Årsredovisning. Umeå kommun 2012

Transkript

1 Årsredovisning Umeå kommun 2012

2 Befolkningsökning i Umeå januari 1974 sammanlades Holmsund, Sävar, Hörnefors, Holmön och Umeå kommuner

3 Foto: Andreas Nilsson 3 Innehållsförteckning Innehåll 5 Tillväxt som bygger välfärd 6 Ledamöter, mandatfördelning och kommunorganisation Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2012 Produktion: Ekonomifunktionen och kommunikationsfunktionen, Umeå kommun Layout: Pondus Omslagsbild: Johan Gunséus Övriga bilder: Malin Grönborg, Thomas Henrikson, Andreas Nilsson, Erland Segerstedt, Fredrik Åberg, Anna-Karin Drugge, Johan Gunséus, Jonas Stridfeldt, Peter Philips, Linn Arvidsson, Torbjörn Bergkvist Tryck: Tryckeri City, 2013 MILJÖMÄRKT Licensnummer Verksamhet i kommunen och kommunens bolag 10 Omvärldsanalys 12 Utbildning 14 Social omsorg 16 Kultur och fritid 18 Planering och samhällsbyggande 20 Miljö och hållbar utveckling 22 Kraftverksamhet 23 Måluppfyllelse mot medborgare 35 Medarbetare 39 Beskrivning av kommunkoncernens företag 47 Finansiell analys Umeå kommun och koncernen 52 Fem år i sammandrag/så används pengarna Ekonomisk redovisning 53 Resultaträkning/Kassaflödesanalys 54 Balansräkning 55 Tillämpade redovisningsprinciper 56 Noter 62 Driftsredovisning 63 Investeringsredovisning 64 Revisionsberättelse 65 Begrepp och nyckeltal Årsredovisning

4 Illustration: Snøhetta Foto: Malin Grönborg Foto: Annakarin Drugge 4 umeå kommun

5 Tillväxt som bygger välfärd Även 2012 blev ett expansivt år för Umeå, med 800 nya invånare, hög aktivitet på byggmarknaden och nya etableringar inom näringslivet. Det ger Umeå kommun utrymme att fortsätta satsa på stadsutveckling, infrastruktur, god service och möjligheter för människor att växa. Mellan 2004 och 2011 ökade antalet förvärvsarbetande i Umeå med omkring personer, och även under 2012 tillkom många nya jobb. Umeå kommun bidrog till sysselsättningen bland annat genom satsningen på ungdomsjobb. 200 ungdomar anställdes hösten 2011 och arbetade fram till sommaren 2012, och i nästa omgång från hösten 2012 anställdes 210 ungdomar. Tack vare Umeås goda investeringsklimat har företagen fortsatt att satsa i Umeå. ATEA bygger ett nytt datacenter, NetOnNet, Svenska Hem och Barnens Hus investerar i nya butiker, Cinnober har övertagit Nomuras verksamhet i Umeå, för att ta några exempel. Ett flertal etableringskontakter och etableringsbesök visar på Umeås attraktivitet inom många branscher. Ekobrottsmyndigheten har beslutat att etablera en verksamhet i Umeå med ett 30-tal arbetstillfällen. Umeå kommun har i samarbete med näringslivet startat det nya destinationsbolaget VisitUmeå AB för att stärka evenemangsstaden Umeå och medverkat i arbetet med utvecklingen av ett konkurrenskraftigt Uminova Science Park med en kvalificerad utvecklingsmiljö och service. Dragonskolans Teknikcenter är ett annat exempel på satsningar för ökad anställningsbarhet och industriföretagens kompetensförsörjning. Ett annat viktigt initiativ är Musikens Hus med gitarrmuseum i Vasaskolans lokaler, vilket kan bli ett internationellt besöksmål. Mycket arbete har lagts ned på olika fördjupade översiktsplaner. Intresset och engagemanget, framför allt från byarna, har varit stort för strandskyddsfördjupningen. Planen för Universitetsstaden är i skrivande stund ute på utställning. Dessutom har arbetet med en strategi för Holmön dragit igång med full intensitet i samverkan med lokala utvecklingsgruppen. Arbetet med VA-planen inklusive strategi är i slutfasen. Ett antal viktiga infrastrukturprojekt har förts framåt under året. Tack vare medfinansiering från kommunen har Swedavia kommit i gång med en efterlängtad omoch tillbyggnad av Umeå Airport. En EU-ansökan har förberetts för projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor, som med en ny färja ska säkerställa en långsiktig lösning för både gods och passagerare. Norra och Östra länken i Umeåprojektet har invigts, och Trafikverket går vidare med det alternativ för Västra länken som Umeå kommun förordar. Maximal nytta av ringleden får vi genom bland annat Intelligenta transportsystem, ITS, och införandet av miljözon. För att klara av miljökvalitetsnormerna i Umeå krävs också att vi fortsätter att utveckla kollektivtrafiken. Inslag i den nya kollektivtrafikstrategin är förbättringar av både utbud och framkomlighet när det gäller busstrafik. Foto: Jonas Stridfeldt I centrala Umeå pågår flera större byggprojekt som kommer att få stor betydelse för både stadsbild och människors aktiviteter. Beslut har fattats under året för att Foto: Peter Philips kommunen ska gå vidare och i egen regi bygga ett nytt badhus i kvarteret Nanna. Projektet förenklades genom att planerna ryms inom ramen för gällande detaljplan. Bygget av Väven går enligt planerna. Under året kunde kommunledningen godkänna gestaltningsprogrammet för det som ska bli Umeås nya mötesplats för gränsöverskridande kultur. Huset kommer att invigas under hösten Programplaneringen för Kulturhuvudstadsåret var intensiv under 2012, och under året blev det också klart med den statliga medfinansieringen. Under året tog kommunens nya organisation form. De utåtriktade verksamheterna samlas i de tre områdena Tillväxt och välfärd Samhällsbyggnad, Tillväxt och välfärd Unga samt Tillväxt och välfärd Vuxna. Tillsammans med fem stödfunktioner bildar de en gemensam förvaltning, som ska ge bättre och effektivare service till medborgarna. Den nya organisationen skall skapa samordningsvinster och ett ännu bättre nyttjande av resurserna. Genom medborgarfokus, öppenhet, tillit och ständiga förbättringar ska vi tillsammans utveckla våra verksamheter för Umeåbornas bästa. Lennart Holmlund Kommunstyrelsens ordförande (S) Årsredovisning

6 Kommunfullmäktige Mandatfördelning Mandatperioden Socialdemokraterna 25 Moderata samlingspartiet 13 Vänsterpartiet 7 Miljöpartiet de gröna 6 Folkpartiet liberalerna 5 Centerpartiet 4 Kristdemokraterna 4 Rättvisepartiet Socialisterna 1 Marie-Louise Rönnmark (S) ordförande Marianne Löfstedt (M) vice ordförande Carin Nilsson (S) andre vice ordförande Foto: Erland Segerstedt 6 umeå kommun

7 Kommunstyrelse 2012 Lennart Holmlund (S) ordförande Anders Ågren (M) 1:e vice ordförande Marie-Louise Rönnmark (S) 2:a vice ordförande Christer Lindvall (S) ledamot Eva Andersson (S) ledamot Hans Lindberg (S) ledamot Åsa Ögren (S) ledamot Gunilla Berglund (M) ledamot Elmer Eriksson (M) ledamot, fr.o.m. sept 2012 Mattias Larsson (C) ledamot Britt-Marie Lövgren (FP)* ledamot Veronica Kerr (KD) ledamot Tamara Spiric (V) ledamot Lasse Jacobson (V) ledamot Nasser Mosleh (MP) ledamot, fr.o.m. sept 2012 Foto: Erland Segerstedt Ersättare Tomas Wennström (S) Margareta Rönngren (S) Andreas Lundgren (S) Lena Karlsson Engman (S) Peter Burström (S) Ingela Wallrud (S) Mattias Sehlstedt (V) Daniel Kallos (V) Stefan Nordström (M) Tina Lindsten (M) Marianne Löfstedt (M) Peder Westerberg (FP) Sven-Olov Edvinsson (C) Sture Eriksson (KD) Alireza Mosahafi (MP) *Avled 25 december 2012 Foto: Johan Gunséus Årsredovisning

8 Nämndernas ordförande Beatrice Årebrandt (S) ordförande, Holmsund- Obbola kommundelsnämnd Bengt Holm (S) ordförande, Sävar kommundelsnämnd Ingela Wallrud (S) ordförande, Hörnefors kommundelsnämnd Eva Andersson (S) ordförande, socialnämnd Tomas Wennström (S) ordförande, kulturnämnd Lennart Arvidsson (V) ordförande, fritidsnämnd Åsa Ögren (S) ordförande, byggnadsnämnd Lena Karlsson Engman (S) ordförande, miljö- och hälsoskyddsnämnd Lasse Jacobson (V) ordförande, teknisk nämnd Margareta Rönngren (S) ordförande, för- och grundskolenämnd Hans Lindberg (S) ordförande, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnd Åke Lindgren (S), ordförande överförmyndarnämnden Foto: Erland Segerstedt Stadsdirektörens ledningsgrupp 2012 Bakre raden från vänster: Johan Gammelgård, administrativ direktör, Mikael Öhlund, stadsdirektör, Roland Carlsson, näringslivschef, Jan Bergman, kommunikationsdirektör, Stefan Hildingsson, fritidschef, Fredrik Lindegren, kulturchef Främre raden från vänster: Birgitta Forsberg, personaldirektör, Lena Carlsson, kommundelschef Sävar och Hörnefors, Håkan Kemi, skoldirektör, gymnasie- och vuxenutbildningen, Margaretha Alfredssson, samhällsbyggnadsdirektör, Ann-Christine Gradin, skoldirektör för- och grundskolan, Ewa Klingefors Hedlund, socialdirektör Foto: Malin Grönborg Saknas på bilden: Madelaine Gustafsson-Sjölin, ekonomidirektör, Mari-Ann Westerlund, kommundelschef Holmsund-Obbola 8 umeå kommun

9 Kommunkoncernens organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kulturnämnd Valnämnd Revision Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Jämställdhetsutskott Fritidsnämnd För- och grundskolenämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Holmsund-Obbola kommundelsnämnd Hörnefors kommundelsnämnd Socialnämnd Sävar kommundelsnämnd Teknisk nämnd Överförmyndarnämnd Moderbolag Umeå Kommunföretag AB Dotterbolag Umeå Energi AB AB Bostaden i Umeå Umeå Vatten och Avfall AB Infrastruktur i Umeå AB Umeå Parkerings AB Umeå Hamn AB Hörnefors Företagscentrum AB UKF Software AB Kompetensspridning i Umeå AB Kulturhuvudstadsbolaget i Umeå AB Dragonen Idrottsoch Mässcentrum AB Västerbottens Museum AB Intressebolag Nolia AB Norrlandsoperan AB Väven i Umeå AB Visit Umeå AB Uminova Innovation AB Uppdragsföretag NLC Ferry AB/OY Umeå Folkets Husförening Verksamhet Andel verksamhetskostnad % Vård och omsorg, äldre Särskilt boende, SOL 6,7 7,6 Hjälp i hemmet 6,9 6,2 Vård och omsorg, funktion LSS-boende 7,4 8,7 Hjälp i hemmet, SOL 3,4 3,6 Personlig assistent, LSS/LASS 5,1 4,8 Individ- och familjeomsorg Vårdinsatser, barn/unga 23,4 22,7 Vårdinsatser, vuxna 9,1 10,0 Idrotts- och fritidsanläggningar 9,8 9,7 Årsredovisning

10 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Trots ökade varsel i landet under hösten 2012 står sig Umeå starkt och företagen fortsätter att investera. Däremot ser kommunens skatteunderlag ut att minska Svag utveckling på arbetsmarknaden Under första halvåret 2012 ökade BNP i hygglig takt och företagen i Sverige var relativt optimistiska om framtiden. Anställningsplanerna i näringslivet tydde på svagt stigande sysselsättning, vilket också blev fallet. Under hösten försämrades dock läget och antalet varsel om uppsägning ökade. Arbetslösheten i landet steg från 7,5 procent första kvartalet till 8 procent i slutet av året. Läget på arbetsmarknaden bedöms bli fortsatt svagt under hela 2013, vilket innebär en avtagande löneökningstakt och en minskning av antalet arbetade timmar. Detta påverkar kommunens skatteunderlag som förväntas minska från 3,9 procent år 2012 till 3,1 procent år I sin prognos för åren tror dock Sveriges Kommuner och Landsting på en försiktig ökning. Nya aktörer på hyresmarknaden Den rådande konjunkturen i samband med införande av lånetak medförde lägre efterfrågan på bostadsrätter och småhustomter under Att exploatörer har projekterat om sina bostadsrättsprojekt till hyresrättsprojekt har krävt anpassning av detaljplaner, vilket har senarelagt projekten. Flera nya aktörer specialiserade på hyresrätter har kontaktat kommunen för att komma in på Umeåmarknaden. Under året har en ny Bostadsstrategi arbetats fram. Utbyggnadsordningen i strategin kommer att uppdateras årligen, medan övriga delar av strategin uppdateras vart fjärde år. Hög aktivitet i näringslivet Umeås goda investeringsklimat har lett till ett flertal större satsningar, bland annat ATEA:s nya datacenter, nya butiker för NetOnNet, Svenska Hem och Barnens Hus samt att Cinnober övertagit Nomuras verksamhet i Umeå. Målet med satsningen på Dragonskolans Teknikcenter är att skapa Sveriges bästa teknikutbildning. Minskad förlust till övriga landet Umeås befolkning växte med 829 personer under 2012 och uppgick vid årsskiftet till personer. Det skedde inga stora förändringar i den totala in- och utflyttningen från 2011 och flyttnettot blir därför också nästan oförändrat. Överskottet från utlandet har fortsatt att minska, vilket beror på att studenter utanför EU numera får betala för sina studier. Årets nedgång beror också på en ökad utflyttning till utlandet. Värt att notera är att Umeås förlust mot övriga landet minskat betydligt och är den lägsta på länge, vilket är mycket positivt. Färre studenter Umeå universitet hade under året studenter, vilket är drygt färre än under rekordåret Den stora utmaningen kvarstår, nämligen att kunna erbjuda fler utexaminerade intressanta och kvalificerade jobb. Foto: Johan Gunséus Fortsatt hög investeringsvolym Under 2012 investerade Umeå kommun totalt 489 miljoner kronor, vilket är knappt hälften jämfört med budget. De enskilt största objekten var F 9 skola Holmsund (32,0 miljoner kronor), Umeå centrum (29,1 miljoner kronor), Tegs Äldrecenter särskilt boende (26,2 miljoner kronor), Täfteå nya förskolelokaler (20,5 miljoner kronor), Backenvägen, Storgatan/Tvärvägen (17,4 miljoner kronor) och Skolövergripande ITstrategi (17,2 miljoner kronor). Andra betydande poster var aktiekapital för nytt färjerederi samt medfinansiering i Umeå hamn. Investeringsvolymen för åren är för Umeå kommun 2,9 miljarder kronor och för koncernföretagen 3,8 miljarder kronor. För kommunens del planeras investeringar för 880 miljoner kronor i gator, vägar och torg, varav 300 miljoner rör ringleden. Stora behov finns också när det gäller omoch tillbyggnader av grundskolor, förskolor och parker. Andra projekt de närmaste åren är Stornorrfors, Tegs äldrecenter, Allaktivitetshus Sävar, Gymnastikens hus samt inredning och utrustning till Väven. Rekordnivå för bostadsrätter I riket som helhet präglades marknaden för bostadsrätter av relativt små prisförändringar under I Umeå var bostadsmarknaden något mer rörlig, med stor inverkan på priserna genom enskilda transaktioner. För bostadsrätter noterades under sensommaren år 2012 en ny rekordnivå för Umeå med ett genomsnittligt pris om kronor per kvadratmeter. Bostadsrättspriserna kan komma att påverkas uppåt under våren och sommaren 2013 i takt med att försäljningen av de stora nybyggnadsprojekten Sandåkern, Nydalaviken och Öbacka Strand kommer i gång på allvar. På ett år har villapriserna i Umeå kommun sjunkit med tre procent, medan de i riket som helhet steg med två procent. Sedan finanskrisen och bottennoteringen, kvartal 4 år 2008, har priserna i Umeå stigit med tolv procent. 10 umeå kommun

11 Mycket på plats inför kulturhuvudstadsåret 2014 För Umeå 2014 var 2012 en intensiv förberedelsesperiod med programplanering, förstärkt organisation, finansieringsarbete samt omfattande dialoger med aktörer, föreningar, institutioner, myndigheter och andra medskapandeoch samverkansparter. Mycket arbete har lagts ned på öppna möten, träffar med intressenter och avstämningar med projektägare inför programläggning. Programgruppen har arbetat vidare med programläggning utifrån Umeå kommuns övergripande intentioner för projektets mål och syfte. Hösten präglades av påbörjat producentarbete. Den konstnärlige ledaren har tillsammans med programgrupp och samiska konstnärliga rådet under året byggt vidare på programmet utifrån medskapande och den europeiska dimensionen. Planeringen av invigningen har stått i särskilt fokus. En kommunikations- och marknadsföringsplan har tagits fram för resterande projektperiod. Central betydelse under hösten hade arbetet med en ny webbplats med betoning på medskapande och med syftet att vara den främsta marknadsföringskanalen för programmet. Under hösten fastslogs den statliga medfinansieringen av Kulturhuvudstadssatsningen, en fråga som varit av stor vikt. Högt prioriterat har också varit att söka medel från EU-program där så varit möjligt, samt arbete med sponsring på olika sätt. En rad öppna möten kring finansieringsmöjligheter har hållits för allmänhet, föreningar och andra intresserade. Nationella aktörer har medverkat och lett workshops kring ansökningsförfarande. Projektet följer noga den utbyggnad av hotell som pågår och ser över alternativa boendemöjligheter för programårets gäster. Ett säkerhetsarbete har påbörjats där polis, räddningstjänst, ambulans och Länsstyrelsen är representerade. Under hösten inleddes arbetet med en övergripande riskanalys som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Umeå2014 har initierat flera möten med länets turismaktörer, bland annat Region Västerbotten, Visit Umeå, Umeå Turistbyrå och Skellefteå turism, kring frågor gällande kulturhuvudstadsåret. Målsättningen har varit att skapa ett brett engagemang för såväl året som möjligheten att använda utnämningen som hävstång för en långsiktig turismutveckling i regionen. Umeå2014 arbetar utifrån de uppsatta mål som finns för den långsiktiga satsningen. Medborgarfokus är starkt och programarbetet genomsyras av medskapande som modell. Många kontakter har tagits under året för att på olika sätt profilera Umeå som kulturstad och tillväxtort, och skapa ett mervärde för såväl Umeå som regionen. Umeå tar plats och synliggörs på arenor inom nya områden. Projektet genererar många mötesplatser och nätverksmöjligheter för medborgare, föreningar, institutioner och företag Nya företag i Umeå Befolkningsutveckling i Umeå kommun År Folkökning* Födda Döda * inklusive justeringar gjorda av Statistiska Centralbyrån Folkmängd Födelsenetto Inflyttningar Utflyttningar Flyttnetto Befolkningsutveckling och prognos för unga vuxna och äldre i Umeå kommun Utfall invånare 65 år Prognos invånare 65 år Utfall invånare år Prognos invånare år Årsredovisning

12 Förvaltningsberättelse Utbildning Foto: Andreas Nilsson Grundskolorna i Umeå fortsätter att uppvisa utbildningsresultat som är betydligt högre än genomsnittet i landet. Det ger eleverna en bra kunskapsmässig grund att stå på. Under 2012 ökade dessutom andelen gymnasieelever som gick vidare till högre studier. Fortsatt goda studieresultat Utbildningsresultaten i Umeås grundskolor är väsentligt högre än genomsnittet i såväl riket som kommungruppen större städer. Andelen elever med minst betyget Godkänd i alla ämnen i slutbetyget är 80 procent, och andelen behöriga elever till yrkesprogrammen är 90 procent. Bägge dessa värden ligger på samma nivå som I Sävar var 95,5 procent av eleverna behöriga att söka nationella gymnasieprogram. Den fyraåriga satsningen på matematik inom för- och grundskolan, PriMa, avslutades Ämnesprov i åk 3 visar att andelen elever i Umeå som uppnår kunskapskraven i matematik ökade från 6 till 12 procent över rikssnittet under perioden Ämnesprov i åk 6 genomfördes för första gången 2012 i ämnena svenska, engelska och matematik. Umeås elever presterar även där högre värden i alla delprov jämfört med riket. Intresset hos lärarna i åk 1 6 för att utveckla elevernas kunskaper i naturvetenskap, teknik och ett naturvetenskapligt arbetssätt har fortsatt att öka. Omkring 62 procent av eleverna arbetar nu varje termin med något av de 10 NTA-teman som köpts in till Umeå. Bärbara datorer i skolan För- och grundskolan i Umeå har fattat beslut om en gemensam IT-strategi. Detta mot bakgrund av behovet av en större likvärdighet och att alla barn och ungdomar i Foto: Andreas Nilsson Umeå kommuns skolor och förskolor under sin tid i skola och förskola ska få utveckla sin digitala kompetens som en naturlig del av lärandet. Alla elever i åk 6 9 har nu bärbara datorer som verktyg och stöd för sitt lärande. För de yngre eleverna finns tillgång till klassuppsättningar av datorer. Kompetensutvecklande seminarier kring digitala verktyg har genomförts för pedagoger. Alla lärare och rektorer har också under de senaste åren genomgått en utbildning som Skolverket utvecklat inom området Praktisk it- och mediekompetens (PIM). Reggio Emilia-förskola i Holmsund Den nya förskolan som färdigställs i Holmsund under våren 2013 byggs för ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt och rymmer sex avdelningar. Det är den första förskolan i kommunen som redan från grunden anpassas till pedagogiken, som är förankrad i en humanistisk livshållning med en stark tro på människans möjligheter. Fler till högre studier En större andel gymnasieelever gick vidare till högre studier 2012 jämfört med tidigare år. 47,2 procent av eleverna har inom tre år efter avslutade gymnasiestudier påbörjat 12 umeå kommun

13 Foto: Malin Grönborg högre studier, vilket ger Umeå plats 34 av Sveriges 289 kommuner. Den genomsnittliga betygspoängen för årets avgångselever sjönk från 14,4 till 14,2. Riksgenomsnittet ligger på 14,1, men i förhållande till Umeås bakgrundsfaktorer (bland annat föräldrarnas utbildningsnivå) placerar sig kommunen först på plats 222 av 289 kommuner. Detta är ett stort utvecklingsområde om eleverna ska kunna ges en större konkurrensfördel. Trygghet och inflytande Årets elevenkäter i åk F 6 visade att eleverna i stor utsträckning känner sig trygga i skolan, även om kränkningar och mobbning fortfarande förekommer. Arbetsron och upplevelsen av elevinflytande har förbättrats i förskoleklass och årskurserna 1 6, även om det finns en stor variation mellan olika skolor. I grundsärskolans årskurs 7 10 upplevde samtliga elever trivsel i skolan och nästan alla elever uppgav att de kände sig trygga på rasterna. När det gäller trygghet, trivsel med personalen samt kvaliteten på utvecklingssamtalen är samtliga föräldrar nöjda, vilket är samma resultat som föregående år. Andelen gymnasieelever som utsatts för kränkande behandling har minskat markant, från 9,1 till 5,8 procent. Siffrorna är glädjande men visar också att det är nödvändigt att fortsätta arbetet på alla skolor för att på olika sätt motarbeta kränkande behandling. Målbilden är att alla har rätt till en arbetsmiljö fri från kränkningar. Sveriges bästa teknikutbildning Fler och fler väljer att gå någon av de kommunala gymnasieskolorna. På två år har deras marknadsandel ökat från 67 till 79 procent. Intresset för olika idrottsutbildningar är växande, vilket skapar utvecklingsmöjligheter och ger Umeå kommun och Umeå universitet ett starkt varumärke som idrottsstad i landet. Under året invigdes Dragonskolans Teknikcenter, som har möjliggjorts via en donation från Komatsu Forest på 35 miljoner kronor. Ambitionen är att erbjuda Sveriges bästa teknikutbildning på gymnasienivå och att säkerställa kompetensförsörjningen för teknikföretag i hela regionen. Stora behov av yrkesutbildningar Efterfrågan har varit fortsatt stor när det gäller Viva Kompetenscentrums tjänster. I samverkan med andra aktörer erbjuds unga och vuxna arbetslösa insatser och aktiviteter i form av utbildning, arbetsträning, coachning, vägledning, arbetspraktik och anpassade arbeten. Behovet av yrkesutbildningar för att säkerställa arbetskrafts- och kompetensförsörjningen inom både den privata och den offentliga sektorn har ökat kraftigt och kommer att vara fortsatt hög under lång tid. Ett intensifierat samarbete mellan gymnasieskolor, vuxenutbildning och branscher i hela länet syftar till att bredda utbudet och öka attraktionskraften för dessa utbildningar. Under året skickade Umeå kommun in fem utbildningsansökningar till yrkeshögskolemyndigheten. Foto: Malin Grönborg Ungdomstorget har förstärkt sina insatser för de många ungdomar och vuxna som varken studerar eller har ett arbete i Umeå. Ett tydligt tecken på att detta gör skillnad är, att fler gick till egen försörjning under 2012 än under året innan. Särskild kompetensutveckling För- och grundskolan har identifierat fyra prioriterade områden med inriktning på inkludering. Nämnda skolor ansvarar för att utveckla spetskompetens inom respektive kompetensområde för att stödja övriga skolor i kommunen. Hagaskolan: Utveckling av en inkluderande skola genom att grundskolans och särskolans personal arbetar tillsammans och samverkar i gemensamma arbetslag. Hagaskolan: Inkluderande skolverksamhet från förskoleklass till och med årskurs nio för elever med hörselnedsättning. Västangård skola: Inkluderande verksamhet för elever med grav tal- och språkstörning. Hedlundaskolan: I samverkan med gymnasieskolan utveckling av mångfaldsarbetet med särskilt fokus på modersmålsundervisning och studiehandledning för elever med annat modersmål än svenska. Årsredovisning

14 Förvaltningsberättelse Social omsorg Individuella mål i biståndsbeslut, satsningar på rehabilitering och en ny modell för hemtjänsten har varit några inslag i det arbete med brukarfokus och kvalitet som präglat socialtjänsten under ett intensivt Fler i arbete eller studier Utifrån kommunfullmäktiges mål har verksamheterna i hög grad koncentrerat sig på att stärka brukarnas förmåga att leva ett självständigt liv. Något som bland annat skett genom att formulera individuella mål i biståndsbeslut, utvecklade arbetsformer kring genomförandeplaner, satsningar på arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser, tillämpning av nya arbetsmetoder samt snabbare stöd till brukare som har behov av att komma ut på arbetsmarknad eller i studier. Fokuseringen på detta mål har lett till att fler brukare har fått möjlighet till sysselsättning/ arbete, några brukare har bytt bostadsform från gruppbostad till servicebostad och andra har kunnat avsluta sina insatser i form av boendestöd eller försörjningsstöd då de blivit mer självständiga i boende eller försörjning. Viktigt med samverkan Gränsöverskridande samverkan har varit och kommer alltjämt att vara en framgångsfaktor för en välfungerande vård och omsorg. Samverkan med andra aktörer har därför varit fortsatt intensiv under året. När det gäller det positiva ekonomiska resultatet är orsakerna i huvudsak av engångskaraktär, arbetet med att minska kostnader och hitta samordningsvinster kommer därför att fortsätta under kommande år. Foto: Thomas Henrikson Ny modell för hemtjänsten Chef och kontaktperson inom den kommunala hemtjänsten genomför nu alltid ett första hembesök för att starta upp stöd och omsorg i samråd med brukaren. Syftet är att i ett tidigt skede fånga den enskildes önske- mål och skapa en god relation. För att öka kontinuiteten har hemtjänsten organiserats i mindre geografiska områden. I syfte att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre har hemtjänsten tillsammans med primärvården utvecklat en ny försöksverksamhet. Fler träffpunkter Antalet träffpunkter för äldre och personer med funktionsnedsättningar har utökats, och besöksfrekvensen i dessa verksamheter har också ökat. De öppna förskolorna har ökat sin besöksfrekvens med 250 procent. Vid dagverksamhetens träffpunkter har antalet besökare ökat och samverkan med geriatrikens kuratorer är mycket bra, framförallt när det gäller unga personer med demensdiagnos. Särskilda boenden Inom särskilt boende för äldre har risken för vårdskada på grund av fall ökat jämfört med Detta antas bero på att de som flyttar in i särskilt boende är multisjuka, något som tillsammans med det skattningsinstrument som används Senior alert innebär att personer mycket ofta bedöms ha fallrisk. Kön till särskilt boende enligt LSS kommer att minska i takt med att kommande nybyggnationer kan tas i bruk. Flera nybyggen har dock drabbats av förseningar i byggprocessen. Kostnaderna för viten har därför ökat under året, men inga nya kostnader tillkom under den sista tertialen. Samverkan kring psykisk ohälsa Socialpsykiatrin har under året arbetat i samverkan med landstingets vuxenpsykiatri, men även internt inom socialtjänsten för att kunna hjälpa personer på bästa sätt. Två instruktörer är utbildade i första hjälpen vid psykisk ohälsa, och kommer att kunna hålla i utbildningar för medarbetare som arbetar med barn och unga. Ett projekt tillsammans med psykiatrin för att förbättra stödet för äldre med psykisk ohälsa har startat, med särskilt fokus på äldre med invandrarbakgrund. Höga betyg till personlig assistans Under hösten genomfördes ett arbete för att sammanföra samtlig kommunal verksamhet inom personlig assistans som riktar sig till vuxna i en gemensam intraprenad. Syftet med sammanslagningen är att säkra att insatsen är likvärdig, oavsett vilken personkrets den enskilde tillhör. Drygt hälften av brukarna valde att svara på en enkät om hur de upplever utförandet av insatsen personlig assistans. Alla utom två personer visade sig 14 umeå kommun

15 Foto: Thomas Henrikson vara nöjda eller mycket nöjda med såväl insatsen i stort som bemötande, tillgänglighet, tydlighet och kompetens. Inflytande och medskapande Inom flertalet verksamheter har man skapat förutsättningar för bättre brukarinflytande genom bland annat brukarråd, husmöten och anhörigträffar. I arbetet med att utveckla former för inflytande och medskapande har bland andra enheten för ensamkommande flyktingbarn nått goda resultat. Här används en modell där aktiviteterna planeras tillsammans med ungdomarna och deras gode män. Färre bidragsmånader Inom försörjningsstödet har arbetet med att försöka minska antalet bidragsmånader gett positiva resultat. Störst genomslag har skett inom området Vuxna, där samlokalisering, snabbare beslutsvägar och snabbt informationsutbyte mellan verksamheterna ses som framgångsfaktorer. Redan under andra tertialen hade 80 procent av de personer som uppbar försörjningsstöd på grund av arbetslöshet, givits möjlighet till studier, arbete eller sysselsättning inom fyra månader. Årsredovisning

16 Förvaltningsberättelse Kultur och fritid Foto: Malin Grönborg För Umeå2014 innebar året ett intensivt programplaneringsarbete, och dessutom blev det klart med den statliga medfinansieringen av Kulturhuvudstadsåret godkändes också gestaltningsprogrammet för de kvadratmeter som kommunen ska hyra i det nya kulturhuset Väven. Ett hus som aldrig sover Rumsgestaltningen för Väven bygger på att huset ska vara tillgängligt under dygnets alla timmar och dessutom tillgängligt för alla. Glasade väggar skapar en transparent och öppen byggnad. Eftersom huset ska vara en fysisk och virtuell mötesplats, ställs höga krav på tydlig information och kommunikation. Björken har inspirerat både den inre gestaltningen och exteriören på Väven, vars öppnande är planerat till hösten Fokus på barn och ungdomar Kulturcentrum har under året målinriktat arbetat med att öka delaktigheten hos barn och ungdomar som sällan eller inte självklart väljer skapande verksamhet. Dramabaserade aktiviteter med efterföljande uppspel och bildutställningar har genomförts i samarbete med Ersängsskolan, Särgymnasiet/Dragonskolan och för nyanlända flyktingar och invandrare vid Hedlundaskolan. Fyra nya teatergrupper har startats på Ersboda och Ålidhem tillsammans med Östra Ersbodaskolan och Grotteatern. Det totala antalet barn/ungdomar i skapande verksamhet minskade något, medan antalet kulturgrupper och program/projekt för skolan genomgående var högre än målvärdet under det gångna året. Antal besök på Kulturcentrum var lägre än under föregående år. En trolig förklaring till detta, utöver färre antal barn/unga per grupp, är nämnda engagemang i barnrika stadsdelar som Ålidhem och främst Ersboda. Ungdomens hus har utökat sin verksamhet genom samverkan med Kulturcentrum för barn och unga kring strategiskt arbete för satsningar som Sparken, Broparken och Väven. Det är en viktig förutsättning, bland annat för området ung och aktiv när staden mellan broarna växer fram och inför I arbetet ingår även en omgestaltning och anpassning av den närmaste utemiljön mot älven. Den handlingsplan som beslutats för graffiti har medfört att Umeå fritid har fått i uppdrag att förstärka dialogen med graffitiutövarna i I20-skogen. Fortsatta bibliotekstrender Antal biblioteksmedier med barn och ungdomar som målgrupp har ökat jämfört med Utlån av böcker riktade till de yngre barnen samt nedladdning av e-böcker har ökat markant, medan lån av ungdomsböcker har minskat jämfört med Antal fysiska besökare har minskat med 4 procent på Stadsbiblioteket medan närbiblioteken (exklusive Grubbe) har ökat med 2,7 procent. Antalet virtuella besökare har ökat med 13 procent, vilket kan förklaras med kraftigt ökad mobilanvändning och ökad trafik från Google. Foto: Andreas Nilsson 16 umeå kommun

17 Illustration: Snøhetta Nya offentliga konstverk Under året kom fem större konstnärliga gestaltningar på plats i Umeå: Lev! av FA+, Klädnypa av Mehmet Ali Uysal, Snö kontinenter av Eva Marklunds, The race is over av Assa Kauppis samt Kent Anderssons gestaltning av Hörnefors resecentrum. Nya rekord i Sävar Sävar bibliotek lånade under året ut media. Det är de högsta noterade utlåningssiffrorna hittills och en ökning med 9 procent i jämförelse med 2011, det tidigare rekordåret. Även friskvårdsanläggningen Simhallen noterade ett toppresultat för Med besök slogs ett nytt intäktsrekord, vilket möjliggjort inköp av utrustning för det framtida Allaktivitetshuset. Foto: Anna-Karin Drugge 2014 även ett stort idrottsår Umeå fritid har aktivt deltagit i kulturhuvudstadsarbetet tillsammans med föreningar och andra aktörer. Umeå har tilldelats två stora idrottsarrangemang under 2014: SM-veckan vinter och Friidrotts-SM, vilka båda ger idrottsstaden Umeå möjlighet att visa upp sig från sin bästa sida. Även på Foto: Anna-Karin Drugge ungdomssidan är Umeå fritid aktivt, bland annat med ungdomsfestivalen Two days in Umeå. Festivalen genomfördes i år med ett mycket lyckat resultat och kommer att vara ett årligt återkommande inslag. Tanken är att festivalen under 2014 ska nå sin kulmen. Attraktiva anläggningar lockar Nya, moderna anläggningar gör Umeå till en attraktiv plats för idrottsevenemang. Med ny läktarkapacitet har flera arrangemang genomförts på Gammlia idrottscenter. På T3 Arena lockade UFC:s hemmapremiär mot Hammarby över åskådare och blev trots förlust för UFC en succé. På Exel Arena genomfördes SDF-SM i innebandy för pojkar och flickor 17 år. VIP-rummet på T3 Arena har uppgraderats med konferensutrustning och två konserter med John Fogerty och Eric Saade genomfördes på T3 Arena respektive Exel Arena. Genom bidrag från fritidsnämnden har Hissjö IF kunnat överta konstgräsplanen från MSK Arena, som samtidigt fick nytt konstgräs. Totalt finns nu 21 konstgräsplaner i kommunen, vilket uppmärksammats stort i olika medier. Renovering och upprustning av grillplatserna runt Nydalasjön har gjorts bland annat för att förbättra tillgängligheten. Ett nytt biljettsystem installerades på Bräntberget som ger möjligheter till gemensamma liftkort i Umeåregionen. Samverkan stärker idrottsstaden Fördjupad samverkan mellan kommunen, idrottsförbund och Centrum för idrottsvetenskap befäster Umeås position som idrottsstaden i norr. Ett forskningsprojekt har påbörjats i samverkan med Umeå universitet och fyra andra kommuner. Utgångspunkten är att med hjälp av statistik från systemet Aktivitetskort på nätet kartlägga barns och ungdomars fritidsvanor. För att underlätta för föreningsledare att registrera närvaro har två appar tagits fram för Aktivitetskort på nätet. Dessutom har samarbete inletts med åtta föreningsadministrativa system. Delaktighet bland unga Pågående kvalitetsarbete har inneburit en större tydlighet för all verksamhet inom Umeå fritid. För ungdomsverksamheten har kvalitetsarbetet ökat fokus på jämställdhet, ungdomsinflytande och folkhälsa. Antalet tjejer som besöker fritidsgårdarna har ökat markant genom riktade insatser med bland annat Crossing Boarders jämställdhetsmetodik. Antalet besökare har också ökat kraftigt på de mötesplatser som Umeå fritid erbjuder unga under framför allt helgkvällar. Umeå fritids webbplats för unga har under året utvecklats till en gemensam ungdomsingång för hela kommunen. Syftet är att informera, föra dialog med och skapa mervärde för unga umebor. Webbplatsen, fick omkring besökare, vilket är dubbelt så många som under Resultatet visar på ungsidans bredd för intern och extern information. Ungdomskortet finns nu på alla fritidsgårdar i fritidsnämndens regi. Det innebär en direkt möjlighet till ungdomars inflytande och delaktighet. NKI-resultatet (d.v.s. Nöjd-kund-index) för fritidsgårdsverksamheten har återigen ökat från 3,4 till 3,7 och på Ungdomens hus från 3,6 till 3,7. Årsredovisning

18 Förvaltningsberättelse Planering och samhällsbyggande Femkilometersstaden, alltså tillväxt i de centrala delarna, är den inriktning som gäller för hållbar stadsutveckling och bostadsbyggande i Umeå. Parallellt med kommunens planering fortsätter andra aktörer att investera i ett ständigt växande stad med en skyline som förnyas varje år. Flera fördjupade översiktsplaner Året präglades till stor del av olika översiktsplaneringsprojekt. Intresset och engagemanget för Strandskyddsfördjupningen var stort, framför allt från byarna. Planen för Universitetsstaden har gått ut på samråd, och planen för Nydala färdigställdes för utställning. Strategin för Holmön är antagen av kommunstyrelsen. Dessutom är arbetet med VA-planen i slutfasen. Ett annat inslag under ett mycket produktivt år var den pågående riksintresseöversynen för flygplatsen. Av översiktsplanerna kvarstår bland annat slutförandet av Kustplanen. Stora byggprojekt i centrum Byggnationerna har fortskridit för de stora projekt som kommer att öka attraktiviteten i Umeå centrum. I kvarteret Forsete (med Kungspassagen) öppnar hösten 2013 etapp Foto: Anna-Karin Drugge 1 av den nya citygallerian, som är en del av ett kvadratmeter stort byggnadskomplex. Under året antogs gestaltningsprogrammet för Väven på kajen, där kommunen hyr av totalt kvadratmeter med planerat öppnande hösten Stadsdels- och perrongförbindelsen vid Umeå Central öppnades under hösten Ett stort glaskonstverk som speglar Sara Lidmans författarskap är en viktig del av gestaltningen. Under året färdigställdes också bussterminalen vid Norrlands Universitetssjukhus. Ett utmanande projekt är Stadshusområdet, med evakuering för vissa verksamheter och en logistisk planering utöver det vanliga. Energieffektiviseringsprojektet EPC färdigställdes under året. Bostadsbyggandet måste öka Under 2012 färdigställdes 297 lägenheter i flerbostadshus och 79 småhus, alltså totalt 376 nya bostäder. Det är visserligen fler än året innan, men inte tillräckligt för att möta behoven utifrån befolkningstillväxten. Under året pågick arbetet med att utarbeta en ny strategi för bostadsförsörjning. Den anger tänkbara utvecklingsområden Foto: Fredrik Åberg 18 umeå kommun

19 Foto: Anna-Karin Drugge samtidigt som en öppenhet finns för förslag från marknadsaktörer. Strategin anger bland annat planering för bostäder fram till 2016 och vidare planberedskap för bostäder per år. Nöjda bygglovssökande Handläggningstiden för bygglovsärenden var under året sex veckor, alltså över målvärdet på fem veckor. Orsakerna var främst underbemanning och ärendenas komplexitet. Samtidigt visar den genomförda kundenkäten att 98 procent av de sökande var nöjda med dialog och medskapande i samband med deras ärende. Närmare personer har under året beviljats bidrag till bostadsanpassning. Av dem som besvarat en enkät anser 100 procent att de fått information och känt delaktighet i sina ärenden. Foto: Torbjörn Bergkvist Ringled och miljözon Under året invigdes den Norra och Östra länken i Umeåprojektet. För den kvarvarande delen av ringleden, Västra länken, har Trafikverket gått vidare med det alternativ som Umeå kommun förordar, alltså en dragning i ett läge öster om Prästsjön på Umedalen. Parallellt med detta har kommunen arbetat med frågan om att före Umeåprojektets fär- Foto: Andreas Nilsson digställande införa en miljözon i centrum. Etapp två av Backenvägen färdigställdes 2012 samtidigt som den tredje och sista etappen fram till Storgatan påbörjades. Även Kungsgatans sista etapp inleddes. Öst-västlig transportkorridor Ett intensivt arbete har pågått med att säkra Kvarkentrafiken. För att garantera fortsatt trafik på kort sikt köpte rederibolaget NLC Ferry AB/OY, ägt av Umeå kommun och Vasa stad, in den färja som tidigare trafikerat sträckan under namnet Wasa Express. En viktig del i en långsiktig lösning var arbetet under året med en EU-ansökan för projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor, som först ska presenteras för regeringen. Projektet omfattar en helt ny färja, som möjliggör ett komplett transportsystem för gods och passagerare i öst-västlig riktning. Satsning på gång- och cykelvägar En riktad satsning på bättre gång- och cykelvägar inleddes Arbetet började på Ersboda, där flera sträckor byggts om, och fortsätter under en 4-årsperiod med andra stadsdelar. Beläggningen har förnyats på ett antal gator. För att underlätta för gående och cyklister utarbetas ett nytt vägvisningssystem. Tryggheten har ökat genom bättre belysning på gång- och cykelvägar samt röjning kring dem. Separation av gc-nätet från körbanan är en viktig faktor för att öka trafiksäkerheten. Andelen som kvarstår i blandtrafik är 7,2 procent, vilket är bättre än målet för året om 8 procent. Backenvägen och Sandåkernområdet är de viktigaste projekten. Ny utformning av parker Sommaren i parkerna präglades i hög grad av pågående ombyggnationer. Rådhusparkens gestaltning är klar. Arbetet med utformning av området Lugn och ro nedanför Rådhusparken har pågått under året, och Broparken byggs om. Den älvsnära parken vid Skeppargatan på Teg har omvandlats med ny lekdel, beachvolleyplan, skateyta, trädäck och nya sittplatser. Temat är Körsbärsdalen och växterna har valts för att ge en lång blommande säsong och många ätbara bär och frukter. Renoveringen av Hagaparken har fortsatt under 2012, och planeringen för den nya Äventyrsleken på Ersboda pågår i dialog med Ersbodaborna. Utformning av ny äventyrslek på Umedalen har påbörjats, med en medborgardialog tillsammans med studenter från Designhögskolan. Ett renare centrum Sortering i fraktioner är införd i centrum. Målet är uppnått för både möjligheten att sortera i centrum och antal fraktioner, och detta är även mål i kommunens avfallsplan. Årets skräpmätning visar återigen goda siffror för Umeå, med litet skräp per mätt yta jämfört med övriga deltagande kommuner. Årsredovisning

20 Förvaltningsberättelse Miljö och hållbar utveckling Lågenergihus, solceller, jämställdhetsprojekt och folkhälsoarbete. Det är goda exempel på ekologisk, ekonomisk respektive social hållbarhet som Umeå kommun försöker kombinera med ambitiösa tillväxtmål. Nya tillsynsområden för nämnden Under året genomfördes inspektioner, alltså ungefär lika många som under Hantering av serveringstillstånd, folköl och tobak är nya tillsynsområden för miljö- och hälsoskyddsnämnden, och arbetet med att integrera och hantera dessa frågor har pågått under året. Nytt grepp kring bygg- och rivningsavfall Miljöskyddet har tillsammans med byggnadsnämnden genomfört ett tillsynsprojekt med ny inriktning som rört bygg- och rivningsavfall. Projektet har bland annat uppmärksammat behovet av utbildning hos grupper som på ett eller annat sätt hanterar den här typen av avfall. En slutsats, som också dragits i ett annat projekt som berört hantering av förbrukade bilbatterier, är vikten av att kontrollera avfallsströmmar i den här typen av tillsyn. Lågenergihus kan visa vägen Under året kom slutrapporten för samarbetsprojektet Energieffektivt byggande i kallt klimat. Projektet är en fältstudie där sex nybyggda lågenergihus, fyra villor och två flerbostadshus, i Umeåregionen utvärderats. Syftet med studien är att undersöka byggnadernas energiprestanda och vilka risker det finns med att bygga lågenergihus i kallt klimat. Mätningar av energianvändning visar att det går att bygga hus som använder betydligt mindre energi än i Boverkets krav. Villorna uppvisar en specifik energianvändning från 59,7 till 91,8 kwh/kvm och år och flerbostadshusen från 68 till 75,5 kwh/kvm och år, vilket är lägre än gällande krav på 130 kwh/kvm och år. Genomförda fukt- och temperaturmätningar i konstruktionen har inte visat några tecken på röt- eller mögelangrepp. Dock krävs längre mättid eftersom fukttransport är en långsam process. Samarbete med Sida I början av året inleddes ett samarbete med Sida i något som kallas Globala Västerbot- Foto: Malin Grönborg 20 umeå kommun