Europas ansvar att skydda flyktingar The Way Forward En agenda för förändring EUROPEAN COUNCIL ON REFUGEES AND EXILES

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europas ansvar att skydda flyktingar The Way Forward En agenda för förändring EUROPEAN COUNCIL ON REFUGEES AND EXILES"

Transkript

1 Europas ansvar att skydda flyktingar The Way Forward En agenda för förändring EUROPEAN COUNCIL ON REFUGEES AND EXILES

2 ECRE (European Council on Refugees and Exiles) är ett paneuropeiskt nätverk som består av organisationer som hjälper flyktingar. ECREs arbete gäller alla individer som söker fristad och skydd inom Europa. ECRE förespråkar skydd och integrering av flyktingar genom värderingar såsom mänsklig integritet, mänskliga rättigheter och solidaritet. AUSTRIA Asylkoordination Protestant Refugee Service Austria Protestant Relief Agency Austria AZERBAIJAN International Eurasia Press Fund BELGIUM Belgisch Comité voor Hulp aan Vluchtelingen/ Comité Belge d Aide aux Réfugiés Vluchtelingenwerk Vlaanderen Jesuit Refugee Service Europe CEC/CCME European Organisation BULGARIA Bulgarian Helsinki Committee Bulgarian Red Cross CROATIA Croatian Law Centre CZECH REPUBLIC Counselling Centre for Refugees Organisation for Aid to Refugees Sdruzen Obcanu Zabrajicij se Emigranty Counselling Centre for Integration DENMARK Danish Refugee Council FINLAND Refugee Advice Centre Finnish Red Cross FRANCE Secours Catholique Forum Réfugiés France Terre d Asile CIMADE GERMANY Arbeiterwohlfahrt Bundesverband Der Paritatische Wolfahrtsverband Gesamtverband Deutscher Caritasverband German Red Cross Diakonisches Werk der EKD Pro Asyl GREECE Greek Council for Refugees HUNGARY Hungarian Helsinki Committee Association for Migration Menedek IRELAND Irish Refugee Council ITALY Italian Council for Refugees Italian Consortium of Solidarity LITHUANIA Lithuanian Red Cross LUXEMBOURG Fondation Caritas Luxembourg MACEDONIA Association for Democratic Initiatives NETHERLANDS University Assistance Fund Dutch Council for Refugees Pharos NORWAY Norwegian Organisation for Asylum Seekers Norwegian Refugee Council POLAND Polish Humanitarian Organisation PORTUGAL Portuguese Refugee Council ROMANIA Romanian Forum for Refugees and Migrants Romanian National Council for Refugees RUSSIAN FEDERATION Memorial Human Rights Centre SERBIA & MONTENEGRO Alter Modus Group 484 Serbia & Montenegro Red Cross Society SLOVAKIA Slovak Humanitarian Council SLOVENIA Foundation Gea 2000 SPAIN Asociación Comisión Católica Espanola de Migración Comisión Española de Ayuda al Refugiado Comite Internacional de Rescate SWEDEN Caritas Sweden Save the Children Sweden Swedish Red Cross Swedish Refugee Aid SWITZERLAND International Catholic Migration Commission Schweizerische Flüchtlingshilfe/Organisation Suisse d Aide aux Réfugiés Swiss Red Cross UNITED KINGDOM Education Action International - RETAS Ethiopian Community Centre in the UK Immigration Advisory Service Immigration Law Practitioners Association International Rescue Committee UK Oxfam GB Refugee Action British Refugee Council Refugee Legal Centre Save the Children UK Scottish Refugee Council Welsh Refugee Council UNITED STATES OF AMERICA Hebrew Immigrant Aid Society ASSOCIATE MEMBERS Conference of European Churches International Council of Voluntary Agencies Lutheran World Federation Amnesty International Refugee Studies Centre, University of Oxford. Inledning Denna publikation utgör en introduktion till ECREs samling av förslag, kallad The Way Forward - Europe s role in the Global Refugee Protection System. Dessa förslag ger rekommendationer till ett antal aktuella flyktingpolitiska ärenden. Därigenom vill man påverka den europeiska debatten om: förbätrandet av skyddet till flyktingar i ursprungsregioner utvecklandet av europeiska aktiviteter för omlokalisering skapandet av mer rättvisa och effektiva asylsystem i Europa förbättringen av flyktingars integrering återvändande av asylsökande vars ansökan har blivit avslagen. Dessa förslag finns tillgängliga på: Denna översikt är skriven inom ramen för EUs Tammerfors-utvärdering samt Haag-programmet som lägger fram EUs plan för Översikten bygger också på FN:s flyktingkommissaries agenda för skydd (UNHCR s Agenda for Protection). ECRE inbjuder alla som har en roll i det politiska beslutsfattandet på lokal, nationell och europeisk nivå till samarbete med ECRE. Om alla arbetar tillsammans regeringar, UNHCR och medborgarorganisationer är vi övertygade om att vi kan förbättra skyddet av flyktingar i Europa och i resten av världen. 2 3

3 En agenda för förändring Delande av ansvar Ta en ledande roll i främjandet av internationell solidaritet och internationellt samarbete Ta en rättvisare andel av det globala ansvaret för skyddet av flyktingar Dela på ansvaret sinsemellan på ett bättre sätt Skydd i ursprungsregionerna Stärka skyddet i ursprungsregionerna Sätta mänskliga rättigheter främst när man förbättrar skyddet Förbättra skyddet i Europa samt i andra regioner i världen ECRE uppmanar EU och Omlokalisering Erbjuda flyktingar en långsiktig framtid genom omlokalisering (mottagandet av kvotflyktingar) Starta ett nationellt omlokaliseringsprogram och utvidga existerande system Grunda ett Europa-omfattande omlokaliseringsprogram som leds av EU Utveckla omlokalisering som ett komplement till existerande asylsystem istället för ett substitut till dessa Tillgång till Europa Anta sådan gränsförvaltning som försäkrar att flyktingar kan ta sig in i Europa Skapa lagliga vägar för att göra det möjligt för flyktingar att resa till Europa alla europeiska länder att: Asylsystem Ge varje asylsökande en rättvis handläggning Satsa på bättre beslut tidigt i asylprocessen Övervaka beslutsfattandet för att försäkra att flyktingar får skydd Dela med sig av den bästa praxisen, inte de sämsta Integrering Välkomna flyktingar Prisa kulturell mångfald Erbjuda flyktingar motsvarande rättigheter som medborgare Göra det möjligt för flyktingar att anpassa eller förbättra sina färdigheter, från och med första dagen Återvändande Försäkra att återvändandet är säkert, värdigt och hållbart Prioritera frivilligt återvändande framom obligatoriskt eller påtvingat återsändande Skicka tillbaka personer utan skyddsbehov först efter att deras asylansökan behandlats rättvist och noggrannt Bevilja rättigheter och en laglig status till asylsökande vars ansökan har blivit avslagen men vilka man inte kan skicka tillbaka Övervaka återsändanden systematiskt ALLMÄN FÖRKLARING OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER PROTOKOLL OM FLYKTINGARS RÄTTSLIGA STÄLLNING KONVENTION MOT TORTYR KONVENTION OM MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 4 KONVENTION OM FLYKTINGARS RÄTTSLIGA STÄLLNING EUROPEISK MÄNNISKORÄTTSKONVENTION KONVENTION OM EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 5

4 SKYDD TILL FLYKTINGAR Flyktingar behöver skydd Människor behöver skydd om de är tvungna att fly från sitt land och inte kan återvända på grund av rädsla för förföljelse. Rätten att söka och åtnjuta asyl är en mänsklig rättighet. Flyktingar behöver skydd med full respekt för deras grundläggande rättigheter och möjlighet att åter bygga upp sina liv. Samarbete är A&O kan vi skydda Tillsammans Europa måste erbjuda en fristad för dem som behöver skydd EU bör stå i spetsen för att säkerställa att flyktingar är skyddade i Europa. EU bör samarbeta med regeringar utanför Europa för att vidare förbättra skyddet. EU-länder borde arbeta tillsammans med internationella organ, medborgarorganisationer, flyktingar och ett bredare civilt samhälle för att hitta lösningar som är bättre både för flyktingarna och för de lokala samhällena i deras värdländer. Man kan inte bestämma vem som är flykting på basen av hur de anländer till Europa. Europeiska länder måste garantera att det finns säkra medel för människor att nå Europa och att deras rätt till asyl blir rättvist bestämd. Om personer återvisas efter att man genom en rättvis bedömning kommit fram till att de inte är i behov av skydd, måste återsändandet ske säkert och med integritet. flyktingar i och utanför Europa Europeiska samhällen borde utveckla ett positivt synsätt gentemot flyktingar Flyktingar är ofta skickliga och fyndiga människor och kan erbjuda mycket positivt om de får chansen. Men när människor flyr sina länder, lämnar de sina hem och sina stödnätverk bakom sig. De måste få stöd så att de kan bygga upp ett nytt liv och bli del av sitt nya samhälle. Öka Europas roll i det globala flyktingskyddet Majoriteten av flyktingar stannar nära sina hemländer. EU är inflytelserik på den globala arenan och måste jobba för att garantera att flyktingar är skyddade i dessa regioner. EU måste också hjälpa till att tackla problemen som orsakar människor att fly sina länder från första början. Genom att försäkra att flyktingar är skyddade bidrar man till global stabilitet. (...)i slutet av år 2003 fanns det 38 olika utdragna flyktingsituationer i världen som gäller totalt ungefär 6,2 miljoner flyktingar. (...) Konsekvenserna av att ha så många människor i ett statiskt tillstånd medför spillda liv, slösade resurser och ökade hot mot säkerheten. Utdragna flyktingsituationer är symptomatiska för politiskt misslyckande, försummelse och ojämlik distribuering av resurser. UNHCR, Juni 2004 Människor flyr av många orsaker inklusive krig, generaliserat våld... tortyr, politiskt förtryck konflikt och människorättsbrott 6 7

5 ANSVARSFÖRDELNING 8 Länder har ett delat ansvar EU måste förespråka internationell solidaritet och internationellt samarbete EU, med sitt märkbara inflytande i det internationella samhället och med sina gemensamma människorättsvärderingar, borde ge ett positivt exempel till resten av världen och inte skifta ansvaret för flyktingskydd till andra länder innanför eller utanför Europa. Fattiga utvecklingsländer understöder r den väldiga majoriteten av världens 70% Fattiga utvecklingsländer understöder den väldiga majoriteten av världens Fattiga utvecklingsländer understöder den väldiga majoriteten av världens flyktingar. Över 70 % av världens flyktingar bor i och stöds av fattiga länder och utvecklingsländer. Europa borde ta en rättvisare andel av det globala ansvaret Majoriteten av världens flyktingar stannar kvar i fattiga utvecklingsländer som kämpar för att kunna ge dem skydd. EU kan hjälpa till att stödja flyktingar bättre och att finna bättre lösningar för dem, t.ex. genom att tillåta fler flyktingar att bosätta sig i europeiska länder genom omlokaliseringsprogram. Europeiska länder måste dela ansvaret bättre mellan varandra för att skydda flyktingarna i Europa Skillnader mellan europeiska länder gör att asylansökningen är ett lotteri. EU måste använda praktiska och finansiella medel för att försäkra att asylsystem ute i Europa erbjuder skydd av hög kvalitet och att ansvaret är mera jämlikt fördelat. En utgångspunkt borde vara att se över Dublin II-förordningen, mekanismen som för tillfället används för att bestämma vilket EU land som är ansvarigt att behandla en asylansökan. Många stater f l y t t a r ansvaret för flyktingskydd över på varandra. 9

6 SKYDD I URSPRUNGSREGIONERNA S K Y D D Hjälp andra att skydda flyktingar S Ekonomiska, sociala & kulturella rättigheter Medborgerliga och politiska rättigheter E En garanti för non-refoulement L Tillgång till rättsskydd En hållbar lösning E M E N T : Europa borde hjälpa att stärka skyddet i ursprungsregionerna Flyktingar flyr främst till grannländer som ofta kämpar med att klara av tillströmmningen av människor. Ofta beviljas dessa flyktingar inte sina rättigheter och lämnas med otillräckligt stöd för långa tidsperioder. Europeiska stater borde hjälpa till att bygga kapacitet i dessa regioner genom utbildning samt tekniskt och finansiellt understöd. Mänskliga rättigheter måste vara utgångspunkten i förbättrandet av skyddet Europeiskt stöd bör försäkra att människor inte behöver vänta många år för att få tillgång till ordentligt skydd och hållbara lösningar. Regeringar i ursprungsregionerna borde uppmanas att underteckna och följa relevanta internationella och regionala avtal. Förbättra skyddet i Europa samt i andra regioner EU bör ge exempel till världen genom sitt flyktingskyddssystem. Stöd som erbjuds i andra regioner kan inte ersätta de europeiska ländernas skyldighet att skydda flyktingar som själva tar sig till Europa. Ingen mat och inget vatten Sexuellt våld Ingen utbildning = INGET SKYDD...ingen flykting borde vara tvungen att vänta fem år eller mer för att rätten till skydd och en hållbar lösning ska bli tillgänglig och ingen lag eller politik borde skapa en sådan förväntning. Europa är också en ursprungsregion The Way Forward. Europe s role in the global refugee protection system. Guarding Refugee Protection Standards in Regions of Origin, ECRE

7 OMLOKALISERING OMLOKALISERING = mottagning och integrering med hög kvalitet förbättrad förståelse för flyktingar skydd av de mest sårbara visande av solidaritet tillgång till Europa Välkomna de mest sårbara Erbjud flyktingarna en framtid Många flyktingar finns i länder där de inte har tillgång till ordentligt skydd eller en hållbar lösning till sin svåra situation. Omlokalisering är ett av tillvägagångssätten för att erbjuda skydd och en säker framtid till flyktingar. Det tillåter flyktingar att bli förflyttade till ett land, normalt med permanent uppehållstillstånd, där de har en chans att ställa sig i säkerhet. Alla Europeiska länder borde ha ett omlokaliseringsprogram Europa kan och borde omlokalisera fler flyktingar. Alla Europeiska länder borde bidra till detta. De länder som redan har omplaceringsprogram borde ha som mål att uppfylla den årliga kvoten och när det är möjligt även utöka kvoten. Etablera ett Europaomfattande omlokaliseringsprogram lett av EU Ett europeiskt omlokaliseringsprogram skulle öka EU:s strategiska inflytande på globala skydd av flyktingar. Ett kollektivt program skulle hjälpa fler flyktingar, öka värdet på nationella program och uppmuntra regeringar i ursprungsregioner att förbättra sina asylsystem. Utveckla omlokalisering som ett komplement, inte ett substitut till existerande asylsystem Rätten att söka asyl är garanterad i internationell rätt. EU-länder måste försäkra att rätten att söka asyl inom deras territorium upprätthålls även när andra möjlighteter till skydd erbjuds genom omplacering : nästan 10 miljoner flyktingar i världen mindre än 5000 omlokaliserade i Europa 12 13

8 TILLGÅNG TILL EUROPA Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse Artikel 14 (1), Allmän Förklaring om de Mänskliga Rättigheterna Gränser med dörrar för flyktingar Anpassa gränsförvaltningen för att försäkra tillgång till Europa för flyktingar Flyktingar reser med samma medel som andra migranter. Länder har en legitim rätt att kontrollera sina gränser, men metoder som används för att hindra att migranter reser in i landet utan lov måste tillåta att de som söker skydd blir identifierade, så att de kan ansöka om asyl. Garantier måste användas för att försäkra att asylsökande inte returneras till sitt hemland utan att först få sin asylansökan behandlad i en rättvis process. Skapa lagliga kanaler för människor som flyr förföljelse att resa till EU Det finns få reguljära vägar för flyktingar att komma in på EU:s territorium. Detta förnekar människor deras legitima rätt att söka asyl och tvingar dem att resa irreguljärt. Det tvingar dem att riskera sina liv och utsätta sig för exploatering. EU länder kunde förbättra detta genom att lyfta visumkrav för människor från vissa länder och erbjuda humanitära visum....jag är rädd för att det (nedgången av antalet flyktingar) också reflekterar hindren som har satts upp av stater som försöker avskräcka och kontrollera irreguljär migration. Dessa hinder är inte nödvändigtvis riktade mot flyktingar men de gör inte någon skillnad mellan dem och andra kategorier av människor i rörelse Mr António Guterres FNs flyktingkommissionär vid europeiska parlamentet, den 21 februari 2006 Det har blivit extremt svårt för flyktingar att nå Europa TGÄRDER ESTRIKTIVA BÖTFÄLLNING AV FLYGBOLAG VISUMRESTRIKTIONER INVESTERING I NYA TEKNOLOGIER FÖR GRÄNSKONTROLL PLACERING AV IMMIGRATIONSTJÄNSTEMÄN UTOMLANDS KUSTPATRULLER ATT INTE LÅTA SKEPP TA I LAND 14 15

9 ASYLSYSTEM RÄTTVIS = Suspensiv besvärsrätt Personlig intervju Rätt till opartisk tolk Tillgång till UNHCR och medborgarorganisationer Fri rättshjälp Gör rätt beslut första gången Varje person måste få en rättvis handläggning Europeiska länder måste garantera att alla asylsökande får tillgång till asylprocessen när de anländer och tillåts stanna tills de fått ett slutgiltigt beslut. Alla sökande, inklusive sårbara grupper, måste få stöd för att garantera en rättvis process. Satsa på och förbättra beslut tidigt i processen Europeiska länder borde gardera sig mot en kultur av misstro och istället försäkra att alla asylansökningar behandlas noggrannt och objektivt. Det här kallas för frontloading. Genom att tillämpa snabba processer för vissa typer av sökande och förminska deras rättigheter riskerar man att sända människor tillbaka till förföljelse. Det kan även leda till förseningar och nya behandlingar för att rätta till misstag. Övervaka beslutsfattandet för att försäkra att flyktingar får skydd Oberoende övervakningsmekanismer borde sättas upp för att identifiera brister i existerande beslutsfattningsprocesser samt för att identifiera vilken utbildning som är passande och vilka extra resurser som behövs för att rätta till dessa brister. Europa borde dela med sig av god praxis, inte dåliga lagar Utvecklingen av ett gemensamt europeiskt asylsystem bör förbättra skyddet av flyktingar. EU-länder borde utnyttja harmoniseringen av sina system till att säkerställa att oberoende var en person ansöker om asyl i EU, så kommer han att få ett korrekt beslut till sin ansökan. Länderna borde arbeta tillsammans med oberoende experter för att förbättra asylprocessen och kvaliteten av beslutsfattandet genom att dela med sig av expertis, information och sin bästa praxis. En persons chanser att accepteras som flykting kan variera mycket mellan olika länder. Detta tvingar människor att resa eller bo irreguljärt. Till exempel år 2004 var acceptansraten i ett EU-land 50%, men endast 0.3% i ett annat. EU-land A - 50% EU-land B - 0.3% År 2004 blev 18% av besluten i första instans omkullkastade vid besvär i ett EU-land. Procenten ändrade beslut uppnådde nästan 50% för somalier och eritreaner

10 INTEGRERING Europa borde välkomna flyktingar Investera tidigt i nya medborgare Integrering av flyktingar är en tvåsidig process. Den börjar dagen då en flykting anländer. Politiker och media borde förespråka positiva attityder gentemot flyktingar. Om en flykting är välkommen i samhället och får känna sig som en del av det, kan han lätta re satsa på sin framtid, vilket är till hela samhällets fördel. Flyktingarna borde också ha rätten att snabbt återförenas med sin familj. Europa borde prisa kulturell mångfald Kunskap om och kontakt med olika kulturer i samhället, inklusive dialog mellan olika religiösa grupper, borde förespråkas. Flyktingar måste också vara medvetna om och respektera de gemensamma kärnvärderingar som ligger bakom kulturerna i demokratiska europeiska länder. Flyktingar borde ha motsvarande rättigheter till dem som medborgare har Att ge flyktingar en säker laglig status och ett långsiktigt uppehållstillstånd är avgörande för att de skall få den stabilitet och säkerhet de behöver för att återuppbygga sina liv. Detta skulle förbättra deras tillgång till socio-ekonomiska rättigheter och deras rörelsefrihet. Flyktingar borde också ha möjlighet att delta i den politiska processen och slutligen få medborgarskap. Gör det möjligt för flyktingar att anpassa sina kunskaper från första dagen Många flyktingar har goda kvalifikationer och kunskaper, men arbetsgivare går för tillfället miste om deras potential. För att hitta passande arbete borde man värdera flyktingars tidigare arbetserfarenhet och kvalifikationer bättre. De borde också ha möjlighet att vidareutbilda sig för att uppdatera sin kunskap. Det är speciellt viktigt att göra språkträning tillgänglig för alla asylsökande från och med första dagen. DÅLIGA MOTTAGNINGSFÖRHÅLLANDEN NEGATIV PRESS ISOLERING DÅLIGT BOENDE MOTIVERING DISKRIMINERING SEPARERING FRÅN FAMILJEN DYRA UTBILDNINGSKURSER FINANSIELLA PROBLEM LÅNG OMKVALIFICERING UNDERSYSSELSÄTTNING ARBETSERFARENHET ERKÄNNS INTE 18 DÅLIG SPRÅKTRÄNING 19 DYR BARNVÅRD FÖRLUST AV FÄRDIGHETER INGET ARBETE KVALIFIKATIONER ERKÄNNS INTE PROBLEM MED DEN MENTALA HÄLSAN INGET BEVILJANDE AV UNDERSTÖD

11 ÅTERVÄNDANDE Återvändande borde vara säkert, värdigt och hållbart Varje återsändande borde ske säkert, med respekt för mänskliga rättigheter och med samarbete med den mottagande regeringen. De länder som skickar tillbaka en person borde koordinera återsändande, försäkra att länderna till vilka människor returneras är stabila och att de mottagande länderna anslår resurser för att stöda reintegreringen av de returnerade människorna, vid behov. Stöd människor att återvända säkert Prioritera frivilligt återvändande Återvändande fungerar bäst för alla när en person önskar återvända och inget tvång är involverat. Återvändandet är inte frivilligt om en person inte har en laglig rätt att stanna kvar i värdlandet. De som saknar en sådan rätt borde stödas i att ge sitt uttryckliga medgivande till återsändande. Om återsändandet måste påtvingas, får häkte användas endast som sista utväg. En rättvis och noggrann behandling av asylansökan för alla innan återsändande Människor som återsändas efter ett felaktigt asylbeslut kan hamna i ett land i vilket de utsätts för förföljelse, tortyr, fängslande eller till och med död när de anländer. Den mänskliga kostnaden för ett misstag är så stor att varje besvär måste avgöras innan avresan. Bevilja laglig status och rättigheter till asylsökande vars ansökningar blivit avslagna men vilka inte kan återvända För vissa människor är det inte ett mänskligt alternativ att återvända. I sådana fall borde de inte lämnas i limbo utan borde få en laglig status och rättigheter i värdlandet. Detta borde inkludera speciellt sårbara människor och sådana som varit bosatta en lång tid. Om en stat inte kan returnera en person av tekniska orsaker borde han åtminståne få en tillfällig laglig rättighet att stanna. Övervaka återsändande systematiskt Länder borde alltid försäkra att människor har nått sina destinationer säkert och övervaka systematiskt situationen för människor som blivit returnerade. Detta skulle ge en kontroll på om återvisningsbeslutet var rättfärdigat och också uppmuntra människor som kan önska att återvända i framtiden. HANDKLOVAR 20 Människor får inte återsändas att möta förföljelse ÖVERRASKNINGSRÄDER 21

12 Denna publikation är baserad på en serie ECRE raporter The Way Forward: Europe s role in the global refugee protection system, som ger konkreta och detaljerade förslag till hur man kan uppnå de rekommenderade förändringarna. Serien Engelska publikation har fått stöd från Scottish Refugee Council. Finska och svenska publikationer har fått stöd från utrikesministeriets Europainformationen. består av följande fem raporter: 1. Guarding Refugee Protection Standards in Regions of Origin 2. Towards a European Resettlement Programme 3. Towards Fair and Efficient Asylum Systems in Europe 4. Towards the Integration of Refugees in Europe 5. The Return of Asylum Seekers whose applications have been rejected in Europe EUROPEAN COUNCIL ON REFUGEES AND EXILES 22

13 EUROPEAN COUNCIL ON REFUGEES AND EXILES Brussels office 205 rue Belliard, Box Brussels Belgium Telephone: +32 (0) Fax : +32 (0) euecre@ecre.be London office 103 Worship Street London EC2A 2DF United Kingdom Telephone: +44 (0) Fax: +44 (0) ecre@ecre.org Mannerheimvägen 40 D Helsingfors Tel: +358 (0) Fax: +358 (0) e-post: pan@pakolaisneuvonta.fi Fabriksgatan 1 a Helsingfors Telefon: +358 (0) Fax: +358 (0) e-post: webmaster@redcross.fi

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna, Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv Sweco för Villaägarna, 2019-02-20 Metod Data från Eurostat Data inrapporterat från Energimyndigheten och SCB Nätkostnad: Medel från inrapportering från Ei

Läs mer

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Dagsverksinsamling 2015-16. Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter.

Dagsverksinsamling 2015-16. Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter. Dagsverksinsamling 2015-16 Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter. Vem är en flykting? En flykting är en person som beviljats asyl utanför sitt hemland. Personen har flytt undan krig, förföljelse

Läs mer

Teknisk support. Knowledgebase. Webchat

Teknisk support. Knowledgebase. Webchat Teknisk support Vår målsättning är att ge dig de bästa produkterna och den bästa servicen genom att tillhandahålla ett omfattande paket med eservice-alternativ, som kompletteras med telefonsupport. Med

Läs mer

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 1043-4/A1:2016 Fastställd/Approved: 2016-05-02 Publicerad/Published: 2016-05-09 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 83.040.30; 83.080.01; 83.080.20 Plast Symboler

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Konsumentprisets fördelning

Konsumentprisets fördelning 1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset

Läs mer

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden Praktikrapport 1) Allmänna data om praktikperioden Arbetsgivare: Svenska Röda Korset/Huvudkontoret Avdelningen för flykting och folkrätt KFÅ (Kontoret för frivillig återvandring) Röda Korset Hornsgatan

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8130-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-12-10 1 1 (1+6) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Coating

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-05-29 1 1 (1+13) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN SVENSK STANDARD SS-EN 1330-8 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-06-05 1 1 (1+36) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 3098-5 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-12-30 1 1 (1+68) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA,

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100% jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-06 1 1 (1+10) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9073-7 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-09-18 1 1 (1+8) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN 175

SVENSK STANDARD SS-EN 175 SVENSK STANDARD SS-EN 175 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1997-09-05 1 1 (1+18) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-07-30 2 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN 299

SVENSK STANDARD SS-EN 299 SVENSK STANDARD SS-EN 299 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-10-16 1 1 (1+9) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT

Läs mer

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Vuxen- vaccinations- program Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Barnvaccinationsprogrammet: Noggrann kontroll och uppföljning. 97-98 % täckning Efter 18 årsdagen: Lycka till! (Hoppas

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE ICRC RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE Röda Korsets och Röda Halvmånens internationella rörelse är världens största humanitära nätverk. Dess syfte är att lindra mänsklig nöd och

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2566-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-06-30 1 1 (1+30) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Läs mer

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet Aktuellt från SUHF 2017-04-24 Karin Röding Statssekreterare Disposition Högskolans utveckling Sveriges position i världen avseende forskning och utbildning Hela livet hela landet hela världen Nya mål för

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11341

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11341 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11341 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1998-05-29 1 1 (1+16) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14889

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14889 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14889 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-02-13 1 1 (1+9) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA,

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 4.10.2013 B7-0442/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om EU:s och medlemsstaternas

Läs mer

SVENSK STANDARD SS- EN ISO :2015/A1:2017

SVENSK STANDARD SS- EN ISO :2015/A1:2017 SVENSK STANDARD SS- EN ISO 15848-1:2015/A1:2017 Fastställd/Approved: 2017-03-29 Publicerad/Published: 2017-04-11 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 23.060.01 Rörledningsarmatur Mätning,

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7291:2010/A1:2015

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7291:2010/A1:2015 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7291:2010/A1:2015 Fastställd/Approved: 2015-05-29 Publicerad/Published: 2015-06-02 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 25.160.30 Svetsutrustning Tryckregulatorer

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4892-3 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-05-21 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-05-29 1 1 (1+18) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 3175-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-09-18 1 1 (1+10) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR 4.3.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 195/2008 av

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-09-25 1 1 (1+10) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 PM: Åtgärder för att möta flyktingkrisen Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper samt förföljelse av

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7886-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1997-11-21 1 1 (1+26) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA,

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl 2017-11- 07 Inledning Forskningsvärlden förändras mycket snabbt Internationella forskningssamarbeten är avgörande för svensk

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN 978

SVENSK STANDARD SS-EN 978 SVENSK STANDARD SS-EN 978 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Tryckkärlsstandardiseringen, TKS 1997-11-07 1 1 (1+12) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH

Läs mer

112: det gemensamma europeiska larmnumret måste bli flerspråkigt

112: det gemensamma europeiska larmnumret måste bli flerspråkigt IP/09/0 Bryssel den februari 009 : det gemensamma europeiska larmnumret måste bli flerspråkigt Sedan december 008 kan EU-medborgarna kontakta räddningstjänsterna var som helst inom EU genom att ringa,

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1999-01-15 1 1 (1+20) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8980-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-02-13 1 1 (1+12) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA,

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN 179

SVENSK STANDARD SS-EN 179 SVENSK STANDARD SS-EN 179 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-09-26 1 1 (1+36) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA

Läs mer

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN SVENSK STANDARD SS-EN 441-12 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-09-26 1 1 (1+11) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9339-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1999-03-05 1 1 (1+10) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 3386-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-04-17 1 1 (1+6) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning

Läs mer

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad Nyhet! Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad Rent, säkert och effektivt Avgaser, slipdamm, oljespill, löst liggande kablar och slangar är bara några av alla säkerhetsrisker som

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ENV

SVENSK STANDARD SS-ENV SVENSK STANDARD SS-ENV 1993-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1999-02-26 1 1 (1+182) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Stålkonstruktioner

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 308

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 308 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 308 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-03-06 1 1 (1+5) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA

Läs mer

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell Gröna korridorer IVA 15 november 2010 Björn Widell 1 Kan man köra mer gummihjul på järnhjul? Självklart! 2 om man är långsiktig om man är långsiktig om man kan planera 3 om man är långsiktig om man kan

Läs mer

Mötesplats Open Access 12-13 april 2007

Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Bio-medicinska tidskrifter - för och nackdelar med Open Access Agneta Andersson Acta Dermato-Venereologica och Journal of Rehabilitation Medicine Tre tidskrifter

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN SVENSK STANDARD SS-EN 10223-6 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-04-24 1 1 (1+12) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 5555/A1:2014

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 5555/A1:2014 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 5555/A1:2014 Fastställd/Approved: 2014-07-24 Publicerad/Published: 2014-08-25 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 67.200.10 Animaliska och vegetabiliska fetter

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN 828

SVENSK STANDARD SS-EN 828 SVENSK STANDARD SS-EN 828 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-11-07 1 1 (1+13) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA

Läs mer