Före och efter allmän kurs på folkhögskola i Skåne
|
|
- Britt Jonsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Före och efter allmän kurs på folkhögskola i Skåne
2 Sammanfattning Skånes 18 folkhögskolor är en resurs för regional utveckling. Genom en friare pedagogik kan folkhögskolor fånga upp personer med kort eller ingen studiebakgrund - något som är särskilt angeläget för Skåne eftersom regionen har en stor utmaning i utanförskap och arbetslöshet. Genom att arbeta med gruppen som inte avslutat sina gymnasiestudier och genom ett stort antal eftergymnasiala kurser deltar folkhögskolorna i det regionala utvecklingsarbetet för en ökad sysselsättning och en mer effektiv kompetensförsörjning i länet. Denna studie följer upp arbetsmarknads- och studiedeltagandet för ett urval deltagare som har gått allmän kurs på gymnasial nivå på en folkhögskola i Skåne och uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier. Studien jämför deltagarnas status tre år innan respektive tre år efter behörighet. Allmän kurs är en del av folkhögskolans verksamhet och folkbildningsuppdrag. Folkhögskolan har också omfattande verksamhet i form av särskilda kurser med inriktningar inom exempelvis musik, bild, form, scenisk konst och olika yrkesutbildningar. Denna studie avgränsar sig dock till deltagare på allmän kurs och utgår därmed specifikt från ett av folkbildningens fyra syften: att utjämna utbildningsklyftorna. Staten har definierat fyra syften med folkbildning: stärka och utveckla demokratin; möjliggöra för människor att påverka sin livssituation; utjämna utbildningsklyftorna; samt öka delaktigheten i kulturlivet (SFS 2015: 218). Studiens resultat är: Allmän kurs på folkhögskola fångar en målgrupp som står långt ifrån arbetsmarknaden. Folkhögskolan är en egen utbildningsform som för många individer erbjuder ett alternativ till det övriga utbildningssystemet. Dess möjligheter att anpassa undervisningen till deltagarnas förutsättningar gör att de kan fånga upp personer med kort eller ingen studiebakgrund. 33 procent av deltagarna i allmän kurs har någon funktionsnedsättning och allt fler är utrikes födda. Att läsa in gymnasiet på en folkhögskola är positivt för deltagarnas framtida studie- och arbetsmarknadsdeltagande. Tre år efter folkhögskola är fler i arbete än före folkhögskolestudierna, färre är i en situation av att varken arbeta eller studera och färre får sin försörjning från stöd som ekonomiskt bistånd eller a-kassa. Åren innan avslutade studier på allmän kurs ligger andelen som förvärvsarbetar på mellan procent. Efter studierna ökar deltagandet på arbetsmarknaden snabbt. Efter tre år är andelen med förvärvsarbete och egen försörjning cirka 50 procent och efter fem år cirka 65 procent. Vidare reduceras andelen som varken arbetar eller studerar med cirka 15 procentenheter, från 35 till 20 procent. Dessa resultat är väntade eftersom personer som saknar en gymnasial utbildning generellt möter svårigheter på arbetsmarknaden. Det finns inga väsentliga skillnader mellan kvinnor och män avseende förändringen i arbetsmarknadsstatus. Jämförs inrikes och utrikes födda framkommer däremot skillnader värda att uppmärksamma. Främst ser vi att utrikes födda har en svagare arbetsmarknadskoppling före folkhögskola men att dessa skillnader utjämnas efter att behörighet har uppnåtts. Hälften av deltagarna fortsätter att studera vidare efter en grundläggande behörighet. Vanligaste är en högskoleutbildning dit drygt 30 procent av populationen söker sig året efter folkhögskola.
3 Innehåll Inledning 4 Arbetsmarknadsdeltagande före och efter allmän kurs på folkhögskola 7 Studiedeltagande efter grundläggande behörighet 12 Referenser 13 Kontakt henrik.g.bengtsson@skane.se
4 Inledning En gymnasieutbildning har stor betydelse för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden eller studera vidare. Eftersom inte alla påbörjar eller fullföljer gymnasiestudier spelar vuxenutbildningen en kompensatorisk roll i att stärka likvärdigheten i utbildningssystemet. Folkhögskolan är en del av vuxenutbildningen och även en egen utbildningsform (SCB 2019). Där ges möjlighet att läsa in en gymnasiekompetens vid så kallad allmän kurs. Denna studie följer upp arbetsmarknads- och studiedeltagandet för ett urval av deltagare som läst allmän kurs på folkhögskola i Skåne och tagit en grundläggande behörighet till högskolestudier. Studiens frågeställningar är: - Hur skiljer sig arbetsmarknadsdeltagandet före och efter grundläggande behörighet för högskolestudier? - Hur ser övergångarna ut till andra studieformer efter en grundläggande behörighet för högskolestudier? Studien ramas in genom att nedan beskriva folkhögskolans roller i regional utveckling liksom dess omfattande verksamhet i Skåne. Även den statistik som ligger till grund för studien kommenteras. Folkhögskola och regional utveckling Folkbildningen har en lång tradition i Sverige. Det är en del av det svenska civilsamhället med en historisk koppling till landets folkrörelser och demokratins uppbyggnad. Redan 1868 grundades de två första skånska folkhögskolorna i Önnestad och Hvilan med syftet att stärka medborglig bildning i bondeklasserna. Statsbidrag till folkhögskolor infördes redan 1872 (SOU (2013/14:172). Idag finansieras folkhögskolorna av det statliga folkbildningsanslaget som fördelas av Folkbildningsrådet. Därtill kommer bidrag från regionerna. Region Skånes bidrag 2018 uppgick till 43 miljoner kronor till skolor i länet samt nio miljoner kronor till skolor utanför länet för deltagare folkbokförda i Skåne. Det statliga grundbidraget till skånska folkhögskolor uppgick samma år till 316 miljoner kronor (Folkbildningsrådets årsredovisning 2018). Folkhögskolan är en resurs för regional utveckling. Länets 18 folkhögskolor erbjuder en väg till studier eller arbete och är ett alternativ till det övriga utbildningssystemet. Genom en friare pedagogik, med möjligheter att i hög utsträckning anpassa undervisningen till deltagarnas förutsättningar, kan personer med kort eller ingen studiebakgrund fångas upp. Skåne har idag lägst andel förvärvsarbetande i riket. I den kontexten kan folkhögskolorna bidra till ökad sysselsättning i Skåne och stärka regionens långsiktiga kompetensförsörjning. Överenskommelse mellan folkbildningen i Skåne och Region Skåne är en plattform där parterna gemensamt tar sig an Skånes utmaningar utifrån syftena med folkbildningen och prioriteringarna inom den regionala utvecklingsstrategin Det Öppna Skåne Överenskommelsen pekar ut sju tematiska samarbetsområden demokrati, integration, mångfald, kompetensförsörjning och arbetsmarknad, kultur, miljö och folkhälsa (Överenskommelse mellan folkbildning och Region Skåne 2017). Folkhögskolans verksamhet Under 2018 deltog personer i en lång rad olika kurser på Skånes 18 folkhögskolor (SCB:s statistikdatabas). Folkhögskolan har två dominerande kursformer. Allmän kurs som ger motsvande grundskole- och gymnasiekompetens och särskild kurs i huvudsak på eftergymnasial nivå. De särskilda kurserna utgörs av ett brett utbud av estetiska utbildningar och 4
5 yrkesutbildningar. Vid sidan av dessa kurser har dessutom elva av Skånes folkhögskolor Skolinspektionens tillstånd att bedriva svenska för invandrare (SFI). Våren 2017 uppgick antalet deltagare i SFI på Skånes folkhögskolor till (Folkbildningsrådet 2019). Till det kommer en uppdragsverksamhet med Arbetsförmedlingen för arbetslösa eller deltagare i etableringsplanen för nyanlända. Folkhögskolan bedriver också kortkurser tillsammans med föreningar, sommarkurser och kulturprogram öppet för alla på kvällar och helger. Tabell 1: Antal deltagare på folkhögskolorna i Skåne 2018 Kurstyp Antal deltagare Allmän kurs, 15 dagar eller längre Särskild kurs, 15 dagar eller längre Kort kurs, mindre än 15 dagar Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) Etableringskurs för nyanlända Deltagargruppernas sammansättning på allmän kurs på folkhögskola har förändrats det senaste decenniet. Nationellt är den mest markanta förändringen en ökad andel utrikes födda; från runt 20 procent 2005 både bland kvinnor och män till 32 procent för kvinnor och 37 procent för män Andra förändringar är att en allt större andel av deltagarna kommer från Stockholm, Göteborg eller Malmö samt att färre har en gymnasial utbildning sedan tidigare (Westerlund 2018). För folkhögskolorna i Skåne finns ett likadant mönster med en allt större andel utrikes födda. I denna studie är fokus de deltagare som läst allmän kurs och tagit en grundläggande behörighet till högskolan på en folkhögskola i Skåne. Men folkhögskolan har ett bredare bildningsuppdrag än att enbart ge behörighet till högskolan. Utöver de särskilda kurserna där högskolebehörighet inte är aktuellt möter folkhögskolan stora grupper av deltagare som inte har förutsättningar eller ambitionen att efter sin folkhögskoletid studera vidare på högskolan. Det gäller inte minst gruppen med funktionsnedsättning som utgör en tredjedel av antalet deltagare på allmän kurs (Folkbildningsrådet 2018). Folkhögskolan har visat sig vara särskilt väl anpassad för grupper som har haft svårt att hitta sin väg i andra utbildningar och som genom folkhögskolan fått en ny start till vidare studier. För dessa kan folkhögskolan vara ett steg i ett livslångt lärande där de bygger tillit till sin egen förmåga att utvecklas, inte ett sätt att omedelbart nå behörighet till högskolan. Detta vidare uppdrag understryks också i statens mål och syfte med stödet till folkhögskolan. Där anges utjämna utbildningsklyftor som ett av fyra syften. Dessutom ska folkhögskolan stärka demokratin, skapa engagemang för att vilja påverka samhället och bredda intresset och delaktigheten i kulturlivet. Denna studies avgränsning och fokus ger därmed inte en grund för att bedöma de samlade effekterna av Skånes folkhögskolors hela verksamhet. Kommentarer till statistiken bakom studien Denna studie följer ett urval av deltagare som läst allmän kurs på gymnasial nivå mellan vid en skånsk folkhögskola och tagit en grundläggande behörighet för högskolestudier. Studien baseras på longitudinell mikrodata från Statistiska centralbyrån (SCB) där data om arbetsmarknads- och studieutfall och folkhögskoledeltagande har samkörts på individnivå. 5
6 Urvalet utgörs av individer som gått allmän kurs på en folkhögskola i Skåne och har en inrapporterad behörighet för högskolestudier därifrån under perioden Det är ingen totalundersökning. Det är fler som under tidsperioden har uppnått behörighet, men inrapporteringen till SCB är inte heltäckande eftersom det inte fanns krav från Folkbildningsrådet på att rapportera statistik på individnivå. De individerna är därför att betrakta som ett omfattande slumpmässigt urval. Bedömningen är att urvalet är tillräckligt för att studien också kan uttala sig generellt om deltagarnas framtida arbetsmarknads- och studiedeltagande. Urvalet som studien baseras på utgörs av något fler kvinnor än män och 23 procent är utrikes födda. Medelåldern för när grundläggande behörighet uppnås är 25 år. 67 procent saknar slutbetyg från gymnasiet när de går in folkhögskolestudier. Bland de utrikes födda är kvinnor något överrepresenterade. Tabell 2: Studiens urval, ålder avses när grundläggande behörighet till högskolestudier uppnåddes Kvinnor Män Total Samtliga Ålder Under 22 år Över 22 år Födelseland Inrikes födda Utrikes födda Slutbetyg från gymnasiet Nej Ja
7 Arbetsmarknadsdeltagande före och efter allmän kurs på folkhögskola Detta kapitel tittar på hur arbetsmarknadsdeltagandet förändras efter att deltagarna tagit en grundläggande behörighet till högskolestudier på en skånsk folkhögskola. Förändringen mäts genom andelen förvärvsarbetande samt andelen som varken arbetar eller studerar. Först jämförs utfall tre år innan grundläggande behörighet med tre år efter. Därefter tittar vi på urvalet av deltagare i ett längre tidsperspektiv. Som avslutning beskrivs förändringar i huvudsaklig inkomstkälla. Resultatet visar att en grundläggande behörighet för högskolestudier på en folkhögskola spelar en betydande roll för deltagarnas framtida arbetsmarknadskoppling. Tre år efter folkhögskola är fler i arbete än före folkhögskolestudierna. Vidare är färre i en situation av att varken arbeta eller studera och det är ovanligare att de får sin försörjning från stöd som ekonomiskt bistånd, a- kassa, sjukersättning eller förtidspension. Utfallen är väntade. Att inte ha en gymnasial utbildning innebär allmänt betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I Skåne är andelen åringar i arbete med endast en förgymnasial utbildning 53 procent. Det kan jämföras med 79 procent för de med minst en gymnasial utbildning. Arbetsmarknadsstatisk hämtas från Statistiska centralbyråns (SCB) registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS finns variabeln sysselsättningsstatus som anger om en person är förvärvsarbetande eller inte. Den baseras på kontrolluppgifter från Skatteverket och samlas in årligen i november. Även personer som deklarerar för aktiv näringsverksamhet klassas som förvärvsarbetande. Förvärvsarbetande samt de som varken arbetar eller studerar Utfallen redovisas för två grupper, de som tar en grundläggande behörighet för högskolestudier vid en skånsk folkhögskola innan de fyllt 22 år samt de som gör detsamma efter 22 års ålder. Motivet till grupperingen är att skilja ut dem som gick i gymnasiet tre år tidigare från resten av populationen. För den yngre åldersgruppen ligger andelen förvärvsarbetande tre år efter folkhögskola på 52 procent. Merparten av dessa gick på gymnasiet tre år tidigare varför den andelen är liten. I den äldre åldersgruppen är hälften förvärvsarbetande tre år efter folkhögskola. Det är en ökning med 14 procentenheter i jämförelse med tre år innan folkhögskola. Andelen som varken arbetar eller studerar minskar mellan mättillfällena och landar på strax över 20 procent tre år efter, får både den unga och den äldre gruppen. Att folkhögskolestudier resulterar i en högskolebehörighet är avgörande för goda arbetsmarknadsutfall. Tittar vi bredare än studiens population och inkluderar de som läser allmän kurs utan att uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier, samt har avslutat sina studier på folkhögskola, ser vi att dessa presterar betydligt sämre på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning än vad studiens population gör. 7
8 8
9 Arbetsmarknadskoppling i ett längre tidsperspektiv Genom att titta på deltagarnas arbetsmarknadskoppling över en längre tid fördjupas beskrivningen. Figurerna nedan följer deltagarna över tolv år. År 0 avser det år deltagarna tog grundläggande behörighet för högskolestudier vid en skånsk folkhögskola. Tydligt är att folkhögskolan fångar en målgrupp som står långt från arbetsmarknaden. Åren innan folkhögskolestudier är andelen förvärvsarbetande låg. Fem år innan är den för hela populationen 35 procent, och som högst klättar den till dryga 40 procent tre år innan. Detta ligger i linje med åringar generellt utan en gymnasial utbildning, en grupp där cirka 40 procent arbetar i Skåne. För motsvarande åldersgrupp med en gymnasial utbildning är andelen 72 procent. Åren efter grundläggande behörighet ökar deltagandet på arbetsmarknaden snabbt. Sex år efter är andelen förvärvsarbetande 70 procent. Det är ett utfall i samma nivå som nationella studier visar (Westerlund 2018). Vi ser också en minskning i andelen som varken arbetar eller studerar efter att en grundläggande behörighet till högskolestudier har uppnåtts. Sex till tre år innan grundläggande behörighet ligger andelen som inte arbetar eller studerar på mellan 34 och 38 procent. Det kan jämföras med cirka 13 procent för åringar i Sverige generellt. För studiens population efter grundläggande behörighet ligger andelen som varken arbetar eller studerar på ungefär 20 procent, vilket är nästan en halvering av den ursprungliga gruppen. Det kan konstateras att det finns små skillnader mellan kvinnor och män avseende andel förvärvsarbetande eller andel som varken arbetar eller studerar före respektive efter en grundläggande behörighet för högskolestudier. Jämförs inrikes och utrikes födda framkommer däremot skillnader värda att uppmärksamma - främst att utrikes födda har en svagare 9
10 arbetsmarknadskoppling före folkhögskola, men att dessa skillnader utjämnas efter att behörighet har uppnåtts. Huvudsakliga inkomstkälla Ett alternativt sätt att studera förändringen i deltagarnas situation före och efter grundläggande behörighet för högskolestudier på folkhögskola är att titta på vad dessa personer får sina inkomster ifrån. Figuren nedan följer deltagarnas huvudsakliga inkomstkälla över tolv år. Tre inkomstkällor redovisas. Egen försörjning betyder att en individs största inkomst under ett helår kommer från förvärvsarbete. Studerande innebär att studiemedel är den mest betydande inkomstkällan medan annan försörjning fångar om en persons största inkomster kommer från ekonomiskt bistånd, arbetslöshet, förtidspension eller sjukersättning. Populationen är avgränsad till de som var 25 år eller äldre när de erhöll en grundläggande behörighet. Andelen med annan försörjning är runt 30 procent sex till tre år innan grundläggande behörighet tas. Anledningen till att den därefter minskar är ett ökat studiedeltagande. Åren efter en avslutad allmän kurs på folkhögskola är andelen med annan försörjning stabil på runt 20 procent av populationen. Relativt få saknar inkomst överhuvudtaget. Under åren efter varierar andelen utan inkomst mellan två och tre procent. Studiemedel som huvudsakliga inkomstkälla ökar kraftigt tre år innan grundläggande behörighet uppnås, från 20 procent till 60 procent år noll. Därefter viker andelen lika hastigt ned. Efter fem år har tio procent av populationen sin huvudsakliga inkomst från studier. När andelen med studiemedel faller ökar andelen med egen försörjning. Två år efter grundläggande behörighet har andelen egenförsörjda ökat till 50 procent, efter fyra år till 60 procent och efter sex år till 70 procent. Åren innan folkhögskolan varierar andelen för populationen mellan 40 och 46 procent. 10
11 Att följa deltagarnas huvudsakliga inkomstkälla över tolv år bekräftar bilden från föregående avsnitt. Efter folkhögskola minskar andelen som får sin försörjning från samhället samtidigt som egenförsörjningen ökar. 11
12 Studiedeltagande efter grundläggande behörighet I många fall är en grundläggande behörighet på en skånsk folkhögskola ett steg mot vidare studier. Men vilka utbildningsformer väljer deltagarna att gå vidare med? Figuren nedan visar studiedeltagandet för de fem efterföljande åren. Det första året efter folkhögskola är cirka hälften i fortsatta studier. Vanligaste är en grundläggande högskoleutbildning där drygt 30 procent av populationen totalt återfinns. Därefter följer Komvux med knappt tio procent. Att läsa vidare på en folkhögskola eller gå in i någon kvalificerad yrkesutbildning eller arbetsmarknadsutbildning är mer ovanligt. Vi ser att efter fem år är en av fem i en grundläggande högskoleutbildning. Drygt 70 procent är ej i utbildning. Det finns inga skillnader i mönster mellan kvinnor och män avseende studiedeltagande åren efter en grundläggande behörighet. 12
13 Referenser Folkbildningsrådets årsredovisning (2018) SCB (2019) Vuxenutbildningens betydelse i det svenska utbildningssystemet SOU (2013/14:172) Allas kunskap Allas bildning Westerlund, Olle (2018) Folkhögskoleutbildning på gymnasial nivå Arbetsmarknadssituation och övergång till eftergymnasiala studier bland deltagare på allmän kurs inom folkhögskoleutbildning, Umeå universitet Överenskommelse mellan folkbildning och Region Skåne (2017) 13
14 Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt i Skåne. Vår uppgift inom regional utveckling är att skapa förutsättningar för att lösa samhällsutmaningar som handlar om jobben, miljön och människors hälsa. Genom att arbeta med de sociala och fysiska faktorer som påverkar såväl tillväxten, klimatet som den enskilde skåningens hälsa, skapar vi en attraktiv och innovativ region. På så sätt gör vi dagligen skillnad för Skåne och skåningarnas framtid. 14
2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
Vägar till bildning, utbildning och jobb
Vägar till bildning, utbildning och jobb Om folkhögskolornas arbete med unga arbetslösa och nyanlända i Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs på folkhögskola i samarbete med AF. Resultaten
Kulturell bildning i folkhögskolans regi
Kulturell bildning i folkhögskolans regi Deltagare och lärare på estetiska profilkurser Sanna Levelius & Erik Nylander I rapporten medverkar också Henrik Fürst Syftet med utvärderingen Att utvärdera de
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013
2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 1 785 av de inskrivna fick jobb Under september påbörjade 1 785 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Folkbildning så funkar det
Folkbildning så funkar det Region Uppsala 2019-01- 29 Magnus Wetterberg, Folkbildningsrådet 1 100 000 människor 2017 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemsorganisationer
Vuxenutbildningens betydelse i det svenska utbildningssystemet
Vuxenutbildningens betydelse i det svenska utbildningssystemet 2019 Vuxenutbildningens betydelse i det svenska utbildningssystemet Producent Förfrågningar SCB, Statistiska centralbyrån Avdelningen för
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017
FAKTAUNDERLAG Jönköpings län 2017-10-10 Ida Karlsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Stark arbetsmarknad i Jönköpings län Av samtliga sökande på Arbetsförmedlingen i Jönköpings
Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017
FAKTAUNDERLAG Örebro län Karlstad, 10 maj 2017 Maria Håkansson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete I april månad fick 1 448 inskrivna personer (575 kvinnor och 873 män) vid
Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap
1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 985 personer fick arbete Under december påbörjade 985 av alla som var inskrivna
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län oktober 2013 5 230 (8,3 %) 2 315 kvinnor (7,7 %) 2 915
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2017
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2017 1 300 personer fick arbete Under januari påbörjade 1 295 av alla som var
Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013
2013-08-09 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 1 640 av de inskrivna fick jobb Under juli påbörjade 1 643 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 Fått arbete Under mars påbörjade 1 396 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 Fått arbete Under oktober påbörjade 1 343 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013
2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017
FAKTAUNDERLAG Kalmar län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 860 påbörjade något arbete Under mars 2017 påbörjade omkring 860 personer (360 kvinnor och 500 män) som var inskrivna
Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016 Fått arbete 1 311 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25
Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 Arbetslöshet minskar inte längre Arbetslösheten har minskat sedan början av 2014.
Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män
Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer
Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 Fått arbete 1 936 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, mars 2017 Oförändrat antal personer som lämnar arbetslöshet för arbete Antalet personer som
9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 augusti 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, juli 2013 12 491 (7,3 %) 5 801 kvinnor (7,2 %) 6
Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912
Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Göteborg, 11 maj 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete Under april 2017 påbörjade 620 personer (221 kvinnor och 399 män) av de inskrivna
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Johan Eklöf Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 Konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark och gynnar många på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Kungsbacka har fortfarande den
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande
Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11)
2018-12-07 Dnr 379,2018,07 1 (5) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11) har beretts möjlighet att lämna
Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län januari månad 2016 Fått arbete 1 195 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
Folkhögskolornas korta kurser i Västra Götaland - sammanställning och analys av statistik
1(13) Utredning Datum 2017-02-21 Diarienummer KUN 2017-00689 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Koen Braak och Jens Lejhall E-post: koen.braak@vgregion.se E-post: jens.lejhall@vgregion.se
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017
FAKTAUNDERLAG Gävleborgs län Söderhamn 13 mars 2017 Bitte Lyrén Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 1 200 påbörjade något arbete, färre än i fjol Under februari månad erhöll 1 180 personer
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av maj 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 17 juni 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län maj 2014 11 047 (8,6 %) 4 808 kvinnor (7,8 %) 6 239 män (9,3 %)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2
Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 Fått arbete 995 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick till
Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865
Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som
Arbetsmarknad matchning och etablering
Arbetsmarknad matchning och etablering Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister 20 november 2017 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Stark sysselsättningsutveckling kv1 2001 kv3 2017, 15 74 år
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län augusti månad 2016 Fått arbete 1 224 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2013
Falun 8 november 2013 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län oktober 2013 9 945 (7,5 %) 4 468 kvinnor (7,1 %) 5 477 män (7,8 %) 2 484 unga 18-24 år (16,2 %) (Andel
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, september 2017 Lämnat arbetslöshet för arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor
Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Utbildningsstatistisk årsbok Folkhögskolan
Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Folkhögskolan 12 Folkhögskolan Innehåll Fakta om statistiken... 228 Kommentarer till statistiken... 231 12.1 Deltagarveckor i folkhögskole hösten 2002 2011. Fördelade
Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Riktlinjer för det rekryterande arbetet avseende studiestartsstöd inom Stockholms stad
Sida 1 (5) 2017-08-17 avseende studiestartsstöd inom Inledning Riksdagen har i maj 2017 beslutat om att införa ett nytt studiemedel vid namn studiestartsstöd. Stödet kan användas av de kommuner som så
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013
2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland
Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1
Kartläggning av unga i åldern 16-24 år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Innehållsförteckning Utbildning...2 Grundskolan - slutbetyg årskurs 9...2 Grundskolan -
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län februari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län februari månad 2016 Fått arbete 1 214 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet
Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var
13 Folkhögskolan. Innehåll
Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Folkhögskolan 13 Folkhögskolan Innehåll Fakta om statistiken...176 13.1 i folkhögskole hösten 1999 2006. Fördelade efter kurstyp... 179 13.2 i folkhögskole hösten 1999
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 10 oktober 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2014 Arbetslösheten fortsätter
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka men bara i södra Halland Arbetslösheten ökar för tredje
Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad. Arbetslösheten
Hitta vägen! Ung idag Hitta vägen! Ung idag i korthet. Om ungas väg genom skolan mot etablering i arbetslivet
Hitta vägen! Ung idag 2019 i korthet Foto: Scandinav, Lieselotte Van Der Meijs Hitta vägen! Ung idag 2019 Om ungas väg genom skolan mot etablering i arbetslivet !! Unga i Sverige har i många avseenden
Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 Arbetslöshet fortsätter öka i Halland Sedan drygt ett år tillbaka ökar arbetslösheten
Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016
Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat
Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2015 Fått arbete 1 239 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013
Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten
Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december månad 2014 Stockholms läns arbetsmarknad stod och vägde under december månad. Arbetslösheten
Kulturell bildning i folkhögskolans regi
Kulturell bildning i folkhögskolans regi Deltagare och lärare på estetiska profilkurser En utvärdering av folkhögskolans estetiska verksamhet på uppdrag av Folkbildningsrådet Sanna Levelius & Erik Nylander
Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län december månad 2014 Fått arbete 951 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017
FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 14 augusti 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 Till arbete Under juli 2017 påbörjade 3 980 personer (1 816 kvinnor och 1 643
Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända
Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Innehåll 1. Målgruppens sammansättning 2 2. Lagändringar 3 3. Insatser för målgruppens behov 4 3.1 Gymnasieskola 4 3.2 Ung framtid 5 4.
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017
FAKTAUNDERLAG Gävleborgs län Söderhamn 10 april 2017 Bitte Lyrén Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 1 400 påbörjade något arbete, färre än i fjol Under mars månad erhöll 1 394 personer
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av oktober 2013
2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av oktober 2013 Trots att antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Stockholms län minskade under oktober jämfört med föregående
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade
Bilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1
Bilaga 1 MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Kartläggning av målgruppen Målgrupp Målgruppen definieras som alla unga i åldrarna
Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga
Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Alltfler till högskolan Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux Ewa Foss 3 Genom utbyggnaden av högskolan och ett ökat intresse
Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2015 Fått arbete 1 394 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet
Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan?
Hur gick det för eleverna som var obehöriga till? Förord Hur gick det för eleverna som var obehöriga till? Förord I serien Temarapporter presenteras resultat från olika ämnesområden inom befolknings- och
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Arbetslösheten i länet ökar sedan
Uppsala län. Västmanland. Örebro län. Region. Sörmland. Region. Östergötland
Uppsala län Västmanland Örebro län Region Sörmland Region Östergötland Det här är #jagmed unga till utbildning och arbete Arbetet kommer att beröra c:a 2000 unga män och 1900 unga kvinnor i åldrarna 15-24
Bilaga 2: Lokal modell för verksamhet i samverkan för Unga år
Bilaga 2: Lokal modell för verksamhet i samverkan för Unga 16-29 år 1. Bakgrund Parterna tecknade 2016 en lokal överenskommelse inom DUA där målet var att minska ungdomsarbetslösheten i Enköpings kommun.
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012
2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma
Arbetsmarknadsstatistik
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås