:BETELFÖRSAMLINGEN.. MALMÖ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ":BETELFÖRSAMLINGEN.. MALMÖ 1885-1935"

Transkript

1

2

3

4

5 :BETELFÖRSAMLINGEN.. MALMÖ

6

7 BETELFÖRSAMLINGEN MALMÖ MIN NE88'K'lUF'I utgiven med anledning av 'Betelförsamlingens femtioårsju()i.leum

8 'B I'BLlOFILU'P'PLAGA TRYCKT l 100 EXEMPLAR N:r 96 FOTOGRAFERINGARNA I HUVUDSAK UTFÖRDA AV FOTOGRAF OTTO OHMS ATELlER~ MALMÖ c; KLlCHEERNA UTFÖRDA AV K Ö H L E RS KLICHEANSTALT, MALMÖ c; TRYCKET UTFÖRT AV H A N DE LSTR YCKE R I E T, M.ALMÖ l 9 3 5

9 Förord ((;{NDERTECKNADE, som fått Betelförsamlingens uppdrag att upprätta en minnesskrift till församlingens stundande femtioårsjubileum, få härmed, efter att ha så gott vi kunnat fullgjort vårt uppdrag, överlämna resultatet av våra och våra medhjälpares bemödanden. I förhoppning om välvilligt överseende med de brister, som vidlåda detta arbete, vilja vi frambära vårt hjärtliga tack till alla dem, som varit oss behjälpliga vid arbetets utförande, vilket icke minst gäller tryckeriet och dess föreståndare. Ett särskilt tack vilja vi även uttala till Immanuelsförsamlingen för att den så välvilligt ställt nödiga protokoll och andra dokument till vårt förfogande. V åra källor för övrigt ha varit församlingens egna protokoll och handlingar samt informationer av minnesgoda personer, som ännu leva ibland oss. Den lilla expos';, vi givit av 17- och 1800-talens religiösa utveckling i Malmö, ha vi huvudsakligast grundat på uppgifter ur H i l d i n g P l e i j e l s»herrnhutismen i Sydsverige», E. J. E k m a n s»inre missionens historia» samt vederbörande församlingars minnesskrifter. En liten samling d o k u m e n t u t d r a g, originalskrivelser, brev och protokoll m. m. samt j u b i l e u m s h ö g t i d e n s p r o g r a m återfinnes i en sä, skild avdelning i slutet av boken. Självfallet blir det i en dylik minnesteckning huvudsakligast de y t t r e konturerna, skalet om det hela, som kommer till synes. På djupet gå dock livsströmmarna, och vad som inte kan präntas i skrift eller fotograferas i bild måste läsas mellan raderna och förnimmas i anden. Även bland de mänskliga insatser och trogärningar, som kunde ha blivit omnämnda i denna skrift, äro de allra flesta och kanske de största oåtkomliga, utan namn och utan historia, kända allenast av H err en och upptecknade i den stora M i n n e s s k r i f t, som Han skall låta»offentliggöra» på evighetens dag. Följe så Guds välsignelse t.iu tacksamma hjärtan vid studiet av Betelförsamlingens historia. Malmö i maj GIDEON WIREN. ERIK NYLANDER. 5

10 R. F. BERG. Född 31 maj 1846; död 8 dec En av Betelförsamlingens grundare. Dess ordförande 1885~

11 P. E. DALQVIST. Född 7 jan. 1851; död 11 okt En av Betelförsamlingens grundare. Dess predikant och förest

12 ~LL ÄR DEN MAN, SOM ICKE VANDRAR I DE OGUDAKTIGAS RAD OGH ICKE TRÄDER IN PA SYNDARES VÄG, EJ HELLER SITTER, DÄR BESPOTT ARE SITTA, UTAN HAR SIN LUST I H E R R E N S LAG OGH TÄNKER PA HANS LAG BADE DAG OGH NATT. c!x DE ORD, SOM DU HAR GIVIT AT MIG, HAR JAG GIVIT AT DEM; OGH DE HAYA TAGIT EMOT DEM OGH HAYA I SANNING FÖRSTATT, ATT JAG ÄR UTGANGEN FRAN DIG, OGH DE TRO, ATT DU HAR SÄNT MIG. 8GH PA DENNA KLIPPA SKALL JAG BYGGA MIN FÖR SAMLING, OCH DöDSRIKETS PORT AR SKOLA ICKE BLIVA HENNE övermäktiga. cyjll EN HONOM SOM FöRMAR BEVARA EDER IFRAN FALL OGH STÄLLA EDER INFÖR SIN HÄRLIGHET OSTRAFFLIGA, I FRÖJD, HONOM SOM ALLENA ÄR GUD OGH SOM ÄR VAR FRÄLSARE GENOM JESUS KRISTUS, VAR HERRE, HONOM TILLHöR ÄRA, MAJESTÄT, VÄLDE OGH MAKT, SASOM FÖRE ALL TID SA OCK NU OGH I ALLA EVIGHETER. AM EN. 8 (PS. 1: 1-2; JOH. 17: 8; MATT. 16: 18; JUD. BREV: V )

13 Uppf1öjen Herren, vår Gud. "fy/ten edra Ränder ul>1) Ulol lielgcdomen a Oert välsignen 1ien cll." 'Psaltaren 134: 2 TfJN GAMLA PSALM, i vilken vi finna detta maningsord till helig tillbedjan, är en vallfartssång. Ordet är således riktat till den gudstjänstfirande menigheten i det israelitiska folket. I dag ljuder det i den kristna församlingen och är där en anvisning till ett rätt gudstjänstfirande. De mot helgedomen upplyftade händerna äro sinnebilden av h ä n- g i ven o c h u P p r i k t i g b ö n. Livet i församlingen skall vara ett böneliv, gudstjänst är framför allt bön, tillbedjan. Det är ju så att överallt där Guds närvaro förnimmes där är sann bön en naturlig verklighet. I sin obeskrivliga nåd är Gud allestädes i denna fördärvade värld. Men församlingen är samlingen av de människor, som medvetet mött Gud och som alltfort förnimma Hans närvaro, så ä" församlingen en Guds boning, ett andligt tempel. Därför är det i sin rätt att på församlingen i dag tillämpa Herrens ord:»mitt hus skall vara ett bönehus.» I församlingen likaväl som i den enskildes andliga liv är bönen d e t f ö r n ä m s t a l i v s t e c k n e t.»se han beder», säger Herren om Saulus av Tarsus, då han för sin tjänare vill betyga, att den forne förföljaren mött livets Herre. Den bedjande församlingen är den levande, den friska och sunda församlingen. Och i samma mån som den helige och rättfärdige Gudens överväldigande härlighet blir uppenbar i församlingen får bönen tillbedjans karaktär. Tillbedjan är bönens högsta form och ett uttryck för den innerligaste hängivenhet. Då vi eftertänka Guds välgärningar mot oss, då vi nu låta framfarna dagar tala om Hans visa och kärleksfulla ledning och Hans mäktiga och underbara gärningar med sitt folk, då föder det tacksamhet och tillbedjan i våra hjärtan. Bönen är likaså d e n r i k a s t e k r a f t k ä l l a n för församlingens arbete. Den vittomfattande och maktpåliggande verksamhet, som den nutida församlingen har sig ombetrodd, kräver mångahanda, och huru bekymra vi oss icke över detta mångahanda. M en framför allt detta mer eller mindre nödvändiga står bönen såsom det enda verkligt nödvändiga. Spurgeon sade vid ett 9

14 tillfälle:»djävulen fruktar icke vältaliga predikanter och vackra sångkörer, huru förträffliga de än äro i sig själva. Vad han fruktar och måste vika för är en ödmjuk, enträgen och uthålligt bedjande församling och predikant.» Och vi hava mer än en gång lyssnat till maningen från alla tiders störste missionsarbetare:»så uppmanar jag nu framför allt därtill att man må bedja, åkalla, anropa och tacka Gud för alla människor.» De största ting som hava timat i världen äro resultat av ödmjuk och uthållig bön. Det är våra föregångares böneresultat som vi njuta idag! Händerna, som upplyftas mot helgedomen, kunna även symbolisera vardagsgärningens helgande till Herrens t j ä n s t. Det är så naturligt att lyfta knäppta händer upp emot Guds boning. M en det borde vara lika naturligt att de verksamma, de arbetande händerna lyftas upp till helgedomen. Gudstjänsten och livsgärningen få inte skiljas åt. Ett så tudelat liv behagar icke Herren och kan i längden ej heller tillfredsställa människan själv. Hela livet skall vara en gudstjänst. Den kristna församlingen skall förverkliga sin höga kallelse i världen på det sättet att varje dess medlem på sin plats i livet går sin Herres ärende. På så sätt skall himmelrikets surdeg genomsyra människor och förhållanden. Genom de enskilda medlemmarnas gudstjänst i det profana och grå vardagslivets småting har också församlingen vunnit sina segrar i det flydda. Det är vägledande för oss i dag.»vadhelst I företagen eder i ord eller gärning, gören det allt i Herren Jesu namn och tacken Gud, Fadern, genom honom.» De flydda åren i Betelförsamlingens liv ooh arbete bära vittnesbörd om huru Gud i gångna tider välsignat de mot helgedomen upplyftade händerna. Av de vittnesbörden må församlingen ooh varje enskild medlem i densamma i dag ooh i kommande dagar fatta ny frimodighet i sin bön ooh sin kallelsegärning. Ja, Herren är stor i Sion, ooh upphöjd är Han över alla folk. Därför prisar man Hans namn, det stora ooh fruktansvärda. Helig är Han. Upphöjen Herren, vår Gud. ooh tillbedjen inför Hans heliga berg, Ty helig är Herren, vår Gud. 10

15 cf7.3 E T E L F Ö 'Il S A M L l N G E N i Malmöeller "Evangelisfw Missionsföl"eningen". såsom den först liailades - gildades den 16m a i oett lim' sålunda nu fullgordat sitt första lialvseliel. Till att lios samtid oeli efterväl'ld liugfästa minnet av våra fäders argete oeli av Guds välgärningar under de framfarna åren teelinas liär några drag fl'ån församlingens uppliomst samt från dess vidme utveeliling oeli öden under denna femtioårsperiod. Härvid torde det vara tillf>öl'ligt att först giva en liten inglieli i det allmänna andliga läget i Malmö vid tiden för 'Betelförsamlingens gildande oeli under ål tiolldella närmast förut. 11

16 12

17 Tiden före Betelförsamlingens tillkomst 17oo-talets pietistiska och herrnhutiska väckelser i Malmö ((JR NöD OCH VANDA, under motstånd och förföljelse och under mångahanda växlande öden ha de fria andliga rörelserna växt fram i vårt land. Stundom ha dessa växlingar berott icke blott på yttre motstånd utan även på egna irrsteg och inre slitningar. Historien om våra frikyrkoförsamlingars uppkomst och utveckling är historien om de andliga folkväckelsernas framfart, den personliga avgörelsens manifestation och lekmannapredikans utnyttjande i den kristna verksamheten. Men detta skedde under ständiga angrepp dels från den allmänt härskande ogudaktigheten bland folket och dels från den officiella kyrkokristendomens företrädare. Skåne och Malmö ha häruti iclre utgjort något undantag från förhållandena på andra platser i vårt land. Visserligen frambröt här och var väckelse och föddes personligt medveten och levande gudstro även inom den officiella kyrkans råmärken, genom fromma och Gud hängivna prästers missionsgärning, och detta t. o. m. långt före de organiserade frikyrkosamfundens framträdande. Vare det tacksamt erkänt och ihågkommet. Likaså må icke förglömmas vilken grundläggande betydelse den kyrkliga kristendomsförkunnelsen och den därav uppbyggda kristendomskunskapen bland vårt folk haft och alltjämt har för våra väckelserörelser och vårt personliga själavinnarearbete, alltså även för våra frikyrkoförsamlingars uppbyggande och missionsmöjligheter bland folket. Men kyrkan som sådan hade dock näppeligen någon förståelse för detta personliga trosliv eller för de troende prästernas väckelsepredikan utan betraktade alltsammans som nymodiga och farliga påhitt, ja såsom något för den sanna kyrkan främmande, något som man i bästa och enstaka fall kunde tolerera men i de flesta fall måste bekämpa. Det är också betecknande att de präster, som voro väckta tiii andligt liv och som arbetade på människornas personliga omvändelse, fingo utstå mycket lidande för sin tro och blevo oftast av sina förmän och kolleger trakasserade och förföljda, alldeles såsom de frikyrkliga förkämparna sedan blevo förföljda. Men detta var under morgongryningens första tider, då natten tog livtag med dagen och ingen visste vem som skulle råda. Så småningom, allteftersom solen steg och ljuset växte, förbättrades förhållandena icke blott för de troende prästerna utan även för de frikyrkliga och deras arbete. De allra hårdaste striderna i nämnda 13

18 hänseende hade utkämpats redan innan Betelförsamlingen bildades. Vi sena tiders barn ha icke mycken känning av den kamp och de lidanden våra fäder fingo utstå för sin tro och - för vår tro. * Redan på och 40-talen uppstodo i Malmö liksom på andra platser i vårt land under inflytande av den tyska pietismen* ) smärre grupper av väckta och omvända människor, som samlades i hemmen och uppbyggde varandra med bibelläsning och psalmsång och genom att läsa postillor och andra uppbyggelseböcker. Men det måste ske i största enskildhet, ty sådan verksamhet vid sidan av kyrkans officiella gudstjänstordning var genom det s. k. konventikelplakatetu) strängeligen förbjuden. Det var framförallt den av pietismen påverkade allvarlige och nitiske prästmannen Peter Murbeck, som under sin Oxie- och Malmötid ( ) genom sina väckande predikningar och sin praktiska själavård gav upphov till dessa»läsare»kretsar. Men han blev hårt trakasserad av konsistoriet, liksom också hans lilla skara anhängare blev förtalad och illa tåld. Längre fram, eller från ungefär mitten av 1700-talet och inemot dess slut, fingo de kristna livsrörelserna i Malmö nya krafttillskott genom impulser och missionärer från den herrnhutiska Brödraförsamlingen. ) Greve Zinzendorj själv besökte Malmö 1735 och tog in hos Murbeck. Något direkt resultat av Zinzendorfs besök förspordes dock icke. Men 1740 anlände till Malmö tvenne svenskfödda holländare, skomakaren Elias Ostergren och snickaren Oloj Björn, på väg till Lappland för att där undersöka möjligheterna av *) P i e t i s ro (= fromhet) är benämningen på en religiös rörelse, som uppstod i Tyskland på talet och som kännetecknades av djupt kristligt allvar, personlig fromhet och praktisk kristlig verksamhet för både inre och yttre mission. Ledare för pietismen voro i Tyskland Ph. J. S P e n e r, A. H. F r a n c k e och (för den radikala riktningen) J. C. D i P P e l, samt i Sverige E. W o l k e r, E r i c T o l l s t a d i u s, P e t e r, M u r b e c k, och (för den radikal!'!. riktningen) S ven R o s e n. **} K o n ven t i k e l p l a k a t e t var en kungl. förordning av den 12 jan. 1726, som förbjöd konventiklars hällande (Konventikel = religiös sammankomst eller andaktsstund, av lat. ordet c o n ven i r e = sammankomma). Enligt k. var det vid vite eller fängelsestraff förbjudet att vid andaktsstunder i hemmen tillåta en enda att deltaga utom den egna familjen och tjänstefolket. Denna förordning skärptes ytterligare genom 1735 års religionsstadga, som medgav r ä t t s l i g a å t g ä r d e r p ä g r u n d a v b lot t a m i s s t a n k a r! Konventikelplakatet upphävdes genom kungl. förordn. 26 okt ***) Förföljda bömiska och märiska bröder (frikyrkliga troende, som här~ stammade från anhängare till den store reformationsförelöparen J. Hus) fingo en fristad hos den gudfruktige greven N. L. von Z; i n z e n d o r f, som tog emot dem på sitt gods Berthelsdorf i tyska Sachsen. Där grundade man ett litet samhälle, som de kallade H e r r n h u t (kan antingen betyda»under Her~ rens beskydd» eller»på vakt för Herrem ). Deras församling eller samfund b:allades»b r ö d r a f ö r s a m l i n g e n». Dess religiositet utmärkte sig för varm Kristushängivelse, innerlig brödrakärlek och ett outtömligt offernit för missionen..

19 en herrnhutisk mission. öster gren stannade någon tid i Malmö och verkade till stor välsignelse, varefter han fortsatte till Hälsingborg och sedan till Göteborg kom östergren för andra gången till Skåne och tog då in hos hovjunkaren Di.edric Christian von Conow på Kulla Gunnarstorp (Conowska stiftelsens i Malmö donator). Denne hade genom beröring med den herrnhutiska brödrakretsen i Köpenhamn blivit vunnen för Gud och blev en hängiven och frimodig befrämjare av den herrnhutiska väckelsen. Så var förhållandet även med kyrkoherden J. Sundius i Allerum, som aven kyrkohistoriker betecknas som»herrnhutismens förstling bland prästerna i dessa bygder». (PleijeI : Herrnhutismen i Sydsverige.) östergren blev nu under dessa höga mäns bistånd»resepredikant» i de skånska bygderna och besökte även Malmö. Även den av Stockholms herrnhutiska brödrakrets hitsände adjunkten Magnus Hagström hade några år tidigare besökt Malmö och verkat till stor välsignelse. Malmökretsen räknade i början av 1750-talet omkring sju medlemmar, en liten men trosfrisk skara hade den ökat till tjugo.»bröderna samlades till möten hos skomakare Fant och systrarna i smeden Anders Clemensons hem.» Snart slöt sig till kretsen så betydande män som köpman Lorenz Faxe, rektor Jacob Quensel och pastorn, sedermera kyrkoherden i tyska kyrkan (nuvarande Caroli) Ph. Trendelenburg, samt dennes efterträdare kyrkoherde B. Cruger. Även borgmästare C. F. Widegren och kyrkoherden i S:t Petri, Sven Munthe, ställde sig på deras sida. Den herrnhutiska brödrakretsen i Malmö nådde sin glansperiod under 1770-talet men började därefter gå tillbaka. Vid sekelskiftet var den så gott som utplånad. Den kyrkliga ortodoxismen hade efter någon tids stukenhet åter repat mod och satt till alla krafter för att utrota den herrnhutiska»villfarelsen». Emellertid var 4et en annan omständighet, som betydde mycket mera för herrnhutismens öde i Malmö och Sydskåne. Den unge, sedermera så ryktbare och inflytelserike H enric Schartau, som då var stadskomminister i Lund, hade i sin andliga utveckling starkt påverkats av både pietismen och herrnhutismen och räknade sig själv såsom herrnhutismens anhängare i sex år. Men så bröt han med denna riktning och började motarbeta den. Det var»om sommaren 1787» han fick»insikt på det oriktiga» i herrnhutismens åskådning och»återvände till det rena och rätta Guds Ordet igen». Men Schartau var som bekant en stark personlighet och en genial andlig ledare, som inte bekämpade herrnhutismen negativt utan positivt: Han gav fromhetslivet näring och väckelse men lade det under en sträng intellektuell disciplin och ledde dess strömmar in i den högkyrkliga institutionalismens och klerikalismens stela fåror. Han blev den»antiherrnhutiska» fromhetens ledare 'och den kyrkliga»motreformationens» starke man. 15

20 De starka inflytelserna i vårt land och icke minst i Malmö frän Brödraförsamlingen i Herrnhut, förmedlade såsom vi ovan visat genom svenska präster och lekmannamissionärer och även genom herrnhutiska skrifter och tidningar, som spredos och lästes bland befolkningen, hade dock, trots Schartau och den yttre tillbakagangen, en ofantlig betydelse för det religiösa livets väckelse i vara bygder och för den fria kristliga verksamhetens framtida riktning och mentalitet. Betonandet av den omedelbara tillägnelsen av syndernas förlåtelse genom tron på den fria naden i Kristus, den hjärtevarma Kristushängivelsen och lika hjärtevarma brödragemenskapen tvärs över alla sociala skrankor samt den ljusa, naivt optimistiska och glada sinnesstämningen voro karaktäristiska drag i den herrnhutiska religiositeten, som satt djupa spår i och åtminstone delvis givit sin prägel åt vårt lågkyrkliga och frikyrkliga fromhetsliv ända in i våra dagar. Och särskilt kraftiga och bestående voro impulserna på ett i den nutida kristliga verksamheten mycket viktigt område: missionens. Brödraförsamlingen var en missionerande församling. I det stycket var den både föredömlig och oupphinnelig. Det kan förtjäna omnämnas, att den herrnhutiskt påverkade kyrkoherden i Caroli Bernhard Cruger höll en missionspredikan i Malmö trettondedagen 1770, varvid han hämtade exempel från Brödraförsamlingens mission i Grönland, och att detta anses vara»föj'sta gången, som hednamissionen kommer till tals på en svensk predikstol». (Pleijei: Herrnhutismen i Sydsverige.) oo-talet och Hagers ynglingaförening Den herrnhutiska fromhetens främsta arvtagare och förmedlare i Malmö under första hälften av 1800-talet var släkten Bager i tre generationer, den framstående kommunalmannen Lorentz [sak Bager (född i Malmö 1785), hans son handlanden Emanuel Bager (död 1866) och dennes son Efraim Bager (pastor i Caroli ). Emanuel Bager, som var fostrad vid den herrnhutiska läroanstalten Christiansfeld, korresponderade flitigt med de herrnhutiska prästerna, och i hans hem fingo predikanterna taga in, när de kommo på besök. Han var en from man (kallad»den helige Bager» ), som nitälskade för Guds rike och själars frälsning och verkade särskilt för bibel- och skriftspridning*). Av ännu större betydelse för den kristna verksamhetens vidmakthållande och framtida utveckling i Malmö blev Sonen Efraim Bager, bl. a. genom att han 1860 organiserade en ynglingaförening -»Bagers ynglingaförening» - som blev icke blott ett sammanhållande stöd för de troende unge männen, som samlats omkring pastor Bager, utan som även blev liksom en förberedande etapp för de senare fria missionsföreningarna och församlingsbildningarna här i Malmö. Även Efraim Bager var fostrad i Christiansfeld. *) Se R. F. Bergs tal i D o k u m e n t u t d r a g sid. 13.

21 BAGERS YNGLINGAFöRENING l:a raden: A. Nilsson, E. Bager (pastor), J. P. Ma l ro g r e n (bagare till yrket, frälsningssoldat vid sin död). O. C e d e r h o l ID (under mänga år Ebenezerförsamlingens ordf., död 1918), B. P r a h l (gjuteriarbetare). 2:a raden: P. N i l s s o n (snickare), P. N o r d s t r ö ro (skollärare, fader till stadskomm. E. Nordström i S:t Petri), C. Hjertström, M. O l s s o n (mätare), Andersson (snickare), C. M. Hans s o n (»Blinde Hansson», känd för sin musikaliska begåvning), N. R u s e 11 (kompositör, sedermera avrest till Amerika), J. C h r o n vall (målare, ypperlig tenorsängare), H. M. B o r g s t r ö m. (mälaregesäll, sedermera mälaremästare, stamfader till den kända målareslåkten Borgström i Malmö), A. Pe ttersson. 3:e raden: D. C e d e r h o l m, J. Ves t i n (snickare, fader till komminister Alex Vestin),J. Svensson (lmntor), Chr. Cederholm, Aug. Stoltz (målaregesäll, sedermera mälaremästare, mangårig ordf. och stödjepelare i Ev. Luth. Missionssällskapet), A n d e r s C e d e r h O l rn. Efraim Bager var en nitisk själaherde, och i hans ynglingaförening (se bilden härovan) fostrades en elittrupp av kristna män, av vilka många blevo ledare och stödjepelare i de fria missionsföreningar, som strax därpå bildades. Bland dessa kristna pioniärer i Malmö må särskilt nämnas målaremästaren Aug. StoZtz, som sedermera blev en av de ledande krafterna i Ev. Luth. Missionssällskapet (nuv. Immanuelsförsamlingen). Man fick nu i Malmö uppleva en verklig blomstringstid för det personliga troslivets väckelse och utveckling, och det var från och 17 2

22 med denna tid, och 70-talen, Som den fria andliga verksamheten på allvar började organisera sig i självständiga missionsföreningar och frikyrkoförsamlingar. För övrigt ha vi att erinra oss, att vid samma tid och årtiondena närmast förut sådana andens stormän på den»inre missionens» område verkade i Skåne som doktor Bergman i Vinslöv, kyrkoherde Birger Hammar, som bildade Kristianstads Traktatsällskap (1855) och var en varm ivrare för religiös frihet och lekmannaverksamhet, den likaledes frihetsfrämjande biskop Thomander i Lund samt predikantveteranerna Per Svensson, Vanneberga, Nils Månsson, Glimåkra, och Sven Jonsson, Vinslöv m. fl. Vid denna tid inföll också Peter Fjellstedts verksamhet. Han bildade Lunds missionssällskap 1845 och gav senare under sina besök i Malmö impulser till den första söndagsskolverksamheten här. Biskop Thomander och kyrkoherde Hammar bidrogo säkerligen icke så litet till att en så stark opinion väcktes även på kyrkligt håll och bland de bildade mot konventikelplakatet, att detta kyrkoförföljelsens instrument måste upphävas Ett flertal missionssällskap bildades också nu, mest i norra delarna av Skåne - så småningom även Skånes Missionssällskap (1877) eller»skånes fria missions- och söndagsskolsällskap», som det först kallades. Malmö Missionsförening - (Den religiösa "111oderkupalZ l< i Mabnö) "lmmanuelsförsamlingen" Sex år efter Bager-föreningens tillkomst var tiden mogen för ännu en organisation, som varit av ofantlig betydelse för den fria missionsverksamhetens bedrivande och för det frikyrkliga församlingslivets utveckling i vår stad. Det var Malmö Missionsförening (nuvarande»immanuelsförsamlingen») som bildades Det var den första egentliga missionsorganisationen i Malmö*) och den var under flera årtionden även den största och livskraftigaste bland de sedan på 70- och 80-talen bildade övriga missionsföreningarna och frikyrkoförsamlingarna. Dessutom har den, såsom vi längre fram skola se, givit direkt upphov till en hel del nya förenings- och församlingsbildningar här i Malmö, bl. a. även Betelförsamlingen. Före Missionsföreningens bildande hade åtskilliga lekmannapredikanter verkat i Malmö, bl. a. maskinisterna Johansson och Forsell samt fiskaren J onas Larsson från Blekinge, och Gud hade välsignat Ordet, så att rätt många blivit omvända. Vid det konstituerande mötet deltogo omkring 60 medlemmar. Till första styrelse valdes följande, efter protokollet uppräknade, personer:»målaren N. A. Norling (som också blev förste ordf.), Förmannen för Ångbåtarna arbetaren And. Larsson, Timmergesällen L. Cederholm, Målare Gesällen A. Stoltz, Gjuteriarbetaren C. B. Pral, Målare Gesällen J. Cronvall samt Husegaren P. Andersson.» Föreningens förste predikant blev juden Lando. År 1880 anställ 18 *} Om den tillfälliga baptistförsamlingen 1862, se sid. 21.

23 des som predikant P. E. Dalqvist, som sedan vid Betelförsamlingens bildande blev dess förste och»långvarigaste» predikant. Även Betelförsamlingens förste ordf. ingenjör R. F. Berg var en tid Missionsföreningens ordf. ( ). Föreningen gjorde i sanning skäl för namnet missionsförening. Dess ledning och medlemmar voro besjälade av framåtanda och erövrarnit för Guds rike. Predikanter och bokspridare anställdes och predikoverksamhet, söndagsskola och annat missionsarbete bedrevs icke blott i staden utan upptogs rätt snart även på utposter runtom Malmö. Gud gav också sin välsignelse till arbetet, så att ordet bar frukt och människorna blevo omvända. Det blev en härlig besökelsetid från Herren, liksom stora väckelser även gingo över andra svenska bygder vid denna tid. Ev. Luth. M. besöktes också av den tidens store andliga folktalare såsom Emil Gustavsson, F. Fransson och någon gång P. Waldenström samt Carl Andersson, Vaxholm. Den bekante Aug. Andersson, Kalmar, samt fröken Nelly Hall medverkade till väckelser under olika perioder. På Missionsföreningens initiativ bildades 1870 Sydvästra Skånes Missionssällskap, som bedrev en omfattande evangelisationsverksamhet ute i de skånska bygderna. Malmö Missionsförening var huvudorganisationen och den drivande kraften i detta missionssällskap. Dessutom upptogs mycket snart verksamhet för den yttre missionen, en verksamhet som Immanuelsförsamlingen alltjämt ägnar stort intresse och mycken uppoffring åt. Det förtjänar här omnämnas, att Missionsföreningen även ägnade sig åt vården av Malmö Barnhem, som upprättats strax före Missionsföreningens bildande. Där skulle predikanten eller»kolportören» undervisa en dag i veckan. Missionsföreningen förhyrde till att börja med en predikolokal vid östergatan, den s. k. Norborgska salen. Föreningens stormöten fingo tidvis hållas i Caroli kyrka och någon gång även i S:t Petri kyrka. Förhållandet mellan Missionsföreningen och stadens prästerskap synes i det stora hela ha varit gott (undantag härifrån förekommo dock). Vid föreningens stormöten medverkade rätt ofta präster såsom talare. Bland de prästmän, som vid denna tid voro den fria missionsverksamheten särskilt bevågna, må utom E. Bager även nämnas pastorerna Wihlborg, Trägård och Löfvall. En pastor Hallbeck var t. o. m. ansluten till Missionsföreningen. Ar 1876 inflyttade föreningen i dess nuvarande predikolokal vid Gasverksgatan. Den kallades»gasverkssalen» ända tills församlingen för ett tiotal år sedan gav den namnet Immanuelskyrkan. I detta sammanhang må även beträffande församlingens namnfråga följande upplysningar lämnas. Då ovannämnda Sydvästra Skånes Missionssällskap år 1876 beslöt att helt uppgå i Malmö Missionsförening, antogs namnet Evangelisk Lutherska Missionssällskapet i Malmö, vilket alltjämt är.dess officiella namn, ehuru församlingen i dagligt tal kallas»immanuelsförsamlingen» efter kyrkans namn. Malmö missionsförening organiserade sig icke såsom församling 19

24 från början. Församlingsbegreppet och dess tillämpning var något Som klarnade först efter hand. Föreningen var tillkommen såsom ett organ för bedrivande av inre och yttre mission. Så småningom kom dock även frågan om bibliskt församlingsliv i förgrunden. Det konstituerades en församling inom Missionsföreningen.»De flesta av missionssällskapets medlemmar slöto sig samman för övandet av församlingsgemenskap, firandet av Herrens nattvard m. m. Detta skedde i sept » (Ekman:»Inre missionens historia».) Lägg märke till ordet»flesta», sålunda icke alla. Ännu längre fram talas i protokollen om»den inom sällskapet varande församlingen». Så småningom blevo dock»församlingen» och»missionssällskapet» helt synonyma begrepp. Såsom vi förut nämnt, härstamma från den ursprungliga Missionsföreningen en hel del andra församlingar här i Malmö, vilka bildats genom utbrytning ur Ev. Luth. Missionssällskapet. De ha den ene efter den andra liksom»svärmat» ur sin»moderkupa» eller»moderförsamling», som den gamla föreningen blivit kallad. Sålunda ha på detta sätt uppkommit: år Malmö gamla Ev. Luth. Missionsförening (»Betaniaförsamlingell») Ev. Missionsföreningen (»Betelförsamlingen»), 1888»lmmanuelsförsamlingen» (vilken 1896 helt förenades med Betelförsamlingen), 1893 Betlehemsföreningen (nuvarande»salemsförsamlingen») och på det allra yttersta i dessa tider F'iladelfiaförsamlingen. Bildandet av nuvarande Betlehemsförsamlingen i SofieIund (1926) och Sikemförsamlingen i Kvarnby (1929) skedde visserligen icke genom någon utbrytning i vanlig mening, men även då fick Ev. Luth. Missionssällskapet släppa till åtskilliga av sina medlemmar, vilka blevo grundstommen i de nya församlingsbildningarna. Även om motiven till ovannämnda utbrytningar och de särskilda omständigheterna därvid varit mycket olika och skilsmässans smärta därför förnummits något olika vid de olika tillfällena, så säger det sig självt att församlingen ingalunda kunnat undgå att dock känna smärta och förlust vid alla dessa åderlåtningar. Vi återkomma till denna sak beträffande Betelförsamlingens bildande men vilja här ur Ev. Luth. Missionssällskapets 60-årsskrift, författad av pastor Konrad Abramsson, återgiva hans objektiva och välvilliga omdöme härom: 20»Ev. Luth. M., som är det äldsta frikyrkliga sällskapet i Malmö, har likt en bikupa givit ifrån sig flera svärmar. Dessa ha i sin tur upptagit verksamhet i staden och byggt egna predikolokaler. Och den, som söker tänka historiskt på saken, förvånar sig icke däröver, då man vet, att sällskapet grundades redan i n n a n de lärofrägor, vilka sedan satte sinnena i rörelse, ens voro väckta till liv. Många andra församlingar däremot tillkomme först sedan dessa läro- och principfrågor voro mer eller mindre debatterade och efter att man hunnit orientera sig med hänsyn till det nya i tiden. Om blott dessa sakförhällanden rätt beaktas, så ter sig den o r O i»moderkupan», vilken föregått varje»svärmning», såsom en

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars!

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars! 19 OKTOBER 2012 LARS ENARSON 60 VAR MED OCH GE LARS EN SKRIVAR- STUGA! Lars blir äldre - han fyller 60 inom kort, men arbetar fortfarande intensivt. Han reser, predikar och undervisar, själavårdar, gör

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

RELIGIÖS ELLER KRISTEN?

RELIGIÖS ELLER KRISTEN? 27 Ole Andreas Meling Sann kristendom kontra religion och religiositet. Artikeln pekar på faran av att mycket av det som framställs som sann kristen tro i själva verket bara är religiositet. Vari ligger

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Jag minns en sommar för några år sedan. Det var väldigt varmt. Jag orkade inte göra något mer än att sitta på altanen och bara titta ut över sjön.

Jag minns en sommar för några år sedan. Det var väldigt varmt. Jag orkade inte göra något mer än att sitta på altanen och bara titta ut över sjön. Pastorn har ordet SOMMAR är förskingringens tid, då vi flyr ut från våra instängda rum! Allt ska hinnas med, helst ska man besöka släkt och vänner, måla om, renovera och städa. Helst ska barnen ha hunnit

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla.

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla. Filipperbrevet 4:1-9 Nya resurser 1 1 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland Om oss Moti Klimer, grundaren av Sabra, föddes och växte upp i en ortodox judisk familj

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Betrakta denna händelse SAMPLE. Gospel news for eternal salvation

Betrakta denna händelse SAMPLE. Gospel news for eternal salvation Betrakta denna händelse Gospel news for eternal salvation Betrakta denna händelse Johannes 19: 17, 18; Lukas 23: 48, 49; Hebreerna 13: 12, 13. Evangelium är om Kristus och är därför ett mycket omfattande

Läs mer

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM Antagna vid församlingsbildningen 1990-03-31 Ändrade vid: årsmöte 2001-02-17 extra årsmöte 2001-05-13 årsmöte 2012-03-24 (bekräftat på församlingsmöte 2012-06-10) församlingsmöte

Läs mer

En Muslim ropar på Jesus

En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem - Swedish En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem Av Aron Little The 700 Club Översättning C-S. K Kamal Saleem föddes i Libanon av en helöverlåten Muslimsk familj. Han kommer ihåg att han redan

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

De tio budorden - riktlinjer för kristna

De tio budorden - riktlinjer för kristna Lektion 17 De tio budorden - riktlinjer för kristna Helgelse i praktik Vi har i en tidigare lektion lärt oss att Adam och Eva skapades till Guds avbild, det är, perfekta i ord och gärning och med välsignad

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15 Nionde söndagen efter trefaldighet Upplyft era hjärta till Gud och ta emot det heliga evangeliet. Så skriver evangelisten sankt Lukas: Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Herrnhutismen i Herrnhut och i norra Skåne DEL 1

Herrnhutismen i Herrnhut och i norra Skåne DEL 1 BÖRJE KARLSSON Herrnhutismen i Herrnhut och i norra Skåne DEL 1 Hur var då läget i Sverige före Rosenius och Scotts tid? Det visar sig att det rörde på sig även dessförinnan under konventikelplakatets

Läs mer

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin När det gäller byggstenarna för dop har jag inte talat om bönerna i dopgudstjänsten. Jag tänkte göra det i det

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35 1 Tunadalskyrkan 14 02 09 Bilder av livet Dan 3, PS 126, Ps 35 Ibland kan vi behöva bilder eller berättelser för att få hjälp att förstå livet och tillvaron, för de kan spegla vår situation, utan att vara

Läs mer

Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm

Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm Antal närvarande: ca 35 medlemmar Plats: Folkungakyrkan, Stockholm Datum: 2015-02-22 Tid: 13.00-14.40 82. Mötet öppnades med bön

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Lars-Åke Anderssons predikan, söndagen den 18 augusti, innan mässan på Inspirationshelgen.

Lars-Åke Anderssons predikan, söndagen den 18 augusti, innan mässan på Inspirationshelgen. Lars-Åke Anderssons predikan, söndagen den 18 augusti, innan mässan på Inspirationshelgen. Följ mig - i kraften För precis 30 år sedan, 3:e söndagen i augusti 1983, blev jag här på Storstrand presenterad

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

Den Öppna Dörren. Lektion 8

Den Öppna Dörren. Lektion 8 Lektion 8 Den Öppna Dörren Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. Upp 3:20 AFFIRMATION FÖR MEDITATION

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

BEREDEN VÄG FÖR HERRAN!

BEREDEN VÄG FÖR HERRAN! BEREDEN VÄG FÖR HERRAN! TEXT: Frans Michael Franzén (1772-1847). Finsk-svensk författare, präst, biskop och akademibibliotekarie. Franzén studerade i Åbo och tog studenten vid 13 års ålder. Därefter studerade

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Till de kristna i Galatien

Till de kristna i Galatien Till de kristna i Galatien 1 Hälsning 1 Från Paulus, apostel, utsänd inte av människor eller genom någon människa utan av Jesus Kristus och Gud fadern som uppväckt honom från de döda. 2 Jag och alla bröderna

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Markus 10. (10:1 12) Äktenskap och skilsmässa

Christian Mölks Bibelkommentarer. Markus 10. (10:1 12) Äktenskap och skilsmässa Markus 10 (10:1 12) Äktenskap och skilsmässa 1 Sedan begav han sig därifrån och gick till Judeens område och landet på andra sidan Jordan. Folk samlades åter i skaror omkring honom, och han undervisade

Läs mer