KALLELSE. Ilko Corkovic / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE. Ilko Corkovic / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare 880 18"

Transkript

1 1 Kommunstyrelsen KALLELSE Plats och tid för Borgholms Slott i "Hall of fame" (gamla logen), Borgholm, , klockan sammanträdet 13:00. Samling kl 12:00 då visar kastellan Jim Rudolfsson utställningen Uppgång och fall. Ilko Corkovic / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare Utses att justera:. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm / 2015 ÄRENDEN Sid 1 Information från verksamheten - kommunchefen 2 Budgetuppföljning för 2015 Vid förra sammanträdet önskade kommunstyrelsen att ekonomiavdelningen redovisar avtalet med Folkets Hus. 3 Granskningsrapport - Årsredovisning 2014 Granskningsrapporten har lyfts i kommunfullmäktige i samband med behandling av årsredovisning Av missivet framgår att revisorerna lämnar den till kommunstyrelsen för beaktande och åtgärd. Vid samtal med revisorerna framgår att de vill att den ska ligga som underlag till ekonomiavdelningens arbete med kommande redovisningar/bokslut. Förslaget är att lämna rapporten till ekonomiavdelningen för beaktande inför kommande delårs- och årsredovisningar. Beslutas av kommunstyrelsen 2015/ / :00 - JC Svensson IP Only och Filip Åberg från bynet 5 Fiberbredband, samarbetsavtal IP-Only och bynet. Kommunstyrelsen uppdrog till IT-chefen att tillsammans med representanter från IP-Only och bynet ta fram förslag på samarbetsavtal inför kommande politiska beslut. Avtalet behandlas vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde Beslutas slutligt av kommunfullmäktige 6 Tilläggsäskande, barnomsorg på obekväm arbetstid, utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden beslutade att hos kommunfullmäktige äska tillägg till 2015 års budget med 600 tkr för inriktning på att kunna utöka verksamheten från 1 september. Beslutsunderlag från utbildningsnämnden med redogörelse om hur verksamheten ser ut, antal barn m m saknas. Bifogade handlingar låg som underlag till utbildningsnämndens behandling. Beslutas av kommunfullmäktige. 2015/ /

2 7 Begäran om tilläggsanslag för revidering av den fördjupade översiktsplan Byxelkrok Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att anslå 76 tkr i kompletterande medel för revidering av föpen Byxelkrok. Beslutas av kommunstyrelsen 8 Omfördelning av medel, detaljplan Solberga 3:1 och Tings Ene 1:14. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen att omfördela 250 tkr från 2015 års budget samt reservera 250 tkr i 2016 års budget till detaljplanearbetet Solberga 3:1 och Tings Ene 1:4. Beslutas av kommunstyrelsen 9 Fastighetsförsäljning, del av Södra Runsten 9:1 (lärarvillan och lärarbostaden, Runstens skola) Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna avstyckning av fastigheten. att godkänna försäljning av del av fastigheten (lärarvillan och lärarbostaden). att uppdra till kommunstyrelsen att genomföra försäljningen med fri prövningsrätt, av de delar av fastigheten som kommunen inte har för avsikt att äga och driva vidare, genom kommunens mäklare. Beslutas av kommunfullmäktige 10 Markanvisningsavtal, Projekt Kurortshospice Stora Rör. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlar ärendet I tjänsteskrivelse föreslår mark- och exploateringsstrateg Anders Heidenfors-Enquist att kommunfullmäktige godkänner föreliggande markanvisningsavtal. Beslutas av kommunfullmäktige 11 Taxa, mobil scen. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta taxa enligt bifogat protokollsutdrag. Beslutas av kommunfullmäktige 12 Ändrad maxtaxa för barnomsorg fr o m 1 juli Utbildningsnämnden föreslog kommunfullmäktige att ändra maxtaxa för banomsorg till de nya högsta avgifterna för maxtaxa från och med 1 juli Bifogad tjänsteskrivelse låg som beslutsunderlag till utbildningsnämndens beslut. Som information bifogas meddelande från Skolverket om utbetalning av statsbidrag för maxtaxa. Beslutas av kommunfullmäktige. 13 Samverkan personaladministration Borgholm och Mörbylånga kommun Mörbylånga kommunstyrelse efterfrågar Borgholms kommunstyrelses beslut vad gäller samlokalisering i Färjestaden. Mörbylångas beslut om samverkan och anställande av gemensam personal/hr-chef gäller endast under förutsättning att Borgholms kommunstyrelse beslutar om samlokalisering i Färjestaden. Denna del av ärendet valde kommunstyrelsen att vänta med, när ärendet om gemensam HR-chef behandlades Anm. Ärendet har ändrat karaktär i Mörbylånga eftersom de tagit beslut / / / / / / /

3 om gemensam personal/hr-chef Borgholm har beslutat om gemensam HR-chef. Vid ärendets behandling bör detta ändras bådas beslut blir likalydande. Beslutas av kommunstyrelsen Överenskommelse om blandade platser, asylsökande ensamkommande barn Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att teckna ny överenskommelse (som då ersätter den tidigare) att ge kommunstyrelsen delegation på att fatta beslut gällande överenskommelser med Migrationsverket avseende platser för ensamkommande barn. Beslutas av kommunfullmäktige 15 Reviderad samverkansöverenskommelse kring personer med psykiska funktionsnedsättningar Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att ställa sig bakom den reviderade samverkansöverenskommelsen kring personer med psykiska funkitonsnedsättningar mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län Beslutas av kommunfullmäktige 16 Motion (Ilko Corkovic S) - Införande av "Mina timmar" inom hemtjänsten Socialnämnden lämnar yttrande vari framgår att socialnämnden inte ställer sig bakom motionen. Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige bifalla eller avslå motionen. Beslutas av kommunfullmäktige 17 Motion (Per Lublin ÖP) - Erbjuda gratis tomt, fritt bygglov och fri VAanslutning till barnfamiljer på norra Öland. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutas av kommunfullmäktige 18 Medborgarförslag (Olle Öhrberg, David Bertilsson och Melker Kinnander m fl) - Önskemål om motorcrossbana på Rullbackatippen i Böda Samhällsbyggnadsnämnden överlämnade ärendet till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget. Beslutas av kommunstyrelsen 19 Medborgarförslag (Kristina Jeppson) -Tillsätta en tjänst som kulturutvecklare i Borgholms kommun Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget. Beslutas av kommunstyrelsen 20 Medborgarförslag (Helle Kvamme) - Flytande ateljéer i Borgholms hamn. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott föreslår / / / / / / /

4 kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget eftersom det i 2015 års budget inte finns pengar till projektet. Anser kommunstyrelsen att detta är ett spännande kulturprojekt bör pengar avsättas i kommande års investeringsbudget. Beslutas av kommunstyrelsen 4 21 Medborgarförslag (Esa Ateva) - budgetmodell för Borgholms kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget. Beslutas av kommunstyrelsen 2015/ Meddelanden och delegationsbeslut 2015/ Deltagande i SCB:s medborgarundersökning hösten 2015 Fråga om kommunstyrelsen avser att delta. Sista anmälningsdag är 25 augusti, vill kommunen ha tilläggsfrågor ska dessa lämnas in 5 juni. Kostnaden för deltagande är kronor. Till detta kommer kostnaden för kommunspecifikt följebrev kronor samt kostnad mellan kronor om kommunen vill ha tilläggsfrågor _ Skickas digitalt

5 5 Datum Beteckning 1 (5) Uppföljning april 2015 Handläggare Mattias Sundman Controller Uppföljning april 2015 Resultaträkningen nedan visar resultatetet efter fyra månader och en helårsprognos för Resultatet för april är tkr och månadens riktpunkt är 33 %. Resultatet är något nedåt från föregående månad. Helårsprognosen för 2015 är tkr. Resultaträkning (tkr) Prognos Redovisning Helår tom apr 2015 Verksamhetsnetto ,7% Pensioner ,9% Nettokostnader ,1% Skatteinkomster ,3% Utjämning ,9% Finansnetto -39 0,7% Resultat Kommunen har ett marginellt positivt överskott på nettokostnaderna 33,1 % i jämförelse med riktpunkten 33,3 %. Överskottet hänförs till ett starkt pensionsnetto 12,9 %. AFAs återbetalning av 2004 års premier är med i beräkningarna för månaden och i helårsprognosen. Verksamhetsnettot uppvisar ett ringa underskott för månaden tkr totalt och 33,7 % i riktpunkt. Följande nämnder visar på ett underskott socialnämnden tkr, utbildningsnämnden -356 tkr, och övriga nämnder -148 tkr. De nämnder som går med ett överskott är kommunstyrelsen 133 tkr, Borgholm slott 224 tkr, samhällsbyggnadsnämnden 383 tkr och bostadsanpassning 145 tkr. Skatteintäkter är i linje med budgeterad nivå och utjämning är något under budgeterad nivå. Det som avviker är den budgeterade fastighetsavgiften. Fastighetsavgiften ska bokas upp som en fordran på skatteverket då skatteverket betalar ut enligt senaste utebetalningen plus utfallet av förändringen mellan 2012 och Det innebär att utbetalningen är lägre än prognositcerat utfall Finansnettot följer det rådande låga ränteläget och är betydligt lägre än riktpunkten 0,7 %. Omsättning av lån till lägre ränta stärker kommunens resultat och likviditet. Det som tillkom under mars månad var en utdelning av det egna kapitalet från Kalmarsunds gymnasieförbund 967 tkr. Postadress Telefon Telefax / www Box mattias.sundman@borgholm.se Borgholm

6 6 Kommentarer till verksamheternas resultat Kommunstyrelsen Efter april uppvisar kommunstyrelsen ett överskott om 133 tkr. Intäkterna är 1,7 mkr under budgeterad nivå och kostnaderna är 1,9 mkr lägre än budget. Det positiva resultatet beror till stor del på försäljning av tomter. Teknisk service underskott på -824 tkr beror till viss del på snöröjning och fastighetsunderhåll. Fritidsverksamheten har betalat ut bidrag till föreningar och bygdegårdar som belastar periodens resultat. Årsprognos: -964 tkr Revision, valnämnd och överförmyndare Övriga nämnder redovisar till och med april ett underskott på totalt -148 tkr. Underskottet härleds till verksamheten överförmyndare som uppvisar ett negativt resultat på minus 314 tkr. Revisionsverksamheten har för närvarande ett överskott på 185 tkr. Resultatet för revision är ej periodiserat. Årsprognos: tkr Borgholms Slott Slottsverksamheten efter fyra månader slutar på 224 tkr. Resultatet ligger i linje med föregående års resultat vid samma period. Verksamheten har lägre kostnader och lägre intäkter än budgeterat. Årsprognos: 0 tkr Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens resultat för april månads slut uppgår till -356 tkr. Resultatet består av 30 tkr lägre intäkter än budgeterat och 326 tkr högre kostnader än budgeterat. Det negativa resultatet förklaras framförallt av högre kostnader för Interkommunal ersättning och teknisk service som överstiger budgeterade nivåer (1,1 mkr). Personalkostnaderna för utbildningsnämnden understiger budget med 290 tkr.

7 Verksamhetsområde som sticker ut är Norra området där resultatet för april är -378 tkr. Underskottet förklaras främst av höga personalkostnader på grundskola och teknisk service. Årsprognos: tkr Socialnämnden Jämfört med föregående år har socialförvaltningen lägre kostnader trots att nattbemanningen på särskilt boende har ökat. Det som har minskat är kostnaden för placeringar. De stora underskotten finns på särskilt boende, ordinärt boende samt omsorgen om funktionsnedsatta. Individ- och familjeomsorgen samt hälso- och sjukvården uppvisar överskott. Driftsbudgeten är i balans (0,2 mkr). Det är intäkterna som är lägre (-1,3 mkr) och personalkostnaderna (-0,9 mkr) som är högre vilket ger underskott på tkr. Årsprognos: tkr Samhällsbyggnadsnämnden Till och med april uppvisar samhällsbyggnadsnämnden ett positivt resultat på 383 tkr. Det positiva resultatet uppkommer på grund av låga personalkostnader. Det har under året varit vakanser, föräldraledigheter och sjukdomar som ej har varit tillsatta. Byggärenden överstiger intäktsbudgeten för perioden. Intäkterna för planärenden och enskilda avlopp är låga och det finns en risk att dessa inte når upp till åretsbudgeterade nivå. Årsprognos: 184 tkr Årsprognosen innehåller inte projektredovisning. Projekten som berör detaljplanerna förväntas uppgå till minus 680 tkr på årsbasis. Bostadsanpassning Bostadsanpassningen uppvisar ett positivt resultat om 145 tkr. Under årets första fyra månader har det inte skett några större bostadsanpassningar, vilket bidrar till att resultatet är i nivå med föregående avstämningsperiod. Resultatet är ej periodiserat. Årsprognos: 14 tkr 7

8 8 Likviditet Medelsaldot på kommunens checkräkningskredit uppgår till plus 20,9 mkr. Medelsaldot under april har försämrats med 8,5 mkr från månaden innan. Utbetalningen av det individuella valet i slutet av mars har en negativ inverkan på medelsaldot under april. Renoveringen av vedkajen kommer även den ha en viss negativ effekt på medelsaldot. Investeringar De budgeterade investeringarna enligt kommunfullmäktige uppgår till högst 35 mkr under Förslaget är att överföra 5 mkr från investeringsbudget Till och med april är 4,6 mkr av total investeringsbudget utnyttjad. Större investeringsprojekt i år är renovering förskola Runsten, vedkajen och beslutade gator i Borgholm. Renovering Ekbacka ligger för upphandling och kommer påverka både likviditet och investeringsbudgeten under (tkr) Budget Redovisat Investeringsredovisning APR Avvikelse Åkerboskolans kök K Vedkajen Ekbacka Gata/park Åkerbobadets bassäng Viktoriaskolan IT KS Nämnder Kommunens budgettak

9 9 Uppföljning år 2015 Rp RESULTATRÄKNING Budget Redovisning 33,3% Årsprognos (tkr) 2015 tom apr 2015 Intäkter ,9% Kostnader ,7% Korrigering för periodisering Projektnetto Delsumma ,7% Löneutrymme ,3% Semesterlöneskuld ,3% Löneskatt ,3% Fastighetsskatt ,3% -198 Avtalsförsäkringar FORA ,7% Omställningsfonden ,3% -278 Avtalsförsäkringar KPA ,7% -269 FÅP ,1% Pensionskuldens förändring ,3% Förvaltningavgifter ,3% -129 Utbetalda pensioner ,8% Pensioner, ind valet ,3% Finansiering avtalspensioner ,5% Investering/Amortering ,0% 0 Nya avskrivningar ,3% Nettokostnader ,1% Allmän kommunalskatt ,3% Slutavräkning ,3% Inkomstutjämning ,0% Strukturbidrag ,5% Regleringsbidrag ,3% Kostnadsutjämning ,0% LSS-utjämning ,1% Fastighetsavgift ,0% Intäktsräntor ,5% 150 Finansiella intäkter ,1% Kostnadsräntor ,6% RESULTAT

10 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Uppföljning för kommunstyrelsen 2015 januari till april Kommunstyrelsen redovisar till och med april ett överskott om 0,1 mkr. Resultatet innehåller försäljning av tomter samt periodiserade kostnader och intäkter. Periodiseringarna avser förutbetalda kostnadsfakturor för bland annat gymnasieskola, räddningstjänsten, badanläggning och kommande bidragsutbetalningar. Diagrammet visar en resultatjämförelse månad för månad i relation till tidigare års utfall. Intäkterna för perioden är låga och avvikelsen uppgår till 1,8 mkr. Intäkterna är generellt låga för fritidsverksamheten, teknisk service, IT-avdelningen och arbetsmarknadsavdelningen. Driftskostnaderna kompenserar intäktsbortfallet med 1,9 mkr. Personalkostnaderna uppvisar överskott i förhållande till budget med 0,7 mkr. Resultaträkning Budget April Avvikelse Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Resultat Investeringar

11 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Verksamhetsområde Nedan redovisas resultatet per verksamhetsområde. April Kommunstyrelsen Intäkter Driftkostnader Personalkostnader Netto (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kultur Fritid Teknisk service Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen IT-avdelningen Personalavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen KOMMUNSTYRELSEN TOTAL Kommunfullmäktige Verksamheten är i paritet med budget. Årsprognos: -43 tkr Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppvisar ett nettounderskott om -76 tkr (mars -110 tkr) och avser högre kostnader än budget avseende för gymnasieförberedelse, Ölands gymnasium och gymnasiesär. Underskottet för gymnasieförberedelse består i kompensation för elevunderskott avseende gymnasiet. Enligt överenskommelse kommer en avstämning ske varje kvartal där eventuellt driftsöverskott återges. Årsprognos: -605 tkr Kultur Kulturverksamheten uppvisar ett överskott om 252 tkr (mars +205 tkr) och beror på att ett mindre antal bidragsutbetalningar inte har betalts ut. Årsprognos: -29 tkr

12 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Fritid Efter fyra månader uppvisar fritidsverksamheten ett underskott om -276 tkr (mars tkr). Fritidsverksamheten har betalat ut bidrag till föreningar och bygdegårdar som belastar periodens resultat. Intäkterna är låga för perioden då en del verksamheter är säsongsbetonade. Årsprognos: +22 Teknisk service Budgeten för teknisk service är utfördelad på elva perioder under Detta betyder att det inte finns någon budget i januari men istället en dubbel budget i december. Anledningen till detta upplägg är att det sker en fördröjning mellan faktureringsperioderna då Borgholm Energi AB alltid fakturerar en månad i efterhand. Teknisk service uppvisar ett nettounderskott till och med april på -824 tkr (mars -606 tkr). Intäkterna är generellt låga för perioden. Det är även höga kostnader för asfalteringsarbeten som håller på att utredas. Periodens resultat för vinterväghållning uppgår till -219 tkr. Till och med april månad finns det 560 tkr i budget. Kommunens kostnader för perioden uppgår till 779 tkr, därav fast arvode för beredskapsersättning om 490 tkr. Det var några få snödagar under januari som påverkar resultatet negativt. Inför 2015 ingår hela fastighetsunderhållsbudgeten under kommunstyrelsen. Budgeten för perioden uppgår till 1,5 mkr (helår 6,1 mkr inklusive personalkostnader). Till och med april uppgår kostnaderna till 1,7 mkr. Årsprognos: tkr Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret uppvisar ett överskott om 402 tkr (februari +146 tkr). Det är låga personalkostnader och intäkter för försäljning av tomter som medverkar till det positiva resultatet. Årsprognos: +738 tkr Ekonomiavdelningen Till och med mars uppvisar ekonomiavdelningen ett överskott om 190 tkr (mars +159 tkr) och beror på låga personalkostnader. Årsprognos: -95 tkr

13 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller IT-avdelningen Avdelningen uppvisar ett överskott om 10 tkr (februari -173 tkr). Det är höga personalkostnader som påverkar resultatet. Inför budget 2015 beslutades att ITavdelningen skall fakturera en fast månadskostnad till samtliga användare. Den fasta kostnaden är uppdelad i tre huvudkategorier; antal system, datorer och användare. Årsprognos: +20 tkr Personalavdelningen Till och med april månad uppvisar personalavdelningen ett överskott om 409 tkr (mars +371 tkr). Personalkostnaderna är låga då det finns en vakant personalchefstjänst. Från och med april är en konsult inhyrd två dagar i veckan. Årsprognos: +318 tkr Arbetsmarknadsavdelningen Efter fyra månader uppvisar arbetsmarknadsavdelningen ett överskott om 59 tkr (mars +80 tkr). Driftskostnaderna är låga för perioden. Årsprognos: +164 tkr Investeringsredovisning Budget Redovisat Avvikelse (Tkr) 2015 April Gata Park Vedkajen IT Ekbacka 2014 K Åkerboskolans kök 2014 K KS Totaler Till och med mars har kommunstyrelsen investerat 4,0 mkr av totalt 33,8 mkr. De största investeringarna för perioden är Åkerboskolans kök och Vedkajen. Åkerboskolans kök är slutbesiktigad. Utbetalning bidrag Bilagan på följande sida visar vilka bidrag som är budgeterade och vilka bidrag som hitintills är utbetalda för kommunstyrelsen (1010). Till och med april har 9 bidrag betalats ut varav 4 ej var kända vid budgetläggningen.

14 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Bidrag till förening, företag och organisationer Nej Ja Ej budgeterat? Budget 2015 Utbetalt Summa Borgholms slott Utvecklingsplan för Borgholms Slott mkr/år 2014, 700 tkr investering mobil scen Ungdomspolitik FULL KOLL (2016) 169/ KUMULUS Regional samverkan kring ungas uppväxt ks 181/ Ung företagssamhet i Kalmar län 202/ Ölands gymnasium - Stipendium 255/ Övrig verksamhet Borgholms jaktvårdskrets 117/ Chefen & Chefen tryckeri AB (tom år 2018) 119/ Framtid Borgholm IFK Borgholm - Viktoriadagen Kalmar brottsofferjour Kalmar Ölands nämndemannaförening Länskommittén Sveriges Nationaldag Persnäs Allmänna idrottsförening 2013/ Skördefesten - Gulddeltagareavtal ks 32/ Ölands museum - Himmelsberga (flyttat till kultur) 10/2014 Löttorps Bygedgårdsförening 30% av bev bidrag Ölandsfärjan ks , 38/ Medfinansiering-projekt Strategi utveckling gastronomi, GYF 4 årigt (12-15 (9 000) 74/12 KS Turistverksamhet norra Öland Medlemsavgifter AB Miljöresurs Carl von Linné 222/ Kalmarsund promotion Coompanion Kalmar Energikontor Sydost IUC 479/ IUC 479/ Allmän kulturverksamhet Driftsbidrag till Folkets hus Budget Bidrag utöver budget 2015 Ung Företagssamhet i Kalmar Län, 3 sommarföretagare UF Folkets hus projektor Sponsring Öland Spirar KSAU 23/ Borgholms Cityförening

15 15

16 16 Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Borgholms kommun 7 april 2015

17 17 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar PwC

18 18 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Årets resultat uppgår till 11,1 mnkr (2013: 11,8 mnkr). I årsredovisningen redovisas vision 2020 och övergripande mål. För nämnderna redovisas vision och målsättning samt verksamhetsmål. Verksamhetsmålen omfattar områdena medborgare, verksamhet & process, lärande & förnyelse samt ekonomi. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Samtliga tre finansiella mål bedöms vara uppfyllda över en femårsperiod. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Total redovisas 50 mål. Av dessa är 54 % redovisade med resultatet utmärkt och bra. 30 % redovisas som varning och ej godkänt medan 16 % inte har någon status. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i huvudsak uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Verksamhetens intäkter och kostnader redovisas inklusive interna poster. I kommunens externa resultaträkningen ska samtliga interna intäkter och kostnader vara eliminerade. Vi bedömer att det finns vissa brister i uppställningen av resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys och därtill hörande noter. Kommunen avviker i olika grad från god redovisningssed vad beträffar tilläggsupplysningar enligt följande: RKR:s rekommendation nummer 2.1 avseende särskild avtalspension och visstidspension. Avvikelsen redovisas inte öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. RKR:s rekommendation nummer 7.1 avseende upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser. Avvikelsen redovisas inte öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. RKR:s rekommendation nummer 8.2 avseende sammanställd redovisning. Avvikelsen redovisas inte öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. RKR:s rekommendation nummer 11.4 avseende materiella anläggningstillgångar. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. PwC 1 av 12

19 19 RKR:s rekommendation nummer 13.2 avseende redovisning av hyres/- leasingavtal. Avvikelsen redovisas inte öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. PwC 2 av 12

20 20 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning PwC 3 av 12

21 21 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen och fullmäktige behandlar årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning PwC 4 av 12

22 22 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser I årsredovisningen har vi jämställt det som finns under rubriken Sammanfattning med förvaltningsberättelsen. Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Vi anser att förvaltningsberättelsen kan utvecklas ytterligare för att öka informationsvärdet. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande. Under avsnittet Årets resultat beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kap skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns en avstämning av de finansiella målen som till delar beskriver kommunens ekonomiska ställning. Den ekonomiska ställningen bör även analyseras i förhållande till andra kommuner. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Vi anser att kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Vi bedömer att avsnittet bör utvecklas och omfatta arbetsmiljö, rehabilitering, personalrörlighet, förmåner med mera. PwC 5 av 12

23 23 Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Informationen bör utvecklas ytterligare genom att redovisa de olika enheternas resultat och ställning istället för att hänvisa till respektive hemsida. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsförpliktelser. Uppställningen överensstämmer inte till alla delar med RKR 7.1 rekommendation. Det saknas uppgift om hur stor del av pensionsförpliktelserna som utgör återlånade medel. Upplysningar ska även lämnas i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Antalet personer med särskilda pensionsavtal framgår inte. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om kvalitet och måluppfyllelse redovisas under respektive styrelsen/nämnd. Utöver ekonomiska nyckeltal har inga andra redovisats. Olika typer av nyckeltal skulle vara relevant att visa från olika verksamhetsområden. Detta bör på ett tydligare sätt framgå av förvaltningsberättelsen. Sammantaget görs därför bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv är bristfällig. Hur kommunstyrelse och nämnder arbetar med styrning och uppföljning bör även beskrivas i förvaltningsberättelsen Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i huvusak ger en rättvisande bild av årets investeringar. Vi anser att redovisningen kan utvecklas ytterligare genom att avvikelserna mot budget kommenteras, att jämförelse görs mot föregående år samt att det även görs en redovisning per projekt och inte bara per ansvar. Detta skulle höja informationsvärdet ytterligare Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. PwC 6 av 12

24 24 Driftredovisning per nämnd, mnkr 2014 Budget Budgetavvikelse Kom munsty relse Öv riga nämnder Borgholm s slott Utbildningsnämnden Socialnämnden Sam hällsby ggnadsnäm nden Pensionskostnad Bostadsanpassning Summa nämnderna Av förvaltningsberättelsen framgår respektive nämnds avvikelser Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har i huvudsak skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag, men uppställning följer inte den struktur som anges i 4 kap 3 a kommunal redovisningslag. Vi bedömer att avstämningen underlättas om strukturen följs, till exempel avseende realisationsvinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar (2014: 135 tkr) God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. I årsredovisningen redovisas vision 2020 och övergripande mål. För nämnderna redovisas vision och målsättning samt verksamhetsmål. Verksamhetsmålen omfattar områdena medborgare, verksamhet & process, lärande & förnyelse samt ekonomi Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Ekonomin ska utgöra begränsningen för verksamheten Investeringarna ska självfinansieras Utfall 2014 Resultatet över femårsperioden bedöms uppgå till 38,1 mnkr. Investeringar över perioden bedöms uppgå till 125,1 mnkr. Motsvarande investeringsutrymme beräknas till 151,4 mnkr. Måluppfyllelse Målet är uppnått Målet är uppnått. PwC 7 av 12

25 25 Nettokostnaderna ska inte överstiga 99 % av intäkterna från skatt och bidrag. Kommunens nettokostnader för femårsperioden beräknas uppgå till 99 % Målet är uppnått. Samtliga finansiella mål är uppnådda Mål för verksamheten I årsredovisningen redovisas måluppfyllelsen i styrelsens och nämndernas verksamhetsberättelser. Måluppfyllelsen redovisas enligt följande: Utmärkt Bra Varning Ej godkänt Ingen status Måluppfyllelsen per styrelsen och nämnd ser ut enlig följande: Utmärkt Bra Varning Ej godkänt Ingen status Totalt Kommunstyrelsen Socialnämnden Utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Totalt Procent 28 % 26 % 16 % 14 % 16 % 100 % I budgeten anges inte några mål för verksamheten. Totalt redovisas 50 mål. Av dessa är 54 % redovisade med resultatet utmärkt och bra. 30 % redovisas som varning och ej godkänt. 16 % har inte någon status. PwC 8 av 12

26 Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen i stort sett uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Verksamhetens intäkter och kostnader redovisas inklusive interna poster. I kommunens externa resultaträkningen ska samtliga interna intäkter och kostnader vara eliminerade. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. Resultaträkning Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Verksam hetens intäkter Verksam hetens kostnader Av skriv ningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjäm ning Summa skatter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 19,3 mnkr eller 3,6 % jämfört med föregående år. - Av ökningen beror 9,0 mnkr på att kommunen fick en återbetalning av AFApremier för åren 2005 och 2006 under år Pensionskostnaderna har ökat med 8,3 mnkr vilket bland annat beror på visstidspension till avgående kommunalråd, ökade kostnader för förmånbestämd ålderspension samt osäkerhet i beräkningen per Personalkostnaderna har ökat med 13,o mnkr till följd av löneökningar och fler antal årsarbetare. - Avskrivningarna har minskat med 14,5 mnkr jämfört med föregående år. Under år 2013 skrevs anläggningstillgångar ner som inte bedömts ha något återstående restvärde med 13,1 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 16,3 mnkr eller 3,0 % jämfört med föregående år. Finansnettot är 2,7 mnkr bättre än föregående år på grund av högre utdelning från BEAB och lägre räntekostnader på externa lån. PwC 9 av 12

27 Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är i stort sett uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Följande poster kommenteras: Kommunen följer inte god redovisningssed avseende anläggningstillgångar. I redovisningen ska ursprungligt anskaffningsvärde och ackumulerad avskrivning framgå, detta har påpekats tidigare år. Upplysning om detta lämnas i redovisningsprinciperna. Posten avsättning för pensioner har ökat med 5,2 mnkr vilket beror på visstidspension till avgående kommunalråd med ca 3,4 mnkr samt ökade kostnader för förmånbestämd ålderspension med ca 1,8 mnkr. Kommunen bytte pensionsförvaltare under år 2013 och vår bedömning var att det rådde en viss osäkerhet i den nya pensionsförvaltarens prognos per Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har kommunen vidtagit åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år Av fastigheternas totala bokförda värde per har ca 82 % fördelats på komponenter. I avsnittet redovisningsprinciper beskrivs hur komponentindelningen har gjorts. Det kvarstår tillgångsslag som ännu inte har komponentindelats. Kommunen leasar fordon som används i verksamheterna. Vi bedömer att en genomgång bör göras av avtalen för att avgöra om de ska klassificeras som finansiell leasing i enlighet med RKR Vi bedömer att kommunen behöver göra en genomgång av sina hyresavtal för att avgöra om de ska klassificeras som finansiella leasing eller ej uppsägningsbar operationell leasing i enlighet med RKR Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen inte fullt ut redovisar kommunens finansiering och investeringar. Förändringen av finansiella anläggningstillgångar och försäljning av materiella anläggningstillgångar framgår inte av kassaflödesanalysen. Vi bedömer att noter finns i tillräcklig omfattning. PwC 10 av 12

28 28 Vi bedömer att överensstämmelse finns med vissa uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Förändringen av materiella anläggningstillgångar kan till exempel inte att härledas i noten till balansräkningen (not 8) Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer även att det finns brister i konsolideringen av underliggande enheter men att upplysning om olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter lämnas. Vi saknar fullständiga noter till den sammanställda resultat- och balansräkningen. Vi bedömer att KRL:s krav uppfyllts avseende 8.2 men att vissa kompletteringar bör göras för att uppfylla 8.1 som avser gemensam förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet istället för att hänvisa till enheternas hemsida och egna årsredovisningar Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: RKR 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser RKR 11.4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar Följer i huvudsak Följer i huvudsak Följer i huvudsak Det saknas uppgift om antal visstidsförordnanden samt en specifikation av de olika slag av pensionsförmåner som finns upptagna under posten avsättningar. Beskrivning av pensionsförpliktelser anger inte uppgift om återlånade medel. Uppgift om ackumulerade anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar saknas i not till balansräkningen. Det går inte att härleda totala investeringar ur noten till balansräkningen vilket vi anser vara en brist. PwC 11 av 12

29 29 RKR 13.2 Redovisning av hyres och leasingavtal Följer inte alls Kommunen har leasingavtal och hyresavtal som inte är klassificerade utifrån reglerna om finansiell eller operationell leasing Caroline Liljebjörn Projektledare Pär Sturesson Uppdragsledare PwC 12 av 12

30 KOMMUNSTYRELSEN 30 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ KS Fiberbredband, information av IP-Only och bynet. Till dagens sammanträde är JC Svensson från IP-Only och Filip Åberg från bynet inbjudna för att informera om företagens koncept för att möjliggöra fiberbredband i tätort och landsbygd. Under mötet ges möjlighet för ledamöterna att ställa frågor. Beslut Kommunstyrelsen uppdrar till IT-chef Niklas Palmqvist a t t tillsammans med representanter från IP-Only och bynet ta fram förslag på samarbetsavtal inför kommande politiska beslut. Avtalen kommer att behandlas vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde samt vid kommunstyrelsens sammanträde Utdragsbestyrkande

31 UTBILDNINGSNÄMNDEN 31 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/1-660 UN Barnomsorg på obekväm arbetstid Utbildningsnämnden uppdrog 94/14 till förvaltningen att inkomma med skrivelse för att informera kommunfullmäktige hur verksamheten på obekväm arbetstid utvecklats under budgetåret såväl omfattning som kostnader för densamma, samt redogöra för kostnader för att fullfölja fullmäktiges beslut angående barnomsorg på obekväm arbetstid. Arbetsutskottet föreslår nämnden att äska tillägg till 2015 års budget med 600 tkr för inriktning på att kunna utöka verksamheten från 1 september. Beslut Utbildningsnämnden beslutar att hos kommunfullmäktige äska tillägg till 2015 års budget med 600 tkr för inriktning på att kunna utöka verksamheten från 1 september. Utdragsbestyrkande

32 32 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (1) Handläggare Ert datum Er beteckning Barnomsorg på obekväm arbetstid Bakgrund Verksamheten startade i juni 2014 på södra området. I september 2014 startade den kvälls- och helgöppna omsorgen på förskolorna Skogbrynet, Borgholm och Solvändan, Löttorp utifrån de då inkomna ansökningarna. Till den verksamheten planerades det med en tjänst på 75 % och en på 50 %. Till den 50 %-iga tjänsten fick vi inga sökande till varför en ny ansökningsomgång gjordes med en 75 %-ig tjänst. Till verksamhetens start visstidsanställdes två personer på 75 %. Tilldelning i budget för 2014 motsvarade 1,25 tjänst. Utifrån inkomna ansökningar har alla inte fått plats. Det är stora svårigheter att få verksamheten att fungera med hänsyn till personalens arbetsmiljö. Med denna bemanning är det orimligt att hålla öppet varje helg. För att täcka behovet av öppettider på två ställen och för barn med särskilda behov går det inte att schemamässigt skapa lediga helger för personalen. Tilldelad budget räcker till 1,25 tjänst som inte räcker till att tillgodose alla ansökningar som inkommit. Förslag För att Borgholms kommun ska erbjuda denna verksamhet till samtliga som önskar krävs på 1 förskola 3,0 tjänst med en kostnad på 2,4 Mkr (Se bilaga). Denna kostnad innefattar inte nattomsorg. Denna bemanning gör det möjligt att skapa rimliga arbetstider för personalen med tex. ledigt varannan helg. Det ger oss också möjlighet att ta mot barn med kortare varsel. Bemanningen med 3,0 tj ger möjlighet att ha öppet kvällar och helger samt i viss mån förlägga verksamheten till Löttorp. För detta krävs ett tillskott i 2015 års budget på 1,6 Mkr till de 0,8 Mkr som är avsatta idag. Lena Boking Jan-Erik Carlsson Marwin Johansson Förskolechef Rektor/Förskolechef Rektor/Förskolechef Postadress Telefon Telefax / www

33 33 Barnomsorg på obekväm arbetstid Fullmäktiges beslut , Dnr 2010/ KS, Motion (Pia Holgersson och Eva- Lena Israelsson S) - barnomsorg kvällar nätter och helger bifölls i sin helhet. Förutsättningarna var att verksamheten ska bedrivas i befintliga lokaler för barn mellan 1-10 år. Utbildningsnämndens beslut , Dnr 2014/1-660 UN, uppdra till förvaltningen att starta verksamheten enligt förslag Norra området: Solvändans förskola öppet må-fr , lö sö samt helger vid behov. Södra området: Rälla förskola öppet må fr Gärdslösa förskola: öppet må - fr De i södra området som behöver barnomsorg lö - sö och helgdagar hänvisas till Skogsbrynets förskola. Centrala området: Skogbrynets förskola öppet må fr , lö sö , helgdagar , samt Att fastställa tillämpningsföreskrifter för verksamheten enligt bilaga 2. Ovanstående beslut grundas på inkomna enkätsvar angående behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Utbildningsnämnden tilldelades 800 tkr för budgetåret Detta motsvarar 1,25 tjänst. Kostnad för att genomföra Fullmäktiges beslut (i tkr) Fullmäktigebeslut Kvälls- helg- och nattöppen förskola (1 förskola) Barnskötare 3,0 tjänst kvällar helger 878,7 1,3 tjänst nätter 378,0 Sem ers. 1,4% 17,6 Jourersättning Timlön*29,2% 337,3 Kvalificerad övertid Ingen beräkning OB-tillägg Vardag 43,40 kr, mot helg 58,40 kr 407,9 PO-påslag 38,46% 776,7 Städ 1 förskola 2h/v 26,2 Alla måltider Kostnad tillkommer/barn Summa 2 822,4

34 34 Detta är kostnad för att ha öppet enligt fullmäktiges beslut på ett ställe i kommunen, vid etablering på ytterligare en ort dubbleras kostnaden. Kostnad för att genomföra Utbildningsnämndens beslut (i tkr) Nämndsbeslut Kvälls- och helgöppen förskola (3 förskolor) Barnskötare 3,73 tjänst 1 090,1 Sem ers. 1,4% 15,3 OB-tillägg Vardag 43,4, mot helg 58,40 323,7 PO-påslag 38,46% 549,6 Städ 2 förskolor 2h/v 52,4 Alla måltider Kostnad tillkommer/barn Summa 2 031,2 Denna beräkning grundas endast på öppentider. Vi har inte tagit hänsyn till arbetsmiljöfaktorer såsom schemaläggning för att undvika arbete varje helg, ensamarbete mm. För både alternativen gäller följande beräkningar och extra kostnader Till beräkningarna nedan har det använts medellön för respektive kategori: Barnskötare: kr/månad Jourersättning beräknas på den tid som barnen sover (räknat på 10 h). Upp till 50 timmar/månad är kostnaden per timme timlön x 29,2%, och över 50 timmar/månad är kostnaden timlön x 58,4%. Kostnad per portion är: Lunch: 61,12 (samma pris som SOC) Kvällsmat: 45,84 (samma pris som SOC) Kvällsmaten kan antingen vara kall eller varm beroende på vilken måltid köken lagar. Köken levererar maten i kantiner och måste värmas på plats av personalen. Köket kan enbart leverera livsmedel till frukost och mellanmål. Detta måste ske på vardag, de har ej personal till utskick på helger. Frukost: 14,14 kr Mellanmål: 14,14 kr I priserna tillkommer transportkostnad från Viktoriaköket fram till enheten, 29kr/km. Lokalkostnader: När det gäller förskolor som är öppna kvällar, nätter och helger tillkommer kostnad för städ. Städkostnad: 252 kr/tim Städ kan ej utföras av BEAB under helger.

35 35 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (1) Handläggare Göran Borgö Samhällsbyggnadschef Kommunstyrelsen Medel för att reviering av den fördjupade översiktsplanen Byxelkrok. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att anslå kompletterande medel för revidering av föpen Byxelkrok med 76 tkr. Sammanfattning av ärendet Ekologigruppen AB har tidigare tagit fram miljökonsekvensbeskrivning för föpen Byxelkrok. Efter samråd med inlämnade synpunkter har planhandlingarna reviderades efter dessa synpunkter. Därmed blev det nödvändigt att också revidera miljökonsekvensbeskrivningen. Det till en kostnad av 76 tkr. Denna kostnad finns inte med i samhällsbyggnadsnämndens budget för 2015 utan har tillkommit efter budgetbeslut för De fördjupade översiktplanerna ingår i kommunstyrelsens ansvarområde Göran Borgö Samhällsbyggnadschef Postadress Telefon Telefax / www Box goran.borgo@borgholm.se Borgholm

36 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 36 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ KS Solberga 3:1 samt Tings Ene 1;4, upprättande av detaljplan samt avsättning av budgetmedel. I tjänsteskrivelse föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen kommunstyrelsens arbetsutskott att godkänna bifogad projektbeskrivning att avsätta budgetmedel för kommunens del av plankostnaderna enligt projektbeskrivning, preliminärt upp till 500 tkr (enligt 50 % fördelning för kommunen). Alternativt besluta att kostnaderna tas mot framtida tomt- och fastighetsförsäljning Vid dagens sammanträde redogör samhällsbyggnadschef Göran Borgö för ärendet. Planområdet har funnits med sedan många år som ett tänkbart förtätningsområde. En översiktlig skiss togs fram redan Solberga 3:1 är privatägt medan Tings Ene 1:4 är kommunal mark. Området är beskrivet i den fördjupade översiktsplanen som ett område för fler respektive utökade byggrätter, bostäder prioriteras. Området nära vattnet är låglänt och kan i vissa delar passa bra för dagvattenhantering. Ägarna till Solberga 3:1 har låtit bekosta en utredning över hur ett område med öppet vatten kan konstrueras. Viktigt är att spara mark utefter kusten och hålla kustområdet öppet för rekreation. Ett plankostnadsavtal är upprättat med ägarna till Solberga 3:1 där det bland annat framgår att plankostnaderna ska regleras enligt vad som kan härledas till Solberga respektive till Tings Ene. Närmare detaljer hur detta ska gå till ska klargöras i nytt avtal som ska upprättas mellan parterna, ägarna till Solberga 3:1 respektive kommunstyrelsen. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar a t t godkänna projektbeskrivning för detaljplan Solberga 3:1 och Tings Ene 1:4. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t omfördela 250 tkr från 2015 års budget samt reservera 250 tkr i 2016 års budget till detaljplanearbetet Solberga 3:1 och Tings Ene 1:4. Utdragsbestyrkande

37 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 37 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ KS Fastighetsförsäljning, del av Södra Runsten 9:1 (Runstens skola) Kommunfullmäktige upphävde sitt tidigare beslut 87/2013 att sälja fastigheten i sin helhet. Vid dagens sammanträde tas frågan upp till behandling hur kommunledningen vill gå vidare med frågan gällande försäljning av del av fastigheten m m. Ärendet gällande förskola i Runsten hanteras under Dnr 2015/113 KS. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige a t t a t t a t t godkänna avstyckning av fastigheten. godkänna försäljning av del av fastigheten (lärarvillan och lärarbostaden). uppdra till kommunstyrelsen att genomföra försäljningen med fri prövningsrätt, av de delar av fastigheten som kommunen inte har för avsikt att äga och driva vidare, genom kommunens mäklare. Utdragsbestyrkande

38 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 53 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/ KS Taxa, mobil scen; återrapportering. Kommunstyrelsen uppdrog till Borgholms Slotts verksamhetschef att arbeta fram förslag på taxa för uthyrning av den mobila scenen. I tjänsteskrivelse återrapporterar verksamhetschefen förslag på taxa uppdelat på för föreningar inom kommunen, för föreningar från närliggande kommuner och för övriga, samt villkor för transport och uppsättning m m. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige a t t anta följande taxa och villkor för uthyrning av mobila scenen: Föreningar i Borgholms kommun Föreningar från närliggande kommuner Övriga per tillfälle/dygn kronor kronor kronor Kostnad för transport och uppsättning tillkommer. Borgholms Slotts verksamhetschef har rätt att - avgöra om väderförhållandena påverkar uppsättningen av scenen och om scenens placering är lämplig ur säkerhetssynpunkt. - avgöra om väderförhållandena påverkar uppsättningen av scenen och om scenens placering är lämplig ur säkerhetssynpunkt. - vid evenemang/tillfällen då flera vill hyra scenen prioritera ut hyrningen. - vid speciella evenemang/tillfällen förändra taxan. Utdragsbestyrkande

39 UTBILDNINGSNÄMNDEN 54 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Maxtaxa barnomsorg Borgholms kommun erhåller årligen statsbidrag för kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Avgiftsnivån har inte höjts sedan den infördes i kommunen men skolverket har nu indexerat inkomsttaket vilket medför att den maximala avgiftsnivån höjts. Statsbidraget för respektive kommun har redan minskats i motsvarande omfattning då kommunernas avgiftsintäkter kommer att öka. Arbetsutskottet beslutade att föreslå nämnden att föreslå kommunfullmäktige att ändra maxtaxa för barnomsorg till de nya högsta avgifterna för maxtaxa från och med första juli Beslut Nämnden beslutar a t t föreslå kommunfullmäktige att ändra maxtaxa för barnomsorg till de nya högsta avgifterna för maxtaxa från och med första juli Utdragsbestyrkande

40 Handläggare Linda Andersson Controller 55 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (2) Ändring av avgiftnivåer för barnomsorg Ert datum Utbildningsnämnden Er beteckning Ändring av avgiftnivåer för barnomsorg Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden: Att föreslå kommunfullmäktige att ändra barnomsorgstaxorna till de nya högsta avgifterna för maxtaxa från och med 1 juli Sammanfattning av ärendet Borgholms kommun tillämpar maxtaxa och erhåller årligen statsbidrag för kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Under 2015 är den fastställda bidragsramen för Borgholms kommun på kr. Avgiftnivån har inte höjts sedan den infördes i kommunen men skolverket har nu indexerat inkomsttaket så att den maximala avgiftnivån höjs. Statsbidraget för respektive kommun har redan minskats i motsvarande omfattning då kommunernas avgiftintäkter kommer att öka. Ärendet Utbildningsförvaltningen i Borgholms kommun införde maxtaxa 2002 vilket innebär en övre gräns för hur hög avgift för barnomsorg kommunen får ta ut per barn. Som kompensation för detta erhåller Borgholms kommun, likt många andra kommuner, bidrag från Skolverket. Bidragsramen för Borgholms kommun för budgetåret 2015 är kr. Avgiftnivån har inte höjts sedan den infördes i kommunen men skolverket har nu beslutat att indexera inkomsttaket så att den maximala avgiftnivån höjs enligt följande: Förskola Avgifttak* Dock högst Tidigare maxtaxa Barn 1 3% kr kr Barn 2 2% 858 kr 840 kr Barn 3 1% 429 kr 420 kr Fritidshem Avgifttak* Dock högst Tidigare maxtaxa Barn 1 2% 858 kr 840 kr Barn 2 1% 429 kr 420 kr Barn 3 1% 239 kr 230 kr Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är för närvarande kr. Postadress Telefon Telefax / www kim.jakobsson@borgholm.se

41 56 2 (2) *Med förskola eller fritidshem jämställs i denna förordning pedagogisk omsorg som erbjuds i ställt för förskola eller fritidshem samt omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 skollagen (2010:800) under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Förordning(2011:678). Statsbidraget för respektive kommun har redan minskats i motsvarande omfattning då kommunernas avgiftintäkter kommer att öka vilket även gäller för Borgholms kommuns bidragsram. Då förordningen om maxtaxa nu har ändras och inkomsttaket nu har indexeras innebär det enligt Skolverket, med all sannolikhet, att den maximala avgiftnivån årligen kommer att höjas där de nya nivåerna kommer meddelas i oktober månad inför 1 januari kommande budgetår. Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att ändra barnomsorgstaxorna till de nya högsta avgifterna för maxtaxa från och med 1 juli 2015, se Bilaga 1. Utbildningsförvaltningen Kim Jakobsson Tf. Utbildningschef Linda Andersson Controller

42 57

43 58

44 59

45 60

46 61

47 62

48 63 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ KS Samverkan personaladministration. Kommunchef Christina Madeling informerar om det planerade samarbetet med Mörbylånga kommun vad gäller en gemensam personaladministration. Frågan om samarbete är lyft eftersom båda kommunerna - är i behov av fungerande HR (Human Resources-personalvård) och löneadministration - är på gång att anställa personalchef. - insett att HR behövs för olika typer av utveckling. - fått efterfrågan från verksamheterna om rätt stöd och mer stöd. - saknar kompetens och resurser. I dagsläget blir det långsiktiga strategiska arbete eftersatt på grund av brandkårsutryckningar. Ett samarbete vad gäller personaladministration skulle ge - verksamhetsutveckling med stöd av HR. - en ständig dialog om behov. - förslag och idéer från HR. Vid sammanträdet lyfts frågan om hur kommunerna vill gå vidare vad gäller följande tre punkter: Rekrytering av gemensam HR-chef. Inventering av behovet. Lokalsamordning. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen att godkänna att rekrytering av gemensam HR-chef påbörjas. Personen anställs av Mörbylånga kommun och Borgholms kommun köper del av tjänsten. att den gemensamma HR-chefen inventerar samtliga kompetenser inom HR och löneadministration för underlag inför kommande organisation. Beträffande tredje punkten (lokalsamordning) tas inget beslut i dagsläget utan det ställningstagandet återkommer vid ett senare tillfälle. Yrkanden Stig Bertilsson (C) yrkar avslag på förslaget med hänvisning till att kommunen ska rekrytera egen personalchef. Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut; arbetsutskottets förslag samt Bertilssons förslag, vilka ska ställas under proposition. Utdragsbestyrkande

49 64 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Proposition Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs Följande omröstningsproposition godkänns: Den som stöder arbetsutskottets förslag röstar ja. Den som stöder Bertilssons förslag röstar nej. Ja - 8 Nej - 3 Ilko Corkovic (S) Stig Bertilsson (C) Sofie Loirendal (FÖL) Peder Svensson (C) Marcel van Luijn (M) Lasse Leijon (SD) Thomas Johnsson (M) Annette Hemlin (FÖL) Maria Lindmark (MP) Sune Axelsson (S) Leif Gerhardsson (S) Beslut Kommunstyrelsen beslutar med 8 ja mot 3 nej a t t a t t godkänna att rekrytering av gemensam HR-chef påbörjas. Personen anställs av Mörbylånga kommun och Borgholms kommun köper del av tjänsten. den gemensamma HR-chefen inventerar samtliga kompetenser inom HR och löneadministration för underlag inför kommande organisation. Beträffande tredje punkten (lokalsamordning) tas inget beslut i dagsläget utan det ställningstagandet återkommer vid ett senare tillfälle. Utdragsbestyrkande

50 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 65 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ KS Utökad överenskommelse mottagande av ensamkommande flyktingbarn, blandade platser. I tjänsteskrivelse redogör socialchef Ewa Ekman för ärendet och föreslår att kommunstyrelsen beslutar att en ny överenskommelse tecknas mellan Borgholms kommun och Migrationsverket (MV) vilket innebär att: Kommunen förbinder sig med stöd av 7 b förordning (2002: 1118) om statlig ersättning för asylsökande m fl samt 30 förordning (2010: 1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att hålla 18 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 9 platser alltid ska vara tillgängliga för asylsökande barn. MV får anvisa asylsökande pojkar från och med 16 år till och med 17 år att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen delegation på att fatta beslut gällande överenskommelser mellan MV och Borgholms kommun avseende platser för ensamkommande barn. Idag har Borgholms kommun en överenskommelse med MV, där kommunen ska tillhandahålla 18 boendeplatser, varav minst 7 av platserna ska vara tillgängliga för asylsökande barn. MV får inom ramen av överenskommelsen anvisa asylsökande pojkar i åldern år. Kommunen/socialförvaltningen har idag 23 ensamkommande flyktingbarn placerade i kommunens eget HVB-hem, familjehem eller externt HVBhem. 11 utav dessa ensamkommande barn är asylsökande. Utöver dessa placeringar tillkommer 4 ensamkommande barn som är placerade hos släktingar. Bedömning Det är många ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige. Enligt MV prognoser kommer ca ensamkommande barn under 2015, det är en stor ökning jämfört med tidigare år, se nedan prognos MV överenskommelser om platser för ensamkommande barn motsvarar inte behovet. Det medför att MV anvisar barnen till kommuner enligt fördelningstal. När alla kommuner tagit emot det antal ensamkommande barn som fördelningstalet genererar anvisar MV till Sveriges samtliga kommuner i jämnviktad turordning. MV:s fördelningstal för Borgholms kommun 2015 fastställdes under hösten 2014 till 7 asylsökande. Kort därefter ändrades prognoserna och fördelningstalen skrevs upp för samtliga kommuner i landet. Detta innebär att Borgholms kommun måste tillhandahålla minst 9 boendeplatser för asylsökande barn och ungdomar under Utdragsbestyrkande

51 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 66 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Oavsett om Borgholms kommun undertecknar ny överenskommelse med MV, som stämmer överens med fördelningstalet för 2015, eller inte så kommer MV att anvisa ensamkommande barn. Fördelar med att teckna ny överenskommelse som stämmer överens med fördelningstalet är att: Det blir större förutsägbarhet i när anvisningarna sker. Större precision avseende ålder och kön (utan ök kan Migrationsverket anvisa barn i alla åldrar, både flickor och pojkar). Bättre förutsättningar för långsiktig planering av boendekedjan. Bättre ekonomiska förutsättningar, ersättningarna från MV följer med överenskommelsen och behöver inte återsökas i efterhand. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige a t t a t t teckna ny överenskommelse mellan Borgholms kommun och Migrationsverket, innebärande att: Kommunen förbinder sig med stöd av 7 b förordning (2002: 1118) om statlig ersättning för asylsökande m fl samt 30 förordning (2010: 1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att hålla 18 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 9 platser alltid ska vara tillgängliga för asylsökande barn. Migrationsverket får anvisa asylsökande pojkar från och med 16 år till och med 17 år. ge kommunstyrelsen delegation på att fatta beslut gällande överenskommelser mellan Migrationsverket och Borgholms kommun avseende platser för ensamkommande barn. Utdragsbestyrkande

52 67

53 68

54 69

55 SOCIALNÄMNDEN 70 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ SN Reviderad överenskommelse mellan landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län, kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Sammanfattning Sedan den 1 januari 2010 är kommuner och landsting skyldiga att ha samverkansöverenskommelser, SÖ, om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning enl. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt Socialtjänstlagen (2001: 453). Den samverkansöverenskommelse som har gällt undertecknades av samtliga kommuner och landstinget i Kalmar län. Den har nu reviderats för att gälla Överenskommelsen syftar till fortsatt arbete för god kvalité i vård och omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning och beskriver hur huvudmännen förväntas samverka för att nå målet. Bedömning I den reviderade överenskommelsen är det i huvudsak de kompletteringar som ytterligare betonar vikten av brukarmedverkan samt samordning av utvecklingsarbetet i Samordningsgruppen Psykisk hälsa som är förtydligat. Samordningsgruppen Psykisk hälsa ansvarar för att länet uppfyller de nationella grundkraven i PRIO psykisk hälsa, hantering av frågor om Samstöd samt följa länets PSYNK-arbete. Socialnämndens arbetsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta a t t ställa sig bakom den reviderade samverkansöverenskommelsen kring personer med psykiska funktionsnedsättningar mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län Utdragsbestyrkande

56 71

57 72

58 73

59 74

60 75

61 76

62 77

63 78

64 79

65 80

66 81

67 82

68 83

69 SOCIALNÄMNDEN 84 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/ SN Motion; Införande av Mina timmar inom hemtjänsten, Ilko Corkovic (S). Ewa Ekman, socialchef presenterar ett förslag till yttrande gällande motionen; Införande av Mina timmar inom hemtjänsten, Ilko Corkovic (S). Svar på motion från Ilko Corkovic: Införande av Mina timmar inom hemtjänsten. Bakgrund Hemtjänst syftar till att bistå individen med hjälp i det egna hemmet så att individen skall kunna fortsätta bo kvar hemma. Hemtjänsten ska underlätta boendet och det dagliga livet när ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning gör det svårt att klara sig själv. Hemtjänsten hjälper den enskilde efter behov, med praktiska saker i hemmet såsom städning, tvätt, inköp och måltider. Man kan också få hjälp med personlig omvårdnad som till exempel dusch, av- och påklädning och toalettbesök samt hjälp i form av viss ledsagning samt socialt stöd för att till exempel knyta kontakter med andra människor. Hemtjänstinsatser är biståndsbedömda insatser enligt Socialtjänstlagen, SoL, vilka beviljas av biståndshandläggare efter utredning kring den enskildes behov. Insatsbeslutet skickas till ansvarig enhetschef för verkställighet. I Borgholms kommun finns idag ca 280 hemtjänsttagare och det beviljas i snitt 9700 hemtjänsttimmar per månad. Bedömning När ett insatsbeslut ska verkställas görs en genomförandeplan. Enhetschef och kontaktman ansvarar. I planen ska det framgå när och på vilket sätt den enskilde önskar att insatserna utformas. Brukarinflytande sker genom dialog mellan i huvudsak kontaktmannen och den enskilde. Genomförandeplanen ska följas upp, kontaktmannen stämmer av med den enskilde om insatserna varit utförda på det sätt som önskades och därefter ska genomförandeplanen uppdateras. Nuvarande upplägg är baserat på den enskildes behov och önskemål. Förändringar på mycket kort varsel (samma dag) kan ske redan idag, men i undantagsfall. Förändring av planerad insats med viss framförhållning är vanligt. De beslut som fattats av socialnämnden (i enstaka fall även av fullmäktige) kring hemtjänstinsatser är flera: - ÄBIC, Äldres behov i centrum: Ny modell för bedömning av behov hos äldre där varje individs behov beskrivs utifrån den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Arbete utifrån ICF gör det lättare och tydligare att beskriva individens behov. Den äldre och hans eller hennes närstående får också ökade möjligheter att medverka i utredning, planering och uppföljning av stödet i det dagliga livet. Äldreomsorgen blir mer likvärdig (olika biståndshandläggare fattar beslut på likadant vis)och rättssäker. Utdragsbestyrkande

70 SOCIALNÄMNDEN 85 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Beslut är fattat för att införa ÄBIC-modellen i Borgholms kommun. - Värdegrund och värdighetsgarantier: I Sveriges kommuner finns en stor medvetenhet kring socialtjänstlagens nya bestämmelser som innebär att omsorgen om de äldre ska inriktas på att de får leva ett värdigt liv och får uppleva välbefinnande och trygghet i sin vardag. I Borgholms kommun arbetar man med den nationella värdegrunden i socialtjänstens verksamhet. Dessutom har vi värdighetsgarantier som tydliggör för de äldre och deras närstående vad de kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg. Det handlar inte bara om vad som ska göras utan också hur, när och på vilket sätt tjänsterna ska göras. Garantierna ska ge ett konkret mervärde och vara lätta att förstå, så att de ger de äldre ökad delaktighet och trygghet i vardagen. - Resursfördelningsmodell: En modell som tagits fram för hemtjänsten där insatser och resurser på ett bättre sätt kan synkroniseras. Med ökad insats medföljer ökad resurs så omsorgen kan ges på ett bra sätt. - LOV, Lagen om valfrihet: Beslut som innebär att en hemtjänsttagare kan välja utförare. Valet innebär att utförare, kommunal regi eller privat utförare, med bästa kvalitet troligen utgör förstahandsval. Verksamheten konkurrensutsätts sannolikt i liten skala men effekten av detta är positivt omtalad i uppföljningar av äldreomsorgen i sk LOV-kommuner. Hemtjänsten i Borgholms kommun utför insatser utifrån den enskildes behov och fattat biståndsbeslut. Vid beslut ska modellen ÄBIC användas. Värdegrund och värdighetsgarantier är viktiga delar för god kvalitet i äldreomsorgen. Brukarinflytande och brukarmedverkan kan utvecklas inom nuvarande ramar där genomförandeplanen sätter extra fokus på den enskildes delaktighet. Den enskilde bör även få mer information om och ökad kännedom om befintliga möjligheter att påverka. Reflektioner efter kontakt med ansvarig tjänsteman i Norrköping: Norrköpings kommun har politiskt beslut på införande av Mina timmar. Kostnader för att införa Mina timmar har varit svåra att beräkna. Den kostnadsberäkning som gjordes blev osäker på grund av stora svårigheter med att få fram en prislapp på timmen. I vilken utsträckning kringtiden ska räknas in har man inte beslutat. Ökad otydlighet har även påtalats kring om det är behov av insatser eller önskemål om insatser som styr verkställigheten. Förslag till yttrande De riktlinjer och arbetssätt som finns i hemtjänstverksamheten kan utvecklas med ännu större fokus hur, när och på vilket sätt insatser ska ges genom ökad brukarmedverkan och mer brukarinflytande. Under Utdragsbestyrkande

71 SOCIALNÄMNDEN 86 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer hösten pågår utbildning för samtliga medarbetare inom äldreomsorgen med syfte att fördjupa kunskaper kring värdegrunden, förbättra arbetet med genomförandeplaner och stärka kontaktmannen i hens roll och ansvar. Mina timmar är inget socialnämnden ställer sig bakom med hänvisning till det som beskrivits i yttrandet. Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden a t t a t t anta ovanstående yttrande i sin helhet samt överlämna yttrandet till kommunfullmäktige. Eva-Lena Israelsson (S) föreslår bifall till motionen. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden bifaller arbetsutskottets förslag till beslut. Omröstning begärs. Socialnämnden godkänner följande beslutsgång: JA= avslå motionen enligt förslag från socialnämndens arbetsutskott. NEJ= bifalla motionen enligt förslag från Eva-Lena Israelsson (S). Resultat av votering: JA Eva Karlström (M) Björn Andreen (M) Eva Wahlgren (C) Ene Kraner (C) Elisabeth Svensson (C) NEJ Eva-Lena Israelsson (S) Sofie Gustavsson Fohlin (S) Mikael Palmqvist (S) Linnea Jonzon (S) Arne Tärnblom (V) Med 5 JA-röster och 5 NEJ-röster utnyttjar ordförande sin utslagsröst och beslutar att socialnämnden ska bifalla SNAU:s förslag till beslut att avslå motionen. Socialnämnden beslutar a t t a t t anta ovanstående yttrande i sin helhet samt överlämna yttrandet till kommunfullmäktige. Eva-Lena Israelsson (S), Sofie Gustavsson Fohlin (S), Mikael Palmqvist (S), Linnea Jonzon (S) och Arne Tärnblom (V) reserverar sig mot beslutet. Utdragsbestyrkande

72 87 Svar på motion från Ilko Corkovic -Införande av Mina timmar inom hemtjänsten. Bakgrund Hemtjänst syftar till att bistå individen med hjälp i det egna hemmet så att individen skall kunna fortsätta bo kvar hemma. Hemtjänsten ska underlätta boendet och det dagliga livet när ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning gör det svårt att klara sig själv. Hemtjänsten hjälper den enskilde efter behov, med praktiska saker i hemmet såsom städning, tvätt, inköp och måltider. Man kan också få hjälp med personlig omvårdnad som till exempel dusch, avoch påklädning och toalettbesök samt hjälp i form av viss ledsagning samt socialt stöd för att till exempel knyta kontakter med andra människor. Hemtjänstinsatser är biståndsbedömda insatser enligt Socialtjänstlagen, SoL, vilka beviljas av biståndshandläggare efter utredning kring den enskildes behov. Insatsbeslutet skickas till ansvarig enhetschef för verkställighet. I Borgholms kommun finns idag ca 280 hemtjänsttagare och det beviljas i snitt 9700 hemtjänsttimmar per månad. Bedömning När ett insatsbeslut ska verkställas görs en genomförandeplan. Enhetschef och kontaktman ansvarar. I planen ska det framgå när och på vilket sätt den enskilde önskar att insatserna utformas. Brukarinflytande sker genom dialog mellan i huvudsak kontaktmannen och den enskilde. Genomförandeplanen ska följas upp, kontaktmannen stämmer av med den enskilde om insatserna varit utförda på det sätt som önskades och därefter ska genomförandeplanen uppdateras. Nuvarande upplägg är baserat på den enskildes behov och önskemål. Förändringar på mycket kort varsel (samma dag) kan ske redan idag, men i undantagsfall. Förändring av planerad insats med viss framförhållning är vanligt. De beslut som fattats av socialnämnden (i enstaka fall även av fullmäktige) kring hemtjänstinsatser är flera: ÄBIC, Äldres behov i centrum: Ny modell för bedömning av behov hos äldre där varje individs behov beskrivs utifrån den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Arbete utifrån ICF gör det lättare och tydligare att beskriva individens behov. Den äldre och hans eller hennes närstående får också ökade möjligheter att medverka i utredning, planering och uppföljning av stödet i det dagliga livet. Äldreomsorgen blir mer likvärdig (olika biståndshandläggare fattar beslut på likadant vis)och rättssäker. Beslut är fattat för att införa ÄBIC-modellen i Borgholms kommun. Värdegrund och värdighetsgarantier: I Sveriges kommuner finns en stor medvetenhet kring socialtjänstlagens nya bestämmelser som innebär att omsorgen om de äldre ska inriktas på att de får leva ett värdigt liv och får uppleva välbefinnande och trygghet i sin vardag. I Borgholms kommun arbetar man med den nationella värdegrunden i socialtjänstens verksamhet. Dessutom har vi värdighetsgarantier som tydliggör för de äldre och deras närstående vad de kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg. Det handlar inte bara om vad som ska göras utan också hur, när och på vilket sätt tjänsterna ska göras. Garantierna ska ge ett konkret mervärde och vara lätta att förstå, så att de ger de äldre ökad delaktighet och trygghet i vardagen.

73 88 Resursfördelningsmodell: En modell som tagits fram för hemtjänsten där insatser och resurser på ett bättre sätt kan synkroniseras. Med ökad insats medföljer ökad resurs så omsorgen kan ges på ett bra sätt. LOV, Lagen om valfrihet: Beslut som innebär att en hemtjänsttagare kan välja utförare. Valet innebär att utförare, kommunal regi eller privat utförare, med bästa kvalitet troligen utgör förstahandsval. Verksamheten konkurrensutsätts sannolikt i liten skala men effekten av detta är positivt omtalad i uppföljningar av äldreomsorgen i sk LOV-kommuner. Hemtjänsten i Borgholms kommun utför insatser utifrån den enskildes behov och fattat biståndsbeslut. Vid beslut ska modellen ÄBIC användas. Värdegrund och värdighetsgarantier är viktiga delar för god kvalitet i äldreomsorgen. Brukarinflytande och brukarmedverkan kan utvecklas inom nuvarande ramar där genomförandeplanen sätter extra fokus på den enskildes delaktighet. Den enskilde bör även få mer information om och ökad kännedom om befintliga möjligheter att påverka. Reflektioner efter kontakt med ansvarig tjänsteman i Norrköping: Norrköpings kommun har politiskt beslut på införande av Mina timmar. Kostnader för att införa Mina timmar har varit svåra att beräkna. Den kostnadsberäkning som gjordes blev osäker på grund av stora svårigheter med att få fram en prislapp på timmen. I vilken utsträckning kringtiden ska räknas in har man inte beslutat. Ökad otydlighet har även påtalats kring om det är behov av insatser eller önskemål om insatser som styr verkställigheten. Förslag till yttrande De riktlinjer och arbetssätt som finns i hemtjänstverksamheten kan utvecklas med ännu större fokus hur, när och på vilket sätt insatser ska ges genom ökad brukarmedverkan och mer brukarinflytande. Under hösten pågår utbildning för samtliga medarbetare inom äldreomsorgen med syfte att fördjupa kunskaper kring värdegrunden, förbättra arbetet med genomförandeplaner och stärka kontaktmannen i hens roll och ansvar. Mina timmar är inget socialnämnden ställer sig bakom med hänvisning till det som beskrivits i yttrandet Ewa Ekman, socialchef

74 89

75 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 90 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/ KS Motion (Per Lublin ÖP) erbjuda gratis tomt, fritt bygglov och fri VA-anslutning till barnfamiljer på norra Öland. Per Lublin (ÖP) föreslår i motion att kommunfullmäktige beslutar - att uppdra till kommunstyrelsen att låta undersöka möjligheterna att erbjuda unga familjer som förbinder sig att bebygga en kommunal tomt på norra Öland samt bosätta sig på den och vara permanentboende och mantalsskriven där i minst tio år att efter att de tio åren är till ända återfå köpeskillingen och vad som erlagts för bygglov och VA-anslutning Kommunfullmäktige överlämnade motionen till kommunstyrelsen för beredning. I tjänsteskrivelse föreslår kommunledningskontoret att motionen avslås. Motivering och konsekvensanalys Förslaget strider mot grundläggande rättsprinciper Förslaget strider mot grundläggande rättsprinciper, bl a likhetsprincipen i 1 kap 9 Regeringsformen och 2 kap 2 Kommunallagen. Där fastslås att den offentliga förvaltningen inte får behandla människor olika. Att särbehandla barnfamiljer utan särskild grund får anses strida mot detta. Förslaget får retroaktiv effekt Förslaget skulle medföra en ofördelaktig inlåsningseffekt vid krav på betalning om boendet inte varar i minst 10 år men det kan finnas skäl och omständigheter bortom individers kontroll som gör att de måste flytta. Att då i efterhand behöva betala för tomt, VA, bygglov mm kan vara oskäligt. Skattekollektivet och understöd Förutom utebliven ersättning för marken skulle kommunen gå miste om avgifter för bygglov etc. Om dessa kostnader efterskänks så flyttas de över på kommunens skattebetalare. Det är inte skäligt att de ska stå kostnader eller gå miste om intäkter för att ge bidrag till hushåll utan skälig individuell prövning av understödsbehov. Strider mot Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (VA-lagen) Vissa av kostnaderna, som t.ex. VA, får inte erbjudas utan ersättning, set ex VA lagen 24. Strider mot Ellagen (1997:857) Elnätet på norra Öland ligger inom E.ON:s koncessionsområde. Möjligheterna att få dem att ansluta fastigheter gratis får anses vara minimala, se t ex Ellagen 4 kap 1. Belåning Om motionen bifalls kan det också att uppstå problem i samband med att bosättare ska låna upp kapital för att uppföra byggnad på tomten. Med tanke på det låga marknadsvärdet för fastigheter på norra Öland så skulle Utdragsbestyrkande

76 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 91 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer det kunna bli mycket svårt att få bankerna att bevilja hypotekslån. Detta främst på grund av det faktum att kostnaderna för att uppföra hus är högre än marknadsvärdet för fastigheten med hus, vilket innebär att det kan bli svårt för bankerna att få fullgod säkerhet för sina lån. Bedömning Det är inte säkert att förslaget skulle innebära skatteintäkter för kommunen. Till exempel finns det ingen garanti för att de som flyttar in är skattebetalare i tio år eller att de inte annars ändå skulle varit bosatta i kommunen. Resultatet kan istället bli att kommunens utgifter ökar t ex i form av försörjningsstöd. Vidare skulle en ökad befolkning på norra Öland kunna kräva avsevärda investeringar, inom t ex skola och förskola, något som också skulle kunna gröpa ur, eller till och med helt sudda ut, eventuella intäkter från ett utökat skatteunderlag. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige a t t avslå motionen. Utdragsbestyrkande

77 92

78 93

79 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 94 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/ KS Medborgarförslag (Olle Öhrberg, David Bertilsson och Melker Kinnander m fl) önskemål om motorcrossbana på Rullbackatippen i Böda. Olle Öhrberg, David Bertilsson och Melker Kinnander föreslår, med stöd av ytterligare ca 230 namnunderskrifter, i medborgarförslag att kommunen undersöker möjligheterna till att anlägga en motorcrossbana på Rullbackarna. Vid kommunfullmäktiges sammanträde redogör ungdomarna för sitt förslag och visar bilder över det aktuella området. Kommunfullmäktige överlämnade medborgarförslaget till samhällsbyggnadsnämnden för ställningstagande och beslut. Samhällsbyggnadsnämnden överlämnade ärendet till kommunstyrelsen. I tjänsteskrivelse föreslår kommunledningskontoret att förslaget avvisas och att ärendet avslutas. Motivering Marken ägs av Sveaskog AB, en privat markägare, och de har inte ställt sig avvisande till förslaget, men vill ha en mer utförlig utredning. Borgholm Energi AB har, som ansvariga för deponin, anfört bl a att marken inte är sluttäckt och kan därför vara farlig att beträda, då det kan uppstå hål i marken och ras. När marken väl är sluttäckt måste den skyddas från åverkan. De har vidare anfört att de fått en vattendom för vattentäkt på detta område, och att det därför vore olämpligt att anlägga en motorcrossbana på området. Förvaltningen instämmer i Borgholms Energis bedömning. Sammantaget får det anses mycket olämpligt att anlägga en motorcrossbana på marken i fråga. Någon djupare utredning är därför inte nödvändig. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t avslå medborgarförslaget. Förslagsställarna ska bjudas in till det sammanträde då förslaget slutligt behandlas. Utdragsbestyrkande

80 95

81 KOMMUNSTYRELSENS KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTT UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/ KS Medborgarförslag (Kristina Jeppsson) Tillsätt en tjänst som kulturutvecklare i Borgholms kommun. Kristina Jeppsson, Sättra 30, Borgholm, föreslår i medborgarförslag att kommunen tillsätter en kulturutvecklare med kunskap om kulturlandskapet Öland och dess specifika behov. Enligt medborgarförslaget behöver Borgholms kommun - en kulturstrategi - föryngring av kulturutövare - nya arenor för konst, musik, teater - utveckla experimentella processformer och media - starta nya kulturprojekt - Culturalplanning Kommunfullmäktige beslutade överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. I tjänsteskrivelse skriver kommunledningskontoret att om kommunens kulturverksamhet ska kunna utvecklas måste mer än 0,5 tjänst kultursekreterare finnas. En heltidstjänst inom kulturen behövs i Borgholms kommun och tidsmässigt är det lämpligt med anledning av att Borgholm fyller 200 år Kommunledningskontoret föreslår att kultursekreterartjänsten utökas till en heltidstjänst från och med år 2016 samt att möjligheten att fördjupa samarbetet med Mörbylånga kommun beaktas. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott diskuterar medborgarförslaget. Beslut 96 Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott föreslår kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget. Utdragsbestyrkande

82 97

83 KOMMUNSTYRELSENS KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTT UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/ KS Medborgarförslag (Helle Kvamme) Flytande ateljéer i Borgholms hamn. Helle Kvamme, Sättra 20, Borgholm föreslår i medborgarförslag att Borgholms kommun inrättar tre till fem flytande ateljéer i Borgholms hamn till sommarsäsongen För att få ökad närvaro av konstnärer som skapar i hamnområdet skulle Borgholms kommun kunna erbjuda verksamma konstnärer tre till fem flytande ateljéer i Borgholms hamn under sommarmånaderna. Fördelar för Borgholms kommun (enligt medborgarförslaget) En kultursatsning som är spännande och inte har gjorts tidigare, som kan genomföras till sommaren och som inte behöver bli dyr. Levandegör hamnområdet med kulturhändelser. Kommunen syns tillsammans med kulturutövare i sin kommun. Visualisering av Ölands rika natur. Fördelar för Öland Något i grunden annorlunda Fördelar för konstnärerna En inspirerande miljö. Mötet med platsen Borgholms hamn. Mötet med människorna/besökarna/turisterna. Kommunikation kring spridning av kultur på hela ön. Vatten som tema. Spännande att delta i samarbetsprojekt med Borgholms kommun. Konstnärerna får synlighet. Kommunledningskontoret föreslår i tjänsteskrivelse att medborgarförslaget avslås eftersom det i 2015 års budget inte finns pengar avsatta för detta projekt. Om kommunstyrelsen anser att detta är ett spännande kulturprojekt avsätta pengar i kommande års investeringsbudget. Att inrätta tre till fem flytande ateljéer i Borgholms hamn kräver vissa ändringar i detaljplanen och den nu gällande Hamnordningen. Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen kommer det även att krävas någon form av lov för att få bygga flytande ateljéer. Bygger kommunen flytande ateljéer måste dessa vara godkända och uppfylla alla krav som ställs på brandskydd, säkerhet och arbetsmiljö. Det är inte möjligt att genomföra projektet till sommaren Beslut 98 Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget eftersom det i 2015 års budget inte finns pengar till detta projekt. Anser kommunstyrelsen att detta är ett spännande kulturprojekt avsätta pengar i kommande års investeringsbudget. Utdragsbestyrkande

84 99

85 100

86 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 101 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ KS Medborgarförslag (Esa Ateva)- budgetmodell för Borgholms kommun. Esa Ateva, Sjöstorpsgatan 46, Byxelkrok, föreslår i medborgarförslag att kommunfullmäktige ger i uppdrag åt kommunstyrelsen att i samråd med berörda förvaltningar göra en översyn och revidering av kommunens budgetmodell så att den på ett bättre sätt uppfyller syftet att våra verksamheter ska bedrivas på samma kostnadsnivå som jämförbara kommuner. Förslagsställaren är inbjuden till dagens sammanträde och redogör för sitt förslag. Kommunfullmäktige överlämnade medborgarförslaget till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. I tjänsteskrivelse framgår att ekonomiavdelningen anser att budgetmodellen i väsentlighet uppfyller syftet att kommunens verksamheter bedrivs på samma kostnadsnivå som andra kommuner och att medborgarförslaget ska avslås. Av skrivelsen framgår att budgetprocessen, planering av kommunens verksamhet och ekonomi, är en väsentlig process vars beredning ska ge underlag för beslut om verksamheternas mål, prioriteringar och resurstilldelning. Enligt kommunallagens 8 kapitel 4-5 ska budget upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. För ekonomin ska anges finansiella mål och för verksamhet ska anges mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning. Esa Ateva föreslår till kommunfullmäktige i ett medborgarförslag att ge i uppdrag åt kommunstyrelsen att i samråd med förvaltningarna göra en översyn och revidering av kommunens budgetmodell så att den på ett bättre sätt uppfyller syftet att våra verksamheter ska bedrivas på samma kostnadsnivå som jämförbara kommuner. Borgholmsmodellen är ett sätt att beräkna vad de olika verksamheterna som kommunen bedriver skulle kosta utifrån strukturjusterade standardkostnader(scb; Vad kostar Verksamheten i din kommun ). Den strukturjusterade standardskostnaden tar hänsyn till demografi och social sammansättning av kommunen. Tillämpningen i gällande fördelningsmodell utgår inte enbart från de jämförelsetal som de strukturjusterade standardkostnaderna anger utan används snarare som riktvärden och som en pedagogisk förklaringsmodell för vad en genomsnittlig kommuns olika verksamheter borde kosta. I budgetprocessen är utgångsläget gällande budget kompletterad med nämndernas målformuleringar. Stor hänsyn tas till politiska prioriteringar och satsningar inom respektive ansvarsområden. Ekonomiavdelningen har Utdragsbestyrkande

87 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 102 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer som målsättning att i Budget 2016 tillämpa så kallad nollbasbudget som komplement till gällande fördelningsmodell. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t avslå medborgarförslaget. Förslagsställaren ska bjudas in till styrelsens sammanträde då ärendet slutligt avgörs. Utdragsbestyrkande

Borgholms kommun. Malena Wiklund Auktoriserad revisor. Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor. Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor

Borgholms kommun. Malena Wiklund Auktoriserad revisor. Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor. Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor www.pwc.se Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Borgholms kommun 7 april 2015

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Freeman Revisionskonsult April 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Cert. kommunal revisor Mars 2018 Granskning av årsredovisning 2017 Kommunalförbundet Sydarkivera Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Syfte

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Conny Erkheikki Auktoriserad revisor April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Katarina Enbom Auktoriserad revisor Pajala kommun Månad 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Mars 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2. Revisionskriterier...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Mars 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Maj 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Vimmerby kommun 10 april 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Anna Carlénius Revisionskonsult April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Syfte och revisionsfrågor...3 2.2. Revisionskriterier...4

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun April 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malena Wiklund Auktoriserad revisor 19 april 2016 Granskning av årsredovisning Östra Smålands Kommunalteknikförbund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Bengt-Åke Hägg Fredrik Ottosson Lotten Lasson april 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod... 2 3.1. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Jonas Anundsson, revisor April 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Stina Björnram Anna Gröndahl mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Anna Carlénius Revisionskonsult Mars 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2. Revisionskriterier...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Mars 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Pajala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Mars 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Syfte

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport Orust kommun Granskning av årsredovisning 2016

Revisionsrapport Orust kommun Granskning av årsredovisning 2016 Revisionsrapport Orust kommun Håkan Olsson, Certiferad kommunal yrkesrevisor Samuel Maytap Auktoriserad revisor Henrik Bergh Granskning av årsredovisning 2016 Mars 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Carl Gustaf Folkeson Certifierad kommunal revisor Bengt-Åke Hägg april 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och

Läs mer

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2014-09-02 Kommunstyrelsen 137 Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning 2013 Dnr KS 2014/0092 Handlingar Kommunens revisorers skrivelse den 24 april 2014.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Anela Cmajcanin Auktoriserad revisor Elinore Fahlgren Mars 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Bo Rehnberg, Cert. kommunal revisor April 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Överkalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Fredrik Carlsson Certifierad kommunal revisor Christopher Hansson Mars 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Malin Kronmar Kristina Lindhe Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Torsås kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport 2011-04-25 Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Lindesbergs kommun 2009-03-30 Bert Hedberg Certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2018

Granskning av årsredovisning 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2018 Richard Vahul, auktoriserad revisor och certifierad kommunal revisor Samir Sandberg och Hugo Horstmann, revisionskonsulter Mars 2019 Innehåll

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Anna Lärka Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Kerstin Sikander Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2015 Växjö kommun Sophie Wigren Revisionskonsult 14 april 2016 Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Rebecka Hansson Kerstin Sikander Caroline Liljebjörn Alexander Arbman Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Emmaboda kommun 30 mars 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Annika Hansson Certifierad kommunal revisor Jacob Lind Revisionskonsult Ulrik Hellmark Revisionskonsult Mars 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2005

Granskning av årsredovisning 2005 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2005 Fagersta kommun April 2006 Bert Hedberg Thomas Lidgren *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

hl dgki Roger Lundberg Ordförande Arvidsjaurs kommun Revisorerna Utlåtande avseende årsredovisning 2012

hl dgki Roger Lundberg Ordförande Arvidsjaurs kommun Revisorerna Utlåtande avseende årsredovisning 2012 2013-06-24 Arvidsjaurs kommun Revisorerna 2013-06- 2 För kännedom: Fullmäktiges presidium Gruppledarna Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Utlåtande avseende årsredovisning 2012 Revisorerna har bland annat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Torsås kommun. Granskning av årsredovisning Åsa Bejvall Malin Kronmar

Revisionsrapport. Torsås kommun. Granskning av årsredovisning Åsa Bejvall Malin Kronmar Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Torsås kommun Åsa Bejvall Malin Kronmar mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Åsa Bejvall Malin Kronmar mars 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Torsås kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga och metod...3 3.1. Verksamhetens

Läs mer

Maristads kommun. Granskning av årsredovisning 2018

Maristads kommun. Granskning av årsredovisning 2018 www.pwc.com/se Maristads kommun Granskning av årsredovisning 2018 Inger Andersson, certifierad kommunal revisor Anton Melén Amanda Svensson Stefana Vasic Sammanfattande bedömning Vår samlade bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor April 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kommunalförbundet Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Per Stålberg Certifierad kommunal revisor Kommunalförbundet Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Simon Lindskog Cecilia Axelsson Granskning av årsredovisning 2017 Samordningsförbund Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Petersson Revisionskonsult 1 november 2016 Granskning av delårsrapport 2016 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2018

Granskning av årsredovisning 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2018 Hanna Franck Larsson Certifierad kommunal revisor Ebba Lind Mattias Ljungqvist Holm Vilma Henriksson April 2019 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer