Vår olösta försvarsfråga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vår olösta försvarsfråga"

Transkript

1 Vår olösta försvarsfråga av Gunnar Du Rietz Bryter ett krig ut mellan supermakterna i Europa, så blir det ett obegränsat krig. Svenska Viggenflottiljer, svenska pansarbrigader och svenska ubåtar blir ointressanta som pjäser i det spelet, skriver här Gunnar Du Rietz i sin kommentar till den försvarsdebatt som tog fart med Nils Skölds nyligen utgivna skrift "Värnplikt och folkförsvar". Sveriges totalförsvarskostnader uppgår nu till ungefär 11 miljarder kronor om året, inräknat statens utgifter för krigsmakten, civilförsvaret, ekonomiskt försvar m m, beredskapsaspektens andel i skyddsåtgärder för jordbruket, kommunernas och enskildas utgifter samt de värnpliktigas förlorade arbetsinkomster. Det är kostnader som är tämligen automatiska. I Den årliga försvarsdebatten om mili! tärledningens önskemål, om modera! tern as, mittenpartiernas och socialdei mokraternas ståndpunkter rör sig bara om några hundra miljoner upp och ner. Debatten blir mycket häftigare när det gäller engångsanslag, exmepelvis 4,8 miljarder kronor till NJA, och konjunkturstimulansen, 2,8 eller 4 miljarder kronor. Arsanslagen till försvarets huvudtitel, i nuvarande penningvärde kring 8~ miljarder kronor, ifrågasätts däremot inte på allvar. Men vissa tendenser gör sig gällande. I ledaren "Sverige ett härläger" i Internationella studier" nr 1/1974 skrev Ake Sparring: "Alla de politiska partierna känner idag olust inför de växande försvarsutgifterna. Nya vapensystem blir allt dyrare och det blir allt besvärligare att följa med i den teknologiska kapplöpningen. Att under dessa förhållanden ge försvaret den avsedda avskräckningseffekten till ett pris som den skattetrötta allmänheten vill betala är ingen lätt uppgift." 220

2 I I I KostDadsexplosionen Den svenska försvarsfrågan har oavbrutet utretts under de senaste etthundratretton åren, sedan Kostnadsexplosionen för moderna krigsmaskiner - vid varje tidpunkt moderna - har hela tiden gjort sej gällande och i varje fall för småstaten Sverige oföränderligt resulterat i färre och dyrare vapen. Våra flottplaner under de hund ra tretton åren ger utmärkt åskådningsundervisning års flottkommitte föreslog 24 pansarbåtar och 80 torpedbåtar nöjde man sej med 15 pansarbåtar, 6 torpedkryssare och 50 torpedbåtar gick man ner till 10 pansarbåtar. Enligt 1914 års, en månad efter krigsutbrottet antagna försvarsordning skulle flottan bestå av 8 starkt bepansrade och med tungt artilleri beväpnade fartyg, 16 jagare och 8 ubåtar. Det blev aldrig mer än 3 pansarbåtar och när de kom i sjön efter krigsslutet var de redan omoderna för liten flytförmåga på grund av all~ deles för litet tonnage och allför klent däckspansar. Nu finns det i vår marin varken pansarbåtar, kryssare eller jagare och det är synnerligen tveksamt om försvarsanslagen räcker till vidare ubåtsbyggande. Kostnadsexplosionen, inte fiendens flygbomber, pansargranater, torpeder och minor, har gjort sitt verk.. Vad flyget angår avtecknar sig en liknande utveckling. Enligt 1936 års försvarsordning skulle flygvapnet bl a ha tunga bombplan för att bomba en fiendes ilastningshamnar och flygbaser på andra sidan Östersjön. Det gjordes en ansats att skaffa sådana. Men tunga bombplan befanns alldeles för kostsamma. Därför nöjde man sej med "medeltunga" och beställde en flottilj Junker 86 (B3). Snart fann man dock att deras tänkta uppgift var helt orimlig. Deras fart och lastförmåga var för låg, våra möjligheter att ge nödvändig jakteskort allför små. Leveransen avbröts, det blev bara en halv flottilj. Som bekant gladde vi oss för tjugu år sedan åt att det svenska flygvapnet med 800 plan kunde räknas som det efter Sovjetunionen starkaste europeiska. Då hade redan den nu så berömda "Viggen" börjat utvecklas. Dess kostnadsexplosion är nu ännu mera berömd. Styckekostnaden är uppe i åtminstone 29 miljoner kronor, räknar man in också alla vapen och "Jaktviggen", som i själva verket är ett helt nytt plan, samt stridsledningsorganisationen torde kostnaden vara dubbelt så hög. Resultatet av kostnadsexplosionen är till vidare att antalet plan skurits ner från 831 till högst 335. Fortsättning följer, men vilken? Flygplan 80? Härtill kommer både vad angår flotta och flyg att deras krigsmaskiner i krig är ren förbrukningsmateriel. avengångskaraktär. Råkar vi i krig med en stormakt kan förlusterna av flygplan båtar inte ersättas inom landet. I större krigsspel ingår därför alltid att medhjälp av dator bedöma huru många dagar det svenska flygvapnet kan delta i striden. Det gör naturligtvis också fienden och Viggenflottiljer kan kanske ändå genom sin blotta existens, utan strid, avvärja anfall mot Sverige, rädda vår fred. På armesidan har krigsmaskinerna drabbats av samma kostnadsexpl0- sion. Operativa pansarenheter med er- 221

3 forderligt flygstöd, luftvärn, motoriserade artillerienheter m m drar våldsamma anskaffnings- och underhållskostnader och kräver under krig en leveranskraftig krigsindustri, rörliga och fasta reparationsverkstäder samt skyddad tillförsel av drivmedel, ammunition och övrigt underhåll. Också för armens operativa pansarenheter är det en öppen fråga huru många dagar de kan hållas stridande. Inför 1972 års försvarsbeslut förklarade öb att Viggensystemet icke kunde rymmas inom den anslagsram, som riksdagen sedan beslöt. En konsekvens av beslutet. att anskaffa ett visserligen starkt nedskuret antal Viggen har enligt den militära sakkunskapen blivit att antalet operativa moderna pansarenheter kommer att nedgå till ungefär hälften av nuvarande... Även stormakterna, ja t o m supermakterna plågas svårt av kostnadsexplosionen. USA planerar nu ett nytt. tungt bombplan som efterföljare till BS2-orna. Detta nya plan, Bl, beräknas kosta 1 ~ miljard kronor stycket. Likaså planerar USA en ny atomdriven med väterobotar beväpnad ubåt, Trident, som väntas kosta åtminstone 7 miljarder kronor per båt, nästan lika mycket som årsanslgaget till den svenska krigsmakten. "Kan vi inte hålla landet utanför kriget så håll kriget utanför landet! Inför den väldiga kostnadsexplosionen finner vi att en rad av våra flygoch armeofficerare - och en och annan flottist, fast flottan nästan försvunnit från havsytan - yrkar på att vi ska skaffa ett antal så starka och snabba stridsenheter att vi hårt kan angripa invasionsstyrkor på andra sidan av vår gräns, på deras marschvägar, i deras ilastningshamnar och flygbaser och på deras väg i luften och på havsytan. Därmed är vi till- 222

4 baka vid de förhoppningar som knöts till det svenska flygvapnets B3-or efter 1936 års försvarsbeslut. överstelöjtnant Ted Boheman utvecklade i Folket den 11 mars denna försvarsfilosofi: "Det måste vara mycket effektivare att t ex sänka en angripares transportfartyg och skjuta ned hans transportflygplan fullastade med soldater och utrustning än att angripa dessa stridskrafter först när de landsatts i vårt land. En landsatt arme kräver vidare stora mängder av underhåll och för att våra stridskrafter skall ha någon chans att stå emot denna krävs stridskrafter som har förmåga att förhindra eller försvåra detta underhåll." Överstefältherren Adolf Hitler begick tydligen, enligt Boheman, den 6 juni 1944 ett oursäktligt misstag, då, han inte sänkte Overlords fullastade, transportenheter i luften och på vattnet och veckorna därefter inte heller deras underhållslaster. Varför var Hitlers attackflyg som bortsopat från himlen? Varför fanns inga tyska ubåtar i engelska kanalen? Försvarsdebatten hämmas och förvirras ofta av hemligstämpeln, att storheter i försvarsekvationen anses böra hållas hemliga års försvarskommission, som avlämnade sitt betänkande 1935, var emellertid inte så väldigt angelägen om hemligstämplandet. Vår gamla arvfiende Ryssland låg sedan första världskriget tillbakaträngd från östersjön, Bottenhavet och Bottenviken bakom de baltiska randstarterna och Finland. Tyskland började bli starkt och höll östersjön, södra strand. Vi fick alltså veta att vid ryska anfall genom Finland över Torne älv kunde med hänsyn till det mycket svaga och glesa väg- och järnvägsnätet endast begränsade stridskrafter föras fram och underhållas. Vi fick också besked om att sen Finland ockuperats kunde vi inte räkna på att den svenska flottan skulle kunna spela någon roll norr om Alands hav, som lätt kunde spärras av fienden. Flottans uppgifter i kustförsvaret inskränkte sig därför till havsområdet fr o m Stockholms t o m Blekinge skärgård. Vi kunde inte räkna med flottan vid försvaret av Gotland. Öresund utgjorde inget flottoperationsområde. En invasion från Själland mot Skåne innebar endast en flodövergångsoperation. Endast begränsade flottenheter kunde avses för Kattegatt. Vi kunde inte räkna med möjligheten av att under krig sända flottstyrkor från Östersjön till Göteborg eller tvärtom. I huvudsak står sig denna militärgeografiska bedömning fortfarande. På den svenska sidan av Torne älv har dock vägnätet kraftigt förstärkts och dessutom utbyggts i skogsbrukets tjänst. Utan hänsyn till försvaret planeras nu en mellanriksväg från Kiruna till Narvik. Operativa förband har också blivit mera terränggående års försvarskommission ans~g att för försvar av Sverige norr om Dalälven krävdes 6 armefördelningar och i landet söder därom helst ytterligare 4. Man nöjde sig emellertid med att föreslå det då politiskt möjliga "sex armefördelningar och en lätt brigad". Det godtog generalstabschefen. Bakom detta godtagande stod emellertid övertygelsen om att kriget mot Ryssland kommer att föras inte vid svenska gränser och kuster utan tillsammans med finnarna på Karel- 223

5 ska näset och Finska viken. Där skulle fyra svenska fördelningar sättas in, där skulle den från åren ärvda svenska flottan göra någon nytta och där skulle ett förstärkt svenskt flygvapen uträtta underverk. Nu är vi emellertid militärgeografiskt ungefär tillbaka till åren Militärpolitiskt är Östersjöutfarterna i Natos hand liksom Norges an4el av Nordkalotten. Östersjöns södra och östra kuster, hamnar och flygbaser tillhör Warszawapakten. Den svenska flottan har inga uppgifter i Bottenhavet och Bottenviken och i försvaret av Gotland. Krigsfall Ett ryskt framträngande genom Öresund och Bälten, genom Kattegatt och ut på Nordsjön och över Nordkalotten till Norska havet kan genomföras endast efter segerrikt krig mot Nato eller efter Natos frivilliga tillbakadragande. Ryssarna kan ingenting vinna genom en isolerad ockupation av Skåne, Halland, Bohuslän och Norrbotten. Ockupation av Skåne och de danska öarna blir meningsfull endast genom ockupation också av åtminstone Nordjylland och Sydnorge. Det är den svenska militärledningen fullständigt på det klara med. Generalmajor Bauer pekade i en artikel i DN den 8 mars just på Sydnorge som ryskt anfallsmål. Krigsfall nr l i våra strategiska studier är anfall från sydvästra Finland mot Gävlebukten, genom Mellansverige, över Oslo till Sydnorge. Våra flygare och flottister vill möta det anfallet redan vid Abolands kust och Mäntyluoto. En rysk invasion mot Gävlebukten med slutmålet Sydnorge blir dock efter våra förhållanden en Normandieoperation. Den måste inledas med att angriparen tillkämpar sig fullt luftherravälde över denna del av Bottenhavet, över invasionskusten och bakomvarande svenskt land, som skedde före Overlord under april och maj Inför ett sådant anfallshot måste den svenska krigsmaktens uppgifter begränsas. Dess uppgift kan inte vara att orka med vad Nato inte förmår i Danmark och Norge. Sverige är som bekant ett mycket avlångt land, från Ystad till Kilpisjärvi fågelvägen 156 mil. Att snabbt och under fiendens lufthot förflytta operativa armeenheter från N ordkalotten alternativt till Gävle och Skåne blir inte möjligt. Det känner vi till från tiden 13 mars-9 april Lantvärn och sega gubbar Kostnadsexplosionens följder liksom här berörda militärgeografiska och militärpolitiska sannrön samt mycket betydelsefulla folkpsykologiska faktorer - se Ake Sparrings förut omnämnda ledare - ställer vår ansvariga militärledning inför helt nya problem. Lösningar nånstans nära linjen segra eller dö, hurra och skjut! blir uppenbar verklighetsflykt. Generallöjtnant Nils Sköld har ända sen sin tid som generalstabskapten ihärdigt brottats med problemen kring småstadskrigsmaktens uppgifter och möjligheter i en miljö som behärskas av topprustade och med kärnvapen väl försörjda stormakter. Han har bakom sig ett omfattande militärt 224

6 I skriftställeri. Förra året kom han ut med Försvarspolitik för 70- och 80-talen, nu med Värnplikt och Folkförsvar. Ifråga om tänkbara säkerhetspolitiska hot mot Sverige har han föga att anföra. Vi får som sedan ett kvartssekel tillbaka höra att "uppdelningen av Europa i två block torde bestå", att "några större truppreduktioner hos stormakterna är inte heller att vänta" och att "stormakterna satsar stora ekonomiska och personella resurser på den långsiktiga utvecklingen av sina väpnade styrkor. USA anslog miljoner dollar till forskning och utveckling inom försvarets område. Sovjet uppger inte motsvarande siffror men dess satsning torde vara av samma storleksordning. Enligt amerikanska uppgifter skall Sovjets insatser på detta område till och med vara miljoner dollar större än USA:s". Det betyder att Sköld tror att de två supermakterna utvecklar nya vapen för en årskostnad som är nio gånger större än de samtidiga anslagen för hela den svenska krigsmakten med civilförsvar. Det ger anledning till någon eftertanke, men ger föga upplysning om de allmänna utrikespolitiska omständigheter under vilka Sverige kan tänkas råka i krig och vilken roll vår krigsmakt då kan tänkas spela. Om kapprustningen mellan USA och Sovjet avstannar, om de bägge supermakterna genomför ömsesidiga och lika truppreduktioner i Europa, anser Sköld då att Sverige också kan minska sina rustningar? Tror Sköld överhuvudtaget på möjligheten av ett isolerat, begränsat krig mot Sverige, ett krig fört utan kärnvapen av något slag? Hur tänker han sig ett krigsfall Sverige? "Territorium, råvarutillgångar och industriell kapacitet m m utgör inte orsak för ett stormaktsblock att angripa Sverige. Den som överväger anfall mot svenskt område gör det troligen i samband med en större konflikt i Europa och för att utnyttja territorium och luftrum för strid mot sina huvudmotståndare, i offensivt eller förebyggande syfte." (Värnplikt och folkförsvar sid 5). "större konflikt i Europa... strid mot sin huvudmotståndare"? Finns inte anfallsrobotar och kärnvapen med i Skölds bild? Värnplikt och folkförsvar har som huvudärende att med utgångspunkt i landets militärgeografi och befolkningsförhållanden göra troligt att krigsmaktens krigsavvärjande uppgift kräver en lokalt rekryterad, över hela landet redo, med enkla men verksamma vapen försedd värnpliktshär - befäl och manskap - med ett äldre ord ett lantvärn. I beväpningen ska ingå bl a lätta och tyngre pansarvärnsvapen, granatkastare, lvrobotar, spaningsradar, artilleriraketer, 155 mm haubitsar, terrängbilar från ~ till 6 ton, bandvagnar, lätta spaningsplan med attackvapen och också kanonbåtar med lätta robotar. Alla dessa vapen kan tillverkas av vår industri, upplyser Sköld. Arskostnaden för detta välbeväpnade lantvärn redovisar Sköld till 3~ miljard kronor. ' Fortsatt upprustning? "En stomme av detta slag är den nödvändiga plattformen för övriga åtgärder" hävdar Sköld. Men den måste, som Sköld gjorde alldeles klart i sin '225

7 I skrift Försvarspolitik för 70- och 80- I talen (Folk och försvar 2/1973, som hans nuvarande vilda kritiker före I drar att glömma), kompletteras med infanteri-, norrlands- och pansarbrigader, med fjärrstridsförband av ubåtar, ytattack och attac~flyg, med jaktflyg,. kvalificerade luftvärnsrobotar samt övervaknings- och stridsledningssystem. Därför anser Sköld att 1972 års försvarsbeslut skall fullföljas, "att våra försvarsramar även under kommande år måste bibehålla sin reella 'köpkraft och härutöver även till-. föras förmbättringar". I dagens läge vill Sköld ha 3~ milljard kr tilllantvärnet och därutöver' för slagstyrkorna omkriiig 6 miljarder kr, kanske l miljard kr mer om året än nu. Hade öb fått igenom sin "bibelhållandenivå" - med bl a 831 st Viggen - så torde försvarhuvudtiteln nu ha legat kring 12 miljarder kr. Sköld är ingen nedrustare, tvärtom. Han tror sig emellertid ha funnit att riksdagsmajoriteten nu liksom vid 1925 års försvarsbeslut börjat bli benägen att till förmån för materielanskaffning åt kvalificerade förband ordentligt skära ner personal- och utbildningskostnaderna, att minska kostnaderna för grund- och repetitionsutbildning. Han torde väl också ha lagt märke till att energiska officerare från armen, flyget och flottan tycker att med värnplikten är det inte längre så noga. Inför ett framtida hotfullt utrikespolitiskt läge går det tämligen snabbt att utbilda. värnpliktsförband - se på USA och England under bägge världskrigen och Sverige under beredskapen. Däremot tar det lång tid att ta fram moderna se på Viggen, som ta och yrkesofficerare. tunga vapen - git tjugu år - Sköld däremot förkunnar att värnplikten är försvarets fasta grund, som skall göra klart för en möjlig angripare att han får slåss mot svenska värnpliktiga om varje kvadratmeter svensk jord. Och om den lede stormaktsfienden då tillgriper de yttersta stormaktsvapnen? Krigsleksaker och kärnvapen Skölds skrift Värnplikt och folkför-, svar utlöste emellertid rasande angrepp på honom från dem som tydligen älskar "krigsleksaker" över allt annat, eller blundar för den otäcka verkligheten. I en artikel i SvD 13/2 försäkrade generallöjtnant Stig Löfgren att Skölds "syn på hur Sverige skall försvaras mot väpnat angrepp och hur krigsmakten skall vara uppbyggd kan inte delas av någon ansvarskännande militär." Artikeln var rubricerad Att ge upp Sverige. Sköld underskattar rörlighetens betydelse för invasionsförsvaret. I samma tidning 1/3 skrev Löfgren: "Förstår då inte Sköld att han därmed direkt inbjuder de politiska makthavarna att gå vidare på nedrustningens väg och skära ytterligare i de rörliga, eldkraftiga och därför dyra stridskrafterna? " I denna mening torde Löfgren avslöja det avgörande skälet för de hätska angreppen på Sköld. Löfgren och åtskilliga av hans medkämpar torde vara medvetna om att inte ens kapten Bohman och moderaterna är villiga att kämpa för någon väsentlig höjning av försvarskostnaderna. Länge hävdade den ene överbefäl- 226

8 havaren efter den andre och nästan alla våra militära sakkunniga att en stormakt, som kommer att gå till anfall mot Sverige ovillkorligen kommer. att sätta in kärnvapen. Därför måste också Sverige skaffa sig kärnvapen. Nils Sköld hörde till de främsta företrädarna för denna åsikt. Både Sköld och hans nuvarande militära kritiker räknar numera helt bort kärnvapen från den svenska försvarsekvationen. Det är utan tvivel rimligt. en småstats kärnvapen blir värdelösa i kamp mot en stormakt. Men de svenska generalerna hade antagligen rätt, då de på sin tid hävdade att stormaktskrig i Europa måste bli ett kärnvapenkrig. Professor Nils Andren skrev emellertid i Försvar utan kärnvapen (Folk och Försvar 1971) att om Sverige blir utsatt för ett omfattande kärnladdningsangrepp "ligger motåtgärderna på andra områden än det militära försvaret. I så fall måste diplomati hejda angriparen, också om det måste ske på dennes egna villkor. Misslyckades det, eller lyckas det inte i tid, får civilförsvaret se till att så många som möjligt överlever." Under stormaktskrigföring m/vietnam i Skandinavien - utan kärnvapen - får denna Nils Andrens tanke en almännla innebörd. Risken för stormaktskrig i Europa är uppenbarligen låg - och nu vet vi att så har varit fallet åtminstone sedan Berlinblockaden Risken för ett isolerat och begränsat stormaktsanfall i vår del av Europa är ännu mindre, med hänsyn till erfarenheterna från oljekriget och världsläget på råvarumarknaderna troligen. obefintlig. Det var rimligt att mycket överskatta krigsriskerna i vår del av världen under Berlinblockaden och fram till mitten av 19S0-talet. Det skulle emellertid vara orimligt att fortsätta svensk upprustning på grundval av de felbedömningar, som gjordes för tjugu år sen. Bryter trots allt krig mellan supermakterna ut i Europa, så blir det ett obegränsat krig. Svenska Viggenflottiljer, svenska pansarbrigader och svenska ubåtar blir ointressanta som pjäser i det spelet, som vad Sverige angår kommer att domineras av åtgärder för att hålla det svenska civila samhället igång utan import. Svenskt område blir ointressant i det kriget. Kanske kan Sverige därför förbli neutralt men säkert inte oberört av kärnvapenvulkanerna och deras nedfall. Svensk gräns- och kustvakt, svenskt civilförsvar och ekonomiskt försvar kommer att bli av avgörande betydelse för vårt folks över-. levnadsutsikter - inte ett förhållandevis litet svenskt bestånd av stormaktskrigsmaskiner. Varken Skölq eller hans kritiker ägnar sån uppmärksamhet åt lösandet av denna vår viktigaste föisvarsfråga. Skölds lantvärn borde dock kunna bli av värde både i neutralitetsvakten och i civilförsvaret. 227

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA l DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA Av major LENNART LÖPGREN l ALLA TIDER har det militärpolitiska läget karakteriserats av skiftningar, som verkat under längre tid eller som kommit som snabba, stundom oväntade

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

VI OCH VÄSTMAI(TERNA. Au professor GUST AF AKERMAN

VI OCH VÄSTMAI(TERNA. Au professor GUST AF AKERMAN .. VI OCH VÄSTMAI(TERNA Au professor GUST AF AKERMAN UNDER senare tid har det blivit allt tydligare att ett öst-västligt krig, som inte begränsas till enbart Medelhavet eller Orienten, med all sannolikhet

Läs mer

ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR

ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR - NÅGRA SYNPUNKTER Av överste G. A. WESTRING, Västerås PoLITISKT sett kanske det kan synas naivt att i nuvarande läge spekulera över ett gemensamt nordiskt försvarsproblem och

Läs mer

tisdag 23 oktober 12

tisdag 23 oktober 12 ANDRA VÄRLDSKRIGET PÅ VÄG MOT KRIG Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland, 1933 Hitler sätter in militär i Rhenlandet, 1936 Hitler upphäver Versaillesfördaget, 1937 Ockuperar Österrike, Anschluss, 1938

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3165 av Allan Widman m.fl. (FP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom

Läs mer

Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning

Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning av Helge Löfstedt ANALYS & PERSPEKTIV inför ett seminarium under hösten hade jag anledning att ta fram några faktabetonade upp gifter rörande den svenska

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Det skeende under början av det kalla kriget som jag här kortfattat beskriver är bara "toppen på ett

Läs mer

Sverige och Östersjön

Sverige och Östersjön ROBERT DAI.SJÖ: Sverige och Östersjön Sveriges politik i Ostersjöområdetharunderefterkrigsffden ofta varit försiktig, i kontrast till statsledningens agerande vad gäller mer fjärran områden. Från baltutlämningen

Läs mer

Min mest spännande krigsupplevelse

Min mest spännande krigsupplevelse Min mest spännande krigsupplevelse LAURI TÖRNI: ASEVELI 1934-1954, Brother in Arms, (Vapenbroder) Jubileumspublikation, New York Fortsättnigskrig,1941-1944 Mars1943, Ontasjö (Ontajärvi), Öst-Karelen Korpral

Läs mer

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN )- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket

Läs mer

MARINEN för säkerhet och fred

MARINEN för säkerhet och fred MARINEN för säkerhet och fred GEMENSAMMA HAV & SKÄRGÅRD Havet länkar samman människor och förser oss med försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via Östersjön extrem viktig där 90

Läs mer

NÅGRA DRAG I DET NUTIDA KRIGET

NÅGRA DRAG I DET NUTIDA KRIGET NÅGRA DRAG I DET NUTIDA KRIGET Av generallöjtnant AXEL LJUNGDAHL EN FIENDE som genom krig vill påtvinga oss sin vilja kan göra detta antingen genom att bryta vår vilja till motstånd eller genom att beröva

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

Sverige har ett försvar som används och levererar effekt.

Sverige har ett försvar som används och levererar effekt. Det talade ordet gäller Kära åhörare, Samtidigt som vi träffas här står Sverige och NBG för halva EUs snabbinsatsförmåga. Samtidigt som vi ses i Sälen tar svenska soldater ansvar för fred och säkerhet

Läs mer

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Flygsystemets betydelse i ett

Flygsystemets betydelse i ett *" *" Med hänsyn till den kraftigt ökade effektiviteten hos offensiva flygsystem får luftförsvaret ökad betydelse i framtiden. Om vi inte på ett gynnsamt sätt kan bestrida en angripare möjligheterna att

Läs mer

l I Militärkris av GUNNAR DU RIETZ

l I Militärkris av GUNNAR DU RIETZ ( Militärkris av GUNNAR DU RIETZ l I I enlighet med dire~tiv från försvars-. departementet har försvar~staben och civilför$vaisstyrelsen, delvi~ i samarbete, utarbetat perspektivplan för krigsmakten (bb

Läs mer

Nr 3 2010 (15) redaktör Sven Bertilsson tfn 018-320372, 0705 321222

Nr 3 2010 (15) redaktör Sven Bertilsson tfn 018-320372, 0705 321222 1 Museivännen Nr 3 2010 (15) redaktör Sven Bertilsson tfn 018-320372, 0705 321222 Fältövning Berlin 6 9 september Den 6 september samlades nio man ur museets projektgrupp på Arlanda för att på egen bekostnad

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst 2011-09-20 17 250:64736 Sida 1 (8) Riksdagens utredningstjänst Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

FINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen

FINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen FINLAND I KRIG 1940-1944 andra delen Schildts förlags Ab Esbo 2000 Innehällsförteckning Varför frivilligt väga livetför ett annat land? 11 I MELLANKRIGSPERIODEN 1. Vinterkrigets konsekvenser (Kai Brunila)

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Anti-Serbisk propaganda i Österrike efter mordet på Franz Ferdinand. Texten lyder Serbien måste dö! Efter några veckor så trappades

Läs mer

4.14 Ur Tukydides histora

4.14 Ur Tukydides histora Uppgift 12 Läs 4.14 Ur Tukydides histora Perikles tal över de stupade atenarna År 431 f.kr trängde spartanerna in i Attika och dess invånare flyttade innanför Atens murar. Efter första krigsåret beslöt

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

Slaget vid Tali-Ihantala

Slaget vid Tali-Ihantala Slaget vid Tali-Ihantala Slaget vid Tali-Ihantala Del av Fortsättningskriget Finska soldater marscherar bredvid en förstörd sovjetisk T-34-stridsvagn. Ägde rum 25 juni - 9 juli 1944 Plats Karelska näset

Läs mer

Sverige - barriär eller plattform

Sverige - barriär eller plattform -....... - - LENNART ULLER: Sverige - barriär eller plattform Trots att "experterna" nyss huggit grundligt i sten fortsätter de att ogenerat tillkännage vad som bör anses troligt. Men vilken insiktsfull

Läs mer

Oktoberkriget och svenskt försvar

Oktoberkriget och svenskt försvar PER-HJALMAR BAUER: Oktoberkriget och svenskt försvar Redan strax efter oktoberkrigets utbrott drogs slutsatser om orsakerna till att israelerna blev överraskade, om varför de förlorade flygplan, om den

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

FLYGET AVGÖRANDE VID INVASIONSFÖRSVAR 1

FLYGET AVGÖRANDE VID INVASIONSFÖRSVAR 1 FLYGET AVGÖRANDE VID INVASIONSFÖRSVAR 1 Av överste BILL BERG1l'iAN, Å.ngelholm INV ASIONSKRIG var förr i tiden vad en nation med aggressiva och mäktiga grannar främst hade att frukta. Försvaret inrättades

Läs mer

5. Quisling och den tyska invasionen av Norge och Danmark 1940

5. Quisling och den tyska invasionen av Norge och Danmark 1940 57 5. Quisling och den tyska invasionen av Norge och Danmark 1940 Det är tveksamt om den tyska invasionen av Norge 1940 skulle ha lyckats om det norska försvaret hade bjudit ett organiserat motstånd. Den

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

Andra världskriget slutade för

Andra världskriget slutade för TIDSKRIFT Finska försvarsmakten under det kalla kriget av generallöjtnant Ermei Kanninen* Andra världskriget slutade för Finlands del den 27 april 1945, då den siste tysken hade förvisats ur landet, men

Läs mer

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademiens

Kungl Krigsvetenskapsakademiens HANDLINGAR 1990-talets omvälvningar för luftstridskrafterna erfarenheter inför framtiden Sammanfattning av årsberättelse 2000 i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd III den 23 maj 2000 av överste Bertil

Läs mer

Brunlokstiden 1937-1990-talet

Brunlokstiden 1937-1990-talet Brunlokstiden 1937-1990-talet När eldriften infördes på stambanan så ändrades inte den tunga trafiken i sig så mycket, den stora skillnaden var dragarna. Över ett dygn så började den så kallade brunloksepoken

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben

Läs mer

Har (m) någon egen försvarspolitik?

Har (m) någon egen försvarspolitik? CARL BJÖREMAN: Har (m) någon egen försvarspolitik? l l l Moderaterna har inte längre någon egen försvarspolitik. Regeringen har okritiskt övertagit stora delar av en politik, som den socialdemokratiska

Läs mer

Territorialhavet breddas

Territorialhavet breddas --------------------.------ - - ----- CAY HOLMBERG: Territorialhavet breddas Förmodligen är det inte många som vet att den l juli i år ökas Sveriges yta med tio procent. Då breddas nämligen Sveriges territorialhav

Läs mer

SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin

SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 PROBLEMFORMULERING...

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

-XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL

-XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL -XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL 5ROI/LQGHO I 2UGI UDQGH 9LGDYWlFNQLQJDYMXELOHXPVSODWWD LPP/YDNDQPKDOOHQ %RIRUV,QGXVWULPXVHXP %M UNERUQ 5ROI/LQGHO I 2UGI UDQGH -XELOHXPVWDOYLG%2)256/8)79b516)g5(1,1*

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension wilhelm agrell Det säkra landet? Svensk Försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat, Malmö: Gleerups

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige

Läs mer

Sjunkbomber, flygförbud, mystiska vågor. Stigfjorden avspärrad

Sjunkbomber, flygförbud, mystiska vågor. Stigfjorden avspärrad GP 1988-08-30 Sjunkbomber, flygförbud, mystiska vågor. Stigfjorden avspärrad Efter sjunkbombsanfall mot en misstänkt ubåt och nattligt krismöte på KA 4 spärrades i går Stigfjorden mellan Tjörn och Orust

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen. 1 Kort historik Sedan 1815 har det oavbrutet rått fred i Sverige, en längre tid än i något annat land i Europa. Tidigare var förhållandet helt annorlunda. Mellan år 1600 och 1815 befann sig landet i krig

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Måste alla generaler vara officerare?

Måste alla generaler vara officerare? Måste alla generaler vara officerare? Av GUNN AR DU RIETZ \ \ "130 KRIG har världen., genomlidit sedan sekelskiftet. 75 av dessa har inträffat efter 1939. Men S~erige \har gynnats av en"obruten FRED 1160

Läs mer

I skuggan av ett krig Kazor

I skuggan av ett krig Kazor Spel Del 3 Vägen till försoning I skuggan av ett krig Kazor Sammanfattning I skuggan av ett krig Kazor är ett spel där eleverna delas in i två grupper som gestaltar folken, atarerna och ireberna. Eleverna

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Kan vi rädda oss själva och vår familj om temperaturen stiger så att samhället bryter samman?

Läs mer

GRETHE V JERNÖ: av spanningen

GRETHE V JERNÖ: av spanningen GRETHE V JERNÖ: De mänskliga rättigheterna och. av spanningen Det är märkvärdigt svårt att få igång en diskussion om sammanhanget mellan mänskliga rättigheter ochfred i Europa, konstaterar Grethe V cernö.

Läs mer

Nio man drunknade när Barbara sjönk

Nio man drunknade när Barbara sjönk 1975-08-28 GP Nio man drunknade när Barbara sjönk Den 29 augusti 1950 omkom nio kustartillerister från KA 4 när bogserbåten Barbara sänktes av brottsjöarna vid Kocken utanför Känsö. I går högtidlighölls

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå

Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå Air Force E.xercise -99 var namnet på en av årets viktigaste övningar för flygvapnet. Den var också samtidigt ett genrep inför nästa års stora övning Baltic Link

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Förslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen

Förslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen Stockholm 2016-04-13 Remissvar N 2014/03447/MRT Sweboat Båtbranchens riksförbund, får härmed lämna följande yttrande över utredningen Obligatoriskt förarbevis för vattenskoter Sammanfattning av synpunkter

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-03-22

Läs mer

Slagen vid Song Be, Ba Gia och Dong Xoai

Slagen vid Song Be, Ba Gia och Dong Xoai DEL 6 VIETNAMKRIGET Det varade i nästan 20 år av anders frankson, militärhistorisk författare Slagen vid Song Be, Ba Gia och Dong Xoai 1965 är obekanta för oss men dessa slag kan ses som en vattendelare

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-10-01 B 4574-14 R 12. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-10-01 B 4574-14 R 12. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (5) Rättsavdelningen Datum 2014-10-10 ÅM 2014/7296 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-10-01 B 4574-14 R 12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm PS./. riksåklagaren

Läs mer

Musik. Alla sätter sig på stolar som är uppställda i rad. Ett flygplan.

Musik. Alla sätter sig på stolar som är uppställda i rad. Ett flygplan. Sigtuna projektet St: lofsskolan årskurs 7. Några ungdomar står vid en strand och tittar ut över havet (Publiken). Vi som blev kvar. Vi som klarade oss. Vi kommer aldrig att glömma. ldrig att förlåta E

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

en hållbar utrikes och försvarspolitik

en hållbar utrikes och försvarspolitik en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Hur skall det gå med Gotland?

Hur skall det gå med Gotland? STIG JONSSON: Hur skall det gå med Gotland? Svensk Tidskrift har bett redaktören för Gotlänningen Stig Jonsson att skriva en artikel om gotländska problem. Sådana, menar författaren, finns det åtskilliga.

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

1720 1796 Krigsvetenskapens genombrott

1720 1796 Krigsvetenskapens genombrott 1720 1796 Krigsvetenskapens genombrott 1720 1796 Under 1700-talet uppstod en vurm för vetenskap i såväl Sverige som resten av Europa. Alla fenomen skulle undersökas och beskrivas. I den andan studerade

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer