Vår olösta försvarsfråga
|
|
- Berit Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vår olösta försvarsfråga av Gunnar Du Rietz Bryter ett krig ut mellan supermakterna i Europa, så blir det ett obegränsat krig. Svenska Viggenflottiljer, svenska pansarbrigader och svenska ubåtar blir ointressanta som pjäser i det spelet, skriver här Gunnar Du Rietz i sin kommentar till den försvarsdebatt som tog fart med Nils Skölds nyligen utgivna skrift "Värnplikt och folkförsvar". Sveriges totalförsvarskostnader uppgår nu till ungefär 11 miljarder kronor om året, inräknat statens utgifter för krigsmakten, civilförsvaret, ekonomiskt försvar m m, beredskapsaspektens andel i skyddsåtgärder för jordbruket, kommunernas och enskildas utgifter samt de värnpliktigas förlorade arbetsinkomster. Det är kostnader som är tämligen automatiska. I Den årliga försvarsdebatten om mili! tärledningens önskemål, om modera! tern as, mittenpartiernas och socialdei mokraternas ståndpunkter rör sig bara om några hundra miljoner upp och ner. Debatten blir mycket häftigare när det gäller engångsanslag, exmepelvis 4,8 miljarder kronor till NJA, och konjunkturstimulansen, 2,8 eller 4 miljarder kronor. Arsanslagen till försvarets huvudtitel, i nuvarande penningvärde kring 8~ miljarder kronor, ifrågasätts däremot inte på allvar. Men vissa tendenser gör sig gällande. I ledaren "Sverige ett härläger" i Internationella studier" nr 1/1974 skrev Ake Sparring: "Alla de politiska partierna känner idag olust inför de växande försvarsutgifterna. Nya vapensystem blir allt dyrare och det blir allt besvärligare att följa med i den teknologiska kapplöpningen. Att under dessa förhållanden ge försvaret den avsedda avskräckningseffekten till ett pris som den skattetrötta allmänheten vill betala är ingen lätt uppgift." 220
2 I I I KostDadsexplosionen Den svenska försvarsfrågan har oavbrutet utretts under de senaste etthundratretton åren, sedan Kostnadsexplosionen för moderna krigsmaskiner - vid varje tidpunkt moderna - har hela tiden gjort sej gällande och i varje fall för småstaten Sverige oföränderligt resulterat i färre och dyrare vapen. Våra flottplaner under de hund ra tretton åren ger utmärkt åskådningsundervisning års flottkommitte föreslog 24 pansarbåtar och 80 torpedbåtar nöjde man sej med 15 pansarbåtar, 6 torpedkryssare och 50 torpedbåtar gick man ner till 10 pansarbåtar. Enligt 1914 års, en månad efter krigsutbrottet antagna försvarsordning skulle flottan bestå av 8 starkt bepansrade och med tungt artilleri beväpnade fartyg, 16 jagare och 8 ubåtar. Det blev aldrig mer än 3 pansarbåtar och när de kom i sjön efter krigsslutet var de redan omoderna för liten flytförmåga på grund av all~ deles för litet tonnage och allför klent däckspansar. Nu finns det i vår marin varken pansarbåtar, kryssare eller jagare och det är synnerligen tveksamt om försvarsanslagen räcker till vidare ubåtsbyggande. Kostnadsexplosionen, inte fiendens flygbomber, pansargranater, torpeder och minor, har gjort sitt verk.. Vad flyget angår avtecknar sig en liknande utveckling. Enligt 1936 års försvarsordning skulle flygvapnet bl a ha tunga bombplan för att bomba en fiendes ilastningshamnar och flygbaser på andra sidan Östersjön. Det gjordes en ansats att skaffa sådana. Men tunga bombplan befanns alldeles för kostsamma. Därför nöjde man sej med "medeltunga" och beställde en flottilj Junker 86 (B3). Snart fann man dock att deras tänkta uppgift var helt orimlig. Deras fart och lastförmåga var för låg, våra möjligheter att ge nödvändig jakteskort allför små. Leveransen avbröts, det blev bara en halv flottilj. Som bekant gladde vi oss för tjugu år sedan åt att det svenska flygvapnet med 800 plan kunde räknas som det efter Sovjetunionen starkaste europeiska. Då hade redan den nu så berömda "Viggen" börjat utvecklas. Dess kostnadsexplosion är nu ännu mera berömd. Styckekostnaden är uppe i åtminstone 29 miljoner kronor, räknar man in också alla vapen och "Jaktviggen", som i själva verket är ett helt nytt plan, samt stridsledningsorganisationen torde kostnaden vara dubbelt så hög. Resultatet av kostnadsexplosionen är till vidare att antalet plan skurits ner från 831 till högst 335. Fortsättning följer, men vilken? Flygplan 80? Härtill kommer både vad angår flotta och flyg att deras krigsmaskiner i krig är ren förbrukningsmateriel. avengångskaraktär. Råkar vi i krig med en stormakt kan förlusterna av flygplan båtar inte ersättas inom landet. I större krigsspel ingår därför alltid att medhjälp av dator bedöma huru många dagar det svenska flygvapnet kan delta i striden. Det gör naturligtvis också fienden och Viggenflottiljer kan kanske ändå genom sin blotta existens, utan strid, avvärja anfall mot Sverige, rädda vår fred. På armesidan har krigsmaskinerna drabbats av samma kostnadsexpl0- sion. Operativa pansarenheter med er- 221
3 forderligt flygstöd, luftvärn, motoriserade artillerienheter m m drar våldsamma anskaffnings- och underhållskostnader och kräver under krig en leveranskraftig krigsindustri, rörliga och fasta reparationsverkstäder samt skyddad tillförsel av drivmedel, ammunition och övrigt underhåll. Också för armens operativa pansarenheter är det en öppen fråga huru många dagar de kan hållas stridande. Inför 1972 års försvarsbeslut förklarade öb att Viggensystemet icke kunde rymmas inom den anslagsram, som riksdagen sedan beslöt. En konsekvens av beslutet. att anskaffa ett visserligen starkt nedskuret antal Viggen har enligt den militära sakkunskapen blivit att antalet operativa moderna pansarenheter kommer att nedgå till ungefär hälften av nuvarande... Även stormakterna, ja t o m supermakterna plågas svårt av kostnadsexplosionen. USA planerar nu ett nytt. tungt bombplan som efterföljare till BS2-orna. Detta nya plan, Bl, beräknas kosta 1 ~ miljard kronor stycket. Likaså planerar USA en ny atomdriven med väterobotar beväpnad ubåt, Trident, som väntas kosta åtminstone 7 miljarder kronor per båt, nästan lika mycket som årsanslgaget till den svenska krigsmakten. "Kan vi inte hålla landet utanför kriget så håll kriget utanför landet! Inför den väldiga kostnadsexplosionen finner vi att en rad av våra flygoch armeofficerare - och en och annan flottist, fast flottan nästan försvunnit från havsytan - yrkar på att vi ska skaffa ett antal så starka och snabba stridsenheter att vi hårt kan angripa invasionsstyrkor på andra sidan av vår gräns, på deras marschvägar, i deras ilastningshamnar och flygbaser och på deras väg i luften och på havsytan. Därmed är vi till- 222
4 baka vid de förhoppningar som knöts till det svenska flygvapnets B3-or efter 1936 års försvarsbeslut. överstelöjtnant Ted Boheman utvecklade i Folket den 11 mars denna försvarsfilosofi: "Det måste vara mycket effektivare att t ex sänka en angripares transportfartyg och skjuta ned hans transportflygplan fullastade med soldater och utrustning än att angripa dessa stridskrafter först när de landsatts i vårt land. En landsatt arme kräver vidare stora mängder av underhåll och för att våra stridskrafter skall ha någon chans att stå emot denna krävs stridskrafter som har förmåga att förhindra eller försvåra detta underhåll." Överstefältherren Adolf Hitler begick tydligen, enligt Boheman, den 6 juni 1944 ett oursäktligt misstag, då, han inte sänkte Overlords fullastade, transportenheter i luften och på vattnet och veckorna därefter inte heller deras underhållslaster. Varför var Hitlers attackflyg som bortsopat från himlen? Varför fanns inga tyska ubåtar i engelska kanalen? Försvarsdebatten hämmas och förvirras ofta av hemligstämpeln, att storheter i försvarsekvationen anses böra hållas hemliga års försvarskommission, som avlämnade sitt betänkande 1935, var emellertid inte så väldigt angelägen om hemligstämplandet. Vår gamla arvfiende Ryssland låg sedan första världskriget tillbakaträngd från östersjön, Bottenhavet och Bottenviken bakom de baltiska randstarterna och Finland. Tyskland började bli starkt och höll östersjön, södra strand. Vi fick alltså veta att vid ryska anfall genom Finland över Torne älv kunde med hänsyn till det mycket svaga och glesa väg- och järnvägsnätet endast begränsade stridskrafter föras fram och underhållas. Vi fick också besked om att sen Finland ockuperats kunde vi inte räkna på att den svenska flottan skulle kunna spela någon roll norr om Alands hav, som lätt kunde spärras av fienden. Flottans uppgifter i kustförsvaret inskränkte sig därför till havsområdet fr o m Stockholms t o m Blekinge skärgård. Vi kunde inte räkna med flottan vid försvaret av Gotland. Öresund utgjorde inget flottoperationsområde. En invasion från Själland mot Skåne innebar endast en flodövergångsoperation. Endast begränsade flottenheter kunde avses för Kattegatt. Vi kunde inte räkna med möjligheten av att under krig sända flottstyrkor från Östersjön till Göteborg eller tvärtom. I huvudsak står sig denna militärgeografiska bedömning fortfarande. På den svenska sidan av Torne älv har dock vägnätet kraftigt förstärkts och dessutom utbyggts i skogsbrukets tjänst. Utan hänsyn till försvaret planeras nu en mellanriksväg från Kiruna till Narvik. Operativa förband har också blivit mera terränggående års försvarskommission ans~g att för försvar av Sverige norr om Dalälven krävdes 6 armefördelningar och i landet söder därom helst ytterligare 4. Man nöjde sig emellertid med att föreslå det då politiskt möjliga "sex armefördelningar och en lätt brigad". Det godtog generalstabschefen. Bakom detta godtagande stod emellertid övertygelsen om att kriget mot Ryssland kommer att föras inte vid svenska gränser och kuster utan tillsammans med finnarna på Karel- 223
5 ska näset och Finska viken. Där skulle fyra svenska fördelningar sättas in, där skulle den från åren ärvda svenska flottan göra någon nytta och där skulle ett förstärkt svenskt flygvapen uträtta underverk. Nu är vi emellertid militärgeografiskt ungefär tillbaka till åren Militärpolitiskt är Östersjöutfarterna i Natos hand liksom Norges an4el av Nordkalotten. Östersjöns södra och östra kuster, hamnar och flygbaser tillhör Warszawapakten. Den svenska flottan har inga uppgifter i Bottenhavet och Bottenviken och i försvaret av Gotland. Krigsfall Ett ryskt framträngande genom Öresund och Bälten, genom Kattegatt och ut på Nordsjön och över Nordkalotten till Norska havet kan genomföras endast efter segerrikt krig mot Nato eller efter Natos frivilliga tillbakadragande. Ryssarna kan ingenting vinna genom en isolerad ockupation av Skåne, Halland, Bohuslän och Norrbotten. Ockupation av Skåne och de danska öarna blir meningsfull endast genom ockupation också av åtminstone Nordjylland och Sydnorge. Det är den svenska militärledningen fullständigt på det klara med. Generalmajor Bauer pekade i en artikel i DN den 8 mars just på Sydnorge som ryskt anfallsmål. Krigsfall nr l i våra strategiska studier är anfall från sydvästra Finland mot Gävlebukten, genom Mellansverige, över Oslo till Sydnorge. Våra flygare och flottister vill möta det anfallet redan vid Abolands kust och Mäntyluoto. En rysk invasion mot Gävlebukten med slutmålet Sydnorge blir dock efter våra förhållanden en Normandieoperation. Den måste inledas med att angriparen tillkämpar sig fullt luftherravälde över denna del av Bottenhavet, över invasionskusten och bakomvarande svenskt land, som skedde före Overlord under april och maj Inför ett sådant anfallshot måste den svenska krigsmaktens uppgifter begränsas. Dess uppgift kan inte vara att orka med vad Nato inte förmår i Danmark och Norge. Sverige är som bekant ett mycket avlångt land, från Ystad till Kilpisjärvi fågelvägen 156 mil. Att snabbt och under fiendens lufthot förflytta operativa armeenheter från N ordkalotten alternativt till Gävle och Skåne blir inte möjligt. Det känner vi till från tiden 13 mars-9 april Lantvärn och sega gubbar Kostnadsexplosionens följder liksom här berörda militärgeografiska och militärpolitiska sannrön samt mycket betydelsefulla folkpsykologiska faktorer - se Ake Sparrings förut omnämnda ledare - ställer vår ansvariga militärledning inför helt nya problem. Lösningar nånstans nära linjen segra eller dö, hurra och skjut! blir uppenbar verklighetsflykt. Generallöjtnant Nils Sköld har ända sen sin tid som generalstabskapten ihärdigt brottats med problemen kring småstadskrigsmaktens uppgifter och möjligheter i en miljö som behärskas av topprustade och med kärnvapen väl försörjda stormakter. Han har bakom sig ett omfattande militärt 224
6 I skriftställeri. Förra året kom han ut med Försvarspolitik för 70- och 80-talen, nu med Värnplikt och Folkförsvar. Ifråga om tänkbara säkerhetspolitiska hot mot Sverige har han föga att anföra. Vi får som sedan ett kvartssekel tillbaka höra att "uppdelningen av Europa i två block torde bestå", att "några större truppreduktioner hos stormakterna är inte heller att vänta" och att "stormakterna satsar stora ekonomiska och personella resurser på den långsiktiga utvecklingen av sina väpnade styrkor. USA anslog miljoner dollar till forskning och utveckling inom försvarets område. Sovjet uppger inte motsvarande siffror men dess satsning torde vara av samma storleksordning. Enligt amerikanska uppgifter skall Sovjets insatser på detta område till och med vara miljoner dollar större än USA:s". Det betyder att Sköld tror att de två supermakterna utvecklar nya vapen för en årskostnad som är nio gånger större än de samtidiga anslagen för hela den svenska krigsmakten med civilförsvar. Det ger anledning till någon eftertanke, men ger föga upplysning om de allmänna utrikespolitiska omständigheter under vilka Sverige kan tänkas råka i krig och vilken roll vår krigsmakt då kan tänkas spela. Om kapprustningen mellan USA och Sovjet avstannar, om de bägge supermakterna genomför ömsesidiga och lika truppreduktioner i Europa, anser Sköld då att Sverige också kan minska sina rustningar? Tror Sköld överhuvudtaget på möjligheten av ett isolerat, begränsat krig mot Sverige, ett krig fört utan kärnvapen av något slag? Hur tänker han sig ett krigsfall Sverige? "Territorium, råvarutillgångar och industriell kapacitet m m utgör inte orsak för ett stormaktsblock att angripa Sverige. Den som överväger anfall mot svenskt område gör det troligen i samband med en större konflikt i Europa och för att utnyttja territorium och luftrum för strid mot sina huvudmotståndare, i offensivt eller förebyggande syfte." (Värnplikt och folkförsvar sid 5). "större konflikt i Europa... strid mot sin huvudmotståndare"? Finns inte anfallsrobotar och kärnvapen med i Skölds bild? Värnplikt och folkförsvar har som huvudärende att med utgångspunkt i landets militärgeografi och befolkningsförhållanden göra troligt att krigsmaktens krigsavvärjande uppgift kräver en lokalt rekryterad, över hela landet redo, med enkla men verksamma vapen försedd värnpliktshär - befäl och manskap - med ett äldre ord ett lantvärn. I beväpningen ska ingå bl a lätta och tyngre pansarvärnsvapen, granatkastare, lvrobotar, spaningsradar, artilleriraketer, 155 mm haubitsar, terrängbilar från ~ till 6 ton, bandvagnar, lätta spaningsplan med attackvapen och också kanonbåtar med lätta robotar. Alla dessa vapen kan tillverkas av vår industri, upplyser Sköld. Arskostnaden för detta välbeväpnade lantvärn redovisar Sköld till 3~ miljard kronor. ' Fortsatt upprustning? "En stomme av detta slag är den nödvändiga plattformen för övriga åtgärder" hävdar Sköld. Men den måste, som Sköld gjorde alldeles klart i sin '225
7 I skrift Försvarspolitik för 70- och 80- I talen (Folk och försvar 2/1973, som hans nuvarande vilda kritiker före I drar att glömma), kompletteras med infanteri-, norrlands- och pansarbrigader, med fjärrstridsförband av ubåtar, ytattack och attac~flyg, med jaktflyg,. kvalificerade luftvärnsrobotar samt övervaknings- och stridsledningssystem. Därför anser Sköld att 1972 års försvarsbeslut skall fullföljas, "att våra försvarsramar även under kommande år måste bibehålla sin reella 'köpkraft och härutöver även till-. föras förmbättringar". I dagens läge vill Sköld ha 3~ milljard kr tilllantvärnet och därutöver' för slagstyrkorna omkriiig 6 miljarder kr, kanske l miljard kr mer om året än nu. Hade öb fått igenom sin "bibelhållandenivå" - med bl a 831 st Viggen - så torde försvarhuvudtiteln nu ha legat kring 12 miljarder kr. Sköld är ingen nedrustare, tvärtom. Han tror sig emellertid ha funnit att riksdagsmajoriteten nu liksom vid 1925 års försvarsbeslut börjat bli benägen att till förmån för materielanskaffning åt kvalificerade förband ordentligt skära ner personal- och utbildningskostnaderna, att minska kostnaderna för grund- och repetitionsutbildning. Han torde väl också ha lagt märke till att energiska officerare från armen, flyget och flottan tycker att med värnplikten är det inte längre så noga. Inför ett framtida hotfullt utrikespolitiskt läge går det tämligen snabbt att utbilda. värnpliktsförband - se på USA och England under bägge världskrigen och Sverige under beredskapen. Däremot tar det lång tid att ta fram moderna se på Viggen, som ta och yrkesofficerare. tunga vapen - git tjugu år - Sköld däremot förkunnar att värnplikten är försvarets fasta grund, som skall göra klart för en möjlig angripare att han får slåss mot svenska värnpliktiga om varje kvadratmeter svensk jord. Och om den lede stormaktsfienden då tillgriper de yttersta stormaktsvapnen? Krigsleksaker och kärnvapen Skölds skrift Värnplikt och folkför-, svar utlöste emellertid rasande angrepp på honom från dem som tydligen älskar "krigsleksaker" över allt annat, eller blundar för den otäcka verkligheten. I en artikel i SvD 13/2 försäkrade generallöjtnant Stig Löfgren att Skölds "syn på hur Sverige skall försvaras mot väpnat angrepp och hur krigsmakten skall vara uppbyggd kan inte delas av någon ansvarskännande militär." Artikeln var rubricerad Att ge upp Sverige. Sköld underskattar rörlighetens betydelse för invasionsförsvaret. I samma tidning 1/3 skrev Löfgren: "Förstår då inte Sköld att han därmed direkt inbjuder de politiska makthavarna att gå vidare på nedrustningens väg och skära ytterligare i de rörliga, eldkraftiga och därför dyra stridskrafterna? " I denna mening torde Löfgren avslöja det avgörande skälet för de hätska angreppen på Sköld. Löfgren och åtskilliga av hans medkämpar torde vara medvetna om att inte ens kapten Bohman och moderaterna är villiga att kämpa för någon väsentlig höjning av försvarskostnaderna. Länge hävdade den ene överbefäl- 226
8 havaren efter den andre och nästan alla våra militära sakkunniga att en stormakt, som kommer att gå till anfall mot Sverige ovillkorligen kommer. att sätta in kärnvapen. Därför måste också Sverige skaffa sig kärnvapen. Nils Sköld hörde till de främsta företrädarna för denna åsikt. Både Sköld och hans nuvarande militära kritiker räknar numera helt bort kärnvapen från den svenska försvarsekvationen. Det är utan tvivel rimligt. en småstats kärnvapen blir värdelösa i kamp mot en stormakt. Men de svenska generalerna hade antagligen rätt, då de på sin tid hävdade att stormaktskrig i Europa måste bli ett kärnvapenkrig. Professor Nils Andren skrev emellertid i Försvar utan kärnvapen (Folk och Försvar 1971) att om Sverige blir utsatt för ett omfattande kärnladdningsangrepp "ligger motåtgärderna på andra områden än det militära försvaret. I så fall måste diplomati hejda angriparen, också om det måste ske på dennes egna villkor. Misslyckades det, eller lyckas det inte i tid, får civilförsvaret se till att så många som möjligt överlever." Under stormaktskrigföring m/vietnam i Skandinavien - utan kärnvapen - får denna Nils Andrens tanke en almännla innebörd. Risken för stormaktskrig i Europa är uppenbarligen låg - och nu vet vi att så har varit fallet åtminstone sedan Berlinblockaden Risken för ett isolerat och begränsat stormaktsanfall i vår del av Europa är ännu mindre, med hänsyn till erfarenheterna från oljekriget och världsläget på råvarumarknaderna troligen. obefintlig. Det var rimligt att mycket överskatta krigsriskerna i vår del av världen under Berlinblockaden och fram till mitten av 19S0-talet. Det skulle emellertid vara orimligt att fortsätta svensk upprustning på grundval av de felbedömningar, som gjordes för tjugu år sen. Bryter trots allt krig mellan supermakterna ut i Europa, så blir det ett obegränsat krig. Svenska Viggenflottiljer, svenska pansarbrigader och svenska ubåtar blir ointressanta som pjäser i det spelet, som vad Sverige angår kommer att domineras av åtgärder för att hålla det svenska civila samhället igång utan import. Svenskt område blir ointressant i det kriget. Kanske kan Sverige därför förbli neutralt men säkert inte oberört av kärnvapenvulkanerna och deras nedfall. Svensk gräns- och kustvakt, svenskt civilförsvar och ekonomiskt försvar kommer att bli av avgörande betydelse för vårt folks över-. levnadsutsikter - inte ett förhållandevis litet svenskt bestånd av stormaktskrigsmaskiner. Varken Skölq eller hans kritiker ägnar sån uppmärksamhet åt lösandet av denna vår viktigaste föisvarsfråga. Skölds lantvärn borde dock kunna bli av värde både i neutralitetsvakten och i civilförsvaret. 227
DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA
l DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA Av major LENNART LÖPGREN l ALLA TIDER har det militärpolitiska läget karakteriserats av skiftningar, som verkat under längre tid eller som kommit som snabba, stundom oväntade
Läs merDEN TYSK / RYSKA PAKTEN
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan
Läs merMilitärt försvar fredsbevarande?
Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat
Läs merTror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning
1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har
Läs merETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR
ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR - NÅGRA SYNPUNKTER Av överste G. A. WESTRING, Västerås PoLITISKT sett kanske det kan synas naivt att i nuvarande läge spekulera över ett gemensamt nordiskt försvarsproblem och
Läs merVI OCH VÄSTMAI(TERNA. Au professor GUST AF AKERMAN
.. VI OCH VÄSTMAI(TERNA Au professor GUST AF AKERMAN UNDER senare tid har det blivit allt tydligare att ett öst-västligt krig, som inte begränsas till enbart Medelhavet eller Orienten, med all sannolikhet
Läs merRepetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet
Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit
Läs mertisdag 23 oktober 12
ANDRA VÄRLDSKRIGET PÅ VÄG MOT KRIG Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland, 1933 Hitler sätter in militär i Rhenlandet, 1936 Hitler upphäver Versaillesfördaget, 1937 Ockuperar Österrike, Anschluss, 1938
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merSvenska ytstridsfartyg i internationell belysning
Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning av Helge Löfstedt ANALYS & PERSPEKTIV inför ett seminarium under hösten hade jag anledning att ta fram några faktabetonade upp gifter rörande den svenska
Läs merUtgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3165 av Allan Widman m.fl. (FP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom
Läs merMin mest spännande krigsupplevelse
Min mest spännande krigsupplevelse LAURI TÖRNI: ASEVELI 1934-1954, Brother in Arms, (Vapenbroder) Jubileumspublikation, New York Fortsättnigskrig,1941-1944 Mars1943, Ontasjö (Ontajärvi), Öst-Karelen Korpral
Läs merSverige och Östersjön
ROBERT DAI.SJÖ: Sverige och Östersjön Sveriges politik i Ostersjöområdetharunderefterkrigsffden ofta varit försiktig, i kontrast till statsledningens agerande vad gäller mer fjärran områden. Från baltutlämningen
Läs merKarlsborgs fästning 1800 talets JAS
Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre
Läs merSignalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010
Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Det skeende under början av det kalla kriget som jag här kortfattat beskriver är bara "toppen på ett
Läs merDEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN
)- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket
Läs merNÅGRA DRAG I DET NUTIDA KRIGET
NÅGRA DRAG I DET NUTIDA KRIGET Av generallöjtnant AXEL LJUNGDAHL EN FIENDE som genom krig vill påtvinga oss sin vilja kan göra detta antingen genom att bryta vår vilja till motstånd eller genom att beröva
Läs merMARINEN för säkerhet och fred
MARINEN för säkerhet och fred GEMENSAMMA HAV & SKÄRGÅRD Havet länkar samman människor och förser oss med försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via Östersjön extrem viktig där 90
Läs merSverige har ett försvar som används och levererar effekt.
Det talade ordet gäller Kära åhörare, Samtidigt som vi träffas här står Sverige och NBG för halva EUs snabbinsatsförmåga. Samtidigt som vi ses i Sälen tar svenska soldater ansvar för fred och säkerhet
Läs merFÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN
FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,
Läs merNato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010
NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska
Läs merDen 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie
Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Anti-Serbisk propaganda i Österrike efter mordet på Franz Ferdinand. Texten lyder Serbien måste dö! Efter några veckor så trappades
Läs merl I Militärkris av GUNNAR DU RIETZ
( Militärkris av GUNNAR DU RIETZ l I I enlighet med dire~tiv från försvars-. departementet har försvar~staben och civilför$vaisstyrelsen, delvi~ i samarbete, utarbetat perspektivplan för krigsmakten (bb
Läs merMilobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark
GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat
Läs merNr 3 2010 (15) redaktör Sven Bertilsson tfn 018-320372, 0705 321222
1 Museivännen Nr 3 2010 (15) redaktör Sven Bertilsson tfn 018-320372, 0705 321222 Fältövning Berlin 6 9 september Den 6 september samlades nio man ur museets projektgrupp på Arlanda för att på egen bekostnad
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merSammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945
Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)
Läs merFlygsystemets betydelse i ett
*" *" Med hänsyn till den kraftigt ökade effektiviteten hos offensiva flygsystem får luftförsvaret ökad betydelse i framtiden. Om vi inte på ett gynnsamt sätt kan bestrida en angripare möjligheterna att
Läs merFÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller
FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm
Läs merKalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR
Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs mer1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Läs merOktoberkriget och svenskt försvar
PER-HJALMAR BAUER: Oktoberkriget och svenskt försvar Redan strax efter oktoberkrigets utbrott drogs slutsatser om orsakerna till att israelerna blev överraskade, om varför de förlorade flygplan, om den
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs mer4.14 Ur Tukydides histora
Uppgift 12 Läs 4.14 Ur Tukydides histora Perikles tal över de stupade atenarna År 431 f.kr trängde spartanerna in i Attika och dess invånare flyttade innanför Atens murar. Efter första krigsåret beslöt
Läs merFörsvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst
2011-09-20 17 250:64736 Sida 1 (8) Riksdagens utredningstjänst Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS
Läs merSverige - barriär eller plattform
-....... - - LENNART ULLER: Sverige - barriär eller plattform Trots att "experterna" nyss huggit grundligt i sten fortsätter de att ogenerat tillkännage vad som bör anses troligt. Men vilken insiktsfull
Läs merSVERIGE INFÖR UTLANDET
SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land
Läs merSJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin
SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 PROBLEMFORMULERING...
Läs mervärt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.
värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia
Läs merBrunlokstiden 1937-1990-talet
Brunlokstiden 1937-1990-talet När eldriften infördes på stambanan så ändrades inte den tunga trafiken i sig så mycket, den stora skillnaden var dragarna. Över ett dygn så började den så kallade brunloksepoken
Läs merFINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen
FINLAND I KRIG 1940-1944 andra delen Schildts förlags Ab Esbo 2000 Innehällsförteckning Varför frivilligt väga livetför ett annat land? 11 I MELLANKRIGSPERIODEN 1. Vinterkrigets konsekvenser (Kai Brunila)
Läs merUndersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som
Läs merTal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet
Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite
Läs merAndra världskriget slutade för
TIDSKRIFT Finska försvarsmakten under det kalla kriget av generallöjtnant Ermei Kanninen* Andra världskriget slutade för Finlands del den 27 april 1945, då den siste tysken hade förvisats ur landet, men
Läs merFLYGET AVGÖRANDE VID INVASIONSFÖRSVAR 1
FLYGET AVGÖRANDE VID INVASIONSFÖRSVAR 1 Av överste BILL BERG1l'iAN, Å.ngelholm INV ASIONSKRIG var förr i tiden vad en nation med aggressiva och mäktiga grannar främst hade att frukta. Försvaret inrättades
Läs merq Smedgesäl en i Norge a
q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på
Läs merSjunkbomber, flygförbud, mystiska vågor. Stigfjorden avspärrad
GP 1988-08-30 Sjunkbomber, flygförbud, mystiska vågor. Stigfjorden avspärrad Efter sjunkbombsanfall mot en misstänkt ubåt och nattligt krismöte på KA 4 spärrades i går Stigfjorden mellan Tjörn och Orust
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merFörst till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF
Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift
Läs merNio man drunknade när Barbara sjönk
1975-08-28 GP Nio man drunknade när Barbara sjönk Den 29 augusti 1950 omkom nio kustartillerister från KA 4 när bogserbåten Barbara sänktes av brottsjöarna vid Kocken utanför Känsö. I går högtidlighölls
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merFrågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden
Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige
Läs merSlaget vid Tali-Ihantala
Slaget vid Tali-Ihantala Slaget vid Tali-Ihantala Del av Fortsättningskriget Finska soldater marscherar bredvid en förstörd sovjetisk T-34-stridsvagn. Ägde rum 25 juni - 9 juli 1944 Plats Karelska näset
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merSka ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs merAndra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark
Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merSTATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN
STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen
Läs merTerritorialhavet breddas
--------------------.------ - - ----- CAY HOLMBERG: Territorialhavet breddas Förmodligen är det inte många som vet att den l juli i år ökas Sveriges yta med tio procent. Då breddas nämligen Sveriges territorialhav
Läs mer5. Quisling och den tyska invasionen av Norge och Danmark 1940
57 5. Quisling och den tyska invasionen av Norge och Danmark 1940 Det är tveksamt om den tyska invasionen av Norge 1940 skulle ha lyckats om det norska försvaret hade bjudit ett organiserat motstånd. Den
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merJulia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version
Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merDet bästa som hänt under min tid som boklånare
Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.
Läs mer1971 konfliktade akademikerna på nytt
AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och
Läs mer-XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL
-XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL 5ROI/LQGHO I 2UGI UDQGH 9LGDYWlFNQLQJDYMXELOHXPVSODWWD LPP/YDNDQPKDOOHQ %RIRUV,QGXVWULPXVHXP %M UNERUQ 5ROI/LQGHO I 2UGI UDQGH -XELOHXPVWDOYLG%2)256/8)79b516)g5(1,1*
Läs merEr beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-10-01 B 4574-14 R 12. Ert datum
Svarsskrivelse Sida 1 (5) Rättsavdelningen Datum 2014-10-10 ÅM 2014/7296 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-10-01 B 4574-14 R 12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm PS./. riksåklagaren
Läs merSvensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Läs merFörord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.
Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor
Läs merVårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010
Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon
Läs merEN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL
EN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL Bättre än på femtiotalet 16 jan 2016 Fler sketcher Regeringen har kallat till presskonferens på Rosenbad. Vid podiet sitter statsministern, allvarlig. Han tittar i sina papper,
Läs merTunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!
1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merFörslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen
Stockholm 2016-04-13 Remissvar N 2014/03447/MRT Sweboat Båtbranchens riksförbund, får härmed lämna följande yttrande över utredningen Obligatoriskt förarbevis för vattenskoter Sammanfattning av synpunkter
Läs merUtländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar
Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension wilhelm agrell Det säkra landet? Svensk Försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat, Malmö: Gleerups
Läs merHur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson
Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad
Läs merHalvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den
Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar
Läs merHar (m) någon egen försvarspolitik?
CARL BJÖREMAN: Har (m) någon egen försvarspolitik? l l l Moderaterna har inte längre någon egen försvarspolitik. Regeringen har okritiskt övertagit stora delar av en politik, som den socialdemokratiska
Läs merKOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI
KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens
Läs merKungl Krigsvetenskapsakademiens
HANDLINGAR 1990-talets omvälvningar för luftstridskrafterna erfarenheter inför framtiden Sammanfattning av årsberättelse 2000 i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd III den 23 maj 2000 av överste Bertil
Läs merHälsobarometern NUMMER 1, 2014
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna
Läs merINDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9
INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse Berättare: Magnus Krepper Indiska Berättelser del 9 Har du någon gång tänkt på hur den värsta av alla demoner skulle kunna
Läs merKlimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii
Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Kan vi rädda oss själva och vår familj om temperaturen stiger så att samhället bryter samman?
Läs mer1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.
Läs merInnehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se
FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50
Läs merOmråde: Boende Underområde: Bostadstillägg. Motion nr 12 Bostadstillägg. PRO Ljura - Norrköping, Östergötland. Motivering. Yrkande
Motion nr 12 Bostadstillägg PRO Ljura - Norrköping, Östergötland ID544 Med den prissättning som förekommer inom byggbranchen idag vet vi att många äldre som skulle behöva en mer tillgänglig bostad inte
Läs merAndra världskriget. 9gr HT-16
Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.
Läs merBröderna Ericsson och kanalbygget
Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det
Läs merVärldskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Läs merLite mer om betyg och historier omkring. Bertil har sparat en mängd med betyg av vilka jag skannat in några. Men det kan vara roligt att här nämna en del. Han var anställd på fyra olika skofabriker som
Läs merMotorcykeln övervann avstånden och ledde till långväga turism
Motorcykeln övervann avstånden och ledde till långväga turism 17 januari 2013 Bilen övervann avstånden och öppnade möjligheter till vidsträckta resor runtom i vårt land och omvärlden, men för många män
Läs merSlagen vid Song Be, Ba Gia och Dong Xoai
DEL 6 VIETNAMKRIGET Det varade i nästan 20 år av anders frankson, militärhistorisk författare Slagen vid Song Be, Ba Gia och Dong Xoai 1965 är obekanta för oss men dessa slag kan ses som en vattendelare
Läs merDe nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte
De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska
Läs merTunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15
1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev
Läs merKonflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS
GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben
Läs merLagrum: 37 b förvaltningsprocesslagen (1971:291); artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll
HFD 2015 ref 37 Om skattetillägg har påförts innan åtal väckts för skattebrott kan inte förbudet mot dubbel lagföring och dubbla straff föranleda att en lagakraftvunnen dom i skattemålet undanröjs. Det
Läs mer