skull med din kommun vilken hårdhet vattnet har. Användningen av avmineraliserat (destillerat) vatten krävs endast om vattnet är mycket hårt eller om hårdhetsgraden ligger över tröskelvärdet.

33 FRÅGA 28 Kan man blanda olika frostskyddsmedel? Olika slags frostskyddsmedel får inte blandas. Frostskyddsmedel och tillsatserna i dem är avstämda efter respektive material för motorn och kylsystemet. Därför behöver en gjutjärnsmotor andra tillsatser än en alumotor och en värmeväxlare för uppvärmning av icke-järnmetall andra tillsatser än en aluminiumvärmeväxlare. Nya G12 plus kan däremot utan problem blandas med G11 och G12. Därför måste man beakta fordonstillverkarens uppgifter för specifikation och blandningsförhållande innan man fyller på ett kylsystem. Att blanda olika slags frostskyddsmedel kan i extrema fall leda till allvarliga skador. Man får t.ex. inte blanda frostskyddsmedlen G 11 och G12 från Audi/VW eftersom de inte är kompatibla med varandra. I annat fall kan följden blir allvarliga motorskador

34 FRÅGA 29 Behöver kylsystemet underhåll? Komponenterna i kylsystemet och kylarvätskan bör kontrolleras med jämna mellanrum. Kylsystemet bör, precis som AC-systemet, kontrolleras med jämna mellanrum. De synliga komponenterna i kylsystemet (kylare, slangar, expansionskärl, rem till kylarvätskepumpen) skall genomgå en visuell kontroll. Sitter anslutningarna fast? Är remmen tillräckligt spänd eller skadad? Är kylarens lameller igensatta (insekter etc.)? Läcker det ut kylarvätska? Förutom kontrollen av kylarvätskenivån, frostskyddshalten och renhetsgraden, måste man även göra en funktionskontroll av termostaten, kylarfläkt och eventuella elektriska ventiler. Eftersom tillsatserna i kylarvätskan slits (se även "Varför måste kylarvätska bytas ut"), bör det bytas ut med vissa intervaller. Därigenom, att kylsystemet och AC-systemet påverkar varandra och komponenterna ofta sitter tätt bredvid varandra, rekommenderas en gemensam kontroll/service av båda systemen.

35 FRÅGA 30 I vilka fall kan det vara nödvändigt att spola kylsystemet och vad bör man spola med? Om kylarvätskan är förorenad (olja, korrosion) eller om kalkavlagringar och slam har bildats. Vid anmärkningar på för hög motortemperatur eller bristande effekt för uppvärmningen. Vid föroreningar i kylsystemet måste kylarvätskan tömmas ut och kylsystemet spolas. Följande föroreningar kan förekomma: Olja (defekt topplockspackning, rost invändig korrosion motor), aluminium (invändig korrosion kylare), främmande ämnen (tillsatser/tätningsmedel), främmande partiklar (defekt kylarvätskepump), Vid moderna kylsystem går det dock inte längre att spola alla komponenter tillräckligt längre på grund av konstruktionssättet (flatrör). De måste delvis bytas ut. Detta gäller särskilt kylaren och värmeväxlaren. kalkavlagringar och slam. Beroende på nedsmutsningsgrad måste kylsystemet rengöras med varmt vatten eller en särskild spollösning. Fordonstillverkaren föreger hur och med vad man kan spola i de enskilda fallen

36 FRÅGA 31 Varför skall inte tätningsmedel användas i kylsystemet? I moderna kylsystem kan tätningsmedel leda till blockeringar och bristande kyleffekt. Vid moderna kylsystem (flatrörsteknik) är diametrarna för kylarvätskekanalerna så liten att inre blockader kan uppstå om tätningsmedel används. Delar av kylaren eller värmeväxlaren kan t.ex. sättas igen. De är då inte längre tillgängliga för den egentliga uppgiften. Som för AC-systemet kan tätningsmedel bara ge en övergående hjälp och utgör ingen permanent reparationsmetod. Risken att komponenter sätts igen och att då hela systemet slutar fungera, är kvar. Detta kan leda till att motorn överhettas eller att uppvärmningen får sämre effekt. En otäthet i kylsystemet har alltid en orsak (defekt packning, korroderad kylare).

37 FRÅGA 32 Varför räcker det inte bara att byta ut kamremmen? Undvika motorskador och dyra följdreparationer. Kamremmen överför rotationen från vevaxeln till kamaxeln. Kamaxeln styr ventilerna. Om remmen går av eller hoppar av, kan kolvarna förstöra ventilerna och därmed motorn Kamremmar utsätts för ett visst slitage och måste bytas ut i de intervaller som föreges av fordonstillverkaren. De här komponenternas driftstid är avstämd efter remmens livslängd. Om någon av de här komponenterna går sönder uppstår ytterligare skador. Det finns fara för en kedjereaktion som kan leda till ett totalt motorhaveri. Alla komponenter som behövs för utbytet finns i så kallade kamremssatser. För att kamremmen alltid skall vara tillräckligt spänd vid alla driftförhållanden, används spänn-/, styr- och brytrullar

38 FRÅGA 33 Vid kamremsbyte måste vattenpumpen bytas ut och när vattenpumpen byts ut måste kamremmen bytas ut. Varför? För att undvika följdkostnader från ytterligare en demontering av remdrivningen. Förebygga att fordonet slutar fungera. Kamremmen är inte bara en förbindelse mellan vev- och kamaxel, utan driver även sidoaggregat som t.ex. vattenpumpen. Om vattenpumpen slutar fungera efter att kamremmen har bytts ut (otäthet eller lagerskada), måste oftast remdrivningen plockas isär igen, vilket betyder onödiga kostnader för bilföraren. En vattenpump har begränsad livslängd. Om den slutar fungera när man kör, leder detta oåterkalleligen till att motorn överhettas och fordonet slutar fungera. Att åtgärda den här skadan är då mycket retligt, tar mycket tid och kostar pengar. Ofta måste då redan utbytta kamremskomponenter bytas ut igen. Därmed bör alltid vattenpumpen bytas ut inom ramen av ett kamremsbyte. Det här tillvägagångssättet anges även av många fordonstillverkare. Samma sak gäller för bytet av vatten pumpen. Här skall kamremmen och komponenterna för remdrivningen bytas ut.

39 FRÅGA 34 Vilken betydelse har komponenterna i V-remsdrivningen? Driva motorns sidoaggregat. V-remmen (flatrem) drivs av vevaxelns remskiva. När motorn går driver den sidoaggregat som servopump, generator och AC-kompressor. För att garantera att remmen går korrekt och jämnt, styrs den över rullar. Ett spännelement i flatremsdrivningen ger en konstant spänning av remmen vid alla driftförhållanden. När flatremmen och även kamremmen byts ut, måste alla komponenter för flatremsdrivningen kontrolleras och ev. bytas ut. Detta undviker att andra komponenter påverkas negativt genom t.ex. vibrationer och förhindrar att komponenter i kamremsoch V-remsdrivningen slutar fungera i förtid

40 FRÅGA 35 Varför skall generatorns frihjulskoppling kontrolleras och ev. bytas vid byte av kamremmen? Undvika skador på de aggregat och komponenter som är integrerade i remdrivningen. Motorn går jämnt genom att vibrationer reduceras. I motsats till elmotorer har förbränningsmotorer ingen jämn roterande rörelse. Vevaxeln accelereras och bromsas ständigt genom fyrtaktsprincipen. De här vibrationerna överförs till aggregatdrivningen, vilket påverkar ljudet och livslängden för kam- och flatremmen negativt. Idag har väldigt många fordon en generator med frihjulsremskiva (frihjulskoppling). Frihjulet monteras direkt på generatorns drivaxel och överför endast drivkraften i en rotationsriktning. Därmed kopplar den bort generatorn från vevaxelns vibrationer. Därmed går remdrivningen jämnare, tystare och drivremmens livslängd ökas.

41 FRÅGA 36 Vilken uppgift har laddluftkylaren? Kyler ner den heta luften som har komprimerats av turbon. laddluftkylaren kyler ner den heta luften som turbon har komprimerat, innan den förs till förbränningskammaren. Detta leder till en prestandaökning resp. förbättrar motorns verkningsgrad. Samtidigt avlastas motorn termiskt och avgasvärdena sjunker

42 FRÅGA 37 Varför skall principiellt laddluftkylaren bytas ut efter en mekanisk defekt på turbon? Undvika följd- och motorskador. Vid en mekanisk turboskada kan metallspån eller olja samlas i laddluftkylaren. Om endast turbon byts ut finns faran att därefter spån eller olja kommer in i förbränningskammaren. Båda kan leda till motorskada. För att undvika följdskador bör alltid även laddluftkylaren bytas ut i sådana fall.

43 FRÅGA 38 Vad måste man tänka på när laddluftkylaren och turbon byts ut? Kontrollera varför skadan har inträffat. Vid utbytet av turbon och laddluftkylaren måste man alltid ta reda på orsaken till skadan. I annat fall finns fara att en ny skada inträffar inom kort. Kontrollen/bytet av följande extra komponenter föreskriver fordons- och komponenttillverkare: Luftinsugningsledning, luftfilter, regler- och omkopplingsventiler, undertrycksledningar, inmatning och returmatning för turbons oljeledningar. Även ett oljebyte rekommenderas uttryckligen

44 KG Knutsson AB Sollentuna Tel Fax Internet: BEHR HELLA SERVICE GmbH, Schwäbisch Hall J00752/12.13 Der tages forbehold for saglige og prismæssige ændringer