Engångshandskar i vinyl

Transkript

1 BIOTEKNIK TRANSFUSION MIKROBIOLOGI DIAGNOSTIK Hur säkra är handskarna i våra laboratorier och renrum? Engångshandskar i vinyl

2 Engångshandskar i vinyl - hur säkra är dom i våra laboratorier och renrum? PVC, Polyvinyl klorid eller enkelt uttryckt vinylhandskar anses ofta vara det naturliga alternativet till Latexhandskar. Populariteten verkar ha ökat i takt med den ökade medvetenheten av allergier orsakade av latexgummi och det faktum att vinylhandskar framstår som det billigaste alternativet. När en användare på grund av latexallergi planerar att byta till en vinylhandske kan det vara lämpligt att först särskåda om vinylhandskens egenskaper möter kraven på laboratorier och i renrum. Risker för användare av vinylhandskar PVC är ett material som är hårt och kemikalier, mjukgörare, måste tillsättas för att handskens skall bli mjuk och flexibel. De mest använda mjukgörarna är ftalater och i PVC är följande ftalater vanliga: DEHP (di-2-ethylhexyl ftalater) CAS DIDP (Diisodecyl ftalater) CAS DINP (Diisononyl ftalater) CAS DBP (Dibutyl ftalater) CAS BBP (Benzyl butyl ftalater) CAS Under lång tid har man oroat sig för risken att mjukgörarna läcker ur PVC materialet. När det gäller engångshandskar av vinyl har DEHP (Diethylhexyl ftalater) varit den vanligaste mjukgöraren och DINP en kemikalie som alltmer börjat användas. Dessa mjukgörare utgör 22% och 44% av handskens totala kemikalieinnehåll. (*1 Tsumura et al., 2001). Historiskt har vinylhandskar betraktats som stela med dålig passform och en krage som halkar ner från handleden. Nyare generationer av vinylhandskar är betydligt mjukare och mer komfortabla men detta uppnås i de flesta fall genom att använda högre koncentrationer av mjukgörare. Faran vid exponering av höga koncentrationer av DEHP har länge varit känt, Arcadi et al. (*2 1998), rapporterar skador i njure, lever och speciellt i testiklar. I medicinska applikationer pekar fler undersökningar på att DEHP kan vara reproduktionsstörande på nyfödda barn (*3 Latini et al., 2004). En preliminär rapport från SCENIHR (*4 2007) verkar bekräfta att DEHP är reproduktionsstörande och att DINP har samma egenskaper men vid 20 x högre dos. Medicinsk utrustning och material som innehåller ftalater och kommer i kontakt med kroppen kommer därför att klassificeras som cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande (CMR). CE-märkta vinylhandskar som innehåller ftalater måste därför från 2010 vara märkta med texten innehåller ftalater. Kan vinylhandskar orsaka hudeksem eller hudallergier? Vinylhandskens egenskap att vara fri från latex och kemiska acceleratorer kan vara tilltalande. Handskar utan naturgummi eliminerar risken för Latexallergi och handskar utan kemiska acceleratorer minimerar risken för allergiskt betingade hudeksem. Däremot kan vinyl orsaka vanligt kontakteksem precis som alla andra engångshandskar. Det finns även forskning som visar att vinylhandskar kan orsaka både allergiskt betingat eksem och vanligt kontakteksem (*5 Guillet et al., 1991). Kemikalier som kan finnas i vinylhandskar och orsaka dessa reaktioner är mjukgörare, färgämnen, antioxidanter, fungicider och bakteriocider. I Japan där vinylhandskar har använts under många år och ofta i livsmedels och städapplikationer rapporteras att vinyl oftare än hälften av fallen är orsaken till kontakteksem och allergiska utslag (*6 Naruse & Iwama, 1992). En motsvarande studie i England och Wales visade att 44,4 % av tandläkare som regelbundet använde vinylhandskar utvecklade hudeksem (*7 Burke et al., 1995)

3 Barriäregenskaper hos vinylhandskar Vinylhandskens sämre barriäregenskaper framträder tydligt när man undersöker funktionen när handsken används: Datum % underkänd vinyl % underkänd latex Författare Kommentarer 1999 up till 61% 2% Rego (*8) % 9% Olsen (*9) Simulerad in-use studie på ett antal standard och stretchvinylhandskar. Handskar testade efter rutinanvändning på sjukhus, med risk för exponering mot ett stort antal patogener % 7% Korniewicz (*10) Simulerad in-use studie på sjukhusklinik med efterföljande penetrations-test med bakteriofag ØX174 Simulerade in-use studie. Testning i en lösning med %¹ 56%² <1%¹ <1%² Klein (*11) lambda virus. ested in a solution Jämförelse gjordes före och efter kontakt med 70% etanol % 3% Korniewicz (*12) Handskar färgtestades efter 15 minuters användning på sjukhusklinik. Dessa resultat motsäger tester som gjorts på oanvända vinylhandskar med resultat som hävdar att barriäregenskaperna hos vinyl och latexhandskar är likvärdiga. Studien av Klein pekar på en annan risk med vinylhandskar som uppvisar ett relativt dåligt skydd mot många vanligen förekommande kemikalier så som etanol och Isopropanol. Orsaken till den höga in-use failure nivån för vinylhandskar kan bero på det faktum att PVC har en rigid oflexibel molekylstruktur som lätt krackelerar och orsakar läckage. Det vill säga vinyl förlorar fort sina barriäregenskaper vid längre användning eller utsätts för mekanisk nötning. Vinyl handskar tillåts vara bräckligare än latex och andra syntetiska handskar Handskens hållbarhet bestämms ofta genom mätning av dess fysikaliska egenskaper så som draghållfasthet och töjbarhet. När det gäller normer för dessa egenskaper så blir man kanske över-

4 raskad av att man ställer lägre krav på vinylhandskar. Den sämre funktionen hos vinyl framgår tydligt i normerna från ASTM (American Society for Testing and Materials) avseende undersökningshandskar: Material ASTM Tensile Strength Elongation Vinyl D MPa 300% Latex D MPa 650% Nitril D MPa 500% Neopren D MPa 500% De tydligt sämre fysikaliska egenskaperna hos vinyl innebär att handskar av detta material inom en kort tids användning erbjuder ett sämre skydd för patienten mot smitta och operatören mot biologiska risker och kemikalier. Därmed kan olikheterna i barriäregenskaperna hos oanvända latex och vinylhandskar förklaras när man jämför samma egenskaper hos använda handskar. Miljöhänsyn Den ökade miljöhänsynen avseende avfall omfattar även engångshandskar. Jämfört med andra plaster utgör den höga klorhalten i vinylhandskar en speciell utmaning dels i produktionssteget men även i avfallshanteringen. Idag finns två möjliga alternativ a) Förbränning. När vinyl förbränns bildas klorgas, kemikalierester och aska. Om förbränningstemperaturen inte är tillräcklig bildas monomerer av vinylklorid och dioxiner. Dioxiner är mycket giftiga och cancerframkallande. b) Deponering. I likhet med andra syntetiska material är vinyl inte nedbrytbart. För vinyl finns risken av läckage av toxiska kemikalier till grundvattnet eller som emission till atmosfären. Dessutom kan ftalater frigöras speciellt om vinylen kommer i kontakt med lösningsmedel som inte är vattenlösliga. Vinylhandskarnas risker vid skydd av tillverkningsprocesser Trots att de dåliga barriäregenskaperna hos vinylhandskar så tydligt har påvisats i olika undersökningar är det förvånande att vinylhandskar fortfarande är ett förstahandsval i många olika kritiska industriapplikationer. Det länge varit känt att mjukgörare som används i vinylhandskar kan orsaka störningar vid tillerkning av hårddiskar. För halvledarindustrin innebär närvaron av mjukgörare en försämrad vidhäftningsförmåga hos tunna filmer. Vid en undersökning av NASA avseende icke flyktiga ämnen (non-volatile residues) som olika handskmaterial efterlämnar konstaterades att man aldrig ska använda vinylhandskar om man vill undvika kontaminering av kritiska ytor. Vinylhandskar bör inte helelr användas när man rengör med lösningsmedel. (*13 Sovinski, 2004). I produktionsprocesser som är känsliga för partikelkontamination bör vinyl undvikas då partikelhalterna är 4-6 gånger högre jämfört med motsvarande Latex eller Nitrilhandske. Detta framgår tydligt när vinylhandskar testas med en våt laktest istället för en torr testmetod (Helmke Drum). Förklaringen till detta är att vinylhandskar vanligen genomgår en minimal efterbehandlingsprocess i syfte att minimera partiklar. Man kan alltså undra varför elektronikindustrin fortsätter att använda vinylhandskar? I processer som är känsliga för statisk elektricitet erbjuder vinylhandsken bästa ESD-värden (ElectroStatic Discharge), speciellt när man analyserar ytmotståndet hos handsken. Ytmotståndet visar dock inte hur en handske motverkar elektrostatiska urladdninagar. Det är mer lämpligt att mäta ytmotståndet vid användning

5 och då är skillnaden mellan vinyl och nitril inte så framträdande (*14 Magenheim and Newberg, 2000). Därför är det möjligt att ESD problematiken som kan bidraga med produktionsförluster upp till 30% (*15 IDEMA INSIGHT, 1998) har överskuggat problemställningarna med mjukgörare och partikelkontamination från vinylhandskar. Konklusion I jakten på kostnadseffektiva ersättningsprodukter som är latexfria kan vinyl vara ett alternativ för mindre kritiska applikationer. Ftalaterna som används som mjukgörare i vinylhandskar har reproduktionsstörande egenskaper vilket man bör beakta i medicinska applikationer men försiktighetsprincipen bör även innebära att alternativa syntetiska material är att föredraga när man dagligen använder engångshandskar. Kombinationen av sämre barriäregenskaper, riskerna med ftalater och partikelgenerering innebär att engångshandskar av vinyl bör ha mycket begränsade användningsområden inom kritiska applikationer på lab och i renrum. References *1 Tsumura,Y., Ishimitsu, S., Kaihara, A, Yoshii, K., Nakarmura,Y. and Tongai, Y. (2001) (2-ethylhexyl) phthalate contamination of retail packed lunches caused by PVC gloves used in the preparation of foods Food Additives and Contaminants Vol. 18 (No.6) pp *2 Arcadi, F.A., Costa, C., Imperatore,C., Marchese, A., Rapisarda, A., Salemi, M, Trimarchi, G.R. and Costa, G. Oral Toxicity of Bis(2-Ethylhexyl) Phthalate During Pregnancy and Suckling in the Long Evans Rat Food and Chemical Toxicology Vol. 36 (No.11) pp *3 Latini, G., De Felice, C. and Verrotti, A (2004) Plasticizers, infant nutrition and reproductive health Reproductive Toxicology Vol. 10 (No 1) pp *4 SCENIHR (2007) Preliminary Report on the Safety of Medical Devices containing DEHP-plasticized PVC or other plasticizers on neonates and other groups possibly at risk [accessed on 27th December 2007 via *5 Guillet, M.H., Menard, N. and Guillet, G. (1991) «Sensibilisation de contact aux gants en vinyl : à propos d un cas de polysensibilisation aux gants médicaux» Annales de dermatologie et de vénérologie, Vol.118 (No.10), pp *6 Naruse, M. and Iwama, M (1992) Dermatitis from Household Vinyl Gloves Bulletin of Environmental Contamination and Toxicology, Vol. 48 (No.6) pp *7 Burke, F.J.T., Wilson, N.H.F. and Cheung, S.W. (1995) Factors associated with skin irritation of the hands experienced by general dental practitioners Contact Dermatitis Vol. 32 (No.1), pp *8 Rego, A. and Roley, L. (1999) In use barrier integrity of gloves: latex and nitrile superior to vinyl American Journal of Infection Control Vol. 27(No.5), pp *9 Olsen, R.J., Lynch, P., Coyle, M.B., Cummings, J., Bokete, T., and Stamm, W.E., (1993) Examination gloves as barriers to hand contamination in clinical practice Journal of the American Medical Association Vol. 270 (No.3) *10 Korniewicz, D.M., Laughon, B.E., Cyr, W.H., Lytle, C.D., Larson, E. (1990) Leakage of virus through used vinyl and latex examination gloves Journal of Clinical Microbiology Vol. 28 (No. 4), pp *11 Klein, R.S., Party, E., Gershey, E.L, (1990) Virus penetration of examination gloves BioTechniques

6 Vol. 9 (No.2), pp *12 Korniewicz, D.M., Laughton, B.E., Butz, A., and Larson, E. (1989) Integrity of vinyl and latex procedure gloves Nursing Research Vol. 38 (No. 3), pp *13 Sovinski, M.F. (2004) Contamination of critical surfaces from NVR glove residues via dry handling and solvent cleaning National Aeronautics and Space Administration [accessed on 31st December 2008 via *14 Magenheim, A.J. and Newberg, C. (2000) Evaluating the dissipative properties of cleanroom gloves Cleanrooms Vol. 14 (No.6) *15 IDEMA INSIGHT (July-August 1998) Rätt handske vid rätt tillfälle - Vi reder ut begreppen! För skydd mot kemikaliestänk och biologisk smitta ska PPE cat III handskar användas på laboratoriet (vid arbete med t ex EtBr ska man välja en Nitrilhandske utvärderad för laboratoriemiljö). NBL Academy Vet du om du använder rätt handske? Vi erbjuder kostnadsfria seminarier inom området, skräddarsydda efter era behov eller, om så önskas, personlig rådgivning. Artikeln är översatt från engelska till svenska av Nordic Biolabs med godkännande från Shield Scientific och författaren Nick Gardner. Shield Scientific är ett nyligen startat företag som utmanar existerande produkter på marknaden avsedda att skydda händer vid laboratoriearbete men även vid sterilt renrumsarbete. Deras varumärken SHIELDskin och SHIELD skin XTREME uppnår detta genom förbättrad specifikation, komfort och skydd. SHIELDskinTM, duoshieldtm, ORANGE NITRILE, ICE NITRILE and SKIN NITRILE är varumärken hos SHIELD Scientific B.V. Nordic Biolabs AB, Box 7293, Täby, Tel vxl , Fax , info@nordicbiolabs.se