Vad gör jag om larmet går? Information om säkerhet och självskydd från Avesta kommun, Outokumpu och AGA

Transkript

1 Vad gör jag om larmet går? Information om säkerhet och självskydd från Avesta kommun, Outokumpu och AGA

2 Vad kan hända? Varför har du fått den här broschyren? Eftersom Outokumpu och AGA hanterar stora mängder kemikalier kräver lagen att kommunen informerar de personer och företag som löper risk att påverkas av en allvarlig olycka. Det är speciellt viktigt att företag, deras anställda och invånarna i närområdet har tillräckliga kunskaper om hur man ska agera vid en eventuell olycka. I den här broschyren kan du läsa precis hur du ska göra om larmet går. Vad kan hända? Trots ett ytterst noggrant säkerhetsarbete, går det inte att bortse från att något oförutsett kan inträffa. Ett större utflöde gasol eller fluorvätesyra - förorsakat av till exempel tankhaveri, brand eller explosion - kan skapa ett gasmoln som är explosivt eller farligt att inandas. Vid ogynnsamt väder kan gasmolnet spridas utanför industriområdet. Vilken beredskap finns? Outokumpu och AGA har ett fortlöpande samarbete med Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund för att hantera och förebygga de risker som är förenade med företagens verksamheter. Tillsammans har man utarbetat beredskaps- och insatsplaner för tänkbara olyckshändelser. Där framgår hur räddningsinsatser ska ledas och genomföras samt hur varning och information till allmänheten ska ske. Hur märker jag att en gasolycka inträffat? Om du upplever en oväntad rök- eller dimutveckling (eventuellt i kombination med stickande eller illaluktande doft), i kombination med en återkommande larmsignal, kan ett gasutsläpp ha skett. Olika gaser beter sig dock olika vid kontakt med syre. Du kan läsa mer om vad som kännetecknar olika gaser på nästa sida i denna broschyr. Larmsignalen - som betyder viktigt meddelande - kan användas vid olika typer av olyckor. Signalen låter omväxlande 7 sekunder tut och 14 sekunder tyst i intervaller om tre. Vill du veta mer? Tycker du att något är oklart eller vill veta mer är du välkommen att kontakta oss. Södra Dalarnas Räddningsförbund - Axel Johnsons väg 70, Avesta. Tel Outokumpu Stainless AB, Bergsnäsgatan 11, Avesta. Tel AGA Gas AB - Box 511, Avesta. Tel

3 Avesta kommun i samarbete med näringslivet AGA Gas AB, som ingår i tyska Linde Group, är Sveriges ledande tillverkare av industriella och medicinska gaser. Basen i verksamheten är Syrgas (21%), Kvävgas (78%) och övriga gaser som finns naturligt i luften. Dessa gaser används bl a för att avlasta miljön och öka produktiviteten, kvaliteten och säkerheten i industriella processer. I Avesta driver AGA Gas AB en luftgasfabrik i anslutning till Outokumpu. Verksamheten omfattar produktion, lagring och distribution av Syrgas (Oxygen, 02) Kvävgas (Nitrogen, N2 och Argon (Ar). Gasol Gasol är det svenska handelsnamnet på en petroleumprodukt som består av något av kolvätena Propan, Propen, Butan eller blandningar av dessa. Den gasol som Outokumpu använder i Avesta är Propan 95. För campingändamål används Butan i mindre förpackningar. Gasol är en brandfarlig gas, som används som bränsle. Gasol är färglös och lågtoxisk (låg giftighet). Gasolen är luktfri, därför tillförs ett luktämne (etylmerkaptan) Vid höga koncentrationer kan dock gasol orsaka skador hos människor och djur på grund av syrebrist. Gasol som vätska är cirka hälften så tung som vatten, men som gas är den dubbelt så tung som luft. Därför kan gasolen rinna efter backen och samlas i lågpunkter som gropar, kulvertar och avloppssystem, och antändas långt ifrån läckaget. Gasolen kan endast brinna om halten gasol i luft är ca 2-10%. Gasolvätska i sitt tryckkärl antar omgivningens temperatur, men har sin kokpunkt vid mellan 0 och -42 beroende på kvalitet. Det är risk för köldskador på hud om gasol i vätskeform strömmar ut. Gasol transporteras till Outokumpu på järnväg, i tankbilar och i gasflaskor. Det finns två lossningsstationer: en för järnvägsvagnar och en för tankbil. Lossningsstationen för järnvägsvagnar används dagligen, medan vid tankbilsstationen lossas cirka en bil per månad. Säkerheten kring gasolanläggningen Outokumpu har installerat all nuvarande känd teknisk utrustning för att snabbt kunna stänga ett utläckande flöde. Lossningen sker på ett separat spår för järnvägsvagnarna och övervakas alltid av två personer. Ett av de viktigaste dokumenten Outokumpu har för gasolhantering är beredskapsplanen. Den beskriver både förebyggande åtgärder och vad som gäller vid tillbud eller olycka i samband med hantering och användande av gasol, som: Förebyggande åtgärder, personlig skyddsutrusning Regler för ombyggnads- och underhållsarbete Utbildningsplan Larmutrustning och Larmpunkter Handlingsplan vid larm Räddningstjänsten har en viktig roll i beredskapen för gasololyckor vid Avesta Jernverk. På platser där risk finns för gasolutsläpp är detektorer utplacerade. Vid ett läckage stänger larmcentralen av gasolen och larm går ut. Höglarm aktiveras automatiskt då någon gasoldetektor indikerar på en gasolhalt på 40 % av gasolens undre brännbarhetsgräns eller då något nödstopp tryckts in. Då stoppas tillförseln av gasol till samtliga förbrukningsställen. Samtliga säkerhetsventiler stängs automatiskt. Ljus- och ljudsignaler aktiveras och larm går till Huvudporten, som vidarebefordrar det till Räddningstjänsten. Outokumpu genomför åtgärder för att minska risker och förebygga tillbud, till exempel: Outokumpu använder material som är typgodkänt, fogar röntgas och dokumenteras för kontroll. Systemet är indelat i sektioner där varje sektion har en säkerhetsventil. Rör från varje säkerhetsventil mynnar högt över marken för att gasolen ska spädas och inte hamna inom brännbarhetsintervallet. Ledningar och utrustning kontrolleras, provning av gasoldetektorer och larmsystem utförs regelbundet.

4 VAD GÖR JAG OM LARMET GÅR? För mer information, ring kommunens växel, tel eller läs mer på,

5 Vad gör jag om larmet går? 1. Gå inomhus 2. Stäng alla fönster och om möjligt ventilationen. RADIO DALARNA (P4), 101,3 MHZ. 3. Sätt på Radio Dalarna (P4), frekvens 101,3 MHz. 4. Avvakta mer information. För mer information, ring kommunens växel, tel eller läs mer på,

6 Företaget är en av världens ledande tillverkare av rostfritt stål. Råvaran - som till övervägande delen består av rostfritt skrot - smälts och gjuts till slabs som därefter varmvalsas till band. I efterföljande värmebehandling och ytbehandling (betning) får materialet sina rostfria egenskaper. Det rostfria bandet kan förädlas ytterligare genom kallvalsning innan det färdigställs och levereras som uppklippta styckeplåtar eller i form av band. I denna tillverkning används bl a Gasol för uppvärmning av ugnar och Fluorvätesyra för betning av de rostfria banden. Fluorvätesyra HF är en mycket aggressiv syra och ska därför hanteras med stor varsamhet. Kontakt med hud/ögon eller inandning av rena HF-gaser är alltid allvarligt, eftersom det utarmar kalken i kroppen. Behandling av kroppsdelar/ögon som exponerats för ren HF sker med sköljning av vatten eller Hexafluorin till dess personen kommer under läkarvård. Fluorvätesyra (HF) används i glödgning/betningslinjen vid KBR och dess betbad. HF ingår som en del av den blandsyra som används för att återställa kromskiktet efter glödgningen, och det är detta kromskikt som gör det rostfria stålet rostfritt. Betsystemet på KBR är slutet och utsläpp till vatten och luft är styrda och regelbundet kontrollerade. Sannolikheten för att kommuninnevånare exponeras för något utsläpp är minimal. Ännu mindre troligt är att någon utanför verksområdet exponeras för koncentrerad HF. Vanligast förekommer HF:en utspädd med Salpetersyra (HNO3) och är i sin utspädda form betydligt mindre farlig. En gyllene regel är dock att alltid hantera stänk på kroppen/öga som om det vore det värsta alternativet. HF transporteras till Avesta Jernverk i påkörningsskyddade containrar på järnväg. Säkerheten kring syrahanteringen Hanteringen av HF inom verksområdet är omgärdat av strikta regler, ren HF förekommer bara på platser med begränsat tillträde. Personalen är utbildad och åtgärder vid utsläpp och/eller exponering klargjord. Liksom för gasol finns larmsystem med detektorer kopplat till syrahanteringen, lossning sker i slutna rum. Larmsystemen och utrustningen granskas regelbundet. Beredskapsplanen beskriver även för HF-hanteringen förebyggande åtgärder samt handlingsplaner vid tillbud eller olycka. Fluorvätesyra Kännetecknande vid utsläpp av Fluorvätesyra är kraftigt stickande lukt och ett vitt dimliknande gasmoln. Fluorvätesyra är en vätska som bildar ett vitt gasmoln i kontakt med luftens fuktighet. Gasen har en kraftigt stickande lukt och är mycket giftig och frätande. Den är därför farlig vid inandning och kontakt med huden. Fluorvätesyra försurar även mark och är skadlig för vattenlevande organismer. Gasol Kännetecknande vid Gasolutsläpp är gaslukt, doft av sulfat eller surströmming. Gasol är en brandfarlig och explosiv gas som är tyngre än luft och därför breder ut sig längs marken. Vid kall väderlek kan utläckande Gasol synas som en vit dimma. Faran för människor är framför allt brännskador och splitterskador i samband med antändning eller explosion. Ett utflöde av Gasol ger inga skador på miljön. Syrgas Kännetecknande vid utsläpp av flytande Syrgas är ett gasmoln som sprids efter marken och förångas snabbt under kraftig dimbildning. Syrgas är färglös, luktfri och smaklös och ger inga besvär vid normal exponering. Som kall gas eller i vätskeform kan den ge svåra frysskador på hud och ögon. Syrgas är en oxiderande gas som underlättar antändning och påskyndar brand i brännbart material. Brandförloppet kan därför bli explosionsartat. Kvävgas och Argon Kännetecknande vid utsläpp av flytande Kvävgas och Argon är ett gasmoln som sprids efter marken och förångas snabbt under kraftig dimbildning. Såväl Kvävgas som Argongas är färg- och luktlösa gaser som vid stora utsläpp inomhus kan vara kvävande eftersom den tränger undan luftens syre. Vid utsläpp måste utsatta personer snabbt ut i friska luften. Som kall (ca -190 C) gas eller i vätskeform kan Kvävgas och Argon ge svåra frysskador på hud och ögon. Gaserna är ej brännbara och inte farliga för miljön. För mer information, se -