Elin en läkare utan gränser

Transkript

1 Nummer PERSONALTIDNINGEN FÖR NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Elin en läkare utan gränser Elin Folkesson har åkt på sitt åttonde utlandsuppdrag: Ebolautbrottet är det viktigaste jag kan jobba med. SIDORNA Mindre stress med nytt anropssystem SIDAN 3 Malmfältens framtidstro syns i barnafödandet SIDAN 4 Tema: Pompa och ståt på årets jubileumsfest SIDORNA 6 9 GÄSTKRÖNIKÖREN LINDA MOESTAM Vi tror oss ofta veta vilka andra människor är, bara genom att titta på dem.

2 VÄLKOMMEN INNEHÅLL Elin en av våra fantastiska läkare LANDSTINGET FÖR 25 ÅR SEDAN... Det är full fart i kulvertarna under Bodens lasarett. Sex transportörer fraktar patienter till och från olika avdelningar. Mest hjälp behöver röntgen och terapin. Vi går några mil varje dag. Innan vi fick trucken för transporter till långvården gick vi ännu längre, säger Ruth Lundberg, som arbetat där i fem år. Ur Landstingstidningen nr 5, 1989 INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikationsavdelningen, Norrbottens läns landsting. Den utkommer med fem till sju nummer per år och har en upplaga på exemplar. Insikt på webben: nll.se/landstingstidningen 2 POSTADRESS: Insikt Norrbotten Kommunikationsavdelningen Box 868, Luleå BESÖKSADRESS: Landstingshuset, Robertsviksgatan 7, Luleå ANSVARIG UTGIVARE: Anna Källström, kommunikationsdirektör REDAKTÖR: Ulrika Englund , ulrika.englund@nll.se GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe, Moe Media AB JAG HAR VÄNTAT in i det sista med att skriva den här krönikan, i hopp om att några fler frågetecken ska hinna rätas ut. Nu ger jag upp och sätter igång. Efter turerna i politiken är det fortfarande mycket som är oklart. Vi vet inte hur vården, kulturen och den regionala utvecklingen kommer att påverkas av det märkliga politiska läget i landstinget. Ingen kan svara på vem som blir landstingsråd respektive oppositionsråd. Landstingets tjänstemän svävar i ovisshet om hur förslag till politiken ska beredas framöver. Vi har ingen aning om politikerna kommer att kunna enas om nödvändiga om än obekväma beslut under de närmaste fyra åren. Situationen känns skakig, minst sagt. Men strax efter det turbulenta fullmäktigemötet, just när vi som bäst funderar på hur allt ska bli, kommer en nyhet om något helt annat. Ett ebolavaccin som testats på 20 friska personer har visat sig ge skyddande antikroppar. Plötsligt ter sig landstingsproblematiken rätt hanterbar. Eller som en kollega krasst uttrycker det: Hur krångligt det än blir med den politiska styrningen av landstinget så måste det ändå ges rimliga proportioner. När de första inslagen om ebolautbrot- tet i Västafrika nådde oss i början av året var vi många som hade svårt att ta in omfattningen av det som visade sig vara början till en humanitär katastrof. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgick antalet fall till i slutet av november. Av dem har dött. EN SOM INTE NÖJER SIG med att sitta hemma och ta del av mediernas rapportering är Elin Folkesson, infektionsläkare i Sunderbyn. Som en av få svenska läkare tillbringade hon under hösten en månad i Sierra Leone, där hon arbetade vid ett ebolacenter. Nu har hon åkt iväg igen, denna gång till Guinea. När vi andra förbereder julmaten och planerar hur mycket knäck vi ska koka, vårdar hon barn, unga och vuxna som smittats av ebolafeber. Läs mer om Elin, en av landstingets fantastiska läkare, på sidorna 16 och 17. Till sist: Den stora jubileumsfesten i Pite havsbad är en glittrig tillställning. Vi bjuder på många mingelbilder, både för er som var där och ni andra. God jul, alla läsare! ULRIKA ENGLUND, redaktör för Insikt... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN Ögonkliniken i Sunderbyn har lyckats korta väntetiderna drastiskt. Numera tar det fyra månader att få göra en gråstarrsoperation, jämfört med en väntan på 18 månader tidigare. Även kötiden för grönstarrspatienter har minskat kraftigt och förseningarna för barn och diabetiker har försvunnit helt. Ur Landstingstidningen nr 6, 2004 OMSLAGSFOTO: Maria Åsén PRESSLÄGGNING: 5 december 2014 ÅRGÅNG: 42 NÄSTA NUMMER: 13 februari 2015 TEKNISK PRODUKTION: Daily print Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges. NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets cirka invånare hälso- 4 Babyboom på Gällivare BB Ökat patientinflytande 5 Den 1 januari 2015 börjar den nya patientlagen att gälla. Lagen innebär att patienternas ställning stärks, samtidigt som deras integritet, självbestämmande och delaktighet ska öka. Festkväll med mingel 6 9 I slutet av november var det dags för landstingets stora jubileumsfest. Med mingel, musik och mat firade årets pensionärer och 25-årsjubilarer i Pite havsbad. Tillbaka på Grans Grans naturbruksgymnasium fyller 100 år i år. Insikt har träffat 93-åriga Armida Lindberg, som gick lantmannaoch hushållsskolan på Grans för 75 år sedan. Satsning på digitalt arkiv 12 Landstingets digitala information är viktig för allmänheten, rättskipningen, forskningen och för den egna verksamheten. För att göra den tillgänglig i framtiden har projektet E-arkiv startat. Bättre vård vid livets slut 13 Socialstyrelsen har bestämt att palliativ medicin ska bli en tilläggsspecialitet. Beslutet kan få fler läkare att inrikta sig på arbete med patienter i livets slutskede. Läsfrämjande aktiviteter 20 De sysslar inte med bokutlåning, däremot med kampanjer, webbplatser och samordning av Norrbottens alla folkbiblioteks verksamheter. Insikt har hälsat på hos Länsbiblioteket, i ett gult hus på Köpmangatan 2 i Luleå. Dessutom: Sen sist 5 Krönikören 13 På gång 14 Dagens ros 16 och sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 30 hälsocentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex. Landstinget är en av länets största arbetsgivare med cirka anställda. Bland dessa finns drygt 700 läkare och sjuksköterskor. 500 personer arbetar med tandvård, 430 med teknik, 100 med socialt och kurativt arbete, 70 med kultur/turism och med administration. Nytt om namn 17 Krysset 18 Doktor Warg kåserar 19 Ur museets samlingar 19 LUGNT & TYST Nytt patientanropssystem ger bättre vårdmiljö Mindre stress, lägre ljudnivå och minskat spring. Det är några av vinsterna med det nya system för patientanrop som installerats på barnmedicinkliniken i Gällivare. Vår arbetsmiljö har blivit betydligt bättre, säger sjuksköterskan Viktoria Johansson. DET ÄR LUGNT och tyst i korridoren på barnavdelningen i Gällivare. Här provar landstinget ett nytt system för kommunikation mellan inneliggande patienter och personalen. Det är slut med allmänna larm utanför salar och på expeditioner och personalrum. I stället bär var och en av klinikens anställda en mobil handenhet på sig, som också är en bärbar telefon. Jag börjar med att lägga in i telefonen vilka patientsalar jag ansvarar för just detta arbetspass och om jag ska ta emot larm från både avdelningen och mottagningen. När någon behöver hjälp kommer signalen direkt till mig. Svarar jag inte går det över till mina kollegor, säger Viktoria Johansson och visar hur det går till. En text kommer upp på den bärbara telefonen: Du är nu inloggad och kommer att få anrop. Om det kommer en förfrågan och hon inte Centraler jubilerade E Syncentralen i Norrbotten fyller 40 år i år. Det firadesi september med ett välbesökt Öppet hus med föreläsning, utställning, tårta och rundvandring i Syncentralens lokaler, ovanför Stadsvikens hälsocentral i Luleå. I år fyller dessutom Hörcentralen i länet 60 år. Det uppmärksammades den 28 november med en utställning och gratis hörselmätning i Sunderby sjukhus. Patienten kan larma utan att säga något, eller också tala om vad det gäller. Signalen kommer till den bärbara telefonen som personalen bär med sig. Karin Martinsson Heikkilä, enhetschef, Viktoria Johansson, sjuksköterska, och Anna Nilsson, barnsköterska, demonstrerar. Foto: MARIA ÅSÉN bekräftar att hon sett meddelandet kommer uppmaningen Ta hand om patienten!. Om hon ändå inte svarar går anropet vidare till nästa person eller grupp av personer. Inga anrop försvinner utan repeteras till dess de har åtgärdats. VIKTORIA JOHANSSON och hennes kollega Anna Nilsson, barnsköterska, berättar att det tidigare hände att flera i personalen hastade till samma rum. Med det nya systemet har antalet onödiga utryckningar minskat. Signalen går enbart till den som har ansvar för patienten och först därefter vidare till fler. Det gör arbetsmiljön mindre stressig, säger Viktoria Johansson. Personalen kan slå av ljudet och i stället nyttja en vibrationsfunktion. Jag kan ha den i fickan och känna när någon kallar. Är jag inne hos en annan patient slipper han eller hon bli störd av ljudet. Vid sin säng har patienten en egen handenhet. Förutom att kalla på hjälp kan de genom den styra radio och belysning. En fördel är att patienten direkt får tag i rätt person. Han eller hon kan tala om vad det gäller och om det är akut eller inte. Är det inte bråttom kan personalen först slutföra vad de håller på med, vilket bidrar till ett jämnare arbetsflöde, säger Karin Martinsson Heikkilä, enhetschef. DET ÄR INTE BARA stressen och ljudnivån som minskat. Även antalet steg på varje arbetspass har blivit färre, tack vare att patienterna direkt kan tala om vad de vill. De kanske vill ha ett glas vatten eller en videofilm, som vi kan hämta upp på vägen och ta med oss när vi kommer. Det är stora ytor här, så vi sparar många steg, säger Anna Nilsson. Barnmedicin i Gällivare är först i Norrbotten med att prova systemet, som heter Telecare IP och levereras av företaget Ascom. Karin Martinsson Heikkilä är glad över att barnavdelningen, barnmottagningen och barnhabiliteringen fick möjlighet att delta i pilotprojektet. Vi har haft strul här tidigare, vårt larm var gammalt och behövde verkligen bytas ut. Det har varit vissa inkörningsproblem och än återstår en del att ordna, men på det stora hela är vi mycket nöjda, säger hon och tillägger att de gärna berättar mer. Alla som vill komma hit för ett studiebesök är välkomna. ULRIKA ENGLUND Syncentralen ordnade Öppet hus. Från vänster Eva Forsberg, Annika Strömqvist, Maritha Lund, Emelie Alsiok, Britta Wikström, Pia Boström, Eila Lundin, Pia Lundkvist och Annika Nordvall. Foto: BIRGITTA JOHANSSON Personalen markerar vem som ansvarar för vilka salar och patienter. Sjuksköterskan Viktoria Johansson tycker att arbetsmiljön blivit både lugnare och tystare. Samma system överallt Landstingets målsättning är att alla sjukhus framöver ska ha samma system för patientanrop. I höst utvärderas Telecare IP som provats på Gällivare sjukhus. DET ÄR Länsteknik som ansvarar för projektet. Vi håller på med en utvärdering som ska utmynna i en rapport. Den ska vi sedan presentera för projektets styrgrupp och landstingsledningen, säger Peder Lockman, projektledare. Han tillägger att det varit värdefullt att få utvärdera den nya tekniken med barnklinikens personal. Kommer barnkliniken att få behålla systemet när projekttiden är över? Ja. Det gamla systemet var bristfälligt och har ersatts av en ny teknisk lösning. Varför valde ni att prova just den här tekniken? Systemet är flexibelt och lätt att administrera. Telecare IP är dessutom enkelt att integrera i Ascoms övriga utrustning, som redan finns på sjukhuset. Hur långt bort är ett allmänt införande av ett nytt patientkallelsesystem i hela landstinget? Det är svårt att säga. Resultatet av testerna ska sammanställas och presenteras för projektets styrgrupp och övriga intressenter. I detta arbete ska vi också presentera ett förslag på hur vi ska kunna möta vårdens behov. ULRIKA ENGLUND 3

3 Ökat tryck på BB i Gällivare Antalet barn som föds i Gällivare har stigit med 16 procent på tre år. Det finns en framtidstro i Malmfälten. Barnafödandet följer med, säger enhetschefen Hillevi Isaksson Ydfjärd. Baksidan är en ökad arbetsbelastning för personalen. KURVAN VAD GÄLLER FÖDSLAR i Gällivare har pekat uppåt de senaste åren, från 508 barn år 2010 till 589 under I år förväntas födelsetalet bli detsamma eller något högre än i fjol. Gruvnäringens uppsving i Malmfälten lyfts fram som den främsta anledningen till förändringen. Under goda tider föds fler barn. Det finns jobb och de unga väljer att stanna kvar. Det är till och med möjligt att vi passerar 600-vallen i år, säger Hillevi Isaksson Ydfjärd, enhetschef för kvinnosjukvården. För några år sedan rådde stor brist på barnmorskor vid BB och förlossningsavdelningen i Gällivare. Av 15 tjänster var 5 vakanta, med ytterligare pensionsavgångar på gång. För att klara situationen fick barnmorskor från Sunderbyn rotera till Gällivare en vecka per femveckorsperiod. Samtidigt inleddes ett rekryteringsarbete för en mer långsiktig lösning. Det finns jobb och de unga väljer att stanna kvar. Det är till och med möjligt att vi passerar 600-vallen i år. En kampanj genomfördes där målet var att fånga upp sjuksköterskor som ville vidareutbilda sig till barnmorskor. En annan målgrupp var sjuksköterskor och barnmorskor boende söderut, som kunde tänka sig att vikariera i Norrbotten. En uppmärksammad monter vid barnmorskekonferensen i Göteborg, personliga kontakter, riktad information i form av annonser och vykort vägarna har varit många för att locka intresserade. Under mina tre år som chef här har den allra största utmaningen varit att få tag i folk, säger Hillevi Isaksson Ydfjärd. ARBETET HAR GETT utdelning. Avdelningen har nya barnmorskor på 3,75 fasta tjänster. Fem barnmorskor söderifrån vikarierar regelbundet och täcker upp på två till tre heltidstjänster. Totalt har avdelningen kontakt med 18 vikarier, som reser upp till Gällivare under olika perioder. Vi är glada över att många vill komma och vikariera hos oss. Samtidigt arbetar vi med att försöka täcka våra vakanta tjänster genom att utbilda fler barnmorskor med anknytning till orten, säger hon. Tjänsteutrymmet för undersköterskor och sjuksköterskor har utökats något, för att avlasta barnmorskorna. 4 Barnmorskan Anna Hellman (närmast i bild) och Kicki Backebjörk, barn- och undersköterska, gör ett hörseltest på Elicia, en dag gammal. Intensiva dygn med många förlossningar har personalen svårt att hinna med allt som ska göras. Vi är ännu inte självgående vad gäller personal, men på god väg, säger Hillevi Isaksson Ydfjärd, enhetschef. FAKTA Antal födda i Gällivare: Sedan samarbetar vi med patienthotellet, dit vi hänvisar dem som kommer långväga ifrån och ännu inte ska föda. På en tavla i korridoren på BB markeras alla nyfödda med en prick flickor med en röd, pojkar med en blå. Vissa dagar, till exempel kring påsk i år, är det tjockt med prickar. Andra veckor är det glesare mellan markeringarna. DET OJÄMNA FLÖDET gör att personalen aldrig vet hur dagen ser ut när de kommer till jobbet. För även om snittet är 1,6 barn per dygn förekommer toppar med upp till sex barn på ett dygn. Då räcker varken tiden eller händerna till, berättar de anställda och beskriver hur vissa viktiga arbetsuppgifter emellanåt inte hinns med. En sådan är att hjälpa de nyblivna mammorna att få igång amningen. Speciellt under helger är det ofta mycket att göra. Vi är helt enkelt för få, säger Anna Hellman, barnmorska. Inte minst för undersköterskorna kan det vara svårt att hinna göra ett bra jobb. Förutom familjer i fem rum på BB ska de hjälpa kvinnor i sex rum på gynekologisidan. Emma Kuoljok blev klar barnmorska i somras. Hon är en av de sjuksköterskor som nappade på erbjudandet att under 1,5 år vidareutbilda sig med studielön från landstinget. Lilla Elicia är ett av barnen som fötts i Gällivare i år. Att det föds många är positivt tycker personalen, trots att deras arbetssituation har försvårats. Det var ett gyllene tillfälle som jag inte kunde tacka nej till. Jag trivs jättebra här. Att verksamheten växlar är lite av tjusningen, men när det är mycket att göra skulle vi behöva vara fler, säger hon. MEDARBETARNA STÄLLER UPP för varandra och arbetar extra om det saknas personal. Situationen på avdelningen är bättre än för ett år sedan, men systemet är sårbart, konstaterar Anna Hellman. Hillevi Isaksson Ydfjärd är väl medveten om situationen för de anställda. Vi har en grundbemanning och löser topparna genom att ringa in extra personal. Men fortsätter antalet födslar att öka behöver vi utöka styrkan. Några veckor efter vårt besök i Gällivare blir det klart att verksamheten i gruvan utanför Pajala stoppas. Hillevi Isaksson Ydfjärd tror inte att krisen i grannkommunen kommer att minska trycket på BB. Många stannar nog kvar och söker sig andra jobb. Gruv- och byggkompetens finns det ett enormt behov av i hela Malmfälten. Vi ser fortfarande ljust på framtiden. ULRIKA ENGLUND Emma Kuoljok passade på att vidareutbilda sig till barnmorska efter erbjudande om studielön från landstinget. Som 26-åring har hon nära 40 år kvar i yrket. Vid årsskiftet införs den nya patientlagen. Sara Engström, verksamhetsstrateg i landstinget, beskriver en perspektivförskjutning där patienterna får mer att säga till om. Foto: MARIA ÅSÉN Ny lag ska ge patienterna STÖRRE MAKT En ny lag ökar patienternas inflytande och kan tvinga fram nya prioriteringar i vården. Personalen måste sätta sig in i vad landstinget är skyldigt att leverera, säger Sara Engström, verksamhetsstrateg. TIDEN ÄR SEDAN länge förbi när patienten ödmjukt stod med mösssan i handen inför doktorn. Med patientlagen, som införs den 1 januari 2015, stärks individens rättigheter ytterligare. Bakgrunden är att staten vill utjämna de skillnader som finns mellan olika regioner och landsting. Det ska inte spela någon roll var du är bosatt som patient har du rätt till samma öppenvård oavsett geografisk tillhörighet. Den nya lagen ska samtidigt driva på utvecklingen. Tanken är att ett mer aktivt arbete med arbetssätt, bemötande och kommunikation ska öka kvalitén i mötet med den som behöver vård. Mycket av innehållet finns redan i hälso- och sjukvårdslagen, men har formulerats om och förtydligats. Ett antal nyheter har tillkommit, som ger individen större inflytande än tidigare. Nytt är att barn har samma rätt till delaktighet som vuxna och att deras inställning ska tillmätas betydelse. Deras åsikt är viktig, dock i förhållande till ålder och mognad. Om en treåring ska få en spruta kan det handla om att få välja vilken arm man ska sticka i, medan däremot en 15-åring ska ha mer att säga till om vad gäller sin vård, säger Sara Engström. KRAVET PÅ INFORMATION ökar. Vårdpersonalen ska berätta om möjligheten att välja behandlingsalternativ och vårdgivare/utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Vidare att man kan få en ny medicinsk bedömning, vad vårdgarantin innebär och att Försäkringskassan kan ge upplysningar om vård utomlands. Men information behöver bara lämnas när det är aktuellt i det enskilda fallet. Det är till exempel inte relevant att informera om vårdgarantin när vården kan erbjudas direkt, förklarar hon. Det som väckt mest uppmärksamhet är punkterna i kapitlet Val av utförare. Lagen slår fast att patienten får möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet, även högspecialiserad vård. Det gäller också vård och behandlingar som inte finns i det egna landstinget. Den enskilde står för vårdavgift, resor och boende, medan det egna landstinget betalar vården. Det kan föra med sig att landsting som har en generösare syn inom ett visst område får ta emot fler patienter. Men det behöver inte vara en nackdel. På sikt kan det växa upp specialenheter på några håll i landet. IN VITRO-FERTILISERING, IVF, är ett område där landstingen har olika regler, exempelvis vad gäller ålder och antal försök med provrörsbefruktning. Ett annat är synkorrigering i samband med gråstarrsoperationer. Patientlagen skyndar sannolikt på en nationell översyn, där landstingen redan i förväg harmoniserar reglerna. Vad gäller synkorrigering vid operation av gråstarr kan det bli så att det görs i fler landsting, men att patienten själv får betala mellanskillnaden, säger Sara Engström. Kommer lagen föra med sig att många väljer vård i ett annat landsting? Det är svårt att säga. Det mest praktiska är trots allt att få vård på hemmaplan. Hinner allt bli klart till den 1 januari 2015? Det vore önskvärt, men än återstår en hel del att lösa. Vad händer om en patient inte är nöjd? Den nya lagen reglerar hälsooch sjukvårdens skyldigheter, men är ingen rättighetslag. Det innebär att en missnöjd patient inte kan överklaga till domstol även om han eller hon inte har fått det som lagen säger. Däremot kan man på samma sätt som i dag vända sig till exempelvis patientnämnden om man har klagomål. Hur insatta måste enskilda medarbetare vara? Det är viktigt att vårdpersonalen känner till vilka förändringar den nya lagen för med sig. Under hösten har vi bjudit in till träffar på olika orter i Norrbotten. På landstingets webb finns mer information. ULRIKA ENGLUND FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR 1. Patientlagen underlättar för dem som arbetar, studerar eller av annan anledningen vistas i ett annat län. De ska behandlas på samma sätt som de egna länsinvånarna och kan inte längre nekas öppenvård. Det enda som får styra är medicinska prioriteringar. 2. Möjligheten att söka öppenvård för vårdutbud och behandlingsmetoder som inte finns i hemlandstinget kan göra att medvetna patienter aktivt väljer andra landsting. 3. Patienter kan söka sig till vårdgivare på annat håll som uppvisar goda resultat, något som sätter press på hemlandstinget att upprätthålla en hög kvalitet på den egna vården. Källa: NLL Patientlagen Patientlagen ersätter delar av hälsooch sjukvårdslagen, HSL. Det som berör landstingens organisation kommer framöver att regleras i organisationslagen. Källa: NLL SEN SIST Nyheter från landstingets webb Landstinget på Facebook På landstingets Facebooksida finns information om aktuella händelser. Det är möjligt att skriva kommentarer eller skicka förslag för att förbättra landstingets verksamhet: facebook.com/norrbottenslanslandsting Det finns också en funktion där lediga jobb presenteras. Det gör det enkelt för landstingets följare att prenumerera på, tipsa sina vänner om eller själva söka de tjänster som är lediga. Nya urologen tar form Byggandet av nya urologen i Sunderby sjukhus har startat och beräknas pågå till april Lokalerna är belägna på plan fem, där patienthotellet tidigare höll till. Tjänstemäns roll och ansvar Under hösten har tjänstemän i landstingsdirektörens stab och vid divisionsstaberna deltagit i halvdagsutbildningen Tjänsteman i politiskt styrd organisation. Även chefer och funktionsföreträdare har utbildats. Efter genomförd utbildning ska deltagaren bland annat ha fått ökade insikter om roller och ansvar och om vad tjänstemannastödet till politiken innebär. De tar priset i Service Charlotte Karlsten, receptionist i Landstingshuset i Luleå, har utsetts till Årets medarbetare i division Service: "Charlotte med sitt professionella bemötande i receptionen spri- der glädje och positiv energi till betare och kunder. Hon har helhetssyn för arbetsplatsen och hela landstinget och mycket medar- stor omtanke om alla hon möter." Claes Ljunghager, projektledare för byggnationer, har utsetts till Årets ledare i division Service. "För att han på ett föredömligt sätt lett och genomfört nybyggnadsprojektet hotell Vistet vid Sunderby sjukhus. Detta med beaktande av nyckelorden hållbarhet, funktionalitet och estetik samt inom ramen för budgeterade medel." Teknikakuten på turné Tillsammans med representanter från video- och telefonigruppen besöker Teknikakuten länets fem sjukhus i höst. Två besök återstår: Kiruna sjukhus den 17 december och Gällivare sjukhus den 18 december. På bägge orterna är tiden till och platsen sjukhusets aula. Teknikakuten vill informera om funktioner som underlättar vardagen. Till exempel Nya kunskapsbanken med utbildningsfilmer, Lösenordskiosken där du själv byter ditt lösenord, samt konsultation med hjälp av videoteknik. Den som registrerar sitt mobilnummer i Lösenordskiosken deltar i utlottningen av en surfplatta. Fem nya upphandlare Upphandlingsenheten har anställda som går i pension, på föräldraledighet och till andra uppdrag. Fem personer med ansvar för landstingsövergripande upphandlingar har därför rekryterats. Nya upphandlare. Från vänster Lina Lönnbom, Martin Vallmark, Susanne Lantto, Johanna Enberg och Richard Burman. Foto: FRIDA JOHANSSON 5

4 TEMA LANDSTINGETS VETERANER 2014 HÄR ÄR VI SOM ARBETAT LÄNGST I LANDSTINGET I ÅR: 50 ÅR 48 ÅR 46 ÅR Lena Burman, Specialistmottagningen, Piteå älvdals sjukhus Barbro Almqvist, Mikrobiologen, Sunderby sjukhus Elvy Snällman, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå älvdals sjukhus 49 ÅR 47 ÅR Viveca Margareta Öhrling, Ortopedmottagningen, Sunderby sjukhus Maj-Lis Nilsson, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Kiruna sjukhus 46 ÅR Margareta Larsson, Närsjukvårdens divisionsstab, Luleå/ Boden Kvällen kan börja. Från vänster Britt-Louise Bergman, Viveka Öhrling, Lars Lundmark, Maj-Lis Hernefeldt, Anita Sandström och Maria Dunlap Lingenäs. 46 år Siv Åström, Geriatrik/ rehabilitering, Sunderby sjukhus 46 år Agnetha Winsa, Kvinnosjukvården, Kiruna sjukhus 46 år Torborg Scott, Ivak, Piteå älvdals sjukhus 46 ÅR Margot Eriksson, Administrativ service, Boden Källa: Löneenheten, NLL Divisionschefen Teija Joona leder medarbetarna i Service in i festlokalen... Det har gått så fort, man kan fundera vart åren tagit vägen, säger Elvy Snällman efter 46 år i landstinget. Maj-Lis Nilsson, till höger, har varit landstingsanställd i 47 år. Båda är läkarsekreterare vid medicin- och rehabkliniken, i Piteå respektive Kiruna. följd av division Länssjukvård med HR-chefen Karin Larsson som skyltbärare. Festdeltagarna gör sig redo för den stora raketen. Jubileumsfesten trotjänarnas egen kväll Katarina Auland och Desi Kilström, pedagogiska hörselvården, har svårt att sitta still när SOS kör igång en kavalkad av Abbahits. NU ÄR DET NI SOM SKA FIRAS Musik, mingel, mat och många kära återseenden. Så kan årets stora jubileumsfest sammanfattas. Jag har träffat kollegor som jag inte sett sedan jag slutade i Gällivare 1983, berättar Nils Nikkalavainio, skötare. NILS NIKKALAVAINIO har arbetat inom psykiatrin i 40 år, de senaste inom barnpsykiatrin i Sunderbyn. I år gick han i pension och har redan hunnit med en två månader lång vistelse i Venezuela. Nu planerar han nya resor, bland annat till Irland. Livet tar inte slut för att man blir pensionär. Det är nu det börjar, men på ett annat sätt, konstaterar han när kvällen lider mot sitt slut. Flera timmar tidigare, vid halv sex, har festen inletts med samling i foajén i Pite havsbad och skön sång av gruppen Signers. Vid välkomstdrinken betonar konferencieren Helena Karlberg vilka som är kvällens huvudpersoner. Ta in den vackra lokalen, maten och artisteriet nu är det ni som ska firas. Det här är er egen kväll. Njut av den, uppmanar hon. Hon passar också på att intervjua 6 Lena Burman, som varit fast anställd i 50 år (mer om henne på nästa uppslag). Kvällens rekordhållare får en varm applåd innan hon lämnar scenen. Till fanfarer är det sedan dags för divisionsvisa intåg till Casinosalen. Under kristallkronorna väntar 35 vackert uppdukade bord, med glänsande dekorationer på de vita dukarna. En trerättersmiddag serveras, fina smaker som varvas med underhållning av estradpoeten Solja Krapu och schlagertrion Sound of Sweden, SOS. UNDER KVÄLLEN uppmärksammas de som jobbat riktigt länge lite extra. Men det finns många som har merparten av sina yrkesår i landstinget. Årets pensionärer har sammanlagt års anställning bakom sig, medan de som 25-årsjubilerar kommer upp i år. Tillsammans ger det års erfarenhet en smått svindlande siffra. Livet tar inte slut för att man blir pensionär. Det är nu det börjar, men på ett annat sätt. Mats Brännström, landstingsdirektör, ser ut över de 271 gästerna. Det är många års samlad erfarenhet som sitter här ikväll. Det är en storartad insats som ni gjort och gör. Landstinget är ingenting utan sina medarbetare. Jag vill tacka er allesammans för de år ni har jobbat och de goda och bra saker ni har åstadkommit. Han gör sig också till talesman för norrbottningarna: De som är allra mest tacksamma är alla medborgare och patienter, som fått dra nytta av era tjänster. De är inte här, men jag tackar å deras vägnar. Före kaffet och desserten uppmärksammas samtliga pensionärer och jubilarer med var sin orkidé. När SOS sedan kör igång ett Abba-potpurri fylls dansgolvet framför scenen och det blir ordentlig fart på gästerna. Framåt midnatt är festen slut. För en del väntar hotellövernattning och bussresa hem under fredagen och sedan jobb som vanligt på måndag. För andra var det den sista kvällen med landstinget, efter ett strävsamt yrkesliv. U L R I K A E N G LU N D Nils Nikkalavainio har rivstartat sitt pensionärsliv med ett reseäventyr. Här med Karin Larsson, HR-chef. Vid ankomsten möts gästerna av sånger framförda av Signers. I gruppen ingår tre läkare, däribland Arne Hassler (närmast kameran). Jubileumsfesten 2014 E Av 352 personer som jobbat 25 år i landstinget eller går i pension under 2014 var 237 på plats i Pite havsbad. Dessutom deltog representanter från bland annat divisionsledningar och fackförbund. Antalet gäster på jubileumsfesten uppgick till 271. E Årets pensionärer får en kockkniv av märket Lord Nelson plus ett gåvokort. E De som 25-årsjubilerar får välja ett damur/herrur i olika utföranden eller ett beställningsunderlag på kronor plus moms, pengar att använda till en minnesgåva. Helena Karlberg är jubileumskonferencier för sjunde året i rad. Ulrika Sundquist, tf divisionschef i Länsteknik, kramar om Sofi Nordmark, verksamhetsutvecklare som doktorerar inom området omvårdnad riktad mot e-hälsa. Dukat för 271 gäster. För att alla ska rymmas behövs 35 bord. Ann-Christin Westerlund, psykiatriska öppenvården i Piteå, Tommy Roslin, närpsykiatrin i Luleå, och Katarina Eliasson, psykiatrisk vårdavdelning i Piteå, känner varandra sedan tidigare. 7

5 TEMA LANDSTINGETS VETERANER årsjubilarer FOLKTANDVÅRD Lena M Fleuron Inga-Lill Frimalm Kjell Hansson Rolf Hinnerson Lena G Häggkvist Maria Norlin KULTUR OCH UTBILDNING Kristina Eriksson Christina Hedlund Magnus Puls Välkomstskål! Från vänster Britt-Marie Rönnqvist, Ivak/ambulansen i Kalix, Gunilla Gunillasson och Raija Nyström, båda Grytnäs hälsocentral, och Birgitta Björklund, pedagogiska hörselvården, Luleå. Vi är förväntansfulla, konstaterar Åke Hellström, tandvårdsstaben (till vänster). Tandläkarkollegan Kjell Hansson, folktandvården i Kiruna, håller med. Ingrid Norlén Fredriksson och Kerstin Eriksson, båda vid endoskopin i Sunderbyn, ser fram emot en trevlig kväll. Lena Burman intervjuas av konferencieren Helena Karlberg, efter 50 år som fast anställd i landstinget. Jag har alltid känt en glädje över att ha ett jobb att gå till, säger hon. Lena Burman har arbetat 50 år på sjukhuset i Piteå HON SLÅR ALLA REKORD LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Stig Andersson Eva-Lena Holmkvist Rita Lundberg Marianne Markström Britt-Marie Olsson Anna-Greta Öberg FOLKTANDVÅRD Margareta Bergman Majlis Drangefors Gun Edberg Eva Eriksson Kristina Fredriksson Åke Hellström Solveig Johansson Gunvor Larsson Tyra Nilsson Ingrid Nordgren Gerd Pettersson Elisabeth Renberg Karin Sandelund Ewy Wie Maj-Britt Wikström Ingrid Åström Eva Östman-Andersson DET HELA BÖRJADE med två veckors prao på sjukhuset. Syster Edith på kirurgavdelning 2 B rekommenderade mig till husmor, syster Ellen, med orden Vad jag än ber fröken Sundström om så klarar hon av det. De ringde till min mamma och frågade om hon kunde ordna en uniform. En sömmerska sydde en klänning under helgen och sedan fick jag börja på måndagen. Iklädd en blå klänning med vit krage och ett vitt förkläde inledde den 14-åriga Lena i oktober 1962 sin långa yrkesbana vid sjukhuset. Som budflicka gick jag bland annat med läkemedelslådor, blodoch urinprover, matvagnar och diskvagnar. Mellan 7 och 16 satt jag inte ner en sekund, jag var alltid igång, berättar hon. Före och efter semester och ledighet skulle de anställda inställa sig hos husmor och niga. Det var en helt annan disciplin på den tiden. HON HAR TRIVTS så bra med både patienter och kollegor att det till och med var svårt att gå i pension. Jag arbetade ett år längre, bara för att vänja mig vid tanken. Arbetet har utgjort en stor del av mitt sociala liv. Sedan jag slutade min anställning i september har jag varit in och arbetat vid tre tillfällen och återkommer gärna om det finns behov. Samtidigt ser hon fram emot att landa i sin nya, lugnare tillvaro. Med tre barn, åtta barnbarn, ett stort trädgårdsintresse och en husvagn kommer hon inte att vara sysslolös. Det har varit otroligt fina år på sjukhuset, men jag har en fantastisk make och kommer att trivas som pensionär också. U L R I K A E N G LU N D 8 Inga-Lill Olofsson Monica Pudas Ingrid Risberg Britt-Marie Rönnqvist Gunilla Strandberg Marja Stålnacke Staffan Stålnacke Ann-Christin Svensson Jan Sundberg Michael Sundelin Gariella Tannersjö Anneli Turunen-Omberg Jan Westerlund Sari Väisänen Göran Ylinenpää Ingvor Ärleborg Kajsa Östergren LÄNSSJUKVÅRD Barbro Almqvist Christina Andersson Britt-Louise Bergman Elisabeth Bjuhr Stefan Brunström Birgitta Björklund Ingegärd Blomkvist Solveig Enberg Gudrun Eriksson Kerstin Eriksson Ingegärd Grahn Wiveka Gustafsson Ann-Catrin Haapaniemi Rein Havama Maj-Lis Hernefeldt Ann-Britt Hirvonen Ingegärd Holmström Ann-Kristin Innala Agneta Jatko Bodil Johansson Gunborg Johansson Marianne Johansson Pirjo Johansson Siv Johansson Lars Jonsson Margareta Jonsson Eleonor Josefsson Ingrid Karkiainen Viola Karlsson Desi Kilström Inger Larsson Inger Larsson-Morin Ingrid Lindberg Catherine Lindgren Dan Lindgren Monica Lindh Ingegerd Lund Barbro Lundberg Lars Lundmark Sune Magnusson Anett Martinsson Nils Nikkalavainio Ann-Cathrine Nilsson Benny Nordin Birgit Nordvall Doris Norlin Berit Olsson Anne-Maj Oskarsson Ylva Pettersson Rose-Marie Perttu Sven-Olov Rönnbäck Annelie Strömbäck Lena Sundström Margareta Sundström Mona Thoren Marjatta Vanhaniemi Ingegerd Vesterlund Margareta Wibom Agnetha Winsa Ulla-Lena Åström Ann-Kristin Öhlund Börje Öhlund Karin Öhlund Monika Öhrn Viveca Margareta Öhrling LÄNSSJUKVÅRD Eva Ajnered Liselott Andersson Vibeke Anker Tentau Katarina Auland Per Berglund Laila M Brodin Christer Blomgren Carola Dahlroth Maria Dunlap Lingenäs Iren M Eriksson Anita Grenevall Marith Haapala Rein Havama Mona Härkönen Nyberg Gunborg Johansson Lena-Mari Johansson Per Johansson Lise-Lotte Lysholm Kerstin Löfqvist Bertil Mannesson Annica Manlig Ann Granberg Nilsson Barbro Nilsson-Magnusson Ingrid Norlen-Fredriksson Kerstin Ohlin-Lundmark Pia Olsson-Lasu Anna-Karin Svanberg Margaret Sångberg Helene Söderholm Niklas Söderström Ann-Sofi Tedestam Lena Vadman Renee Vikström SERVICE Erik Berlin Hassan Tony Dahir Anders Forslund Mats F Holmberg Magnus Karlsson Bodil Lindberg Lena Lundmark Mikael P Nilsson Anette Oskarsson Susanne Tenbäck Eva Vinsa LÄNSTEKNIK Robert Artursson Staffan Kihlberg Nils-Gunnar Nilsson Sofi Nordmark Pensionärer Lena Burman har varit fast anställd 50 år i landstinget, längst av alla av årets pensionärer. Men redan som 14-åring började hon vikariera som budflicka på sjukhuset i Piteå. Efter några år utbildade hon sig till undersköterska. Jag har trivts fantastiskt bra, summerar hon sina yrkesår. TILL ATT BÖRJA MED arbetade Lena Sundström, som efter giftermål fick nytt efternamn, extra under lov och helger. Sommaren 1964 hade hon gått ut årskurs nio och fick direkt fast jobb som budflicka. Efter två och ett halvt år började hon som sjukvårdsbiträde på operationsavdelningen och fortsatte sedan på kirurgmottagningen och akuten. Jag utbildade mig till sjukvårdsbiträde 1981 och till undersköterska 1987, berättar hon. År 2001 övergick hon till dagtid vid kirurgmottagningen. Den slogs senare ihop med medicinmottagningen och blev specialistmottagningen. Där har jag mest jobbat inom urologin, men även med kirurg- och ortopedpatienter. Lena Burman har aldrig ångrat att hon inte vidareutbildade sig till sjuksköterska. Jag har alltid uppskattat mitt jobb som undersköterska. Omvårdnaden, med såromläggning, kateterbyte och provtagning, ger en fin kontakt med patienterna som jag inte har velat vara utan. NÄRSJUKVÅRD Anne Haugan Andersson Catarina Ask Eva-Lena Asplund Helena Bergström Anna Blomqvist Erica Boman Eva Dahlen Maria Dysholm Katarina Eliasson Katarina Enér Yvonne Hedenström Britt-Inger Hedin Greta Hjelte Christina Jakobsson Anders Johansson Elisabeth Johansson Monica Johansson Inga Karlsson Ulla Keinström Ann-Britt Landberg Birgitta Lauri Jeanette Lind Inga-Lill Lindelöf Eva Lindström Anna Lundberg Maria Lundholm Birgitta Lundström Malin Mattsson Kent Nilsson Margareta Nordlander Anders Nordlund Linnea Norman Viveka Nyström Få se nu, i vilken ordning har Solja Krapu (till höger) och Helena Karlberg använt sina skor under kvällen? Från vänster Monica Öhrn Sarri, Eva Ajnered, Ulla-Maj Aasa och Ann-Cathrine Nilsson försöker reda ut det hela. Det gäller att vara snabb när Torborg Scott, Ivak i Piteå, tillnära 300 personer ska få sin mat sammans med närsjukvårdens samtidigt. Servitören heter divisionschef Ylva Sundkvist. Erkan Abik. Gunvor Larsson, folktandvården i Älvsbyn, får en orkidé och en kram av divisionschefen Jonas Thörnqvist. KULTUR OCH UTBILDNING Eva Landberg Lars Lundström Stefan Morin Peder Nilsson Astrid Rendahl, Björknäs hälsocentral, går i pension i år. Till vänster närsjukvårdschef Gitt Ström. Sofi Nordmark, Robert Artursson, Nils-Gunnar Nilsson och Staffan Kihlberg är 25-årsjubilarer från Länsteknik. Bakom dem står Ulrika Sundquist. Här är värdinnorna som ordnat allt inför festen. Från vänster Carin Fors, Carina Rönnbäck, Gunvor Tuoma, Katarina Hellgren, Eva-Britt Sundgren, Veronika Eriksson och Åsa Åström. Längst bak landstingsdirektören Mats Brännström. NÄRSJUKVÅRD Ulla-Maj Aasa Lena Almlöw Sune Andersson Ingemar Backman Ann-Christin E Bengtsson Christin Berg Kristina Berg Ann-Kristin Berglund Elsa Berglund Staffan Bohman Hjördis Boman Kerstin Boström Birgit Breitholtz Anna-Lena Burman Lena Burman Richard Carlsson Lena Duvsten Mona Eidegren Irene Ekenstedt Kristina Ekholm Ulla Eklund Olle Engsdahl Pirkko Engstrand Ulla-Britt Erkstam Gunilla Eriksson Maria Falk Gunvor Finnholm Britt Flodin Ewy Grankvist Åsa Granström Gunilla Gunillasson Karin Gunnari Ann-Britt Gustafsson Gudrun Gustafsson Helena Gustafsson Karin Hellsten Ulla-Britt Hjelm Eva Holmlund Maj-Lis Hägerström Åke Hällgren Anna-Märta Johansson Marianne Johansson Birgitta Jonsson Greta Jonsson Inga Karlsson Lisbeth Karppinen Ingrid Kejonen Pirkko Kemppainen Christina Kolmert Inga Larsson Inga-Britta Larsson Lars-Gunnar Larsson Margareta Larsson Ingrid Lindberg Lena Lindberg Lisbeth Lindblom Lisbeth Lindbäck Peder Lindholm Christina Lindmo Eva Lindvall Ann-Kathrin Lundberg Louise Lundgren Rauni Lundholm Gerd Lundmark Britt Lundqvist Ann-Christin Lövdahl Gun Majanen Karin Majbäck Sven-Erik Marklund Britt-Marie Mattsson Irmeli Nerg Anders Nilsson Birgitta Nilsson Christine Nilsson Elisabeth Nilsson Elisabeth Nilsson Kerstin Nilsson Lisbet Nilsson Maj Nilsson Maj-Lis Nilsson Marianne Nilsson-Vaara Siv Nilsson Sonja Nilsson Stina Nilsson Siri Nordgren Gertrud Nordin Linnea Norman Britt Nordvall Elvira Nutti Kerstin Nyman Raija Nyström Marianne Olsson Eva Ottestig Anja Pettersson Inger Pettersson Astrid Rendahl Ann-Charlotte Renman Barbro Renström Mona Risberg Tommy Roslin Ulla Roslund Gunilla Rova Anita Sandström Torborg Scott Barbro Simonsson Gerd Siverhall Evy Sjöberg Elvy Snällman Ann-Kerstin Stenmark Agneta Ström Britt-Mari Sundkvist Britt-Marie Sundqvist Monica Sundqvist Torbjörn Sundkvist Vanja Sundqvist Klara Svanelöv Kristina Taavola Berit Tedestam Kaisa Wallenberg Anita Wallin Anders Vedestig Ann-Kristin Vesterlund Ingrid Vesterlund Margret Vidmark Maj-Lene Vikberg Irma Vikgren Bo Wikström Karin Wångenberg Margareta Åberg Carin Åström Siv Åström Asta Öhman Britt-Mari Ökvist Astrid Ölund-Häggblad SERVICE Åse Ahlkvist Penny Alsterlind Ulla-Britt Andersson Ulla Boström-Hedlund Eva-Britt Engström Margot Eriksson Klas-Göran Göransson Ann-Marie Larsson Erik Lindeman Gunnar Löfstedt Christina Mathisen Ulf Mämmi Maureen Nilsson Mats Pettersson Ann-Marie Ranneberg Siv Samuelsson Inger Sandberg Grete Viklund 9

6 Hej då, Paw En ny HR-portal ersätter landstingets nuvarande personal- och lönesystem. Det kommer att ge en mer samlad bild av allt som rör dig som anställd, säger Daniel Widman, systemförvaltare. Armida Lindberg var 18 år när hon studerade vid Grans under I dag är hon en pigg 93-åring. DET ÄR NÄSTAN SVÅRT att få rätt perspektiv på det här. När Armida Filipsson föddes i Svensbyn, utanför Piteå, den 1 januari 1921 hade det första världskriget avslutats drygt två år tidigare. Hon är bara sju år yngre än den hundraåriga skolan och det var hela 75 år sedan som hon som 18-åring studerade vid Grans lantmannaoch hushållsskola, som den hette på den tiden. Tillsammans med ungefär 30 andra unga flickor gick hon 1939 sommarkursen på lanthushålls från april till oktober. Medan hon gick där på skolan bröt det andra världskriget ut när Hitler invaderade Polen. Nu träffas vi på Grans naturbruksgymnasium en dryg vecka efter skolans 100-årsfest. Armida kommer i sällskap med sin 72-åriga systerdotter Karin Henriksson som också gått lanthushålls på Grans. Men det var I sin väska har Armida med sig skolfoton och sitt avgångsbetyg, som visar på godkända betyg i alla ämnen. Där finns praktiska ämnen som matlagning, bakning, konservering, tvätt och städning, mjölkning och mjölkhushållning, tillvaratagande av slakt, trädgårdsskötsel och slöjd. Men också teoretiska ämnen som närings- och födoämneslära, bokföring, hälso- och sjulvårdslära, barnavård samt Betygsskalan är i sig ett tidsdokument från 1930-talet. Tillbaka på Grans efter 75 år När Grans naturbruksgymnasium firade sitt 100-årsjubileum var 93-åriga Armida Lindberg den äldste tidigare eleven på festen på Pite havsbad. Jag hade hoppats på att få träffa några av mina gamla klasskamrater, säger hon. skötsel av fjäderfä, svin, smärre husdjur och nötboskap. Undervisningen pågick sex dagar i veckan och på söndagarna fick vi ta hand om djuren på skolan, berättar hon. ARMIDA HAR GLASKLART minne och tvekar aldrig när hon berättar om tiden på Grans och om sina klasskamrater. Trots sin höga ålder klarar hon sig själv utan hemtjänst i lägenheten i centrala Piteå. Knäna har visserligen börjat bli lite utslitna så för dagen använder hon käpp och i andra sammanhang är rullatorn ett utmärkt hjälpmedel. Vi var fyra flickor som delade rum på skolan. Men jag vet att de andra tre inte är i livet längre, säger hon. På fritiden hade vi inte så mycket att göra. Det fanns ju till exempel inte tv på den tiden. Så det blev mest att handarbeta och att ägna sig åt skolarbetet. Vi skulle ju bara gå där i sex månader så det gällde att ta vara på tiden. Vi var fyra flickor som delade rum på skolan. Men jag vet att de andra tre inte är i livet längre. Visst hände det att flickorna åkte in till Öjebyn för att roa sig. Men de måste vara tillbaka på skolan senast klockan 22. Föreståndarinnan var sträng och flickorna fick inte ens besöka sina skolkamrater i andra rum efter den tiden på dygnet. Att ta hem pojkar var inte att tänka på. Ändå fanns det gott om dem på Lantmannaskolan alldeles intill. På den tiden var undervisningen och boendet skilt åt mellan flickor och pojkar. FÖR ARMIDA BLEV utflykterna till Öjebyn ett andningshål från skolarbetet. På sex månader var hon inte hem till mamma, pappa och syskonen i Svensbyn en enda gång. Men familjen hade en kyrkstuga i Öjebyn dit hon kunde ta med sig några av flickorna i klassen för en kort stunds samvaro och fika. Och det var i Öjebyn som hon träffade sin blivande make Bertil Lindberg. Vi förlovade oss 1943 och skulle gifta oss strax efteråt. Men jag drabbades av tbc och vi fick skjuta upp bröllopet till Sjukdomen gjorde att hennes ursprungliga planer för framtiden fick läggas åt sidan. För när hon började på Grans handlade den unga flickans drömmar om att utbilda sig till hushållslärare. DEN FÖRSTA TIDEN efter att hon slutat skolan jobbade hon hemma på familjens jordbruk i Svensbyn. Pappa Ivar Filipsson var en strängt upptagen kommunalman och det fanns mycket att göra på gården med grisar, kor, höns, häst och odlingar på sju olika ställen runt byn. När hon sedan förlovade sig och gifte sig med Bertil var det inte heller aktuellt att börja arbeta utanför hemmet. Jag fick bli lyxhustru i stället, säger hon och skrattar. Min man, som levde till 1999, ville inte att jag skulle jobba sedan jag drabbats av tbc och legat på Sandträsk sanatorium i Boden. Vid besöket på Grans får Armida Lindberg träffa andraårseleven Emelie Backefalk, 16 år. De har en hel del att tala om. Foto: KJELL ÖBERG 1949 föddes parets första son Erling och tre år senare kom den andra sonen Gunnar som idag är chef för äldreomsorgen i Piteå. Jag var hemmafru alla åren och hjälpte även till att ta hand om de andra barnen på gatan. En av småpojkarna var för övrigt Anders Sundström som idag är vd för Folksam i Stockholm och har suttit i regeringen. UNDER EN DEL av vårt samtal har vi också med oss 16-åriga Emelie Backefalk som går andra läsåret på Grans var utbildningen på skolan bara sex månader. Nu, 75 år senare, är den på tre år. Armida Lindberg i sällskap av systerdottern Karin Henriksson, som också gått lanthushålls på Grans. I dag nyttjas lokalerna till behandlingshem. Bilderna berättar om en annan tid. Undervisningen pågick sex dagar i veckan och på söndagarna fick vi ta hand om djuren på skolan. Men vad jag förstår så är det ändå mycket som är gemensamt. I grunden handlar det ju om att ta hand om djuren på ett bra sätt, säger hon. Sedan är det ju mycket som har förändrats. Emelie, som har sin familj i Gällivare, har eget rum på internatet, datorerna är en självklar del i undervisningen och hennes inriktning är främst mot att bli maskinförare efter skolan. Har du tänkt jobba på jordbruk i framtiden? frågar Armida och lägger sin hand ömt på Emelies arm. Absolut, det vill jag göra, svarar hon. Namnet Armida är ovanligt och vi undrar självfallet varifrån hon fått det. På den frågan svävar hon en stund och tror inte att det har något att göra med den litterära gestalten Armida i Torquato Tassos Det befriade Jerusalem. Jag tror att jag fått mitt namn efter en gammal släkting från Bölebyn, säger hon. AV OLIKA SKÄL organiserades Grans om vid flera tillfällen lades Lanthushållsskolan ned och lokalerna, som ligger ett stenkast från naturbruksgymnasiet, används numera som behandlingshem. Armida kisar mot den starka solen och tittar upp mot övervåningen på huvudbyggnaden. Där uppe bodde jag, säger hon och ler nostalgiskt. Innan vi skiljs åt måste den obligatoriska frågan ställas om hemligheten med att bli så gammal och ändå vara pigg och frisk. I 30 år var vi ett antal damer i Piteå som fem dagar i veckan promenerade cirka en mil åt gången. Men så handlar det nog också om generna. Min mamma blev över 90 Och jag har bestämt mig för att bli äldre än min bror, som blev 94, avslutar hon. KJELL ÖBERG DET HAR GÅTT 28 år sedan landstinget senast bytte system. Utvecklingskostnaderna för Pabas och Paw har delats mellan fyra landsting. År 2011 drog sig ett av dem, Gävleborg, ur samarbetet. Detta tillsammans med kostnadsökningar för drift och förvaltning ledde till att de tre kvarvarande landstingen beslutade sig för att upphandla nya HR-system. Det som Norrbottens läns landsting nu ska införa, Personec P med webbgränssnittet Aditro Window, används av sex landsting och många kommuner. Med fler inblandade sänks kostnaderna för drift och utveckling rejält. Bara vad gäller licensavgifter är besparingen uppskattad till tre miljoner kronor per år, säger Daniel Widman, som leder projektet Införande av HRsystem. Han lyfter fram att landstinget går över till Daniel Widman, projektledare för Införande av HRsystem. en modern lösning med utvecklingspotential. Vi kan bygga in fler tekniska möjligheter än vad som varit möjligt tidigare. De flesta personalrelaterade funktioner kan integreras. HR ÄR EN FÖRKORTNING av human resources, med betydelsen hantering av personalfrågor. I HR-portalen kan landstingets anställda på ett mer visuellt sätt än tidigare ta del av det som rör anställningen, däribland semester- och flexsaldo. Även lönespecifikationer finns där, liksom Time Care som används vid schemaläggning. Landstingets chefer når ytterligare ett antal funktioner. Ett exempel är HR Manager, som används vid rekrytering. Arbetsledaren kan lägga upp anställningar direkt i Aditro Window, något som idag upprättas på papper. Sammantaget ska HR-portalen ge en bättre helhetsbild, till gagn både för den enskilde, för chefen och för landstinget som arbetsgivare. Daniel Widman ser många fördelar, men nämner också att det är skillnad på att ha ett egenutvecklat system och att gå in i ett standardsystem med ramar. ETT EXEMPEL ÄR att Paw maskinellt kan beräkna övertid två till tre månader bakåt i tiden, medan det nya systemet endast klarar en månad. Det ställer högre krav på medarbetarna att rapportera. Lönehandläggarna kan manuellt ordna det i efterhand, men vi vill inte att de ska bli överbelastade med arbete, säger han. Lathundar och e-lärandekurser kommer att finnas på landstingets webb. För attesterande chefer anordnas kompletterande utbildningar. Planen är att marslönen 2015 ska betalas ut i det nya systemet. Den 17 februari stängs Paw för all rapportering, förutom flexregistrering. Under första och andra veckan i mars får sedan användarna successivt tillgång till den nya HR-portalen. ULRIKA ENGLUND 10 11

7 E-arkiv för säkrare lagring Läkaren Karin Mehlhorns förhoppning är att beslutet ska höja statusen på arbetet med patienter i livets slutskede. Ett papper kan du sätta i en pärm i en hylla, ja, till och med spilla lite kaffe på och ändå finns innehållet kvar hundra år senare. Med digital information är det knepigare. För att göra den tillgänglig i framtiden har projektet E-arkiv startat. LANDSTINGETS DIGITALA information är en del av vårt nationella kulturarv och en värdefull resurs för allmänheten, rättskipningen, forskningen och den egna verksamheten. Enligt lag är landstinget skyldigt att bevara allmänna handlingar för framtida generationer. Digital information är jättekänslig för alla slags förändringar i den digitala miljön. Den har kort livslängd och är dessutom lätt att manipulera om man inte hanterar den på ett kontrollerat sätt, säger Margarita Korenkova, landstingsarkivarie. Den ständiga tekniska utvecklingen är en av de största utmaningarna. När vi hade allt på papper förvarade vi informationen i pärmar i våra bokhyllor. Sedan arkiverades den i speciellt utrustade arkivloka- HALLÅ DÄR Ulrika Leijon Åhlander, webbansvarig. Nya Insidan, landstingets intranät, lanserades i våras men ska redan förändras. Varför? Insidan har fått mycket kritik. Vi har gått igenom alla synpunkter som kommit in och gjort en rad förbättringar sedan i somras. Vad är medarbetarna mest missnöjda med? Att det är svårt att hitta, att man måste scrolla och klicka mycket, att sidor är tomma och att viktiga länkar hamnar så långt ner att man inte ser dem. Just startsidan är många irriterade på. Man tycker bland annat att nyhetslistningen tar för mycket plats och att det som berör den egna avdelningen drunknar bland andra nyheter. Många saknar en yta för sin basenhet på startsidan. Den tekniska utvecklingen gör att lagringsmedier snabbt föråldras. Carina Carlström, arkivassistent vid länsarkivet, Margarita Korenkova, landstingsarkivarie, och Åsa Vestman, projektledare, ska säkra information för framtiden. Ulrika Leijon Åhlander. ler. Idag, när nästan all information skapas digitalt i en uppsjö av olika system, är arkiveringen varken enkel eller säker. DISKETTER ÄR ETT exempel på hur information kan gå förlorad när tekniken utvecklas. Disketterna var vanliga fram till år 2000, medan dagens datorer inte längre utrustas med diskettenheter. Ett annat exempel är mikrofilmer från talet, som delvis blivit ljusskadade och därmed oläsbara. Att informationen ligger lagrad någonstans på en server är inte tillräckligt. Om ett operativsystem byts ut eller om en IT-leverantör går i konkurs riskerar vi att förlora data. Därför behöver vi arbeta förebyggande och långsiktigt, säger Margarita Korenkova. Landstinget bör styra och kontrollera digital information genom hela dess livscykel, från uppkomst till gallring alternativt bevarande. Detta är en komplex och viktig organisationsfråga. Mängden digital information Varför blev det så? En anledning var ett tidspressat schema, på grund av den stora omorganisationen. Samtidigt byttes nyckelpersoner ut, vilket lett till att viss information nu saknar en innehållsansvarig. Vilka förbättringar kan vi förvänta oss? Vi gör Insidan flexiblare för att den ska bli mer användbar för alla anställda. Bland annat skapar vi plats på startsidan för viktiga länkar och dokument för varje basenhet, till exempel scheman, telefonlistor, rutiner och länkar till exempelvis labbhandboken. Webbredaktionen och många av landstingets 450 redaktörer jobbar med att identifiera och lägga in dessa länkar och annat som ska underlätta det dagliga arbetet. Vad som ska tas om hand ökar hela tiden, vilket gör ett e-arkiv nödvändigt. Men det handlar inte enbart om ett system i teknisk mening, utan även om rutiner, funktioner och strategier. LANDSTINGET HAR INSETT problematiken och har som ett första steg startat projektet E-arkiv, som leds av en projektgrupp. Den första etappen syftar till att införa ett gemensamt e-arkivsystem. Valet föll på R7 e-arkiv, som utvecklats i samarbete med sju landsting. I uppdraget ingår även att få fram en översiktsbild av vilka system och lagringsmedia som finns i landstinget och vilken information som hanteras i dessa. I höst har vi startat ett inventeringsarbete och skickat ut förfrågningar till verksamheterna för att ta reda på informationsinnehåll och arkiveringsbehov, säger Åsa Vestman, projektledare. Det finns hundratals lagringsvarianter i landstinget, allt från usbstickor och cd-skivor till verksamhetssystem som Raindance och Vas. Insidans nya startsida. man ska ha på sin startsida är något man behöver prata ihop sig om på varje avdelning. I den första etappen ingår att ta fram ett förslag till vilka av alla system som bör prioriteras för överföring av data till det elektroniska arkivet. Etapp två syftar till att börja leverera information till R7 e-arkiv. Projektgruppen ska också ta fram planer för hur materialet ska värderas, avgränsas och paketeras. Hur länge vi kommer att behöva jobba med projektet vet vi inte. Det positiva är att vi nu tagit ett första steg, säger Åsa Vestman. ULRIKA VALLGÅRDA E-arkivet E R 7 e-arkiv är ett arkivsystem som gör det möjligt att bevara digital information på lång sikt. E Systemet innehåller både mellanoch slutarkiv. E I arkivet ska man kunna söka information både nu och i framtiden. E Mer om projektet E-arkiv finns på landstingets interna webb: insidan.nll.se När kommer förändringen att ske? Under december, men datumet är inte bestämt. ULRIKA ENGLUND Rose-Marie Imoni, Monika Norén, Solveig Holmdahl och Karin Mehlhorn ingår i det palliativa vårdteamet i Piteå. SPECIALISERAD PÅ LIVETS SLUT Karin Mehlhorn är Norrbottens enda läkare med formell kompetens som arbetar aktivt med specialiserad palliativ vård. Hon hoppas att varje sjukhus på sikt ska ha en diplomerad eller subspecialiserad läkare i palliativ medicin. Vårt jobb är att göra slutet så bra det bara går, säger hon. FRÅN JANUARI 2015 blir palliativ medicin en egen tilläggsspecialitet för läkare. Tidigare har dokumenterad kompetenshöjning vad gäller vård vid livets slut byggt på att personalen själv arbetat för att bli diplomerad. Ramarna för hur den palliativa vården ska se ut har inte heller varit helt tydliga. Med Socialstyrelsens beslut öppnas nya möjligheter att både subspecialiseras, få handledning och göra sin randning på området (se faktaruta). Det kvalitetssäkrar vården i livets slutskede precis som barnavårds- och mödravårdscentralen gör när livet börjar. Det här beslutet höjer också statusen för det palliativa arbetet. Det blir lättare att erbjuda formell handledning i länet, säger Karin Mehlhorn, som i våras diplomerades i palliativ medicin. Intresset har vuxit fram under hennes år som verksam läkare. Sedan 2006 arbetar hon deltid med specialiserad palliativ vård; till att börja med inom slutenvården och från 2010 inom öppenvården. Hon har även varit delaktig i en webbbaserade utbildning i allmän palliativ vård. Den har tagits fram via Regionalt cancercentrum Norr och vänder sig till vårdpersonal i den norra regionen. KARIN MEHLHORN INGÅR i det palliativa team som bildades i Piteå under Hon har därmed ett nära samarbete med de diplomerade palliativa sjuksköterskorna Solveig Holmdahl och Rose-Marie Imoni samt läkaren Monika Norén, som arbetar vid den palliativa slutenvårdsavdelningen i Piteå. Utan teamarbete är den palliativa vården ingenting, framhåller de. Teamet utformas efter patientens behov och kan bestå av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator och personal från sjukhuskyrkan och hemtjänsten. De beskriver arbetet som att rulla ut röda mattan och göra vården så lättillgänglig som möjligt. Att vara nära människor som befinner sig i livets slutskede är givande. Det är inte jobbigt utan precis tvärtom. Det finns alltid något man kan göra, men man måste vara flexibel, inlyssnande och verkligen ta sig tid, säger Karin Mehlhorn. Fokus ändras från livsförlängande behandling till att ge förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet. Det handlar ofta om att avsluta onödiga behandlingar, rensa i medicinlistan och föra en dialog med de inblandade. Däremot avslutar vi aldrig till exempel en cellgiftsbehandling eller en tung hjärtsviktsbehandling på eget bevåg, det görs alltid i samråd med den klinik som är behandlingsansvarig. PALLIATIVT ARBETE inkluderar patientens hela familj. Samarbetet med patientens vårdgivare inom kommun, primärvård, länet eller regionen måste fungera. Vi ska ses som ett komplement i vården. Får vi vetskap om patienten i ett tidigt palliativt skede kan vi dessutom många gånger optimera förutsättningarna för att hon eller han ska orka med till exempel sin cellgiftsbehandling. Målsättningen är att alla sjukhus i länet ska ha en diplomerad eller subspecialiserad läkare inom palliativ medicin. I dagsläget är vår uppgift framför allt att jobba övergripande med samordning, att se till att alla länkar i vårdkedjan håller och att utbilda fler, säger Karin Mehlhorn. ANNA BERGSTRÖM Palliativ medicin E Socialstyrelsen har beslutat att palliativ medicin ska bli en tillläggsspecialitet. Det innebär att specialistläkare inom en klinisk basspecialitet kan bygga på med en specialistutbildning. E Ett ST-block inom palliativ medicin beräknas innehålla cirka två års tjänstgöringstid. E Alla kliniska specialiteter ska ha gemensamma mål med palliativ medicin. De som genomför STblock i kliniska specialiteter som kirurgi, internmedicin, allmänmedicin, gynekologi och så vidare får därmed krav på att genomgå en kurs i palliativ medicin och eventuellt randa på en palliativ enhet. ( Randning under en ST, specialisttjänstgöring, innebär att man under en tid är på annan klinik än den man specialiserar sig inom). Källa: Svensk förening för palliativ medicin KRÖNIKA LINDA MOESTAM LINDA MOESTAM arbetar vid Folkhälsocentrum som projektledare för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Hon är en flyttfågel som efter många år söderut återvänt till rötterna i Luleå. Linda är i grunden genusvetare och har genus, jämställdhet och mänskliga rättigheter i ständigt fokus. Vill vi lära något nytt? VÅR ORGANISATION har många målsättningar som ska genomföras. Målsättningar som inte alla kan ha lika hög prioritet. Ibland kanske de till och med står i motsättning till varandra. Hur prioriterar man mellan dem? Finns det någon röd tråd som bör vara vägledande? Att arbeta för ett gott och inkluderande bemötande måste vara grundläggande i allt vi gör. Landstinget arbetar med mänskliga rättigheter, med utgångspunkt från allas lika värde. Vad betyder det i praktiken och hur vet vi att alla får ett likvärdigt bemötande och känner sig inkluderade? Våra nätverk är ofta stora, både internt och externt, men det finns några gemensamma nämnare. Vi mår alla bra av att bli bekräftade och inkluderade. Att vi får känna oss delaktiga, på riktigt. JAG SOM PROJEKTLEDARE vill skapa förtroende, tydlighet och delaktighet. Jag vill motivera dem jag samarbetar med att tro på det här projektet. Hur gör jag då för att nå nytänkande, som ger resultat även på lång sikt? Det är enkelt och samtidigt svårt, eftersom det handlar om att först förstå vem jag själv är. Vem jag är då jag möter kollegor vid kaffeautomaten eller vad som får mig att bemöta mina samverkanspartners på det sätt jag gör. Vi kan inte ta för givet hur andras liv ser ut, hur de definierar sig själva, var de kommer ifrån och vad som format dem. Fyller jag bara i ett korsord som andra har gjort likadant hundra gånger förr, eller löser jag ett och lär mig något nytt? Det handlar om att bli mer medvetna om det vi tar för givet och förstå vad som formar oss. Det vi förväntar oss att se är det vi kommer att se. Vill vi bara se det vi söker eller vill vi lära oss något nytt? Vill vi se omgivningen som den verkligen ser ut eller bara som avspegling av våra egna förutfattade meningar? Vi tror oss ofta veta vilka andra människor är bara genom att titta på dem, som om utsidan säger oss allt det vi behöver veta. DET KRÄVS MÅLMEDVETET arbete för att skapa ett gott bemötande, som genomsyrar allt vi gör. Kompetens som byggs successivt. För möjligen kallar jag någon för hon när det i själva verket är en han, möjligen frågar jag om du har en man fastän jag i stället kunnat fråga om du har en partner. Öppna frågor är en bra guide till ett gott bemötande. Om vi minns det har vi kommit en bit på vägen. Ska vi nå våra målsättningar måste vi skapa bättre förutsättningar för tillit och respekt, inkludering och deltagande. Verksamheter och sociala miljöer där normer ifrågasätts och fördomar bemöts

8 PÅ GÅNG BÄTTRE FÖRSTÅELSE Den 14 januari anordnas en utbildning för alla som arbetar med personer med bestående funktionsnedsättningar. Syftet är att öka kunskapen om förutsättningar och upplevelser av fysisk aktivitet och hälsa. Plats: Landstingshuset i Luleå. Kontakt: birgitta.nordstrom@nll.se, tel GRAVIDAS VILLKOR En fortbildningsdag för distriktsläkare och ST-läkare om mödrahälsovård arrangeras den 21 januari. Ur innehållet: Foglossning och andra belastningsbesvär, graviditetsillamående, läkemedelsbehandling och information till gravida. Tid: Plats: Landstingshuset, Luleå. Anmälan via kurs- och utbildningskalendern på landstingets interna webb Insidan. Föremål får sällskap Varje månad presenteras ett föremål ur Norrbottens museums samlingar i text och bild på webben, norrbottensmuseum.se, samt i en förkortad version i Insikt. Nu lyfts Årets föremål 2014 även fram fysiskt i muséet i Luleå, tillsammans med tolv nya, samtida föremål. Dessa berättar helt andra eller liknande historier, med ett lekfullt anslag. Skifferdolken möter nya villebråd i plast och ett isskåp från förr kan bjuda in isbitsformar från i dag. Utställningen pågår till den 1 februari Isskåpet, ett av Årets föremål Foto: ÅKE ÅSTRÖM Rubus Arcticus ett ärofyllt stipendium! Kraenndsu NU a in vå bok g ar n i n l l ä t s e r fö Här är årets pristagare Konstnären Victoria Andersson, dansaren Jouni Vesa, musikern Daniel Wikslund och dramatikern Camilla Blomqvist uppmärksammas med kronor var för sina insatser på kulturområdet. LANDSTINGETS RUBUS ARCTICUS-stipendium delades i år ut för 20:e gången. Ceremonin inledde traditionsenligt lands- tingsfullmäktiges möte i Luleå i slutet av november. Som vanligt innehöll tacktalen även kulturella inslag. Violinisten Daniel Wikslund berättade målande om vad kronor betyder för en kulturutövare som försöker leva på sin konst och framförde sedan låten Längtan. Camilla Blomqvist tog skådespelaren Mats Pontén till hjälp och läste upp en scen ur pjäsen Måste hem innan det blir mörkt, vars manus hon skrivit. Förutom de fyra kulturstipendierna delades Heders- och förtjänststipendiet på kronor ut till K G Johansson, professor i rockmusik. Idrottsstipendiet på kronor gick till längdskidåkaren Sofia Henriksson medan eldsjälen Thomas Karlsson fick ta emot idrottsledarstipendiet på kronor. fritt efter August Strindberg i bearbetning av Karl Seldahl och Sven Wollter En modern klassiker med Sven Wollter i rollen som den store Drömmaren. PREMIÄR 28 feb Luleå, ej turné. Avgörande Ögonblick SAHLIN TILL KRAFTSAMLING Mona Sahlin blir en av huvudtalarna vid den avslutande Kraftsamlingskonferensen tisdagen den 10 februari. Under dagen arrangeras workshops. Tema: Att göra skillnad. Plats: Kulturens hus i Luleå. Anmälan via nll.se och de fem utmaningarna 14 Skol- och familjeförest. fr 7 år JULKLAPPSTIPS! MÅNADENS FÖREMÅL 2014 Hantverk & litteratur från Norrbotten. av Linda Mallik. Kompositör Krister Hansén. Magisk, visuell föreställning om Liam 12 år. PREMIÄR 13 mars Luleå. Länsturné. Ett samarbete med Norrbottensmusiken och Norrbottens läns landsting. Soppteater PREMIÄR 17 mars Stolta stipendiater. Från vänster Daniel Wikslund, Camilla Blomqvist, Jouni Vesa, Victoria Andersson, Sofia Henriksson, Thomas Karlsson och Foto: ERIK HOLMSTEDT KG Johansson. -15/ UR MOTIVERINGARNA: Daniel Wikslund, musik: Musikern, berättaren och estradören Daniel Wikslund, bosatt i byn Tjautjasjaur utanför Gällivare, är Sveriges nordligaste riksspelman. Med sitt pulserande fiolspel och sin jordnära berättarkonst omfamnar han de existentiella livsfrågorna där lek och allvar går hand i hand och kärlek och uppbrott går sida vid sida. Camilla Blomqvist, drama/litteratur: Camilla Blomqvist närmar sig sina berättelser och karaktärer med värme och ödmjukhet och lyckas med sitt absoluta gehör för språkets nyanser att skapa stor igenkänning. Med humorn som ständig följeslagare gestaltar hon vår samtids stora frågor och synliggör hur dessa påverkar vår vardag. Jouni Vesa, dans: Jouni Vesa är en av grundarna till street- och breakdancegruppen Exiled dance crew. Han har genom sitt brinnande engagemang i kombination med pedagogisk kunskap och förståelse för dansens gränslösa kraft berört och inspirerat mängder av unga människor till att ta sina allra första danssteg. HJÄRTEDAG I SUNDERBYN Den 12 februari anordnar hjärtsjuksköterskor på avdelning 46 och 47, hjärtintensiven i Sunderbyn, föreläsningar för vårdpersonal och andra anställda. Tema: Hjärtat. Plats: Aulan i Sunderby sjukhus. Anmälan via din enhetschef. Under hjärtedagen finns utställare på glasgatorna i sjukhuset. -1/ Se filmer med anknytning till Norrbotten. PREMIÄR 7 mars Luleå. Turné till byagårdar och mindre spellokaler. LÄRDOMAR AV PSYNK MÖTESDAGS DOKUMENTÄRFILMER Pjäsbearbetning Rasmus Lindberg. UNGA I FOKUS Landstingsstyrelsen sammanträder onsdagen den 28 januari i Landstingshuset i Luleå, styrelsens sammanträdesrum. Mötet börjar klockan HOSTA - EN SJUK HISTORIA En utställning om TBC. Sanna historier av ett 25-tal norrbottningar! Den psykiska hälsan hos barn och unga är ett av landstingets högst prioriterade områden. I slutet av januari anordnas inspirationsdagar med föreläsare, goda exempel och kulturinslag. Platser: Haparanda den 22 januari, Folkets hus. Boden den januari, Sagabiografen. Mer information: Linda Moestam, Folkhälsocentrum, e-post linda. moestam@nll.se, tel Norrbus är namnet på Östra Norrbottens utvecklingsarbete om samverkan kring barn och unga. Medarbetare, chefer och politiker i landsting och kommuner inbjuds till Sunderby folkhögskola den 28 januari för att höra mer om erfarenheter och exempel som kommit fram under Psynkprojektet. Tid: , kaffe serveras från Anmälan senast den 14 januari via bd.komforb.se. Mer information: marie.malkan@bd.komforb.se. GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! Jultoner i Sunderbyn Torsdagen den 18 december utlovas julstämning i aulan i Sunderby sjukhus. Med start klockan 11 direktsänds en julkonsert från musikhögskolan i Piteå med orkester, körer, dans, instrumentalister och solister. Glögg och pepparkakor serveras från Arrangemanget är ett samarbete mellan Norrbottens läns landsting och Digital live arena/piteå kommun. Victoria Andersson, konst: Konstnären Victoria Andersson levandegör berättelsen om Norrbotten genom rotvältor, kalhyggen och kapade tallar. Victoria lyckas mästerligt fånga både protest och lovsång i samma bild. Med nål och tråd broderar hon sig in i våra hjärtan med både humor och allvar, men också vackert och poetiskt i finstämda silhuetter som speglar skönhetens evighet. Sofia Henriksson, idrottare: Sofia Henriksson har antagit utmaningen att nå världseliten i längdskidåkning och hon lämnar ingenting åt slumpen. Den målmedvetna Piteå Elit-åkaren avslutade sin sista juniorsäsong med att åka hem tre junior-sm guld och tre junior-vm medaljer. Thomas Karlsson, idrottsledare: Thomas Karlssons idrottshjärta är stort och klappar som allra hårdast för Råneå Brottarklubb. Han är eldsjälen och ledaren som ser och bekräftar alla. Thomas Karlsson är en förebild som genom sitt agerande visar att integration och mångfald gör att verksamheten utvecklas positivt. RALPH ERSKINE I NORR K G Johansson, musik: K G Johansson, född 1952, är en norrbottnisk författare, översättare, gitarrist, filosofie doktor och professor i rockmusik. K G Johansson har väsentligt bidragit till att utveckla länets kultur inom ett brett fält. Hans mångåriga insatser inom litteratur och musik vittnar sammantaget om en unik och imponerande kulturgärning. Hembakat, smörgåsar, fritt WiFi. Norrbottensteatern Kulturens Hus ticnet.se norrbottensteatern.se NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ, KAFÉ & BUTIK Storgatan 2, Luleå ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön Begränsat öppet under jul & nyår. ABONNEMANG 2015 Spa r 40%a Gå med i våra konsertserier du med! Konst på Vistet Under ett år köper landstinget in konst för kronor. I Landstingshusets foajé, Luleå, visas ett urval av dessa konstverk. Utställningen innehåller även fotografier från det nybyggda patienthotellet Vistet vid Sunderby sjukhus, där en procent av byggkostnaderna gått till konstinköp. Det är Kjell Öberg, Norrbottens museum, som dokumenterat dels hur konstverk placerats i hotellet, dels bygget från första spadtaget och framåt. Utställningen pågår till i början av januari. MUSEIKAFÉ Kulturens hus konsertserier är mer populära än någonsin. Säkra din plats idag för ett helt år med fantastiska upplevelser! Du får unika erbjudanden, fina förmåner och rejäla rabatter. * Jazzserien bygger på konserter med Norrbotten Big Band. Pris som abonnent: 885 kr (ord. pris 1475 kr) Klassiska serien utgår från Norrbottens Kammarorkester. Pris som abonnent: 900 kr (ord. pris 1500 kr) För mer info, kontakta Kulturens hus biljettkassa: Du är bokad i höst Vi ger dig läslust i höstrusk. Besök bibblo.se för nya spännande boktips varje vecka.

9 DAGENS ROS Vi vill tacka Katharina Lundborg och Per Garpebring för den storartade gesten att bjuda hela labmedicin i Sunderbyn på en fantastiskt god lunch, som ni hade valt som pris för ert projektarbete. Personalen på Patologen/Cytologen vill vi ge till barnmorskan Eva Raattamaa, MVC i Kiruna. Tack för allt stöd under vår graviditet med gossen, du är guld värd! Vi önskar dig & din familj en riktigt god jul. Marie Sixtensson med familj Vi vill ge ett fång rosor till division Service/Restaurang Källan på derby sjukhus som bjöd på kaffe och pepparkakor under Sun- Internationella trycksårsdagen den 20 november. Mycket uppskattat av alla besökare. Tack för samarbetet. Verksamhetsutvecklare inom läns- och närsjukvården Tack till Er alla på IVAK, Kalix sjukhus, för den fantastiskt roliga festen som ni ordnade den 14 november. Hoppas på återseende! Från oss alla på specialistmottagning Vi vill ge Dagens ros till festfixarna på IVAK/ambulansen, Kalix sjukhus, för en rolig och välordnad fest med god mat och bra underhållning. Dialysen, Kalix vill vi från röntgenavdelningen i Kalix ge till IVAK som ordnade en supertrevlig sjukhusfest för oss alla. Stort TACK! Röntgenpersonalen till chefer och medarbetare i Kiruna. För att ni med er glädje och yrkesskicklighet genomförde Öppet hus för medborgarna lördagen den 15 november. Nu ser vi fram emot nästa om två år! Stort varmt tack från Närsjukvårdschefen i Kiruna Ett fång gula rosor till Elin Folkesson och Cecilia Stenberg på infektionskliniken, Sunderbyn. Stort tack för ert engagemang och allt arbete Ni ägnat åt att ebola-certifiera vår klinik! Tack vare Er är nu alla rutiner säkrade, all personal tränad och patientsalen i tipptopp för att ta emot eventuella ebolafall. Suzanne Wendahl, verksamhetschef infektion/lungmedicin/hud/reumatologi Vi vill ge Dagens ros till Maria Larsson på löneavdelningen. Hon reder upp och tar tag i vad andra har ställt till, med ett glatt sinne! Vi är såå tacksamma! Hälsar Bodil och Anne, BSÖ-tanterna" på RHC Ge Dagens ros till någon eller några som du vill uppmärksamma eller berömma. Alla rosor publiceras på webbplatsen Insidan, en del även i Insikt. Mejla till Agneta Spaton Norqvist: agneta.spaton-norqvist@nll.se. Tala om vem du är, vem som ska ha rosen och för vad. NYFIKEN PÅ ELIN FOLKESSON Ålder: 37 år. Bor: I Svartöstaden, Luleå. Yrke: Specialistläkare i infektionssjukdomar. Arbetar: Sunderby sjukhus. Aktuell: Har under hösten som en av få svenska läkare vårdat ebolasmittade i Sierra Leone, vid ett center som upprättats av Läkare utan gränser. Befinner sig just nu i södra Guinea där hon återigen arbetar med dem som drabbats av ebolavirus. Familj: Föräldrar och syskon. De tycker så klart att det är jobbigt att jag åker iväg, men samtidigt att jag gör något bra. Intressen: Jag åker skidor, både i de svenska fjällen och i Alperna. Läser böcker, äter gott och reser gärna, men undviker all inclusive. Egenskaper: Är nyfiken och provar gärna nya saker, vill inte fastna i gamla spår. Är rätt självständig och inte så nervös av mig. En plats jag inte skulle åka till: Syrien. Som hjälparbetare är man något av en måltavla där. Elin Folkesson befinner sig i Guinea, på sitt åttonde utlandsuppdrag. Ebolautbrottet är det viktigaste jag kan jobba med just nu, säger hon. Arbetet sker med heltäckande skyddsutrustning. Elin Folkesson får hjälp med påklädningen i centret i Sierra Leone. Foto: PRIVAT Under hösten har Elin Folkesson, infektionsläkare, vårdat ebolasmittade patienter i Sierra Leone. Nu är hon tillbaka i Västafrika för en ny period för Läkare utan gränser. Det är ett nödvändigt arbete som jag kan och vill göra. Samtidigt ger det mig mycket tillbaka, säger hon. Sunderbyläkaren Elin Folkesson återvänder till Västafrika Kampen mot ebola fortsätter P Å INFEKTIONSAVDELNINGEN betalas inte ut. Det som får Elin Folkesson att ta på sig mer eller mindre risk- deras familj dött. är barn som överlevde när resten av vid Sunderby sjukhus säger sjuksköterskorna åt oss att fyllda utlandsuppdrag handlar om något Det var mycket som var tungt, men vänta personalen är mitt helt annat: vi var ett bra team som stöttade varandra. uppe i en övning som just handlar om hur personer med ebolavirus ska tas emot. Patienter med konstaterad ebola skickas till en högisoleringsenhet i Linköping, men misstänkta fall i Norrbotten ska först passera Sunderbyn. Klart är i alla fall att avdelningen har en läkare som vet allt om nödvändiga säkerhetsrutiner. Men nu är det sent på eftermiddagen. Elin Folkesson tar oss med till ett konferensrum och låter personalen avsluta genomgången på egen hand. Hon växte upp i Umeå och läste till läkare i Göteborg. Efter sin allmäntjänstgöring, AT, i Gällivare kom hon till Sunderby sjukhus För två år sedan blev hon klar specialistläkare. Visst funderade jag på andra inriktningar, men infektioner har alltid varit huvudspåret. Det är intressanta sjukdomar som drabbar alla typer av människor, oavsett ålder och kön. Många kan vi bota, det är en tillfredsställande känsla. Jag känner att jag gör en viktig insats och kan hjälpa många. Men det är absolut ingen uppoffring, tvärtom. Det går inte att åka iväg om man inte samtidigt får ut något av det själv. Hon tillägger att arbetet känns väldigt relevant, till skillnad från en del sjukvård i Sverige. Det går att åstadkomma mycket med små resurser. Jag möter många barn med malaria och diarréer, sjukdomar som är relativt enkla att behandla. Utan behandling är dödligheten hög. Dessutom är infektionssjukdomar som hiv och tuberkulos stora problem i de länder jag jobbat, säger hon. Men mot ebola finns ingen medicin att sätta in. I centret i Kailahun i Sierra Leone handlade det i första hand om att få bukt med malaria och andra infektioner, samtidigt som patienten fick näring och vila. Det ger kroppen möjlighet att koncentrera sig på att bekämpa ebolaviruset. För att orka får man tänka på dem som faktiskt klarade sig. De olika uppdrag hon haft skiljer sig mycket åt. Sierra Leone var mentalt det svåraste hittills. Hon beskriver de allmänna symtomen värk, trötthet och diarré som märks vid inledningen av en ebolainfektion. Det gjorde att jag var på helspänn så snart jag kände mig trött eller hade ont i huvudet. Det var tungt psykiskt, men även fysiskt med tanke på arbetsförhållandena, säger hon. Var du riktigt rädd någon gång? Ja. Alla som är där är rädda vid något tillfälle. Men rutinerna är strikta och jag kände aldrig rädsla när jag arbetade. ELIN FOLKESSON ÄR hoppfull och ser positivt på att världen vaknat vad gäller ebola. Utan att förringa oron som finns i Sverige och i andra västländer hoppas hon att människor ska förstå var insatserna gör bäst nytta. Jag gör en viktig insats Det viktiga är att koncentrera sig på Västafrika, där utbrottet är störst. Hade vi reagerat för ett halvår sedan hade vi och kan hjälpa många. aldrig hamnat i det här läget. Men det är absolut ingen Myndigheter och hjälporganisationer uppoffring, tvärtom. finns nu på plats i framför allt Sierra Leone, Liberia och Guinea, men det behövs fler som åker dit och arbetar. För Elin Folkesson är det självklart att återvända. Situationen är extremt svår, men det går att stoppa epidemin. Jag gör mer skillnad där än här hemma just nu. Det låter kanske klyschigt, men jag försöker följa mitt hjärta och göra det jag vet är rätt. Har du några tankar på att sluta ta på dig uppdrag utomlands? Nej, på ett eller annat sätt kommer jag att fortsätta att åka iväg. Min chef här hemma, Suzanne Wendahl, har en bra inställning och det är jag tacksam för. När det gäller infektioner finns stora behov på många håll i världen. ULRIKA ENGLUND DET GLOBALA PERSPEKTIVET spelade också in vid valet av specialisering. Hennes första uppdrag för den humanitära organisationen Läkare utan gränser var i Burma år Sedan dess har hon genomfört ytterligare sex uppdrag i områden som drabbats av kriser och katastrofer: Haiti, Tchad, Kongo, Filippinerna, Centralafrikanska republiken och, nu senast, Sierra Leone. Tanken är att jag ska till Västafrika igen, med avresa i slutet av november. Det handlar om ett uppdrag på en månad. Arbetet är så pass påfrestande och kräver så hög koncentration att vi inte tillåts stanna längre; det är ett sätt att undvika misstag. Fältarbetare i Läkare utan gränser får en ersättning för att täcka kostnader på hemmaplan, plus fickpengar till mat och andra omkostnader. Någon vanlig månadslön CENTRET HAR PLATS för upp till 80 patienter, fördelade på två tält för misstänkta fall och åtta för patienter med bekräftad smitta. Omsättningen var hög. En tredjedel tillfrisknade och kunde åka hem, men de flesta dog inom tre till fem dagar. Personalen arbetade i heltäckande skyddsdräkt och bar skyddsglasögon. Det var 35 grader i luften och ännu varmare i dräkten, ofta grader. Vi arbetade en timme i taget. Mer orkade man inte, berättar hon och beskriver de minutiösa rutinerna vid på- och avklädning, då risken för smitta viruset sprids i kontakt med kroppsvätskor är som störst. Även utanför sjuktälten var säkerhetstänkandet högt. När vi inte hade skyddskläder på oss höll vi ett avstånd på minst en meter till andra. Under månaden i Sierra Leone mötte hon många patienter. De hon minns bäst FOTNOT: I slutet av november, några veckor efter vårt möte, reste Elin Folkesson till Guéckédou, en stad i södra Guinea, för ett nytt uppdrag för Läkare utan gränser. NYTT OM NAMN ULRIKA SUNDQUIST blir landstingets nya HR-direktör. Hon har de senaste fyra åren varit HR-chef på Länsteknik och de senaste månaderna även tillförordnad divisionschef. Innan dess jobbade hon några år på Samhall och i Luleå kommun i olika roller. Ulrika är utbildad sjukgymnast och har en magisterexamen i systemvetenskap. Hon börjar sitt nya jobb den 1 januari. MAGNUS PERSSON är utsedd till ny divisionschef för Länsteknik. Han har arbetat på divisionen sedan april Innan dess var han IT-chef på SCB i Stockholm. Magnus är systemutvecklare i grunden. KRISTINA ÖSTERBERG är ny teknisk projektledare, Projektkontoret. Hon har erfarenhet av IT-projektledning och verksamhetsutveckling i olika branscher, allt från SSAB-koncernen till Coop Norrbotten. Kristina lämnar jobbet som affärssystemkonsult på Navcite. ULF ÅSTRÖM är ny som teknisk projektledare, division Länsteknik. Han har i tolv år arbetat med projektledning, processkartläggning, utredning, verksamhetsutveckling och IT-arkitektur inom energibranschen. Ulf kommer från Prevas business consulting. GÖRAN ERIKSSON är ny medicinteknisk strateg på IT/MT-avdelningen. Han kommer närmast från Länsteknik, verksamhetsområde Medicinsk teknik, där han arbetat som MT-ingenjör. ANETTE WÄRNBERG är ny enhetschef vid folktandvården Gammelstad. Hon har tidigare arbetat som tandsköterska vid Tandvårdens kompetenscentrum, Barnspecialitet. MATS LUNDBÄCK är ny supportmedarbetare i Vasjouren, Teknikakuten. Mats har drygt 20 års erfarenhet som tekniker inom mobiltelefoni. Han har även arbetat som tandhygienist i landstinget. KRISTINA ANDERSSON har anställts som teknisk projektledare vid Projektkontoret, division Länsteknik. Kristina har under 18 år arbetat med ledning av både nationella och internationella projekt i telekommunikationsbranschen. PEDER LOCKMAN är ny teknisk projektledare, Projektkontoret. Han kommer från Tieto där han under 16 år arbetat som utvecklare och testare, varav de senaste sex åren som teamledare och projektledare. STEFAN KULLBERG har anställts som teknisk projektledare med inriktning mot medicinsk teknik (MT). Stefan har erfarenhet av projektledning, verksamhetsutveckling och upphandling inom områdena medicinsk teknik och IT inom hälso- och sjukvård

10 KÅSERI PATRIK WARG Tredje världskriget ALLA FÅR VARA excentriska och ha egna åsikter. Men för en vårdgivare kan det vara uttröttande att hantera motsträviga patienter. Lärare och journalister är inte att leka med. För att inte tala om ifrågasättande kollegor inom vårdyrket. Men värst av alla är Gösta. Han vägrar följa mina ordinationer trots statistiska bevis för att konsekvenserna kan bli katastrofala jämfört med teoretiska biverkningar. För att hämta kraft måste jag ta mikropauser mellan bataljerna, och mitt senaste nöje är min knasiga mobiltelefon. Likt Gösta är den inte compliant, vilket betyder att den inte gör som jag önskar. När jag skriver sms vill skrivprogrammet inte riktigt skicka samma meddelande som jag hade tänkt. Om jag försöker att skriva ordet tillsammans ersätts ordet blixtsnabbt av tigerkranium. Ett ord som ingen norrbottning någonsin har haft skäl att uttala. När jag skriver källvatten blir det först kallvatten, vilket åtmins- tone är inom samma semantiska släkte. När jag försöker igen blir det vinstöpning. Det här är inte några vanliga felsägningar, som när vår nya finansminister uppfinner landet Holgien. Nej, det här är afasi av allvarlig art. GOD JUL BLIR Bomullsskägg. En kul poäng eftersom det är vad man har mellan tänderna en vecka efter julafton om man är den i familjen som gått ut och köpt kvällstidningen. Fasansfull blir popcornkastrull och lösviktsgodis blir tandröta; alltså inte i telefonen - där blir det bögkansli. Men hallå, vad är det för whiskeypimplande puckon till språkvetare som står bakom denna nya form av telefonterror. Häromdagen skrev jag ett mess till min chef: Hemma sjukt barn, VAB således! Jag lär inte få någon ersättning eftersom fanstyget tyckte att min chef hellre borde få veta att: Hemorrojd nedskjuten, OBS samlag!. Det är tveksamt om jag får komma tillbaka till jobbet överhuvudtaget. Resfeber blir inte reseledare, som man kan tro - utan svettångest. Kanske en modern tolkning av samma sak. Om jag då skriver svettångest föreslås scenskräck. När jag skriver scenskräck blir det äggstanning. I ångestbranschen provar jag rampfeber, vilket någon översättare anser borde vara raptävling. Nåja, det ordet är ju användbart i alla fall, om man vill locka morbror Ante från byn att sitta barnvakt. PATRIK WARG är inte känd från Idol, Gladiatorerna eller Let's dance. Däremot är han glad över att vara läkare i Norrbotten. MOBILEN ÄR INTE måttligt rasistisk heller. Efter två knapptryckningar i ett försök att skriva firande blir det Finnjude! Försiktigt provar jag antisemit och får tröstande nog fram skitstövel. Om jag försöker skriva engelska ord blir telefonen rejält patriotisk och accepterar inte annat än ka ersättningar. Thank you blir svens- Strålningskalsong. Kan man önska sig sådana i julklapp? Finns det långa? Kanske är det bara röntgenpersonal som glider omkring och myser i kalasbyxor mot radioaktivt nedfall, vilket jag skickade till min son när jag egentligen menade: Räta på ryggen. Han har lite skolios nämligen. Det var tur att han kom hem och frågade om något kärnkraftverk flugit i luften. Hade han frågat via SMS och jag svarat: Ta det lugnt, hade mobilen säkert skickat iväg: Ta skydd! Man kan bara hop- pas att Obama och Putin inte messar varandra; Krya på dig blir väl Krig på tisdag. Denna telefonbrottning är oftast ett roligt inslag i vardagen, därför slår jag inte av ordförslagsfunktionen. Men när liknande fenomen drabbar en människa efter en stroke är det inte lika roligt. Alltså: FÖR FAN GÖSTA, TA DIN TROM- BYL! FRÅN OSS ALLA till er alla; BOMULLSSKÄGG & KOTLETT ÅRTULL! UR MUSEETS SAMLINGAR KRYSS nr 5 Senast den 23 januari 2015 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Insikt, NLL, Luleå. Märk kuvertet Kryss 5. Fem vinnare får tre trisslotter vardera. Lycka till! Lösning på KRYSS nr 4, 2014 KRYSSVINNARE BIRGITTA JONSSON, Luleå SIGBRITT LINDQVIST, Arvidsjaur Minne från Tunisien Klänningen är tillverkad i Grekland men inköpt i Tunisien under en semesterresa. Den är sydd i svart bomullstyg, dekorerad med guldtråd och tillverkad under eller 1970-tal. Denna typ av kaftanliknande klädesplagg har varit populära länge på olika platser i värl- den. Man kan idag se den som skir strandklänning, festklänning, vardagsklänning eller tunika men även som lyxigt modeplagg. Ibland är den sydd i moderna tyger, men klänningar med mer traditionellt orientaliskt eller afrikanskt utseende och dekor är också populära. Inom klassisk orientalisk dans förekommer dansstilar där en heltäckande ning används. Den så klän- kallade Galabeyan är ett exempel på en sådan dräkt och används ofta inom folklore/folkdans. Denna typ av dräkt finns inom dansen i en mer tight modell, men även en mer rak modell förekommer som har många likheter med den orientaliskt inspirerade klänning som finns i museets samlingar. MIRIAM JONSSON FOTNOT: Läs mer om klän- ningen på nll.se.. Klicka dig fram till Norrbottens museum, Sam- lingar och Månadens föremål. Diplom delades ut till 21 undersköterskor, som tack för deras mångåriga arbete vad gäller vårdhygien och klädregler. Foto: ERIK HOLMSTEDT Engagerade observatörer En inspirationsdag om basal vårdhygien och klädregler hölls i sessionssalen, Landstingshuset i Luleå, den 18 november. Arrangemanget lockade 150 personer från hela Norrbotten, både hygienobservatörer, blivande observatörer, chefer, vårdutvecklare och andra intresserade. Av hygienobservatörerna har 21 medarbetare haft uppdraget i mer än fem år. De uppmärksammades med ett diplom som tack för sitt engagemang. Att personalen följer de basala vårdhygienreglerna och klädreglerna är en av de viktigaste faktorerna för att minska vårdrelaterade infektioner hos patienter. Pris för miljöarbete Landstingets interna miljöpris har delats ut för sjunde gången. Utmärkelsen och kronor gick i år till Ulla Isaksson-Axhammar, planerare och tidigare tandsköterska vid Folktandvården. Ur motiveringen: Ulla Isaksson-Axhammar har på ett engagerat och effektivt sätt bidragit till att integrera miljöarbetet i Folktandvårdens verksamhet, utveckling och planering, alltid med beaktande av effektivitet och ekonomi. Ulla Isaksson- Axhammar. Foto: LINNÉA IVARSSON Namn... MARIA HENRIKSSON, Luleå Adress... Postnummer och ort... ULF LANTTO, Gällivare ANNA BURMAN, Luleå Trisslotter kommer med posten! En traditionell orientalisk klänning med många områden. Foto: ÅKE ÅSTRÖM, användnings- Norrbottens museum 18 19

11 B-POSTTIDNING NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Telefon VI HÄLSAR PÅ LÄNSBIBLIOTEKET De är landstingets läsfrämjare Maria Öman, Bengt Frank, Birgitta Markusson, Susann Funck och Erica Forsgren jobbar alla på länsbiblioteket. De trivs i sina nya lokaler på Köpmangatan i Luleå. De arbetar intensivt med kampanjer, webbplatser och samordning av Norrbottens alla folkbiblioteks verksamheter. Det är högt i tak, alla lyssnar på varandra och det är lätt att ta hjälp av en arbetskamrat om det behövs. Jag tycker att det är helt suveränt att jobba här, säger Susann Funck vid Norrbottens länsbibliotek. FÖRRA ÅRET FLYTTADE länsbiblioteket från Kulturens hus till lokaler på Köpmangatan 2, mitt emot Norrbottens museum. Och visst kan de sakna alla böckerna. Men här sitter de mer samlat och kan jobba koncentrerat tillsammans i en egen korridor. Fyra kvinnor har samlats vid ett bord i ett litet gemensamt utrymme mitt i korridoren för att träffa Insikt. Det är Erica Forsgren, bibliotekskonsulent, Birgitta Markusson, länsbibliotekschef, Susann Funck, vikarierande redaktör på Polarbibblo.se, och Maria Öman, bibliotekskonsulent med särskilt ansvar för Bibblo.se. De andra fyra medarbetarna har inte möjlighet att vara med. Många blandar kanske ihop länsbiblioteket med den kommunala biblioteksverksamheten, men faktum är att här sysslar man inte alls med bokutlåning. Inte direkt i alla fall. 20 Jag tycker att det är helt suveränt att jobba här. Att nå ut till barn med olika modersmål är något som länsbiblioteket satsar på. Förr om åren var det väldigt mycket fokus på att stötta till inköp av talböcker och annan litteratur, berättar Birgitta Markusson. I dag har länets folkbibliotek en bra försörjning av böcker eftersom alla kommuner har gått ihop och har ett och samma lånekort. Det är lite ovanligt i Sverige och att det kunde ske är mycket tack vare oss, säger hon. I STÄLLET KAN DE satsa sin kapacitet på spännande projekt och kampanjer och vara med och skapa läsfrämjande aktiviteter på biblioteken, till exempel författarbesök och temaveckor. Men också utveckla de tre webbplatserna Polarbibblo.se för barn och ungdomar, Bibblo.se för den stora allmänheten och Norrbottensforfattare.se där länets författare presenteras. Polarbibblo.se är en hemsida som bygger på barnens egen medverkan. De skickar in dikter, sagor, teckningar och boktips. Webbsidan har kommit att bli en förebild i Sverige. Vi har cirka besökare varje år och nyttjandet av sidan ökar hela tiden, berättar Birgitta Markusson. Än fler besökare har Bibblo.se ifjol. Inom kort ska vi presentera en ny version av Bibblo.se som även ska innehålla en integrerad och mer användarvänlig katalog och en massa andra finesser, säger Maria Öman och visar hur den splitter nya webbsidan ska se ut. De jobbar också med flera områdesgrupper tillsammans med bibliotekspersonal från hela länet. Alla har ganska fullt upp med sina ansvarsområden under dagarna, men allt vad de gör hänger ihop, berättar de. Därför är det viktigt med ett bra samarbete. Något de känner att de har. Det är bra diskussionsklimat och man får stöd av de andra om man behöver det. Det finns alltid någon som lyssnar, säger Maria Öman. LUNCHERNA LÄNGST NER i lunchrummet brukar ofta bli något av informella sammanträden. Men det finns också tid för mer privata samtalsämnen. Det blir mycket matlagning och recept. Och så pratar vi om våra barn, hundar och katter, berättar Maria Öman och skrattar. Vi är nog rätt normala, men det blir kanske ovanligt mycket kulturprat. Det är många av oss som ofta går på kulturarrangemang på helgerna och sedan berättar vi om det på lunchrasten, säger Erica Forsgren. Eller så är det någon som har läst en bra bok, tillägger Susann Funck. Sedan flytten delar de lunchrum med länsdanskonsulenten, läns- konstkonsulenten och hemslöjdskonsulenterna, som också brukar bidra med lite kultursnack. I huset finns också Hushållningssällskapet, som har fört upp jordbruk och olika sorters grödor på lunchsamtalsagendan. Faktiskt finns det stora likheter mellan Hushållningssällskapets uppdrag och länsbibliotekets. De jobbar ju också med regional utveckling, säger Birgitta Markusson. ULRIKA VALLGÅRDA Länsbiblioteket E Av de kulturverksamheter som landstinget idag bedriver är länsbiblioteket en av de få som är lagstadgad. I bibliotekslagens elfte paragraf står det att varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. E Bibliotekens övergripande mål är också formulerat i lagen: Att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. NUMMER